Argument 3: Sverigedemokraterna och nationalismen

I Sverigedemokraternas principprogram står det att nationen ska bygga på en gemensam nationell identitet som ”förutsätter en hög grad av etnisk och kulturell likhet bland befolkningen”. I Sd-kuriren 2008 (Nej tack till extremism) kan man läsa: ”Nationalism bygger inte på hat mot andra människor. Nationalism är kärlek, omtanke och tradition..:”  Idag ska vi titta närmare på Sverigedemokraternas idé om nationen och se hur man kan peka på några paradoxer i deras resonemang.

I Principprogrammet Sd gett ut, kan man läsa:

Vi är alla beroende av gemenskaper, människor som på olika sätt liknar oss själva och som vi kan identifiera oss med. Sverigedemokraterna menar att det i första hand är familjen och nationen som ger oss förutsättningarna att uppnå detta. Inga konstruerade kollektiv kan helt ersätta dessa djupt rotade, ursprungliga gemenskaper…

Den nationalistiska principen bygger på idén om nationalstaten, att statens territoriella gränser ska överensstämma med de befolkningsmässiga gränserna. I sin ideala form är alltså ett sådant samhälle befolkningsmässigt homogent. De rådande omständigheterna i Sverige och i omvärlden omöjliggör att principen praktiseras till fullo. I många fall är nationerna vidare än statens territorium; så även för Sveriges del…

Jag frågar mig: Vet Sverigedemokraterna överhuvudtaget hur nationerna skapats?

Sverigedemokrater kontrasterar ofta begreppet mänskligheten med begreppet nationen. Mänsklighetens enhet beskrivs som en utopi, ett konstgjort begrepp utan förankring i verkligheten. Mänskligheten som begrepp förutsätter mångkultur, något Sd ogillar.

Men sanningen är att begreppet nation är lika konstgjort som mänskligheten.

När Sverigedemokraten pratar om nationen kan man alltså fråga denne om han eller hon vet vad en nation är. Nationen är nämligen också ett konstruerat kollektiv. (Nationaldemokraten kan man fråga samma sak. De delar synen Sd har på Nationen som nåt ”genuint”, en ”ursprunglig gemenskap”.)

Nationens födelse

Vi är alla beroende av gemenskaper, människor som på olika sätt liknar oss själva och som vi kan identifiera oss med. Sverigedemokraterna menar att det i första hand är familjen, ”kulturen” och nationen som ger oss förutsättningarna att uppnå detta. Inga konstruerade kollektiv kan helt ersätta dessa djupt rotade, ursprungliga gemenskaper, sägs det.

Om man tittar på historien ser man att det inte alls är givet VEM vi identifierar oss med, vem vi hittar likheter med, förutom familjen och de omgivande, dvs ”flocken/stammen/bygemenskapen”.

Problemet med Sd är, för att vara en smula filosofisk, att de antar att de grupper vi människor identifiierar oss med är på förhand givna grupper, a priori.

I tre tidigare artiklar här på bloggen,  har jag skrivit om etnopluralismen, som är den filosofiska tanke som ligger bakom Sverigedemokraternas idé om nationen.

En nation, en stat, ett lokalsamhälle och en etnicitet och en kultur har lika lite en på förhand given existens som begreppet mänskligheten. En blick på mänsklighetens historia visar att det enda som är så att säga på förhand givet är att man identifierar sig med familjen och sen med GRANNARNA, dvs den egna flocken elelr stammen. Detta har på ett sätt ett biologiskt samband. Flockbeteendet sitter i sen vi var apor, så att säga.

Och här kommer min  poäng. ALL ANNAN IDENTIFIERING MED ALLA ANDRA MÄNNISKOR ÄN STAMMEN OCH FAMILJEN GÅR UTÖVER DET SOM KAN ANSES VARA OSS GIVET GENOM NATUREN.

Under åren har vi skapat gemenskaper där vi inkluderat fler och fler folk som tidigare sågs som ”främmande” och fler och fler kulturer som setts som HELT OLIKA VARANDRA. 

Trost språklig likhet, trots etnicitet och religion och delad historia har varje nationalstat varit uppdelad i mindre enheter, som alla alltid, vid något tillfälle, sett de andra enheterna som ”främmande”. Jämför landskapslagarna i Sverige t.ex. Dödade man en östgöte, en från samma region, ”böter man liv för liv” men dödar man en smålänning böter man X antal daler istället. Landskapen i Sverige var kulturella, etniska och politiska enheter och invånare i andra landskap sågs som ”främmande”.

Hur otroligt det än må låta har den tid funnits när en östgöte eller en upplandsbo sett på en smålänning med samma fördomsfulla ögon som många idag ser på araber eller somalier.

Men nationalstaten överkom dessa lokala skillnader.

Vi människor har nämligen en förmåga som inte djuren har. Vi kan skapa enheter där inga naturliga enheter finns, bortom det biologiska! Så har vi skapat begrepp som nationen, landskapet, häradet socknen, hövdingdömet, etc…  Och mänskligheten som en enhet.

Vad är det som säger att nationen ska vara grunden för allt. Mänskligheten är en naturligare grund för mänskligheten att stå på eftersom vi alla är människor.

Nationen är en bra organisatorisk enhet för oss idag, precis som landskapet och kommunen är. Men det är som en mänsklighet vi kan ta världen vidare in i detta årtusende och lösa de globala problem vi står inför!

PS

Appropå detta citat: ”Nationalism bygger inte på hat mot andra människor. Nationalism är kärlek, omtanke och tradition..:” Man kan ju fråga flyktingarna från Balkan vad de anser om Nationalismen eller folk som överlevde andra världskriget. Nationalismen är ett begrepp som inte är utan problem.

Mina tre artiklar om etnopluralismen:

Svar två till Solguru

Svar ett till solguru

Etnopluralism

Argumentsamlingen

Argumentsamlingen mot Sd och Nd

——————–

Nyheter: GP, Expressen, Expressen, Sds, Skånskan, Skånskan, Sds, HD, Skånskan, Sdharfel, SD-landskrona, Thomaskarlsson, sd.de, Metro, Thoralf, Thoralf, Gd

Läs även andra bloggares åsikter om Sverigedemokraterna, Jimmie Åkesson, Sverige, nationalism, rasism, främlingsfientlighet, politik, val2010