Unga män med utländsk bakgrund och brottslighet

Ny dansk statistik visar vidden av utanförskap och social misär bland flyktinginvandrare.

Och nu kommer ett sånt där jobbigt inlägg som kräver att man kan både ta avstånd från Sd och rasistiska föreställningar om muslimer och flyktinginvandrare SAMT känna empati för personer i utanförskap och relativ misär, SAMTIDIGT.

En dansk tankesmedja har letat rätt på statistik över brottslighet bland unga män. Och resultatet är inte trevligt alls när det gäller statistiken över unga män födda i annat land och som har flyktingbakgrund.

I visse indvandrergrupper og -årgange har mere end hver anden mand fået en dom i løbet af ungdomsårene.

Det viser en ny analyse, som tænketanken Unitos har lavet ud fra tal, som justitsministeren har givet til Folketinget. Her har man set på, hvor mange mænd født i 1985, 1986 eller 1987 der fik mindst én dom for at bryde straffeloven, på et tidspunkt fra de var 15 til 30 år. F.eks. bøde eller fængselsdom for hærværk, tyveri, indbrud, vold eller røveri. Færdselsloven indgår ikke i tallene.

222 af de 357 mænd med oprindelse i Somalia fra de tre årgange fik en dom. Det svarer til 62 pct. For Libanon var det 322 af 535 eller 60 pct. For Marokko var det 54 pct., mens Irak, Iran og Jugoslavien lå over 40 pct. For Vietnam var det 22 pct., og for Danmark 18 pct. Andelene for kvinder er ikke opgjort.

De danska statistiska myndigheterna har redan tidigare pratat om detta och anser att socialt utanförskap och strukturella problem med tex utbildning och fattigdom är huvudorsaken och i mindre mån sånt som kultur.

Det som inte nämns i de nya danska rapporterna är andra generationen utlandsfödda. Där är problemen med utanflrskap egentligen lika stora, det har danska myndigheter tidigare skrivit om.

Det är hoppingivande att socialt utanförskap och fattigdom är orsaken till problemen. För då går det att rätta till dem. (Man kan studera finnar i Sverige som på 70talet var överrepresenterade i brottstatistik och social statistik, men där det blivit bättre sen dess.) Men det visar också hur galet Sverige hanterat problemen med utanförskap bland utrikes födda och deras barn.

Jag länkar till rapporterna på danska och min artikel från 2017 här nedan.

Givetvis borde svenska siffror se ungefär likadana ut. Och givetvis är det hjärtskärande att vi låter nya svenskar hamna i socialt utanförskap och i strukturell misär.

Det fanns varningar om att detta höll på att hända redan på 60talet (läs David Schwarz). Jag har följt detta nu sen 1989 och oroats sen dess. Ingen politiker de sista 50 åren harkunnat undgå att se problemen. Ingen!

https://unitos.dk/2020/02/19/doemte-maend-aargang-1985-1987/

https://jyllands-posten.dk/indland/ECE11949593/stor-andel-af-indvandrerunge-har-faaet-en-dom/

https://www.google.com/amp/s/ligator.wordpress.com/2017/02/11/vad-sager-dansk-statistik-om-brottslighet-och-invandrare/amp/

Statistiken stämmer. Bland danskfödda är jämförelsevis 51% dömda för nåt (då man inkluderar sånt som fortkörningsböter) 18% om man bara tittar på allvarliga brott. Men då ska man veta att andra generationen utlandsfödda finns med här också.

Och givetvis har man inte inkluderat statistik på kvinnor men det kikade jag på när det gällde Danmark för nåt år sen. Extremt få kvinnor döms för brott men samma mönster av överrepresentation för utrikes födda finns även där. Huvudproblemet är givetvis att just MÄN är så grovt överrepresenterade.

Man kan vara för en frikostigt stor invandring och vara oroad av detta samtidigt. Så. Kan vi prata om detta i det polariserade Sverige utan att blunda eller bröla ”kasta ut dem”?

Coronaviruset: det är dags att regering och journalister visar handlingskraft!

760 miljoner människor, 10% av jordens befolkning, är i karantän just nu. Flera andra länder, t.ex Japan, börjar signalera att folk ska undvika folksamlingar.

Det hade varit bra med lite mer handlingskraft från regeringen. Att de visar utåt att de AGERAR. De har i princip bara pratat om EU toppmötet och hållit den katastrofala presskonferensen den 31e där de sa att de nu inkluderar sjukvården i landets förordning om kriser (det glömdes tydligen bort i höstas nör förordningen skrevs).

Jag hoppas svenska regeringen inte agerar utåt för att de inte vill sprida panik, men agerar i hemlighet, lagrar medicinsk utrustning och smider beredskapsplaner… men tyvärr tror jag inte det. #coronavirus

10% av jordens befolkning, 760 miljoner, är i karantän!

Det kan man inte tro om man läser tidningarna. Har nån sett nån artikel där nån journalist ställer kritiska frågor till regeringen om vår krisberedskap?

Ett snabb-beslut, helst denna vecka, om några extra miljarder till vården nu hade varit bra. Om vi slipper virusets verkan här är det bra hur som helst med några extra miljarder.

5 år efter attentatet i Köpenhamn mot Lars Vilks och judiska synagogan

För fem år sen skedde attentatet mot Lars Vilks och judiska synagogan i Köpenhamn. Det som hände efter attentatet är nästan mer skrämmande än själva attentatet. Det visade sig att extremismen fick stöd av en förvånansvärt stor del av den danska muslimska menigheten. Ett litet mindertal av alla muslimer, men ändå inte en liten grupp.

I gärningsmannens begravning deltog 3000 personer. 500-700, mestadels män, direkt vid begravningsplatsen. Ännu fler, bland annat kvinnor, vid moskeer där sörjande samlades, tex Hizb Ut Tahrirs moske.

Jag skrev om några av hans anhängare som jag följde. Det jublades i de radikala nätverken då terroristen slog till, och de sörjde hans död.
https://www.google.com/…/terroristens-begravning-i-kop…/amp/

Som filmen nedan visar spelade det islamiske samfund en viktig roll i att administrera begravningen (se filmen).

https://youtu.be/vhDqGcfFAeQ

En tid efteråt dödades en gängmedlem i gängkrig i Danmark, en fd syrienkrigare vid namn Hamza Samsam. Då sörjdes han av samma samfund, det islamiske samfund och dess ungdomsförening.

https://ligator.wordpress.com/…/danmark-annu-en-radikal-is…/

Då fotot togs var den grupp Hamza ingick i allierat med IS, men mer trogna Al Qaida än IS.

Dessutom var det givetvis chockerande att terroristen Omar El-Hussein var öppet knuten till Hizb Ut Tahrir. Deras moske i Köpenhamn deltog i begravningen och terroristen deltog på deras seminarium mot demokrati samma dag som terrordådet skedde.

https://ligator.wordpress.com/2018/11/30/hizb-ut-tahrir-och-terrordadet-2015-i-kopenhamn/

Hizb Ut tahrir är en rörelse som ser sig som ”fredlig” och inte vill kriga men som förespråkar massmord på ”apostates”, dvs ”avhoppare från islam” och som vill sprida islam till hela världen genom jihad. (Läs hela skriften här!)

Man hade kunnat välja att ha en privat begravningscermoni för terroristen i Hizb Ut Tahrirs moské, men valde att hålla cermonin i samband med den stora fredagsbönen. (källa, och källa)

Att så pass stora ”respektabla” religiösa förbund som Det Islamiske Samfund, deras ungdomsförbund och Hizb Ut Tahrir direkt och indirekt sörjde två terrorister har satt sina spår i Danmark… av naturliga skäl.

DISCLAIMER

I vår polariserade tid finns det säkert folk som vill dra alla muslimer över en kam pga detta. En del är inte samma som en helhet, enkel matematik!

Ett ”globalt 112”, kommer Coronaviruset att ge Ingvar Carlsson rätt?

Hur många kommer ihåg Karlssonkommissionen för 25 år sen? Commission on Global Governance, ett förslag som gick ut på att skapa en god global krisberedskap? Nu, när vi ser Coronaviruset sprida sig, kan det vara hög tid att vi börjar fundera över hur världen EFTER Coronaviruset ska se ut. Hur hanterar vi naturkatastrofer, flyktingkatastrofer, epidemier, krig och fattigdom i en värld som är global, där nationella gränser inte utgör ett skydd?

Något jag ofta kommit tillbaka till är frågan om den civila beredskapen i landet. Vi hade fram till 80-90talet gigantiska lager av utrustning, mat, bensin och vi hade reservindustrier, reservsjukhus och massor av annat. Allt detta var en förberedelse för krig eller kris. Och allt detta avvecklades på 90talet.

I hela västvärlden monterades beredskapen för beredskap för såväl krig som naturkatastrofer ner. ”Vi har 15 års förvarning innan nästa krig eller kris”, hette det.

Ska man kunna hantera kriser är lokal, nationell, krisberedskap viktig. Men krisberedskap handlar inte bara om lokal beredskap, utan om en global beredskap också.

Det har funnits en hel del förslag och initiativ som gått ut på att skapa ett globalt organ för att bara hantera potentiella kriser. En sorts globalt 112, som först identifierar hot och samordnar insatser mot dem. De mest tydliga kriserna är ju sådant som svält, krig, härdsmältor, miljön eller epidemier. Men det finns andra, mer långsiktiga hot. Hotande meteornedslag, hot om nya istider, jordbävningar, vulkanutbrott, elektromagnetiska stormar från solen, etc, etc.

Denna artikeln handlar om ett av förslagen.

Karlssonkommissionen

Det finns ett svensk förslag till ett sorts globalt 112, som skrevs ner för 25 år sen. Carlssonkommissionen, eller ”The Commission on Global Governance”, ledd av Sveriges fd statsminister Ingvar Carlsson.

På den tiden var jag mot hans förslag, som luktade ”världsregering” för mig. Jag följde det noga och skrev artiklar mot förslaget. Numera har jag ändrat mig totalt och det som sades då om globalt samarbete och global krisberedskap är sådant jag själv förordar.

Jag minns en diskussion jag hade med en av de inblandade 1995, i den stora FN-konferensen i Köpenhamn. Han sa ungefär så här, att: ”även om fokuset för kommissionens rapport ligger på hur man kan undvika krig är det inte bara krig vi diskuterat när vi gjort denna rapport. Miljöförstöring, naturkatastrofer, epidemier, torka, är också sådant som vi inte kan hantera inom ETT land i vår globaliserade värld. Vi måste ha samarbete och ”early warning”, ett system för att upptäcka hot tidigt. Dvs vi måste få globala organ som IMF, WHO och Röda korset att sitta vid samma bord som de olika nationella regeringarna. Ett globalt 90000 med polis och brandkår och krisledarskap”.

Den frasen, ett globalt 112 (larmnumret ändrades från 90000 till 112 för 25 år sen) har fastnat i mitt huvud.

Kommissionen släppte en rapport, ”Our Global Neighbourhood”, som kan läsas här!

”Indeed, in the global neighbourhood, citizens have to co- operate for many purposes: to maintain peace and order, expand economic activity, tackle pollution, halt or minimize climate change, combat pandemic diseases, curb the spread of weapons, prevent desertification, preserve genetic and species diversity, deter terrorists, ward off famine, defeat economic recession, share scarce resources, arrest drug traffickers, and so on. Matters requiring nation- states to pool their efforts–in other words, calling for neighbourhood action–keep increasing.

What happens far away matters much more now. Aerosol use in Europe can cause skin cancers in South America. A crop failure in Russia can mean more hunger in Africa. Recession in North America can destroy jobs in Asia. Conflict in Africa can bring more asylum- seekers to Europe. Economic difficulties in Eastern Europe can lead to xenophobia in Western Europe. By the same token, economic vigour in East Asia can protect employment in the United States. Tariff changes in Europe can ease pressure on forests in the tropics. Industrial restructuring in the North can reduce poverty in the South, which in turn can enlarge markets for the North. The shortening of distance, the multiplying of links, the deepening of interdependence: all these factors, and their interplay, have been transforming the world into a neighbourhood.” (Källa)

Förslagen man la fram var sådant som skapandet av ett ekonomiskt säkerhetsråd (för att hantera fattigdom och underutveckling), en sorts globalt system för rättegångar (Världsdomstol), global krisberedskap, globala förband av militärer och experter som snabbt ska kunna sättas in vid lokal kris eller krig. Dessutom ville man reformera FN. Man föreslog att U-länder skulle få skuldavskrivningar genom ett sorts ”konkursförfarande” för nationer.

Allt var förslag som skulle ses i ljuset av att världen är EN och att problem måste lösas mellan nationer.

Democracy provides the environment within which the fundamental rights of citizens are best safeguarded and offers the most favourable foundation for peace and stability. The world needs, however, to ensure the rights of minorities, and to guard against the ascendence of the military and corruption. Democracy is more than just the right to vote in regular elections. And as within nations, so globally, the democratic principle must be ascendant.

Sovereignty has been the cornerstone of the inter- state system. In an increasingly interdependent world, however, the notions of territoriality, independence, and non- intervention have lost some of their meaning. In certain areas, sovereignty must be exercised collectively, particularly in relation to the global commons. Moreover, the most serious threats to national sovereignty and territorial integrity now often have internal roots.

The principles of sovereignty and non- intervention must be adapted in ways that recognize the need to balance the rights of states with the rights of people, and the interests of nations with the interests of the global neighbourhood. It is time also to think about self- determination in the emerging context of a global neighbourhood rather than the traditional context of a world of separate states…

The United Nations has faced much greater demands. Its existence is a continuing reminder that all nations form part of one world, though evidence is not lacking of the world’s many divisions. Today’s interdependencies are compelling people to recognize the unity of the world. People are forced not just to be neighbours but to be good neighbours. The practical needs of a shared habitat and the instinct of human solidarity are pointing in the same direction. More than ever before people need each other–for their welfare, their health, their safety, perhaps even for their survival. Global governance must acknowledge that need.”…

En global värld!

Ingvar Carlsson var statsminister innan Sverige gjorde den slutgiltiga stora nedmonteringen av det militära och civila försvaret. Men redan på 80talet nedmonterades vår förmåga till civil- och militär beredskap. Så helt utan skuld för att vi står utan beredskap för en allvarlig kris idag är han inte. Men till skillnad från många andra försökte han göra något.

Numera är Carlssonkommissionen bortglömd. Det kanske är dags att vi dammar av förslag som de kommissionen la fram. Det finns många andra förslag. Global Preparedness Monitoring board inom WHO har också lagt fram bra förslag. (Klicka här för att läsa deras rapport från 2019: Annual report on global preparedness for health emergencies.)

I samband med Coronaviruset påminner de om deras förslag till en global krisberedskap mot epidemier. (Läs pressmeddelandet här!)

”As an independent monitoring and advocacy body, the GPMB urges political action to prepare for and mitigate the effects of global health emergencies. Co-convened by the World Bank Group and the WHO, the GPMB works independently to provide expert assessments and recommendations on the state of global preparedness. The opinions and recommendations of the GPMB are those of the Board and do not necessarily represent the views of the World Bank Group and WHO. The GPMB A World At Risk annual report: http://apps.who.int/gpmb/annual_report.html”

Det är sådant vi behöver tänka på mer nu. Hur ska världen efter Coronaviruset se ut? För hur det viruset än kommer att drabba oss, är det vi kan lära av det att vi behöver global och nationell (lokal) krisberedskap. Vi behöver ett globalt ”early warning” system, ett globalt 112. Kommer viruset att ge Ingvar Carlsson och de andra bakom Commission on Global Governance rätt?

Dan Korn borde lära sig lite om konservatism

Dan Korn har skrivit ett inlägg för Sverigedemokraternas tankesmedja Oikos, om konservatism med titeln: ”liberaler begriper sig inte på konservativa”. Men Dan brister i en sak. Han antyder att konservatismen är EN enhetlig idérörelse som, som helhet, arbetar för nåt gott. I själva verket finns det olika former av konservatism.

Kan man säga att konservativa ofta brister när det gäller ”att utveckla mänskliga rättigheter, jämställdhet, skydd för minoriteter, respekt för individens livsval”?

Dan Korn säger nej. Korn ogillar att man ställer mänskliga rättigheter och liberal demokrati mot konservatism.

Jag håller med. Det har han en poäng i. Det har alltid funnits konservativa som varit för demokrati och mänskliga rättigheter. Men Korn har fel då han antyder att konservatismen som helhet alltid är en god kraft för mänskliga rättigheter.

Bevara, bevara, bevara

Fokuset på konservatismen ligger på att bevara skriver Korn, och det har han rätt i. Han skriver:

”Det handlar alltsåmycket om att bevara och det är just vad konservatism handlar om. Att bevara det bästa vi har från tidigare generationer, samtidigt som man är medveten om att tiderna förändras och samhället med dem.”

Exakt så! Konservatismens styrka och svaghet ligger i att vilja bevara. Både den demokratiskt lagda konservatismen och de som var mot demokrati pratade på 1800talet om att bevara. Men de ville bevara lite olika saker.

Konservativa demokrater mot demokrati pratade mycket om AUKTORITETER. För dem var världen en beslutskedja där Gud stod överst, sen kungen, sen regeringen, sen kommunens befattningshavare sen männen, sen kvinnor och barn. Alla skulle lyda dem ovanför dem. Så var samhället uppbyggt sen Adam och Evas dagar och så skulle det förbli. Kvinnan skulle styras av mannen. Medborgarna skulle styras av kung och överhet och adel och rika borgare skulle forma denna överhet. Att tex vara för kvinnlig rösträtt var att stå upp mot samhällets ordning och Gud.

De konservativa som var FÖR demokrati pratade om annat. De pratade om bygemenskaper och om att den fria medborgaren hade en ”odalsrätt” till medbestämmande. Pratade om att bondedemokratin var kärnan i nationen och kungariket. Och de visade ibland även på att kvinnor ibland haft en hel del att säga till om lokalt.

Det fanns inte En konservatism. Där har både Dan Korn och de som Dan Korn attackerar i inlägget på Oikos fel.

Samma sak kunde man se i debatten om arbetarrätt för 120 år sen. Icke demokratiskt lagda konservativa var mot det, de menade att samhällets grund var att det bestående måste vara kvar, det är överheten som alltid bestämt enväldigt över sina arbetare och så ska det vara. De mer demokratiskt lagda pratade om att överhet som inte betedde sig rättrådigt MISTER sina mandat av Gud. Makt gjorde inte rätt. Överheten måste styra RÄTTRÅDIGT, annars måste de bytas ut. Samma sak i debatten om sociala rättigheter. Skulle fattiga få hjälp och stöd eller inte, alla olika konservativa skolor och idetraditioner hämtade sina argument från det förgångna!

Forma om naturen och människan

Det som gjort att de flesta konservativa, och konservativa partier tyvärr ofta varit sist på bollen då individens rättigheter förts på tal, är tyvärr att de som är tveksamma till mänskliga rättigheter har varit tongivande. Homosexuella hade inga rättigheter. Man ville ge dem det. Konservativa sa ”skynda långsamt”. Svarta i USA ville ha medborgarrätt på 60talet, konservativa sa ”vi måste gå framåt långsamt”. Demokrater ville ha rösträtt för alla, konservativa sa ”vi låter de rika få rösträtt först, och går långsamt framåt”.

Dan Korn förklarar:

”Konservatismen sysslar inte med att korrigera den mänskliga naturen eller att forma den enligt någon föreställning om det ideala rationella valet”, skriver Roger Scruton. ”Den försöker förstå hur samhällen fungerar och att skapa utrymme som behövs för att de skall kunna fungera framgångsrikt. Dess början är den djupa psykologin om den mänskliga varelsen. Detta är konservatismens styrka.”

Ja det är konservatismens styrka, men också dess förbannelse.

Det var med argument om att ”man inte kan ändra den mänskliga naturen” som många konservativa stödde nazismen på 30-taket och 40talet. Om man läser de nazi-konservativa skrifterna från den tiden ser man att den idén var i fokus. Det ansågs vara att vilja förändra mänskliga naturen att bygga en stat där både ”svenskar” och judar kunde samexistera. Det var att vilja förändra människan att vara för demokrati, bry sig om svaga och vara för rösträtt, sa många konservativa.

Medan de demokratiskt lagda konservativa bad antidemokrater och judehatare stoppa in sina politiska dogmer i sin röv och dra dit pepparn växer. De sa att det var NAZISTERNA som försökte förändra, manipulera och kontrollera den mänskliga naturen. Det var deras argument mot nazzarna!

Det Dan Korn missar är att de konservativa argument han lägger fram använts genom historien för att försvara så vitt skilda saker som demokrati och diktatur, mångkultur och antisemitism, medborgarrätt och slaveri.

Bara för att nåt är konservativt är det inte per automatik ont eller gott. Och det vi måste fråga oss är VILKEN sorts konservatism folk förespråkar. Så, vilken sorts konservatism kan det bli av en tankesmedja grundad av ett nyssnazistiskt parti som gick och heilade för 30talet. Bra fråga, eller hur?

PS

Till sist. ”Berätta gärna för mig var det finns en fungerande demokrati som inte är en nationalstat”, frågar Dan Korn. Öh, ja, t.ex. USA. Sist jag kollade var de trots allt en demokrati.

Även om USA inte är något föredöme när det gäller demokrati:
Plus Belgien, Schweiz, Kanada, Australien, Nya Zeeland.

T.ex.

Coronaviruset: är ”vår beredskap god” eller inte i Sverige?

CORONAVIRUSET. När man hanterar kriser finns ett mellansteg mellan panik och likgiltighet. Det är där vi borde befinna oss nu i Sverige, och frågan är om vi är där? Är vår beredskap god, eller inte?

Hur bör en kompetent regering agera nu i dessa tider med Coronavirus?

En kompetent regering ska agera på fakta och inte sprida panik, men ändå förbereda sig, och landet, på att det värsta kan hända. En kompetent regering måste givetvis redan nu se till att det finns extra skyddsutrustning, extra test-kit för viruset, se över och planer för sjukvård och karantän och göra planer hur man gör om det skulle bli problem med försörjningsleden från Kina, eller i värsta fall över Atlanten också. Det är elementär krisberedskap.

Ja sådan krisberedskap bör alltid finnas, även då inga farliga virus sprids, eller krig hotar.

Det finns få fall i Europa så det finns idag ingen anledning till oro, men att Kina helt stängt städer med mer än 50 miljoner invånare och har partiell karantän för 400 miljoner är inte bra. Det är sådant som gör att vi i Sverige bör förbereda oss, men inte förhasta oss.

Det finns annat än viruset som oroar. Vad händer med vår försörjning av läkemedel om krisen fortsätter (se artikeln här)? Att vi idag är beroende av världsmarknaden för vår försörjning av läkemedel., och denna marknad inte har reservlager utan levererar ”just in time” är givetvis något som kan ställa till problem.

Frågan är om dagens politiker, oavsett partifärg, som är marinerade i tänkande om ”just in time”, att marknaden ska fixa allt och som levde i en tid när krisberedskapen och civilförsvaret avvecklades, klarar av detta? Dagens politiker utbildades av de politiker som avvecklade krisberedskapen på 90talet. Dagens politiker har inte sett ett Sverige där man faktiskt hade kris- och krigsberedskap med reservkapacitet i sjukhus, reservsjukhus, lager av mat, drivmedel och mediciner för hela befolkningen som räckte 6 månader, reservindustrier i bergrum, etc etc…

Den 30 januari slåppte regeringen ett pressmeddelande som tyvärr inte känns så betryggande. Man förklarade att höstens försörjningskris, och händelser som skett den sista tiden (dvs Coronaviruset) gjort att regeringen bestämt att inkludera läkemedel och sjukhusens försörjning som en punkt i våra kris- och beredskapslagar.

”Förordningsändringen innebär att de båda myndigheterna kommer att få ett särskilt ansvar för krisberedskapen och bli bevakningsansvariga myndigheter. Därmed får de ett större ansvar och nya uppgifter i beredskapsplaneringen och vid höjd beredskap.

– Vid höjd beredskap måste det säkerställas att befolkningen skyddas och att viktiga samhällsfunktioner fungerar. Det omfattar även läkemedelsområdet, som nu får ett tydligare beredskapsansvar, säger inrikesminister Mikael Damberg.

– Regeringen vill stärka beredskapen i samhället, inklusive hälso- och sjukvården och på läkemedelsområdet. Nu tar vi ytterligare ett steg genom att göra Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten till bevakningsansvariga myndigheter, säger Lena Hallengren.”

Det kan kännas betryggande på ett sätt, men samtidigt inte. Betyder detta alltså att läkemedel och sjukvård INTE var inkluderade i beredskaps- och krislagarna? Om man kikar på förordningen 2015:1052 så ser man att det var så. Nej hälso- och sjukvård var INTE inkluderat. Inte i den förordningen (fast hälso och sjukvårdslagen innehåller några stycken om det).

Känns det som om vår beredskap är god när man ”glömde” bort hälso- och sjukvården?

Fram tills för 25-30 år sen fanns detaljerade planer för sjukvård och hälsovård vid kris eller krig, inkluderat de gigantiska reservlagren. Det var bättre då än idag. (Men det ska sägas att 80talets försvars- och beredskapsutredningar ansåg att just krisberedskapen inom hälso- och sjukvården var MYCKET eftersatt och dålig (källa: Sou 1987:9).)

Regeringen och departementen borde vara aktiva för att höja beredskapen och förbereda för det värsta, fall i fall, även om det inte finns anledning till oro ännu för en Coronaepidemi i Sverige. Men frågan är om de gör det? Har samma personer som för några månader sen ”glömde” att sjukvården och hälsovården också behöver fungera under en kris eller krig verkligen kompetensen att förstå att de måste agera proaktivt idag? Har politiker som antingen var med om att montera ner beredskapslager och krisberedskapen på 90talet, eller som utbildats av de som gjorde det, verkligen kompetensen att förstå vad som behöver göras? Har politiker som för nån månad sen trodde att ”marknaden” klarar allt förmågan att förstå att ”marknaden” inte fixar allt?

Om de inte förstod detta grundläggande då, förstår de det nu?

Ja, jag är cyniskt lagt om detta. Jag ringde runt till politiker och departement i samband med att SoU 1992:75 kom ut om beredskapslagarna, jag följde debatten i samband med att man monterade ner krisberedskapen och försvaret. Jag pratade med politikerna då. De levde i en bubbla och trodde att ”om” det blir kris och krig nångång mer i framtiden så har Sverige 15-20 års förvarningstid och kan lätt upprusta och bygga upp civilförsvaret igen. Och när man pratade med dem om just in time var svaret att ”marknaden” kommer att ”omöjliggöra” krig och att ”marknaden”, ”FN” och ”EU” fixar alla problem med försörjningen om det skulle uppstå nån kris.

De sista åren har man börjat omvärdera betydelsen av ett civilt försvar. Man har skjutit till lite mer pengar till det och inventerat landets skyddsrum (etc). Men i en katastrofalt låg takt.

Hade jag suttit i regeringen hade jag först och främst försökt hitta de som varnat för att det var fel att avveckla civilförsvaret och krisberedskapen. Jag hade satt de personerna i en kommitté och låtit DEM dra upp riktlinjerna för hur vi ska hantera upprustningen av den civila beredskapen idag. Jag skulle inte låtit en enda av de som var med och avvecklade beredskapen ha något inflytande över dagens situation. Men har regeringen stake nog att göra så?

 

Exempel på vad jag tidigare skrivit

Är civilberedskap viktigare än militär beredskap?

Krisberedskap är inte Sd propaganda

—————————————–

PS

Inte bara regeringen agerar konstigt i dessa dagar. Bloggen Cornucopia har ofta pratat om behovet av bra beredskapslagar. Men de är tysta om situationen idag. Cornucopia har frågat sina läsare om de är oroade över Cornonaviruset och läsarna har sagt nej. Cornucopiabloggaren Lars Wilderäng har därför bestämt att inte skriva om det.

”För att summera så är coronavirusutbrottet uppblåst av media, men folk har inte blivit oroliga ändå. Detta givet att bloggens läsare mentalt är som folk är mest.
Eftersom folk i så fall egentligen inte är särskilt oroliga förutspås härmed att media kommer tagga ner, då klickandet på deras undergångsrubriker antagligen kommer ebba ut och det hela kommer snart bara vara tidningsnotiser istället för krigsrubriker. Dessutom har Mello tydligen börjat.
Då oron är låg så kommer bloggen inte följa utvecklingen dagligen längre. Detta gäller tills det inte gäller längre. De mest hysteriska tre-fyra procenten föreslås häcka någon annanstans.

Bloggen kan förstås skriva om relaterade ämnen ändå, som prepping av läkemedel, myndigheternas juridiska spelrum när en sjukdom klassats som samhällsfarlig mm.”
Det är fler än vår regering som har svårt att hitta det där mellanläget mellan likgiltighet och panik!

Israel och Palestina, en sida av myntet…

Konflikten i Palestina kan bara upphöra om båda sidor ser lidandet i det den ANDRA sidan upplever.

Världen idag beskriver ganska bra i ena sidan av myntet i en artikel jag läste nu på morgonen. Om självmordsbomber och oskyldigas död i Israel. Vill man veta varför Israel byggde sin mur ska man läsa den artikeln. (Länk till den finns här.)

Men det är bara ena sidan av myntet. Den artikeln förklarar inte varför palestinier är rasande då de tänker på muren.

Palestinska oskyldiga som dött då de fått en bomb i skallen ”i kampen mot Hamas” sörjer lika mycket. Eller barn som tvingas flytta för att huset ska demoleras eftersom frun i grannfamiljen har en bror som åkt fast för terrorism.

Den palestinavänliga sidan måste inse hur hårt självmordsbomberna skakade och skadade Israel och att därför byggdes muren. Den Israelvänliga sidan måste inse att för var oskyldig som dör för att ”försvara Israel” skakas och skadas palestina på samma sätt och att muren symboliserar detta.

Bara när båda parter ser och erkänner lidandet i det andra parten går igenom kan fred åstadkommas.

Men detta är ena sidan… ett bra exempel på ena sidan.

Den andra sidan har liknande berättelser att berätta. Och förståelse får man av att se att båda sidor är rasande på grund av hur oskyldiga dödas och dödats.

(Och kom inte med ”civila judar/araber hölls som sköldar”. Om så är fallet skjuter man INTE och bombar INTE.)

https://www.google.com/amp/s/www.haaretz.com/amp/israel-news/.premium-palestinian-teen-killed-by-idf-dubbed-collateral-damage-1.5381638

https://www.google.com/amp/s/www.nytimes.com/2019/11/15/world/middleeast/israel-gaza-civilian-casualties.amp.html

https://www.google.com/amp/s/amp.theguardian.com/world/2019/nov/14/gaza-attacks-tentative-truce-after-israel-strike-kills-six-palestinian-family-members