Bekämpa arbetslöshet och utanförskap bland de nyanlända!

Arbetslösheten är hög bland nysvenskarna. Det tar ofta lång tid för nyanlända att få arbete. I denna artikel visar jag vad offentlig statistik har att berätta om arbetslöshet, fattigdom kriminalitet och bristande utbildning bland utrikes födda och deras barn. Mitt hjärta gråter av att jag år efter år sett att personer med utländsk bakgrund, i synnerhet från Afrika eller Mellanöstern, döms ut och hamnar i arbetslöshet, utanförskap och kriminalitet. Vi har känt till detta länge men inte gjort något åt det. Samma mönster upprepas år efter år.

En öppet hjärta betyder inte bara att vi ska ta emot flyktingar. Det är jag för. Jag vill ha ett generöst och öppet Sverige där vi tar emot många.

Ni som känner mig vet att jag är positiv till en stor flyktingmottagning och hatar allt Sverigedemokraterna står för. Jag är också inte bara en skrivbordstyckare. Jag har alltid varit ute på fältet och gett av min tid, mina pengar och min själ för att hjälpa flyktingar och nyanlända där jag bor, som nu på Öland.

Men ett att ha ett öppet hjärta betyder också att ta emot de som kommer hit på ett bra sätt. Gör vi det?

Efter ca 10 år har de nyanlända lyckats skaffa sig förvärvsarbete. Störst är arbetslösheten bland de med afrikansk eller västasiatisk bakgrund. Bristande utbildning kan vara en av anledningarna, utrikes födda har ofta bara förgymnasial utbildning. Detta återspeglas i situationen för de nyanländas barn, där betygen är lägre för utrikesfödda barn (i synnerhet med bakgrund i Afria och västasien) och 35% av de utrikes födda barnen slutför inte gymnasiet. De utrikes födda och deras barn är också överrepresenterade i såväl statistik över fattigdom som brottslighet i Sverige idag.

Så vad säger ni? Gör vi det?

Arbetslöshet

På internet hittade jag detta diagram, gjort av Patric Källman. Det visar hur många som har sysselsättning fördelat på antal år man haft upppehållstillstånd.

Det tycker jag på ett lättöverskådligt sätt visar vilken utmaning vi står inför idag.  Efter 3 år har alltså ca 20% av de nyanlända sysselsättning (och då räknas även regelbunden deltidssysselssättning på någon timme i veckan). Efter ca 8-10 år har ca 50% sysselsättning.

Via SCB hittade jag ett liknande diagram men där man jämför med inrikes födda (det nedan). En om antalet förvärvsarbetande för inrikes och utrikes födda, 20-64 år, 1997-2011, uppdelat på hur lång tid man haft uppehållstillstånd i Sverige.

Observera att diagrammet inte tar hänsyn till ursprungsland för föräldrarna. Vi vet dock redan att fler av de som föds av utrikes födda personer har det tuffare att få jobb som vuxna. Diagrammet nedan skiljer sig lite från det ovan. Det visar att av de förvärvsarbetande som varit här 5-9 år hade 50% av kvinnorna och 60% av männen  arbete 2011. Av de inrikes födda hade 80% arbete 2011.

Nästa tabell visar läget totalt. Hur många av de irikes respektive utrikes födda har jobb? Så här anger SCB kort och gott skillnaderna i sysselsättningen mellan inrikes födda och utrikes födda.
För 2015 lär siffran för hur många inrikes födda som har jobb vara 85%. Utrikes födda med jobb 52%.

Om man kikar på vilken region de fötts i blir det mer skrämmande. Återigen SCB, antal förvärvsarbetande per år, fördelat på ursprungsregion, för de utrikes födda. Som synes hade 2011 40% av de som fötts i Afrika jobb. 80% av de inrikes födda. ( Statistien över inrikes födda inkluderar de med utländsk bakgrund, där vi vet att arbetslöshete är högre bland andra generationens invandrare.) Asien ligger näst sämst till (och då ska man veta att östasiater ligger bättre till än västasiater).
Om man tittar på åldersfördelningen är mönstret också skrämmande. Arbetslösheten är hög bland de över 55 år men skrämmande hög bland de med ursprung i Afrika eller Asien. Detta diagram visar förvärvsarbetande fördelat på region och ålder 2011. (SCB)

Utbildningens betydelse

Detta kan bero på strukturell diskriminering. Men det beror även på utbildningsnivåer.

Det säger sig självt. I ett Sverige där mer och mer betydelse läggs på att jobbsökande ska ha formell utbildning och gymnasiekompetens, kommer de som inte har den kompetensen att halka efter. Och så är det ofta med personer med utländsk bakgrund.

SCB ger oss statistik över förvärvsarbetande kvinnor och män 30-50 där man tittat på hur många som varit sysselsatta fördelat på födelseregion och utbildningsnivå (nedan). 25% av kvinnorna som bara har förgymnasial utbildning och kommer från Afrika har jobb, mot 40% av de med asiatiskt ursprung och 65% av de inrikes födda. Den statistiken är viktig. Den visar att anledningen till att personer med utländsk bakgrund halkar efter nog FRÄMST beror på bristande utbildning och språket. (Även om srukurell disksiminering också förekommer givetvis.) Värst ute är afrikaerna, tyvärr.

Värst ute är de från Somalia. man brukar ange att mellan 20-30% av de som fötts i Somalia har arbete. men andra siffror är ännu lägre. 18% hade arbete 2009. Lite över 20% angav man 2011. Experterna är ganska eniga att det är den låga utbildningsnivån som ligger bakom denna brist på förvärvsarbete bland somalier.

Via SCB hittade jag ett annat diagram (nedan) över hur läget är för folk från Somalia. Som synes har nästan 60% bara grundskoleutbildning och då oftast en som är långt sämre än svensk grundskola. Grundskolan i Somalia är 8 år men i praktiken oftast mellan 6 och 8 år.

I ett Sverige där det mer och mer krävs att man har gymnasieutbildning säger det sig självt att denna grupp från Somalia KOMMER att halka efter. Men även de 40% som bara har grundskoleutbildning som kommer från Syrien KOMMER att halka efter.

Våra barn

Och det gäller inte bara för de vuxna, utan även för barnen, vilket man ser om man studerar betygen.

Via FOF hittar jag ett diagram som ni kan se här nedan, som visar hur betygen ser ut för landets nior för personer från olika ursprungsregioner. Rött är Sverige (inrikes födda). Ljusblått är Afrika. mörkgrönt Asien (kom då ihåg att ostasistiska invandrarbarn har högre betyg än västasiatiska). Gult östeuropa.

Vi har stora problem med att ungdomar avbryter gymnasiestudierna (1/4 av de som börjar) eller slutar med ofullståndiga betyg (1/3 av de som slutar). Värst ute är de ungdomar som kommer hit i skolåldern. men även de vars föräldrar fötts utomlands ligger dåligt till. De som avbryter studierna är främst de med utländsk bakgrund. Hela 35% av de utrikesfödda slutför har så dåliga betyg att de inte har gymnasiebehörighet.

FOF skriver:

Om man ser till hur många som inte uppnår gymnasiebehörighet i sitt slutbetyg i nian är mönstret likartat. Under perioden 2007–11 uppnådde 9 procent av inrikesfödda (hit räknas även andra generationens invandrare) inte gymnasiebehörighet. För de utrikesfödda är siffran 35 procent. Mer än var tredje utrikesfödd uppnår alltså inte gymnasiebehörighet, vilket innebär godkända betyg i engelska, matematik och svenska eller svenska som andra språk. Detta är en ökning sedan början av 2000-talet, då motsvarande siffra var 27 procent.

Via AF hittar jag information, nedanstående diagram om att barn som fötts i Sverige i högre grad skaffar gymnasialutbildning. Utbildningsnivå efter etnisk bakgrund. De som är utan gymnasial utbildning eller eftergymnasial utbildning är färre bland de som fötts med båda föräldrarna i Sverige än blad de med föräldrar med utländsk bakgrund..

Via AF hittar jag information om vad som händer med de som avbryter studierna. Som synes väntar arbetslöshet för de som avbryter studierna. Man kan bara ana hur den fördelningen ser ut mellan utrikesfödda och inrikesfödda, och mellan de med och utan utländsk bakgrund.

Bland dem som avaktualiserats från de två första panelerna hade 64 procent av fullföljarna och 54 procent av avbrytarna gått till arbete, och särskilt markant är de förstnämndas dominans när det gäller tillsvidareanställningar. Avbrytarna fick ofta nöja sig med kortare anställningar, vilket resulterade i att många av dem senare återvände till Arbetsförmedlingen.

Framtid?

2014 tog vi emot ca 33000 flyktingar. 7000 ensamkommande och 1500 kvotflyktingar. Dessutom är en stor del av anhöriginvandringen direkt kopplad till asylinvandringen. Det betyder ca 55.000 till 60.000 personer. Av dessa är en viss mängd mellan 20 och 64. De ensamkommande har generellt sett ganska lätt att få jobb, visar det sig i statistiken. Skillnaden mellan ensamkommande och svenskfödda är liten.

Men vilken framtid har de andra? De som kommer hit?

Fattigdom och socialbidrag

De som är utan jobb och har utländsk bakgrund har oftast heller ingen A-kassa. Då är det socialbidrag de får. 60% av de utbetalda socialbidragen går till utrikes födda. De utrikes födda är alltså 15% av befolkningen totalt.

Rädda Barnen har sen flera år varnat för att barnfattigdomen och utsattheten är som störst just bland barn till denna grupp.

Av den officiella statistiken framgår att över hälften av samtliga barn i socialbidragshushåll har åtminstone en förälder född utomlands. Den andelen har ökat något fram till 2000, då den hittills högsta andelen uppmättes till 60 procent. Risken för barn med svenskfödda föräldrar att tvingas leva på socialbidrag var relativt liten, ca 6 procent, i slutet av 1990-talet. Motsvarande andel för barn med utländsk bakgrund var nästan fem gånger så hög, 25 – 30 procent.

Rädda Barnen noterar även att:

År 1991 var risken för barn med utländsk bakgrund att leva i en familj med låg inkomststandard nära tre gånger så hög som för barn med svenskt ursprung. 1999 hade motsvarande skillnad ökat till nästan fyra gånger. Det beror till största delen på att barnfattigdomen inte minskat lika snabbt bland barn med utländsk bakgrund under 1990-talets sista år. Skillnaden i fattigandel mellan barn med olika slags utländsk bakgrund är också avsevärd. Även om utsattheten är mindre vanlig bland barn som själva är födda i Sverige med minst en förälder född utomlands än för utlandsfödda barn har ökningen varit allra störst bland andra generationens invandrarbarn. Risken att leva i ett hushåll med låg inkomststandard har nästan fördubblats i denna grupp under 1990-talet, från drygt 12 procent 1991 till 24 procent 1999.

Skillnaderna i fattigdom är stor mellan olika grupper noterar Rädda Barnen. Det är samma mönster här. Värst ute är afrikaner och västasiater.

Och som alltid då socioekonomiska förhållanden är usla leder det till gängbildning och kriminalitet.

Brottslighet

Jag ska visa en sista tabell för er. Det är en tabell som hämtats från BRÅ 2005 som visar misstankar om brottslighet fördelat på ursprungsland. Hur ni reagerar på det som står där säger mycket om er som person, oavsett var ni kommer ifrån och vilken ideologi ni har.  Det säger mycket om er empatiska förmåga. Det säger enormt mycket om er människosyn.

Det är statistik som visar problemen i svensk integrationspolitik idag. Det rör den s.k. överrepresentation som finns för invandrare i brottslighetsstatistiken. Eller rättare sagt över de som misstänkts för brott.

Som ni kan se finns det samma överrepresentation även här. Personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i brottsregisterna. Störst är överrepresentationen bland personer från Afrika (ca 20-27%). Därefter är de från västra Asien (15-18%) värst ute. Alltså exakt samma mönster som vi sett tidigare.

Statistiska samband ska man vara försiktiga med. Men även utan att bunta ihop statistik kan vi konstatera att vissa mönster dyker upp. Personer med utländsk bakgrund har svårare att få jobb, har lägre utbildning, är fattigare och överrepresenterade i brottsstatistiken.

Det behöver inte vara så här. Fattigdomen, arbetslösheten och brottsligheten är i USA LÄGRE bland invandrare än de som är inrikes födda.

Sammanfattning

Om jag känner er rätt börjar en del av er tänka tankar om att stoppa invandringen, om ”kriminella kulturer” och ”raser” och sånt. Så använder rasisterna bland Sverigedemokraterna statistiken.

Hos en del andra av er dyker en inre censurmyndighet upp som stället frågan varför jag publicerar detta, att det är rasism att prata om sånt här och mina motiv kanske till och med ifrågasätts. Ni kanske tycker att det är fel att publicera denna artikel?

Men vad ser du?

Jag ser tragedi och mänskligt lidande som vi inte ska blunda för. Jag ser ett problem som vi måste diskutera och hitta lösning för. Jag är glad att statistiken finns, för då kan vi sätta in insatser och minska det mänskliga lidandet. Och jag är förbannad att år efter år går utan att vi diskuterar detta på allvar och tar fram nya lösningar.

Man måste ha ett hjärta av sten om man ser statistiken ovan och inte blir förbannad och vill göra nåt för att hjälpa de grupper som hamnat i kläm!

Vad bör vi göra då?

Ärligt talat struntar jag totalt i exakt vilka förslag som läggs fram. Det är initiativ jag vill se. jag vill se förslag som bryter med 4 år av lallande när vi stuckit huvudet i sanden. Jag vill se Vänsterpartiet lägga fram förslag jag vill se Moderaternas förslag. Centerpartiet, Fi, S, Mp, Kd, och Fp och tankesmedjor av alla sorter. Jag vill se förslag på lösningar och lite ACTION!

Fast sverigedemokraternas förslag kan vi vara utan! De kan krypa tilbaka i sina hålor, där de hör hemma!

PS

Begreppet sysselsättning är luddigt. Pest och pina. men man får utgå från det som finns. Det finns många frågor om vad som räknas in exakt. I sysselsättning räknas arbetsmarknadsåtgärder. Och deltidsjobb. Alltså har man regelbunden inkomst 1h i månaden är man sysselsatt. Så egentligen är alla siffror i UNDERKANT

 PS2

Artikel om just somaliernas sitiation från 2012: http://www.frihetssmedjan.se/2012/05/40-000-somalier-och-en-integrationsdebatt-som-sparat-ur/. Se även artikeln ”att skita i byxorna”…