En atombombsromantik har börjat spridas i gamla Sverige. Lars Wideräng är andra debattörer har börjat säga att ”a little nuke never hurts anyone” (för att citera en gammal slogan som faktiskt användes i USA på riktigt för 30-40 år sen). Atombombsskräcken är obefogad och det går att utkämpa begränsade atomkrig och bara små taktiska atomvapen kommer att användas då, heter det.
En del debattörer menar att vi inte ska vara rädda för atomvapnen för de kommer bara att användas taktiskt om de används, och att ett kärnvapen-harmageddon är därmed omöjligt.
Jag förstår vad de menar på ett plan. Deras huvudpoäng är att vi inte vika får oss för folkmördare och diktatorer bara pga rädsla för atomkrig. Men är atomkrig något vi bör vara rädda för? Går det att föra begränsade atomkrig eller konventionella krig i atomåldern?
1939 när andra världskriget började ställde man en liknande fråga. Tyskland och Storbritannien hade gigantiska lager stridsgas. Det många var livrädda för på båda sidor var att man skulle börja använda stridsgasen mot civilbefolkningen. Ändå skedde inte det. Inte ens nazityskland 1945 lett av den galne Adolf Hitler vågade använda stridsgas. Inte ens de britter som inte tvekade att sätta städer i Tyskland i brand vågade användas stridsgas.
De kom då fram till att begränsad användning av kemiska vapen skulle leda fram till att stridsgas användes mot civila. (Bland annat eftersom bombkriget med flygbomber visade att inte ens de allierade kunde avhålla sig från att försöka döda civila.)
Så det är fullt möjligt att även idag det kan bli ett globalt världskrig utan att en enda atombomb avfyras. Ingen kanske vågar använda dem
Men begränsat atomkrig då?
Nej det är mindre troligt för då finns risken för en upptrappning och för misstag. Man använde inte stridsgaser under andra världskriget en enda gång.
Nånstans i min källare har jag en FOA rapport om atombombers verkan mot svenska städer. 40 år gammal. Där diskuteras just det här. Svenska förvaret sa då att begränsat kärnvapenkrig med små atombomber är mindre troligt än ett nytt världskrig där inte atombomber används alls. De sa att under andra världskriget undvek man att använda kemiska stridsmedel just för att om man skulle använda det fanns det stor risk för upptrappning. Alltså vågade man inte föra ett begränsat krig med kemiska stridsmedel ens.
Även ett begränsat krig där stridsgaser användes skulle troligen leda till totalt krig och tiotals miljoner människors död på båda sidor. Så resonerade man och därför använde man aldrig stridsgaser under andra världskriget.
(Och jo, atomvapnens skadeverkan, även med vapen mindre än en megaton, skulle bli stor, var studiens budskap. Jag minns speciellt kapitlet om en atombombs verkan över uppsala.)
Jag tror det vore mycket värdefullt i debatten om någon kunde gräva fram alla dokument kring kemiska vapen från andra världskriget och studera frågan om varför de inte användes. De lärdomar politiker och experter drog då kan vara viktiga för oss säkerhetspolitiskt sett idag!
Demokrati 2.0 