När jag i morse satt på tåget och läste igenom några Sverigedemokratiska bloggar, tex Therese Borgs blogg, och Björn Söders blogg slog det mig att något saknas… Det pratades mycket om ”hotet” islam utgör mot det svenska där. Och som vanligt har debattörerna rätt till viss del, användningen av slöjor av religiösa skäl, religiös fanatism och kvinnoförtryck är inte speciellt svenskt och ska bekämpas!
Men… Ju mer jag läste, ju mer saknade jag… Kalle Anka!
Mitt under läsningen slog det mig nämligen: ”tusan vad främlingsfientligheten förändrats genom åren”. Och då i samma stund minns jag artiklarna från vänstertidningarna om det hot mot den svenska kulturen som amerikaniseringen, Kalle Anka och konsumerismen ansågs vara förr.
Ja, faktum är att när jag började bli politiskt intresserad runt 1987-1988 var ännu Vänsterpartiets, sossarnas och extremvänsterns tidnnigar fulla med varningar mot amerikaniseringen som ”hotade det genuint svenska och folkliga”, och även i de vanliga tidingarna hittade man mängder av varningsartiklar. De enda som gick mot denna mytbildning om amerikaniseringen var i praktiken vid denna tiden libertarianerna, som tex Henrik Bejke.
Nu verkar det amerikanska ha assimilierats i Sverige. Inte ens vänstern gnäller på Kalle Anka längre… Låt oss kika närmare på det fenomenet!
Sverigedemokraterna
Men nog är det lustigt att partiet Sverigedemokraterna, som säger sig värna det svenska, inte har reagerat på den totala dominerande ställning det amerikanska haft i Sverige under 100 år.
Ser man på knätofskulturen, dvs den ”genuina” svenska kultur med visor, gammeldans och folkmusik, etc, som Sverigedemokraterna vill skydda, är knappast Islam ett hot. Många invandrare är nyfikna på detta genuina svenska . Inte heller är det muslimer som gjort så att intresset för denna s.k. ”genuina” kultur minskats. Nej, det är ju den amerikanska kulturen, förmedlad genom TV och genom musiken, som gjort att intresset minskat. En ny ”folkkultur” har sett dagens ljus i Sverige, men idag är folkkulturen sånt som rockmusik, rap, dataspel, film, internet.
Denna nya folkkultur har dessutom ändrats en hel del. Jazzen och de amerikanska danser som var populära på 40-talet och 50-talet, när min mamma var ute och dansade, är så assmililerat med det svenska att jag faktiskt till och med hört jazzmusik på Sverigedemokraternas möten!
Fast det bör nämnas att det som kallas genuint svensk dans är importer från Europa. tex har polskan kommit från Polen. Läs mer om det här!
En (o)lustig treenighet
Var hittar man motståndet mot det amerikanska idag? Är det utdött?
Nej, inte riktigt. Man hittar det bland tre grupper. Dels hos mer extrema vänstergrupper, speciellt Afa (Antifascistisk aktion), samt hos den mest extrema högern, främst de som slåss mot ”modernismen”, som den katolske fundamentalismen Jonas de Geer, men även bland rena nazister! Men även bland vissa extrema religiösa grupperingar, som islamisterna och Jehovas vittnen.
Min tes om att släktskapet mellan Afa, islamisterna och nazister/traditionalister bekräftas med andra ord åter igen. Här står fundamentalismen enad i kampen mot det amerikanska!
Men i övrigt är det ganska tyst. Det vanliga vänsterpressen och media har assmililerat det amerikanska inflytandet och av detta har en ny folklig svensk kultur vuxit fram! En folklig kultur som om några decennier kommer att ses som lika genuint svensk som man idag betraktad den till största delen importerade knätofskulturen, med vals, hambo, polska och folkdräkter!
Genealogisk undersökning
Under Sverigedemokraternas första år hördes en viss slogan ganska ofta: ”Bevara Sverige Svenskt. Denna slogan introducerades under 1880-talet under de politiska striderna för eller emot tullarna. Det utländska var ett hot som man skulle skydda sig mot genom tullar.
De som introducerade denna slogan var de mer extrema frihandelsmotståndarna, som var för s.k. skyddstullar. För dem handlade inte debatten enbart om tullarna. Det var den utländska som var det mest skrämmande för dem, inte de ekonomiska konsekvensera av importen.
Under 1920-talet hördes denna slogan igen, men då var det den amerikanska kulturen som var hotet. Sen hördes inte denna slogan förrän 1980-talet igen. Men kampanjen mot det amerikanska fortsatte. Det amerikanska inflytandet var ju stort, genom alla svenskar som emigrerat till USA.
Efter andra världskriget började Sverige öka invandringen. Den svenska ekonomin behövde ju arbetare. Då fick rädslan mot det utländska annat att vara rädd för.
Om man läser svenska tidningar på 1950-talet ser man att invandrarna sågs som ett hot mot ”det svenska”. Jag ägde för några år sen några kompletta årgångar av RFSU:s tidningar och av Riksföreningen för mental och psykisk hälsas tidskrift. Dessutom hade jag några vänsterskrifter som sossarna gett ut om invandringen. I dem pratades det om det ”hot” mot det svenska som tre kulturer utgjorde, amerikanarna (givetvis), katolikerna och finnar och balter.
Allt som man idag ser skrivet om muslimerna stod skrivet då om katolikerna. Varje fördom mot muslimerna nämnde då, men riktat mot katolikerna. Till och med relativt vettiga och sansade skribenter som Herbert Tingsten, gnällde att katolikerna hotade att översvämma Sverige med sin främmande kultur. Det var barnafödandet, fundamentalismen, kopplingen till politkska extremister, kvinnosynen, etc, etc som man gnällde på. Då var det nya kloster man ville stoppa, idag moskéer.
Finnar och balter kritiserades ganska öppet för att de hade en ”främmande” kultur under hela den här tiden. De invandrade finnarna har däremot assimilerats nu. Rasismen mot dem är så gott som utdöd. Det finska är inte längre ett hot mot det s.k. Svenska. I det finska ser vi ett broderfolk och i de en gång så föraktade finsk-svenska och svensk-finska dialekterna ses som en sorts svensk dialekt. Det finska är Mark Levengood och mumin, det genuina och varma.
Under 70-talet ändrades hotbilden lite, då hamnade Jugoslaverna i skottgluggen. Och hetsen mot katolikerna ebbade ut samtidigt mer och mer. Så som en konsekvens av detta gnäller Sverigedemokraterna inte på katoliker, däremot på muslimer.
Håller det katolska på att assimileras med det svenska också?
Världen är en!
Trots att den svenska kulturen amerikaniserats så mycket att vi knappt ens tänker på hur stort inflytandet är, får man bara en träff på ordet amerikanisering om man gör en sökning på sdkuriren.se. Islamisering får över 80 träffar.
Visst är jag medveten om skillnaderna i vad man är rädd för. Amerikaniseringen är i grunden demokratisk. Islamsk fundamentalism är inte demokratisk. Men konsekvenserna för den svenska kulturen har lik förbaskat vara enorma!
Men är amerikaniseringen fel? Nej, den är en naturlig konsekvens av att Sverige är en del av världen. Det mest intressanta i amerikaniseringen tycker jag är att se hur detta främmande assimileras och ”försvenskas”.
Globaliseringen och internet har fört med sig att det som sker i en ände av världen påverkar resten av världen på nolltid. Antingen tar vi avstånd från detta eller så stöder vi denna utveckling!
Eller i korthet: Ja, Kalle Anka är lika svensk som knätofsen! Och internet lika mycket en del av svensk kultur som dans, visor eller musik. Detär en fascinerande tid vi lever i!
Läs mer!
Det finns en levande debatt i Norge och Danmark om amerikaniseringen. Läs mer här om debatten i Danmark, eller gör en googlesökning här!
Piratpartiet pratar en hel del om den globaliserade kulturens roll. Det de har att säga är viktigt!
Then Piratska Argus: om mångkulturen
Piratpartiet skriver: Piratpartiet och SD, en jämförelse.
Läs även andra bloggares åsikter om Kalle Anka, USA, nyliberaler, libertarianer, Piratpartiet, Sverigedemokraterna, Nationaldemokraterna, invandring, kultur, rasism, fördomar, Sverige, svensk kultur, frihetsfronten, Amerika, jazz
Demokrati 2.0 
Intressant reflektion, det där med vänsterns fobi för det amerikanska. Den vinkeln har jag inte tänkt på förut.
Finne som jag är så vill jag bara lägga till att visst var det så att vi var finnjävlar med kniv och koskenkorva som byggde basutn i toaletterna och lite lägre stående rent allmänt. Hände att man fick stryk också, i början innan jag förstod språket förstod jag inte varför.
Men jag kan från min horisont intyga att det inte var nåt stort problem för vår självkänsla varken då eller nu. Vi hade ju våra egna fördomar om de bögiga och mesiga svenskarna så det jämnade ut sig 😉
Men å andra sidan fanns inte några myndigheter och välmenande politiskt korrekta som ständigt talade om för oss när vi skulle känna oss kränkta.
Här blandas två helt olika saker ihop: kulturinfluenser och mångkulturalism är INTE samma sak. Att ta till sig saker från andra kulturer som man anser har något positivt att tillföra och inlemma/anpassa dessa till sina egna förhållanden är en sak, det har skett i alla tider och är i princip enbart av godo. Det är en helt annan sak att vilja skapa ett samhälle där människor från jordens alla hörn skall bo sida vid sida utan gemensam kultur/historia och utan gemensamma traditioner/normer/värderingar/sociala koder/referensramar, detta kan bara sluta i katastrof. Att vara motståndare till det sistnämnda gör en inte motståndare till det förstnämnda!
Anledningen till att svenskar tagit till sig amerikansk kultur är ju inte pga. av omfattande invandring av amerikaner till Sverige utan helt enkelt för att man har ansett att denna kultur har något positivt att tillföra och att USA på många områden har varit ett mycket framgångsrikt land. Däremot är knappast t.ex. islam och mellanöstern-kultur något som har kommit till landet för att etniska svenskar tycker det är positivt med dessa influenser från underutvecklade medeltidsländer …
Det är en myt att svenskarna togs emot med öppna armar av alla. För många amerikaner var svensken nåt konstigt. Sverige var ett underutvecklat U-land, med folk som inte kunde språket som ibland var ganska kriminella och söp mycket, och som dessutom hade nåt så löjligt som en KUNG som statschef.
Men visst av de flesta togs de emot med öppna armar. Jomen, javisst, det är ju samma här. Strävsamma invandrare tas emot med öppna armar av de flesta!
Poängen är att vi lever i ett migrationens tidevarv, och har gjort det sen 1840. Det är 170 år!!! Vi börjar upptäcka det gemensamma MÄNSKLIGA. Min poäng är att man kan kombinera detta med det nationella.
Invandrarpolitiken behöver ändras i mycket. Det är inte heller skrivet i sten att just så många behöver komma in som idag. Kriminella asylsökanden bör kastats ut och samhället måste säga ifrån mot fundamentalism. Satstningar på svensk kultur är också viktiga.
Det är inte det. jag är ute efter att göra upp med de negativa attityder och fördomar som finns kring det ”främmande. Och ett av sätten är att visa att det svenska är beroende av det utländska, för sin existens!
”Invandrarpolitiken behöver ändras i mycket. Det är inte heller skrivet i sten att just så många behöver komma in som idag. Kriminella asylsökanden bör kastats ut och samhället måste säga ifrån mot fundamentalism. Satstningar på svensk kultur är också viktiga.”
SD i ett nötskal. Utan SD i riksdagen lär vi inte få se ovanstående.
Man behöver inte välja mellan pest och kolera!
Även jag trodde att SD var pest eller kolera. Men för mig är det inte bara en hederssak utan en arbetsmetod att vara fördomsfri, så jag undersökte saken själv och kom fram till att jag hade haft fel. Precis som du har fel och av samma skäl. Det du säger och som jag citerar är emellertid KÄRNAN i just SD:s inställning i de frågor vi dryftar.
Jag tycker inte att alla bör rösta som jag skulle ha röstat. Jag tycker att alla bör rösta efter sin egen övertygelse, inte efter min. Men när jag tittar på vad du skriver och bortser från det jag uppfattar som ytligt eller vilselett, då ser jag en kärna som är mer lik min egen än många andras. Och eftersom jag faktiskt känner dig en smula så förvånar det mig inte. Fast du låser dig i dogmatiska föreställningar något fasligt, jerlerup! Och märker inte själv hur, tja, sverigedemokratisk, du egentligen är, vad de grundläggande värderingarna beträffar. Ja ja, var och en har sin egen process. Och vissa saker måste man komma fram till alldeles själv.
Kolla lite youtube. Titta på debatterna mellan Åkesson och Sahlin, och Åkesson och Olofsson, till exempel. Lyssna på intervjun med Guillou om SD i Nordengren i P.
Och lyssna på Ayaan Hirsi Ali!
Fet skillnad, Kalle anka är påtvingat, det prövades och gillades.
Islam måste gillas däremot, annars är man rasist.
Det finns bra och dålig kultur, bara för att något härstammar från ett exotiskt land gör det inte per automatik bra, du skulle alltså gilla nazism om det härstammade från mellanöstern bara för att det skulle ge en rasistisk laddning att kritisera den?
Själv intresserar jag mig för kultur jag tycker är bra och spännande, som t ex indisk eller japansk, vem fan är du att tvinga mig att gilla islam?
Islam får du ogilla hur mycket du vill. Jag har stor respekt för de ateister som visar galenskaperna i alla religionerna. Det finns mycket som är fel inom religionerna. Om vi pratar om islam kan man kolla här: http://www.bowness.demon.co.uk/mhmd.htm eller Richard Dawkins: http://richarddawkins.net/
Men att jag inte är speciellt religiös av mig betyder INTE att jag skulle förvägra de religiösa rätten till sin religion. Jag har mött så pass många religiösa av ALLA trosriktningar att jag vet att det är skillnad mellan folk och fä även inom religionerna. Fundamentalism är en sak, den ska man bekämpa med näbbar och klor. De vanliga troende och de SEKULÄRT troende är en annan sak.
Det jag går emot är att så många SKULDBELÄGGER alla muslimer idag, att så många vill förvägra dem rätten till moskéer, sprider hat och förtal. Det de gör är att de tar en liten grupps värderingar, alltså fundamentalisterna, och påstår att ALLA är som dessa eller riskerar att sprida fundamentalism.
Jag är lika mycket emot kollektivskuldstanken när det gäller tyskarna för övrigt. En del anser att alla tyskar än idag bör känna skuld för nazisternas gärningar, alla, även de som fötts 50 år efteråt och de som var mot Hitler på 40-talet.
Jag skrev fel, Kalle anka är inte påtvingat, till skillnad från islam.
Pingback: När säger Sverigedemokraterna att USA är nazistiskt? « Sverige är inte världens navel!
Pingback: ”Bara bunt’ ihop och slå ihjäl, bara…” | Motargument