Identitär livbåtsetik utan livboj eller flytväst (svar till Solguru)

Ska man bemöta någon idé som man anser vara negativ för samhället måste man bemöta denna idé på djupet, så man visar VAD i idéerna som är negativt.

Jag har skrivit en hel del om den s.k. etnopluralismen som bland annat Nationaldemokraterna bekänner sig till, och kallat den en ny rasism. Men varför anser jag den vara fel? Bloggaren Solguru skrev ett inlägg till mig i en diskussion på på min blogg där han sa att han gärna ville ta en debatt om etnopluralismen och bad om mina åsikter om hans skriverier om etnopluralismen i en artikel om Identär etik. Den debatten tar jag gärna. Denna artikel är mitt svar.

Solguru! Som du kanske förstått har jag träffat en hel del traditionalister, identitära förespråkare. Min vana trogen börjar jag därför med att konstatera skillnaderna. Ja, jag ser etnopluralism som en sorts rasism, pga generaliseringarna som alltid följer i dess spår. Och ja, du ser troligen mina idéer som extrem samhällsförstörande modernism!

Sen vill jag konstatera att jag ogillar dagens politik mycket och anser INTE att dagens integrationspolitik är den rätta, även om jag är mycket positiv till invandringen, så jag ber dig att inte dra den slutsatsen, å din sida så vet jag vad traditionalism och det identitära är och vill göra klart att jag inte ser dig som nazist eller nåt liknande som gottköps-antirasisterna skulle säga.

Så, nu har vi klarat av det. Låt oss gå till idéerna. För det är dina och mina idéer om världen som är det avgörande. Och jag anser att det finns gigantiska luckor i de resonemang de identitära för om etnopluralismen.

Framtiden bestämmer hur nuet blir

Jag anser att MÄNNISKOSYNEN, är det viktigaste att diskutera inom politik och religion. Det är den MÄNNISKOSYN vi har när vi planerar för framtiden som bestämmer hur nuet OCH FRAMTIDEN blir, anser jag. Och, paradoxalt nog bestämmer även våra idéer om framtiden hur det förflutna blir! (Dvs vad vi tolkar in i det som varit.)

Därför reagerar jag skarpt när jag ser generaliseringar som drabbar folk av andra kulturer och religioner. Du ogillar säkert det jag skrivit om Sverigedemokraterna, men du kan kanske förstå det ändå om du vet att jag sätter MÄNNISKOSYNEN i centrum. Dvs betraktar man var människa som en unik individ med sina unika förutsätttningar, eller drar man grupper av människor över en kam?

Då så. Över till den identitära etiken. Jag fick en länk av dig som jag ska kommentera.

Först vill jag ursäkta att jag använt begreppet traditionalist och identitär nästan synonymt. Det är MIN individuella benämning på en grupp människor. Du kanske skulle se dig som nåt annat.

Sjutalet och bollarna

Jag har hört en liknelsen med sjutalet som passar in här.

Nån traditionalistisk tänkare måste ha formulerat den, oklart vem, eftersom jag bara hört traditionalister använda liknelsen.

Idéen är att om man har en boll så klarar man av att lägga sex lika stora bollar runt den bollen så att de omgivande bollarna rör den inre bollen, inte mer. Likaså är antalet bollar som dessa sex bollar kan ha beröring med begränsat. Hur många har jag glömt.

Den inre bollen ska symbolisera du och de omgivande bollarna din familj. Familjen är samhällets grund. Sen följer, enligt idén,  lager av bollar, så att säga, grannskap, lokal by/stadsdel, region, nation, bollar av olika färger (kulturer och etniciteter) mänsklighet… Det sistnämnda kan man lite slarvig likna vid mänsklighetsbegreppet. Begreppet BOLL i sig, kanske.

Enligt denna teorin är vi gjorda för att uppfatta oss själva och ett begränsat antal personer egentligen. Alla andra band med andra ”bollar” byggs upp genom likheten med en själv och de sex omgivande. Så bildas koncentriska lager av ringar, som ringar på vattnet, och ju fler bollar som bildar ett lager runt en, ju längre bort är man också, och ju diffusare likheten och släktskapet.

Du är lite inne på samma tanke. Du skriver: ”I begreppet ”identitär etik” torde de flesta kunna utläsa en etik grundad i den egna identiteten – den egna familjen, det egna lokalsamhället, den egna etniciteten och den egna staten.”

Det vill säga att vi ”bollar”, eller människor, speglar oss i vår identitet när vi bedömer vem som är vår nästa och utifrån denna s.k. likhet skapar vi våra gemenskaper, som lokalsamhället och etniciteten. Detta är intressant….

Vem är vår nästa?

Visst är det så att det är familj och vänner som står oss närmast. Men sen då? Om man tittar på historien ser man att det inte alls är givet VEM vi identifierar oss med, vem vi hittar likheter med, förutom familjen och de omgivande, dvs ”flocken/stammen/bygemenskapen”.

Detta varierar nåt enormt. Men jag återkommer till detta strax. Jag fortsätter att citera dig:

”För det andra torde de flesta både känna till, och godta etiskt, att en individ också efter att han säkerställt sin egen överlevnad, hellre föder sin egen familj, än skickar eventuell överbliven mat till andra, och låter fru och barn lida hungersdöden. En individ som i en sådan situation prioriterade att sända pengar till någon helt annan, enligt principen att ”alla människor är lika mycket värda”, skulle de flesta sannolikt inte anse vara ”etisk”, utan snarare besatt av någon sorts extremistisk ideologisk förvirring.Icke desto mindre är det så, att många av de etiska system som i dagsläget dominerar exempelvis den politiska filosofin i princip inte godtar att man gör denna skillnad.”

”För det som sagts ovan om det egna jaget, och om familjen, går för de flesta människor längre än så. De allra flesta av oss skulle hellre rädda och hjälpa nära vänner, avlägsna släktingar och till och med flyktigt bekanta grannar, än fullständigt okända människor.”

Så långt håller jag med. Så fungerar vi människor, som jag skrev. Först ser vi till familjens, och det som biologiskt kan kallas flockens, behov. Men sen då? Du skriver:

”Vilket för oss till den sista delen av detta: det faktum att de allra flesta av oss reagerar starkare dels på sådant som händer i vårt eget land, och dels på sådant som händer våra egna landsmän (här förstått som etniska landsmän) också i fjärran länder, än vi gör när vi hör om sådant som händer exempelvis en afrikan i Somalia. När människor som ser ut som vi, tänker åtminstone ungefär som vi och dessutom talar som vi råkar illa ut, känner vi vanligen en empati av ett slag som faktiskt skiljer sig från den vi känner med andra folk. Vår sympati med tredje världens lidande har alltid en mer ideologisk-sentimental kvalitet,”

”Men är varje människa alltid samma människa i relation till andra? Och är den som inte gör skillnad på person och person alltid den mest moraliske? För att återknyta till det första exemplet: en far som lika gärna räddar en helt okänd kvinnas barn, som det barn han delar med sin fru, skulle få betrakta som ”etisk”. De flesta kvinnor skulle sannolikt ha ångrat att de gift sig med honom från början, om han någonsin omsatte sin moralsyn i handling.”

Än så länge kontrasterar du bara de omgivande sex bollarna med ”alla” bollar. Och ja, det är ju självklart att en människa väljer OCH BÖR OM DENNE ÄR SUND; välja de som står honom/henne närmast i en valsituation. Men vem är vår nästa förutom detta? Nu börjar dina resonemang halta betänkligt..

”Detta kan lätt utsträckas till att gälla också människor som bor i samma område – grannar, eller invånare i en by… Givetvis är konsekvenserna snarlika på den nationella nivån. En regering för vilka ”alla världens folk är lika” är en i bästa fall oduglig regering, och i värsta fall en direkt destruktiv regering…”

”Detta för oss till pudelns kärna: upplösningen av inte bara nationell solidaritet, utan kanske i lika hög eller högre utsträckning lokala band (i städerna) och familje- och släktband, saknar den positiva motsvarighet på det ”globala” planet som våra moderna etiker gärna hänvisar till… Alltså: föreställningen om en ”mänsklighet” saknar egentligen en motsvarighet i de relationer vi vanligen betecknar som ”mänskliga”.”

Här börjar dina resonemang halta, men det inser du själv. ”Lätt” utsträckas. Vad då lätt? Hur då utsträckas? Och varför kan man inte då lika lätt utsträcka det till hela mänskligheten? Och är nationen så naturligt en enhet?

”Vän av ordning invänder nu förstås att detsamma i någon mån gäller också nationen – inte heller här har vi några konkreta band till de flesta människor, och därtill finns alltid substantiella kulturella skillnader också inom en stat och ett folk… Det första rör själva staten som organisationsform. Nationalstaten är funktionell, och tycks i viss mån vara en förutsättning för många nödvändiga aspekter av mänskligt liv. Om sociala grupper kunde förväntas leva i harmoni med varandra, skulle det naturligtvis räcka med samfund av människor som binds samman av släkt- och vänskapsband, organiserade i mindre samhällen och stammar. För att kunna producera de livsförutsättningar vi i dagsläget förväntar oss, förutsätts emellertid komplexare, och större, organisationsformer. Tätt sammankopplat med detta är det faktum, att staten kan bära en princip. Det andra svaret rör etniciteten i sig – de människor med vilka vi delar utseende, språk och i viss mån tänkesätt. Oavsett hur mycket man vill förneka det (av vilken orsak man nu egentligen skulle vilja det), finns här relationer och band – även med människor vi inte i någon egentlig mening ”känner” – som ofta helt övervinner sådant som kulturella intressen och social eller ekonomisk klass.”

Till slut sammanfattar du detta så här:

”Poängen med ovanstående är med andra ord: inte bara är det rimligt att acceptera att människor tar ett större ansvar för sig själva, sin familj, sin släkt, sina vänner, sitt närområde, sin etniska grupp och sin nation, än vad de gör för främlingar och andra länder i världen. Det är något man kan förvänta sig – något som borde vara en plikt snarare än ett ”nödvändigt ont”… Sedan finns det förstås andra frågor – även om man ser ”mänskligheten” som en i viss mån overklig kategori, innebär ju inte det att faktiska globala problem kan nonchaleras – ekologiska problem kräver internationellt samarbete, svält och sjukdomsspridning i tredje världen har konsekvenser också här.”

Identära paradoxer

Problemet med dina resonemang är att du antar att de grupper vi människor identifiierar oss med är på förhand givna grupper, a priori.

I en tidigare artikel här på bloggen,  har jag visat att detta med att frågan om VEM som är vår nästa, är identärernas, och entopluralisternas, stora problem. Och att nationalstatens existens är ett fenomen som går emot, och utmanar, själva grunden till det identära tänkandet.

Vi håller med varandra om att familjen är de som står oss närmast: Men sen är frågan vad som kommer därefter, Solguru!

En nation, en stat, ett lokalsamhälle och en etnicitet har lika lite en på förhand given existens som begreppet mänskligheten.  En blick på mänsklighetens historia visar att det enda som är så att säga på förhand givet är att man identifierar sig med familjen och sen med GRANNARNA, dvs den egna flocken. Detta har på ett sätt ett biologiskt samband. Flockbeteendet sitter i sen vi var apor, så att säga.

Och här kommer min första poäng. (Ursäkta att det tog så mycket textmassa för att komma fram hit.) ALL ANNAN IDENTIFIERING MED ALLA ANDRA MÄNNISKOR GÅR UTÖVER DET SOM KAN ANSES VARA OSS GIVET GENOM NATUREN.

Trost språklig likhet, trots etnicitet och religion och delad historia har varje nationalstat varit uppdelad i mindre enheter, som alla alltid, vid något tillfälle, sett de andra enheterna som ”främmande”. Jämför landskapen i Sverige t.ex. Dödade man en östgöte, en från samma region, ”böter man liv för liv” men dödar man en smålänning böter man X antal daler istället.

Hur otroligt det än må låta har den tid funnits när en östgöte eller en upplandsbo sett på en smålänning med samma ögon som många idag ser på araber eller somalier.

Men nationalstaten överkom dessa skillnaderna.

Vi människor har nämligen en förmåga som inte djuren har. Vi kan skapa enheter! Om vi kikar på en skog är vårt öga konstruerat som så att vi max kan urskilga 5-10 enskilda träd åt gången och vid en blick urskilja dem. Men vi kan med vår hjärna SE LIKHETERNA TRÄDEN HAR och skapa ett enhetsbegrepp för ”alla träd i ett område”, vi kallar denna enhet skog.

Det intressanta är att genom att skapa enheten skog har vi inte 10.000-tals träd att räkna med utan bara ett ett, EN enhet!

Så gör vi även med vår omgivning. Vi skapar en idé om det som inte är i direkt beröring med oss, ex. en socknen eller häradet eller landskapet. Och plötsligt har en grupp på kanske 2000 individer innesutits i EN enhet, i ett ett. Och en ENHET, ett ETT, är alltid lättare att greppa än 2000! Men samtidigt vet vi att detta ETT består av 2000 individer.Fascinerande! (För att använda bolljämförelsen så tar vi 2000 bollar och sammanför till en liten boll av samma storlek som den boll man själv är!)

Enhetskapande är ett tveeggat svärd

Enhetsskapande är i grunden positivt, anser jag. Men det finns faror. Den främsta faran är att mycket av enhetsskapandet i historien skett genom tvång. Den andra faran att man gör sin nya anhet till något från naturen eller Gud givet och vänder taggarna utåt mot det främmande. I värsta fall får man nazism: att man ser sin egen grupp som nån sorts ”övermänniskogrupp”.

Det är här etnopluralismen, och de identitära resonemangen haltar. Etniciteten har lika lite setts som ENHETSSKAPANDE genom historien som begreppet mänskligheten. Landskapet, socknen, häradet, Nationen, religionen, kulturen, har inte varit gudagivna ting!

Vi definierar vem som är vår nästa utifrån LIKHET först och främst. Vi människor skapar en enhet utanför familjen och flocken/stammen genom att söka likheter. Dielekterna, språket, religionen och utseendet har varit de sätt vi främst sökt likheter och skapat enheter på.

I och med historien har man kommit på sätt att skapa en enhet som går utöver dessa likheter. Uppfinningen ifråga heter staten, och nationalstaten. Där har man skapat förenat folk genom en IDÈ. genom idén om en ”större likhet”.  Därför kunde man förena två så skilda folkslag som östgötar och västgötar till GÖTALAND! Och sen Götaland och Svealand till Sverige.

Denna idé om likheter har blivit så fast rotad i oss att vi nästan ser nationen som lika gudagiven/på förhand given som flocken… Detta är inte konstigt för det vi skapar som enheter blir nästan som en del av vår personliga identitet!

Men Solguru!  Mänskligheten som enhet är också en idé, lika naturlig och onaturlig som nationen som idé.

Och här kommer min andra poäng. OM DU SER TILL VAD SOM ÄR I EN MÄNNISKAS HJÄRTA OCH HJÄRNA ser du en likhet mellan människor som går utöver etniciteten, kulturen, religionen, hudfärgen, men som ändå är en likhet! Det är MÄNSKLIGHETEN som idé och begrepp!

Det är som liknelsen om den barmhärtige samariten i bibeln. En gemenskap existerar som går utöver etnicitet och religion. Eller som en av de kända islamska tänkarna sa att om man inte är en bror till en annan människa i religionen så är man det i mänskligheten.

Till sist: livbåtsetiken!

Jag anser alltså, för att sammanfatta det jag skrivit en aning, precis som du att familjen är grunden för allt. Fast jag ser det snarast som en sorts storfamilj. Min ”första cirkel” av nära och kära är min flickvän, min mamma, min bror och hans familj och mina bonusbarn (mitt ex barn som är som mina). Sen har jag kanske en andra cirkel med vänner och släkt. Men i den andra cirkeln inkluderar jag även de konstgjorda ”enheter” jag skapat: som mänskligheten som en enhet och Sverige som en enhet! Sida vid sida med vänner, alltså!

Jag har inte fallit i fällan att tro att min etnicitet är något som är naturligare att stå nära än araben eller asiaten. Jag har sett in i människors hjärtan och hjärnor och sett en gemenskap som går utöver etniciteten eller kulturen eller hudfärgen eller religionen. Jag kallar denna enhet mänskligheten. Det är syskonskapet mellan de som t.ex. vill hjälpa andra människor, som hjälper en människa i nöd, som den barmhärtiga samariten!

Jag tror att ditt problem är att du tänker för begränsat! Livbåtsetiken som Tom Regan uttrycker den, visar dilemmat med ditt tänkande. Problemet som Tom beskrev det är att det är fem personer i en livbåt och man måste kasta en överbord, annars tar maten slut, Vem räddar man då?  De som är närmast, är givetvis svaret! Alltså kastas den utan vänskapsband till de andra överbord.

Problemet är bara att människor stött på problem med resursbrist MÅNGA gånger i historien och har kommit över problemen. Men hur? Inte genom att anpassa sig till problemen (kasta någon överbord) utan genom att TÄNKA och hitta en lösning på problemet och hitta sätten att rädda alla!

Du vet, får man höra att man ”MÅSTE” välja mellan två usla val, ska man givetvis välja det tredje alternativet: dvs vägra välja och vägra spela med i spelreglerna!  🙂

Livbåtsetikens problem är att den bortser från människans förmåga att lösa problem. Livbåtsetiken, som den tolkas av de identära, bortser från att det mänskliga hjärtat är så stort att det faktiskt kan rymma både den egna familje och ”flocken” eller ”stammen” , och hela mänskligheten! Man behöver inte kasta medkänslan för afrikanerna eller araberna överbord! men då måste man använda tankeförmågan, och göra som de som skapade enheten nationen eller enheten landskapet en gång i tiden, dvs ändra spelreglerna och utvidga enheteskapandet!

Med andra ord behöver vi inte bygga murar mellan den egna gruppen och de andra grupperna i etnopluralismens namn. Vi kan istället välja att fokusera på det väsentliga här i livet!

För att göra en paralell: Det väsentliga är inte om man använder curry i maten, som indierna, lagar köttbullar och lapa mellanmjölk som vi svenskar, eller stora stekar som amerikanerna, eller mumsar i oss cous cous som nordafrikanerna eller halalkött som araberna. Bortom allt detta finns den gemensamma MÄNSKLIGA förmågan att LAGA MAT och förmågan att glädjas i hjärtat av att se en mätt och glad medmänniska.

Du förstår säkert liknelsen! Den är högst relevant!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

23 tankar om “Identitär livbåtsetik utan livboj eller flytväst (svar till Solguru)

  1. Kul med den här diskussionen! Själv är jag något skeptisk till den här identitarismen, samtidigt som jag inser att Solguru mfl identitära bloggare har flera mycket goda poänger i sin kritik av dagens politik.. Identitarismen känns faktiskt mer vettig än den ogenomtänkta mångkulturalismen. Mångkulturalismen leder tydligt till ett icke-demokratiskt och antiliberalt samhälle präglat av allt fler konflikter längs allt fler konfliktlinjer (etnicitet, religion, kultur, nation…)… Som Solguru är inne på har tidigare mångkulturella skapelser ofta lett till fruktansvärda resultat.

    Vad lösningen är vet jag inte, kanske att bilda nya parallellsamhällen blir oundvikligt när helheten krackelerar. Till skillnad från Folkhemmets tid finns liksom inget stort gemensamt projekt längre. Högern har försökt med marknadsliberalism. Vänsteretablissemanget försökte efter socialismens fall göra mångkultur till det nya projektet. Båda har uppenbarligen misslyckats, marknadsliberalism, socialism och mångkultur är stendöda eller döende ideologier. Vi är helt klart inne i en svängning vilket utlöser mycken hysteri, frågan är vart det svänger.

  2. Nu har jag läst din text. Jag har några kommentarer:

    1) Att skapa internationella grupper med solidaritet är inget nytt. Det försöktes ju av marxister, som därmed kom att känna mer eller lika mycket för rebellrörelser i Afrika som för Europa. Eller inbillade sig det iaf. Problemet var att det inte på något vis minskade konflikter eller projiceringar på ”den andre”. Tvärtom urartade det i mer konflikter (plus naiva projiceringar om likheter mellan dem och rebeller i Afrika).

    2) ”Men nationalstaten överkom dessa skillnaderna.”… Ja fast samtidigt har ju nationalstater som skapat konflikter mellan olika grupper. Den i sitt inre konfliktfria nationalstaten är väl en myt. Nationen är en abstraktion som döljer en blodig historia. Sen kan man rikta kritik mot dagens nationalstater i EU-området som återuppfinner etniska konfliktlinjer i sitt inre medelst massinvandring och naiv integrationspolitik. Samtidigt som nån slags post-nationalistisk elit fått överstaten EU (=superabstraktion) att identifiera sig med (eller multinationella bolag).

    3) Att se världen och mänskligheten som en ”enhet” och identifiera sig med allt högre abstraktioner skulle jag påstå är förbehållet en slags västerländsk rationalism som följt på upplysningen. Det är säkert bra och fint, men problemet är att resten av världen/mänskligheten inte tänker så. För övre-medelklass-akademikern/affärsmannen som ser världen på väg mellan olika identiskt designade flygplatser, urbana citykärnor, konferenslokaler, hotell, och möter andra av samma klass, är det säkert lätt att se allt så.

    4) Viljan till ”enhet” kan också bli totalitär (kommunismen men även islamismen och i viss mån liberalismen vill ju göra mänskligheten till en, ofta med förfärande resultat). Som du verkar vara inne på, genom: ”att man ser sin egen grupp som nån sorts ”övermänniskogrupp”.”… Det här övermänniskotänkandet behöver ju inte alltid vara våldsinriktat, men det återfinns idag även hos multikulturalister och liberaler. Det är bara det att de inte ser vattnet de simmar i. Uppenbart är dock att de propagerar för en kultur med ett antal värderingar som de anser vara ”över” alla andra kulturer och värderingar. Och som därför ska tvingas på alla/”alla”/”mänskligheten”… För det är ju vissa ”likheter” osv som man söker efter. Etnopluralisten är på så vis mer tolerant och låter andra kulturer vara som de är.

    5) Det du förespråkar låter alltså som en slags (välkänd) västerländsk liberal kolonialism. Där mänskligheten ska tvingas in i kategorin ”mänskligheten” – ”MÄNSKLIGHETEN som idé och begrepp!”, en västerländsk kulturell konstruktion, vilken i sin tur är fördefinierad av västerländska liberaler med akademiker/medelklass-bakgrund. ”medkänslan för afrikanerna eller araberna” resulterar i att de görs till abstraktioner ”afrikanerna”/”araberna” som ska frälsas genom att inkorporeras i ”mänskligheten”. Frågan är vilka villkor ”afrikanerna”/araberna” mfl ställer, och hur de definierar ”mänskligheten”. De kanske inte nöjer sig med ”att laga mat” som grund för samhällsbygget. Toleransen brukar minska när verkliga Olikheter framträder.

  3. Jag vill bara kommentera en sak som du skriver: ”Man behöver inte kasta medkänslan för afrikanerna eller araberna överbord! ” Det håller jag med om. Men ingenstans har jag sett någon traditionalist, identitär eller etnopluralist argumentera för att vi ska vara likgiltiga för folk utanför den egna etniska sfären. Poängen är bara att vi behöver släppa hybrisen som ligger i att inrikta sig på ”mänskligheten”. Det är en abstraktion som lätt blir totalitär. Vi är begränsade varelser och genom att fokusera på det som är nära och konkret så kan vi både rikta vår uppmärksamhet mot verkliga människor av kött och blod, istället för att tala om abstraktioner som ”mänskligheten. Samtidigt vore det önskvärt att det moderna väst kunde släppa sina imperialistiska ambitioner som ligger bakom allt prat om ”mänskligheten” och låta araberna vara araber, somalierna vara somalier och indierna indier, istället för att beröva dem sin särart och försöka tvinga in dem i en steril och likriktad ”mänsklighet”( i praktiken handlar det om ”coca-coloniazation och United Colours of Benetton etc, även om man kan dölja den verkligheten bakom sentimentalt humanistiskt prat).

  4. Pingback: Solgurus läsvärda artikel « Sverige idag

  5. Jag vill säga ett uppriktigt tack till dig Ligator som inte sticker huvudet i sanden vad gäller att kunna diskutera. Att du, i mina ögon, sticker huvudet i sanden vad gäller hur samhället ser ut med allt fler grövre våldsbrott och en ökad otrygghet får givetvis stå för dig. Om man gräver lite på ytan så inser man att allt inte står rätt till i Sverige.

    Jag är själv identitär och jag har arbetat som volontär i Nepal för handikappade barn. Min sympati för andra människor sträcker sig inte enbart till värmlänningar, svenskar, skandinaver utan även andra folkslag. Men det är framför allt svenskar jag bryr mig om, pro primo. Detta torde i sig inte vara något konstigt.

    Du skriver ”har jag visat att detta med att frågan om VEM som är vår nästa, är identärernas, och entopluralisternas, stora problem.” Detta ser jag som en individuell fråga och upp till var och en vem eller vilka de önskar hjälpa. Det är möjligt att jag vill hjälpa Xhen i Kina men inte Rolf i Eslöv. Genuint mänskligt stöd kommer aldrig kollektivt inpaketerat – dock så har det svenska folket kollektivt blivit tvingade att hjälpa kurder, irakier, somalier, jugoslaver, bosnier etc utan att få ta ett aktivt val om de önskar det eller ej och detta på bekostnad av andra svenskars välmående. Är det demokrati? Är det rätt?

    Återigen, ett uppriktigt tack till dig som vågar tala!

  6. Du skriver att det är människosynen som är det viktigaste att diskutera och sedan skriver du detta: ”Du vet, får man höra att man ”MÅSTE” välja mellan två usla val, ska man givetvis välja det tredje alternativet: dvs vägra välja och vägra spela med i spelreglerna!”

    Denna kombination är väldigt farlig när du bygger upp din världsbild. Det är sant att man i en diskussion inte ska falla för dikotomiserande argumentationsfel och spela med andras regler. Men om man tror på en objektiv värld bakom det vi uppfattar, att det finns andra människor i denna, att det går att formulera sanna utsagor om dessa människor, och att sanningen i dessa utsagor innebär sanning enligt korrespondens, så kan man inte byta spelregler utan att förneka sanningar. Det kan bara finnas en korrekt beskrivning av människan (en människosyn, vilken såklart innefattar människors olikheter); och accepterar man inte den, för att man vägrar spela med de reglerna, så vägrar man spela med verklighetens regler och acceptera sanna utsagor om densamma när dessa inte stämmer överens med ens ”människosyn”.

    Detta tal om människosyn är ett exempel på en relativism vars spelregler JAG inte accepterar.

    Sedan måste du, som Solguru skriver, lära dig skilja på individ och grupp. Jag känner både afrikaner och araber som är trevliga, intelligenta och drivkraftiga, men det får mig inte att tro att araber och afrikaner som komme till Sverige i allmänhet har dessa egenskaper, eller att jag tycker att det vore ännu trevligare om det fanns ännu fler sådana i min närhet. Att många människor är fina och att man, om man har tillräckligt god självkänsla, kan bemöta de flesta lika, betyder inte att vi på något sätt är lika eller att dessa fina människor fungerar väl ihop i större grupper.

    Sedan har du en poäng när du jämför nationalstaten och hela världen som abstraktioner, men här måste man väga den etniska identiteten inom nationen – något som talar för små stater med homogena identiteter – mot den nationella säkerheten – något som talar för större stater med tillräcklig kulturell, ekonomisk och militär autonomi och styrka för att inte bli förgjorda av andra stater. Att vi alls bör försvara kulturella olikheter, istället för en global värld utan stater, är att etniciteterna och kulturerna är olika och varken vill eller mår bra av att blanda sig med varandra.

    /Jonte

  7. Pingback: Identitär livbåtsetik (Svar 2 till Solguru) | Sverige är inte världens navel!

  8. Korta kommentarer.

    Först. Om kolonialism. Kolonialismen såg aldrig sett afrikanen som jämställd. Antingen såg man denne som underlägsen och gav denne delar av civilisationens ”goda”, eller så behandlade man denne etnopluralistiskt, dvs de fick behålla sin kultur och leva som de alltid levt. Dvs i svält och fattigdom och utan modern teknik.

    Om andra kulturer. Frågan är om en modern kultur kan överleva utan invandrare från främmande kulturer. med tanke på den enorma roll det främmande spelat i Sveriges historia, och den roll invandrare och migranter spelat, tror jag inte det funkar.

    Om att bryta med spelreglerna. Det må vara relativt. Men tvingas man välja mellan två dåliga val ska man välja det tredje! ALLA SOM FÖRT MÄNSKLIGHETEN FRAMÅT HAR TÄNKT SÅ. Problemlösare, inte folk som anpassat sig har fört mänskligheten framåt.

  9. ”Problemlösare, inte folk som anpassat sig har fört mänskligheten framåt.”

    Med all respekt måste jag invända att du ju har anpassat dig efter vad som anses vara det korrekta sättet att se på saker i det nuvarande Sverige. Idenitiärismen är ett försök att lösa problemen som de orealistiska och utopiska önskedrömmarna som ligger till grund för dogmerna som dominerar Sveriges politik och debatt har ställt till med. Det är en möjlig väg tillbaka till verkligheten från de roskimmrande luftslottens dimmor.

  10. Nordbo: Nej dagens samhällssystem premierar inte heller problemlösare, anser jag..

    Nordbo och Jonte: Sen har vi det du skrev: ”Man behöver inte kasta medkänslan för afrikanerna eller araberna överbord! ” Det håller jag med om. Men ingenstans har jag sett någon traditionalist, identitär eller etnopluralist argumentera för att vi ska vara likgiltiga för folk utanför den egna etniska sfären.”

    Det där vill jag ta en diskussion med dig här idag. För tills syvene och sist har alla diskussioner jag haft med etnopluralister/traditionalister landat i BIOLOGIN. Om man skottar undan alla lager så hamnar man till slut där. Alltså etniciteter och ras och gener, och nån sorts klimatlära där geografiska zoner påverkar människan. (Det är därför jag betonar skillnaden mellan människan och det rent biologiska hela tiden…)

    Och då kommer vi ofrånkomligt in på områden som är känsliga.

    Identitärer vill inte gradera folk och kulturer i bättre och sämre, heter det, och alla kulturer har existensberättigande. Men samtidigt pratar identitärer om skillnaden mellan de kulturer som är närstående och de som inte är det, vilka som är så nära att man kan godkänna viss invandring och vilka som inte är så nära.

    Och då kommer man in på områden som rör generaliseringar.

    1) För det första det klassiska problemet att det som anses ”nära” är baserat på etnicitet.En dansk brottsling och Hells Angels medlem anses alltså som mer ”nära” det svenska än en muslimsk eller arabisk professor och människorättskämpe.
    Och detta innebär givetvis problem.

    2) Problem nummer två är att om man som individ skulle bete sig så så hamnar man ordentligt fel Om man per definition antar att araben är opålitlig och svensken mer pålitlig så kommer man att göra sig olycklig. Givetvis hamnar man i samma problem om man förutsätter samma i kontakten mellan folk på nationell nivå!

    3) Sen har vi problemet att den identitära idén förutsätter att man lämnar ett icke industrialiserat land icke industrialiserat. Hade ENgland år 1800 styrts av identitärer hade Sverige aldrig industrialiserats eftersom britterna generellt sett såg svenskarna som ett ganska underutvecklat och smutsigt folk. 🙂

    4) Sen förutsätter detta i dagens värld repatriering av flyktingar, alltså återflyttning MED TVÅNG!

    Ta det ner på individnivå

  11. Dina problem är inga problem.

    1) Om det flyttade hit några araber så vore det inte ett problem. Om det flyttar hit 100000-tals araber så är det ett problem av det enkla skälet att de då börjar ställa krav på att vi ska anpassa oss efter dem istället för att de ska ta seden dit de kommer. Det skapar alltså onödiga konflikter och riskerar att destabilisera landet. Förorterna brinner ju ständigt så destabliseringen verkar vara på gång.
    Angående ”nära” så är det bara att öppna ögonen. Européer som har flyttat hit tenderar att vara fullt integrerade i andra generationen. Så ser det inte ut med utomeuropéer. USA har kämpat med att integrera svarta och vita sedan 60 talet, hittills utan att lyckas särskilt väl.

    2) Vem har sagt att araben är opålitlig? Jag har träffat många araber och tycker att många av dem är artiga och respektfulla p¨å ett sätt som får många moderna svenskar att framstå som barbarer. Men om vi låter 100000-tals araber (eller andra, det är bara ett exempel) bosätta sig här och föröka sig snabbt, så riskerar världen bli fattigare eftersom den svenska kulturen och etniciteten i så fall kan komma att trängas undan.

    3( Jag vet inte vad du menar med att det är en identitär ide att ett icke-industrialiserat land ska lämnas icke-industrialiserat. Det är upp till landet ifråga att själva bestämma om de vill försöka indsutrialiseras eller inte. Men här finns ett annat problem: nämligen ekologin. Om hela afrika, asien och sydamerika skulle börja leva samma konsumistiska livsstil som oss så behöver vi många jordklot. Det går helt enkelt inte. För att leva ett ansvasfullt liv, där vi tar hänsyn till framtida generationer bör därför väst finna en mer hållbar livsstil än den nuvarande. Den är inte hållbar och det är en mycket dålig idé att tvinga på den på andra folk genom coca-kolonisationen som jag redan har nämnt och som går hand i hand med universalistiskt prat om ”mänskligheten”.

  12. Om 100.000 tals muslimer kommer hit blir det bara katastrof om man antingen behandlar dem etnopluralistiskt eller om man behåller dagens slappa politik. Men det finns alternativ men då måste du hitta den gemensamma nämnaren i något som går utöver det kulturella och närmar sig det mänskliga.

    Ja, jag är positiv till invandring!

    Och för min del ser jag inte kulturen som nåt statiskt utan nåt som ständigt är i utveckling. Det kanske är identitärerna som är de som hämmar den svenska kulturen genom det som förhindrar dess utveckling?!

  13. Naturligtvis förändras kulturen. Ingen har påstått något annat. Problemet med den här diskussionen är att den officiella beskrivningen av invandringens effekter på samhället är så förljugen. Det är orsaken till att folk fortfarande kan säga att de är positiva till den massiva invandringen. Samtidigt vill jag understryka att jag inte hävdar att invandringen är orsaken till Sveriges förfall. Det är ett symptom på en inre sjukdom som bland annat tar sig uttryck i relativism, dekonstruktivism, kulturmarxism och annat världsfrånvänt nonsens som den pladdrande klassen sysslar med för att slippa handskas med verkligheten.

    En journalist har skrivit en serie bra artiklar för den som är redo att öppna sina ögon. De finns samlade här:

    http://aktualia.wordpress.com/julia-caesar/

    Det är som Maria-Pia Boethius har sagt:

    ”Berättelsen om världen är fullständigt riggad. Den är helt förljugen. Vi är orkestern som spelar på det sjunkande Titanic. Vi spelar samtidigt som vi kör den livsviktiga journalistiken rakt in i isberget, rakt mot undergång. Media skapar opinioner som passar dem. Verkligheten beskrivs säljande snarare än sant. Vi bygger en låtsasvärld som tar över den verkliga världen och hindrar oss från att se den. Människors syn på världen styrs av media, men det finns en stor omedvetenhet om vilket inflytande mediemakten har på våra sinnen. Massor av barfotajournalister och bloggare på webben som inte sitter fast i medievärldens klor har möjlighet att ge motbilder till den riggade berättelsen. De är mycket modigare än de fast anställda högavlönade journalisterna.
    Det gigantiska misstag vi har gjort i medierna är att vi har lämnat mediemakten och varandra ogranskade. Men i samma sekund som man börjar granska och ifrågasätta mediemakten blir det helt omöjligt. Var ska man föra den debatten? Media vägrar ju föra den!”

  14. Men om varken invandrarna eller andra kulturer är problemet, och du vet att politikerna är problemet, varför ska man då stoppa invandringen och repatriera dem, som etnopluralisterna är inne på?

  15. Jag har inte funderat så mycket på repatriering, för jag har mina tvivel på om det är genomförbart. Men anledningen till att det skulle kunna vara önskvärt är att samhället destabliseras av att invandringen är så omfattande och det sociala kapitalet försvinner (Putnam). Det här är vårat land och vi har ingen annanstans att ta vägen till skillnad från de som har invandrat hit.
    När en enskild människa hamnar i en kris så behöver han samla sig och få ordning på sina tankar och känslor för att kunna se hur han ska gå vidare. Hela västvärlden befinner sig i en sådan kris. Om det inte är tillräckligt tydligt ännu, så kommer det nog bli tydligare framöver.

    Här finns statistik för brottslighetens utveckling i landet:

    http://affes.wordpress.com/page/3/

  16. Pingback: Argument 3: Sverigedemokraterna och nationalismen « Sverige är inte världens navel!

  17. Pingback: Nationalismens dilemma: myten om de statiska folkgrupperna! « Sverige är inte världens navel!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s