Dansk studie: 66% av syriska flyktingar är lågutbildade

Ibland måste man medge att även personer man djupt ogillar kan ha rätt.

Tino Sanandaji har rätt i vad han skriver om flyktinginvandrares utbildningsnivåer. 66% av de syriska flyktingarna till Danmark hade bara grundskola som utbildning, eller inte skola alls. Det visar en ny dansk studie av Rockwoolfonden. Den borde debatteras här i Sverige också. Fokus debatten om svenska insatser för att stötta flyktingarna har länge legat på en promille läkare och vårdpersonal och några procent välutbildade, istället för på den stora gruppen flyktingar som bara har grundskola. Det är de senare som kommer att få problem i Sverige, och riskerar att hamna i permanent utanförskap. Av den enkla anledningen att kombinationen av ringa utbildning och dåliga kunskaper i svenska inte gör personer attraktiva i det svenska yrkeslivet.

Flyktinginvandrares utbildningsnivå har varit föremål för debatt i två års tid. På ena sidan har Tino Sanandaji och andra debattörer stått och antirasister och regeringen (!) på andra. Debatten rör hur många som är välutbildade. Tino har menat att få syriska flyktingar är välutbildade och har mötts av påståendet att det är många. Så har debatten polariserats. Å ena sidan de som hävdat att det är mellan 10 och 14% högutbildade och å andra sidan de som menar att det är upp emot 40%.

Så här skrev Aftonbladet när det begav sig:

38 procent av de nyanlända syrierna är högutbildade. Irakierna kommer inte långt efter – 31 procent har en eftergymnasial utbildning… Statistiken från Arbetsförmedlingen är från slutet av oktober. Den räknar in vuxna nyanlända som fått permanent uppehållstillstånd och därmed är inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Totalt av alla nyanlända har 30 procent en eftergymnasial utbildning – att jämföra med ett genomsnitt på 27 procent.

Problemet var att statistiken man då använde utgick från de som var inskrivna i Arbetsförmedlingen, och inte från alla syrier. Tino Sanandaji tog fram statistik från SCB som visade att den siffran som angavs 2015 på 30-40% akademiker inte stämde.

Av sverigefödda i dessa åldrar har 25 procent en minst treårig eftergymnasial utbildning medan ytterligare 15 procent har kortare eftergymnasial utbildning. Bland syriska nyanlända har 10 procent en minst treårig eftergymnasial utbildning medan ytterligare 22… procent har kortare eftergymnasial utbildning, totalt 32 procent... Om vi tittar på SCBs siffror för alla Syrier och inte bara nyanlända har 14 procent treårig eller längre eftergymnasial utbildning. (källa)

Detta har Tino senare bekräftat genom tyska siffror:

Nu bekräftas uppgifterna Tino och andra angav i den nya danska studien. Rockwoolfonden anger siffran 15-16%.

De syriske flygtninge er især kommet under den verserende borgerkrig i Syrien, og det er den senest ankomne flygtningegruppe. De har i gennemsnit været i Danmark 4 år. Der er her en meget stor andel (66 pct.), som ikke har uddannelse ud over grundskoleniveau. Dertil kommer 10 pct., som har en gymnasial uddannelse, 5 pct. som har
en erhvervsfaglig uddannelse, men 1, 12 og 3 pct. har hhv. en kort, mellemlang og lang videregående uddannelse.

Det torde vara bevisat att regeringen och en hel del andra debattörer hade fel. Tino hade faktiskt rätt. Det påpekade även jag 2015.

Men den viktigaste frågan i debatten är inte hur många som är välutbildade eller inte utan hur många som är lågutbildade. För det är inte de högutbildade som riskerar att fastna i utanförskap. Det är de med låg utbildning och dåliga kunskaper i det nya språket.

66% är utmaningen

Den danska Rockwool studien anger att 66% av syrierna bara har grundskoleutbildning. Berlinske Tidender har publicerat statistiken, från studien i två bra diagram. Så här ser det ut om man tittar på enskilda invandrargrupper med bara grundskoleutbildning.

Om man ser på gruppen flyktingar totalt är det 53% som maximalt bara har grundskola med sig. Denna siffran är givetvis högre för Sverige eftersom vi tagit emot fler personer från Afrika och Afghanistan där utbildningsnivåerna är lägre än i Syrien.Vad betyder detta? Rockwoolrapporten visar att de som har en låg utbildningsnivå är arbetslösa i högre utsträckning än de med hög utbildningsnivå. Låg utbildning betyder alltså större risk för utanförskap i det nya landet.

For ikke-vestlige mænd mellem 25 og 64 år, der maksimalt har en grundskoleuddannelse, er der kun 46 pct., der er i beskæftigelse. For kvinderne er beskæftigelsen helt nede på 34 pct. For de ikke-vestlige mænd med en lang videregående uddannelse er der til gengæld 72 pct., der er i beskæftigelse, og for kvinderne er der 59 pct.

46% av män med låg utbildning hade arbete, och 72% av män med hög utbildning, som invandrat till Danmark generellt sett. (Man kan anta att lågutbildade nog har deltidsarbete i högre utsträckning än högutbildade, det torde påverka statistiken än mer. Dessutom borde situationen för syriska lågutbildade vara värre än för icke västliga generellt sett.)

Arbetslöshet

Detta bekräftar annan statistik jag har publicerat på min blogg.

område

Som ni kan se är arbetslösheten som högst bland invandrare från Asien och Afrika. Danska studier visar samma mönster som i Sverige.

Skärmklipp

Ska vi lösa problemen?

Att vara sanningsenlig och att vara för flyktingmottagning är ingen motsättning. Tvärtom. För att kunna göra något åt problem måste man se problemen, annars blir inget gjort.
Jag har 100000 skäl att vara kritisk den raljerande, oförskämde Tino Sanandaji men han pekar faktiskt på en hel del problem som måste lösas.

Arbetslösheten bland flyktingar är ett problem. Det har fler än Sanandaji visat. Riksdagsmannen Staffan Danielsson skriver t.ex:

Andel flyktingar inklusive anhöriga som hade helårsarbeten efter 0-5 års vistelsetid i Sverige var 2013 15 %, efter 6-10 år var andelen 40%, efter 11-15 år var andelen 50 % och efter 16 år och längre var andelen 59 %.

Efter ca 7-8 år har majoriteten haft ett jobb (med eller utan lönebidrag). Efter ca 15 år i Sverige har ca 50% av flyktinginvandrarna blivit självförsörjande med heltidsjobb.

15 år!!!!! Ja, ni läste rätt, 15 år!!!

Vill vi att även de flyktingar som kommit de senaste åren ska fastna i samma utanförskap som så många av de som kommit de senaste 40 åren har? Statistiken visar att flyktinginvandrare generellt sett är överrepresenterade i brottsstatistiken, brottsofferstatistiken, utbetalning av socialhjälp, dåliga skolresultat, avhopp från skolan, låg utbildning, låginkomsttagare, arbetslöshet, bristande framtidshopp, etc etc. Bör vi inte bryta dessa mönster?

Statistik visar klara samband mellan arbetslöshet och låg utbildning. Det torde inte förvåna någon.

Man löser inte detta med fler fritidsgårdar bara utan med utbildning och nya jobb.

Lärlingssystem?

Två lösningar på utanförskapet debatteras mycket: den ena att införa låga löner och den andra att satsa på utbildning och statliga jobb. Den ena förespråkas av Centerpartiet, den andra av t.ex. Vänsterpartiet. Ofta beskrivs de två lösningarna som motsatta varandra, jag tror man kan kombinera dem. Jag tror faktiskt att både Centern och Vänsterpartiet har rätt i de lösningar på problemet med utanförskap och arbetslöshet de lägger fram.

Jag tror mycket på att skapa ett lärlingssystem i Sverige, kombinerat med viss utbildning. Dvs att skapa en andra väg in i yrkeslivet. Idag är vi väldigt fixerade vid utbildning och det är i praktiken den enda vägen in i jobb inom t.ex. vården, eller liknande. Den vägen blir svår att gå för de flesta som invandrat hit. Därför vore det bra med ett lärlingssystem. Man arbetar till låg lön på en arbetsplats. Arbetsgivaren får vissa lönebidrag från staten för att ha lärlingstjänsterna, och förmånliga skattevillkor. Under ett antal år arbetar personen på arbetsplatsen och kombinerar det med studier. Systemet ska vara flexibelt så att personer som behöver längre tid ska få det. Eventuellt kan man kombinera ett sådant system med CSN bidrag så att man jobbar till 50% eller 75% eller liknande som lärling med låg lön. Efter studierna är avklarade får man sin examen (till till exempel undersköterska) och därmed slipper man låglöne yrket.

Lärlingsjobb skapas i en mängd branscher där yrkesutbildningar av olika sort behövs. Dessa kombineras med studier och innebär att man får låg lön och där företaget får bidrag. Det är förmånligt för både stat och arbetsgivare och arbetstagare.

Givetvis ska samma system vara tillgängligt för alla, dvs även svenskfödda ungdomar ska kunna använda detta lärlingsssystem.

Om man vill ska man alltså kunna ta sina första steg in i arbetslivet, till exempel som undersköterska, genom detta lärlingssystem, eller så väljer man att studera först heltid och sen jobba. Möjligheten att som idag studera till undersköterska medan man jobbar ska givetvis finnas kvar, för fortbildning och liknande.

Så reglerar man låglönebranschen samtidigt som man skapar jobb med lägre lön. Och man ger personen möjlighet att vidareutbilda sig.

Även om det tar 5-6 år för en person att slutföra lärlingsuppdraget så tjänar samhället på det, i de reducerade kostnaderna för arbetslöshet och socialbidrag.

Det kan verka brutalt med statistik som t.ex. visar att 66% av syriska flyktingar är lågutbildade. Men det är nödvändigt att vi tar fram sån statistik och debatterar det. Utanförskap och permanenterad arbetslöshet är inget samhället mår bra av. Och dessutom är det en total katastrof för de individer som kommer hit i tron att de ska få jobb och ett bättre liv och som hamnar i en sits där de aldrig kan skaffa jobb. Ofrivillig arbetslöshet och sysslolöshet kan vara förödande för människor.

Man måste ha ett hjärta av sten om man inte rörs av statistiken om flyktinginvandrares utanförskap i Sverige. Vill vi dem väl så måste vi lösa problemen. Men för att kunna det måste vi se problemen först. Så studera statistiken. Sätt på en klädnypa på näsan och läs även vad Sanandaji skriver, t.ex. hans bok om Massutmaningen. Ogillar du hans raljerande stil och insinuationer så skriv något själv som är befriat från det!