Den svenska kulturen: aal‘ud, العود (lutan och gitarren)

Original: Cantigas de Santa Maria, by Alfonso X, "The Wise"

En kristen och en muslim spelar luta tillsammans (1200-talet)

Finns det nåt mer svenskt än med dans runt majstången. Nåt mer svenskt än att sitta under en björk på midsommarkvällen och lyssna på en trubadur som sjunger Evert Taube på luta eller gitarr? Ändå är inte dessa seder ursvenska. de har uppkommit ur kontakten med det utländska.Midsommarfirande har kommit från Central Europa, liksom majstången. Dansen är utländsk. Polskan kom från Polen och Valsen från medelhavet. Och tangorytmerna i Evert Taubes visor har troligen ett arabiskt ursprung. Och gitarren… Jo den, العود, kom från arabvärlden!

Och gitarren eller lutan? Ja, den var också arabisk! Alla instrument har kommit till i samarbete mellan Sverige och resten av mänskligheten. En del tror att den moderna säckpipan uppfanns i Sverige (men urprunget var romerskt och dubbelflöjten fanns i det forntida Egypten), men den har upphört att vara genuint svensk, numera är säckpipan snarast en skotsk och arabisk tradition!

Men tillbaka till العود, eller lutan, som var föregångaren till gitarren. Igår var jag på ett medeltidsgille och kom att prata med en pipare (som spelar säckpipa och flöjt) om gitarren och insåg att jag nog får skriva en artikel om detta i min serie om den ”svenska” kulturen.

Luta kommer ur det arabiska al´loud/al’ud ( العود ) som betyder trä.Ursprunget till lutan är äldre. Enkla stränginstrument fanns redan i fornegypten. Men den moderna lutan med flera strängar och resonanslåda kom från den arabiska världen. Den kom till Europa via arabiska invandrare till Al-Andalus (arabiska Spanien) och Sicilien (som också var arabiskt) på 700-talet och spreds sakta till resten av Europa.

Den som vill veta mer kan läsa denna artikel om arabiska lutor, eller denna, eller wikipedia. Gitarren föddes i mötet mellan den arabiska kulturen och den europeiska kulturen. (Banjon var däremot ett resultat av att arabisk kultur mötte afrikansk kultur. Läs mer här!)

Inte ens barbariet var en gång BARA fosterländskt!

Man får problem om man ska söka det ursvenska, MASSOR av problem. Eftersom allt som är svenskt består av saker som resten av mänskligheten varit med om att skapa. IDÈER är internationella, inte nationella. IDÈER flyger fram mellan folken. Allt som idag ses som ”ursvenskt” var en gång ett resultat av att några utländska idéer och metoder inlemmades med det svenska och blev svensk kultur.

Det är som när Jimmie Åkesson gång på gång får frågan om han gillar pizza. ”Vi svenskar har alltid varit öppna för olika matkulturer, det är väldigt svenskt”, svarade han på den frågan en gång, som han anser är löjlig. Man skulle kunna tillägga att det också är MYCKET svenskt att ta till sig ANDRA KULTURER och idéer från utlandet. Det är vi bra på. Den ”ursvenska” kulturen är beviset på detta.

I alla tider har idéer flödat mellan människor i spåren av mänsklig migration. Det nya under 1900-talet är att vi gradvis insett att vi faktiskt kan tillåta människor att migrera mellan länder och kulturer FREDLIGT i lika stor utsträckning som vi tillåtit IDÈER, kulturer, tekniker och kunskap att migrera mellan länder! Världen har blivit en!

Som ett resultat av migrationen av idéer sitter svenska rasister här i Sverige och sjunger fransk-spanska visor som Bellman knyckt, på ett arabiskt stränginstrument, dricker öl (uppfunnet av svarmuskiga människor) och hyllar en blå och gul flagga med ett från mellanöstern importerat kors i mitten och tror sig vara såååååååååååå svenska!

Blott barbariet var en gång fosterländskt, sa Esaias tegnér för 200-år sen. Det är inte helt sant för inte ens barbariet är speciellt fosterländskt!

Mänsklig kultur är fascinerande, eller hur?


***********************

Läs min serie artiklar om den svenska kulturens utländska ursprung här!

www.sverigedemokraterna.de

Nytt: Rasmus Gårdebrink, Revolutionens barn

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Jimmie Åkessons mage har rätt, hans hjärna fel!

Martin Ezpeleta hade en underbar krönika i Aftonbladet den 25:e om matkulturen i Sverige. Där konstaterade han att Jimmie Åkessons mage inte är Sverigedemokrat. I en intervju Jimmie nämligen sagt, appropå utländsk mat, att det är en löjlig fråga att fråga honom om han är för eller mot att det serveras utländsk mat i Sverige. ”Vi svenskar har alltid varit öppna för olika matkulturer, det är väldigt svenskt”, sa han.

Nja, nja, nja… Inte riktigt. De första pizzorna och kinarestaurangerna möte en hel del motstånd på 60-talet. kebaben är fortfarande omstridd och för tjuggofem år sen var thaimaten för stark. Och nazzarna drev kampanjer mot degenererad italiensk mat på sin tid.

Vad som har hänt är att vi integrerat utländska matvanor med den svenska kulturen, som Ezpeleta skriver. Vi har införlivat utländska seder så mycket med det svenska att vi tror att till och med en Sverigedemokratisk partiledare tror att det alltid varit så.

Är inte det ironiskt?

Därför borde Jimmie lyssna mer på sin magkänsla. Magkänslan har inte fel!

På tallriken råder harmonisk integration

Martin Ezpeleta, Aftonbladet 25/8

Det finns bara ett område där den svenska integrationen varit riktigt lyckad.

Ett område där främlingskapet väcker nyfikenhet och inte misstankar.

Där vi lockas av det okända, där vi ser det som en tillgång och där vi är sugna att på att anpassa och anamma nya upplevelser.

Den svenska matkulturen.

I dagens Aftonbladet har Lena Mellin intervjuat Sverigedemokraternas partiledare, Jimmie Åkesson. Hon lägger ut de klassiska rasistfällorna som Jimmie Åkesson redan lärt sig att undvika med slutna ögon.

Bland annat ställer sig Lena Mellin frågandes till varför Jimmie Åkesson äter pizza, som ju är invandrad mat.

– Det var i och för sig en svensk på Östermalm som började servera pizza med vitkålsallad. Men det där tycker jag är en ganska löjlig diskusson, svarade Åkesson.

Jimmie Åkesson tycker att den diskussionen är fånig. Såklart han gör.

Den utländska maten är inte någon konflikt. Den har sugits in och införlivats i den svenska matkulturen. Den har integrerats. Den har slutat vara ett problem.

Just därför är det inte en fånig diskussion. Det är det enda exemplet vi har på en väl fungerande integration.

– Vi svenskar har alltid varit öppna för olika matkulturer, det är väldigt svenskt, klargör han.

Det är inte riktigt sant. Jag flyttade från Sverige för 15 år sen. En av de största positiva förändringar jag sett i Sverige under den här tiden är hur den svenska matkulturen blomstrat, vidgats, blivit mer spännande och mångfaldig. Det är en fröjd att bli bjuden på middag i Sverige, man har verkligen ingen aning på vad man kommer att få äta. Man skulle kunna få marinerade aptestiklar med färskpotatis utan att någon höjer på ögonbrynen.

Annat är det här i Argentina. Vi är riktiga matrasister.

Precis som i Indien är kon helig i Argentina – men här är det först på tallriken som den helgonförklaras. Ingen konkurrens tillåts, inget är lika gott, allt annat misstänkliggörs.

Fisk? Aldrig. Skaldjur? Dyrt och suspekt. Kyckling? Ibland och bara för att det är billigt.

För det finns inget som en blodig biff…

Trots att jag älskar kött, blir jag avundsjuk på det svenska integrationsköket.

Framförallt den öppna inställningen till mat.

Ingen är rädd att tacosen ska tränga undan falukorven, ingen tror att cous cousen ska ersätta riset, baklavan konkurrera ut äppelpajen, eller att halloumin inte kan samsas med flintasteken på grillen.

Det handlar inte om att någon ska tvingas äta något man inte tycker om, utan att införliva den utländska maten som en naturlig del av det svenska matutbudet.

Det är i maten vi kan fånga integrationens själ.

Vi måste lära oss att leva som vi äter och förstå, som Jimmie Åkesson, att pizzan faktiskt också är svensk. Oavsett vem som hittade på den.

Läs artikeln HÄR!

************

Dessutom…

Varför partierna måste ta debatten mot SD nu!

Argumenten mot Sverigedemokraterna!

För övrigt tycker jag ni också ska besöka Sverigedemokraterna.de

———————–

Nyheter: GPSvdABExpressenHDExpressen

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Föreningen språkförsvaret

Invandring är inget problem, som Sverigedemokraterna påstår. Tvärtom! Kulturmöten är avgörande för den svenska kulturen och det svenska samhällets överlevnad. Däremot blir det alltid problem om man inte sätter gränser och utan en vilja att erbjuda invandrarna det som de oftast längtar efter och strävar efter: en jämbördig plats i det svenska samhället.

Men ska man vara jämbördig krävs ett språk. Ett kombinerat KRAV på att invandrare ska kunna svenska för att bli medborgare i Sverige och ett KRAV att Sverige hjälper dem att skaffa sig kunskapen PÅ ALLVAR. Kravet på språkkunskaper för medborgarskap har rests av olika politiska partier på sista tiden. I de motionerna heter det:

Medborgarskap… är en reell markering av en djupare relation till Sverige. Då är naturligtvis förmågan att tala och förstå det svenska språket en viktig del av den nya medborgarens förutsättningar för att verkligen känna och ge uttryck för denna djupare relation.

En grupp som vill lagstadga om att öka det svenska språkets status i Sverige är föreningen språkförsvaret. Deras hemsida rekommenderar jag idag:

http://www.sprakforsvaret.se

Jag rekommenderar deras omfattande länkarkiv till olika ämnen som finns här. Deras idé är att ge stödja och skydda det svenska språket och punktera olika myter om invandrarspråk.

Men på det hela taget kommer de som invandrat till Sverige att assimileras i tredje generationen, i vissa fall senare, och därmed kommer ursprungsspråken att försvinna. Om någon skulle få för sig att vilja bromsa denna utveckling, måste man i så fall uppmana finnar att gifta sig med finnar, greker med greker, bosnier med bosnier etc., men detta är naturligtvis en omvänd rasism. Naturligtvis ska elever, som har andra hemspråk än svenska, ha rätt att studera dessa, men detta ska vara frivilligt och ingen skyldighet, inget som myndigheterna genomdriver. Dessa språkkunskaper omvandlas därigenom till en kollektiv rikedom och resurs för Sverige som land.

Mer läsning: Svd om att svenskan inte blir lagskyddat.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Albert Engström – Kolingen

Jag hittade en samling av odödliga Kolingen-citat, från Albert Engströms böcker med teckningar och småvitsar om originalet kolingen. Eftersom den hemsidan är död nu lägger jag ut dem här så andra ska kunna ha tillgång till dem.

Albert Engström levde 1869-1940 och var målare, författare, humorist och allmänkonstnär. Hans ”gubbar” och ”gummor”, kolingen och de andra, är kanske det för nutiden mest kända av det han gjort.

– Varför klår du alltid käringen din så förbannat?
– För dä aset går omkring å söjer, att ho ä olyckligt gift.

Fru Pettersson: – Usch ett sånt väder.
Fru Andersson: – Ja, blir man inte sjuk av sånt här väder, så är man bestämt inte riktigt frisk.

Kolingen!

Landsortsbon: – Stockholm är i alla fulla fall en konstifik sta. Jag vet att ja har stigi opp varenda måron, men jag kan inte komma ihåg att jag gått å lagt mej en enda kväll. Skål!

– Fy fan vad du ä full!
– Ja blir aldrig full. På sin höjd blir jag så trött i armen att jag blir svag i benen.

– Ska vi inte ta en grogg nu, innan vi blir så fulla så vi inte kan ta nån mer?

– Det är en liten bön jag har till dig, Johannes, den första på 25 år!
– Håll dig nykter på vår silverbröllopsdag!

– I natt gick jag fyra trappor upp, i gathuset, men dä va galet. Jag bodde åt gården.
– Nå kom du rätt sedan?
– Inte! Jag knackade på över gården förståru, å dom påstod, att jag hade flyttat i oktober. Fy fan! Jag – hick – går aldrig ut mä Johansson mer.

– Har du hört, att Janson har lagt bort å dricka?
– Å faen, va säjer du? ! När dog han? !

– Nå hur var dä på kräftkalaset i går?
– Asch, baraste dönga! Brännevinet tog slut ve den sjuttonde krabban, å sen feck vi torräta resten.

– Tycker du inte själv, Olagus, att dä ä syndit å sitta å bölja i dej toddi mitt på blanka söndasförmiddan?
– En ska ha rolit mens en lever, för en ä dö möcke längre än en lever.

Livliga Labans monolog:
– Ä man glad å trevlig inne, så åker man ut. Ä man glad å trevlig ute, så åker man in.

– Nu reser vi oss! Ä dä så, att vi kan gå, så sitter vi kvar; kan vi inte gå, så går vi.

_ Ja vet du, så dammit som dä va hos henne, dä va så dammit, så en inte kunde si´et, de renersta där va, dä va min själ dammtrasan.

Efter svensexan:
– Di hade bestämt sej för att supa mej full, men ja lura di jäklarna, för ja va full  när di kom.

Kyrkoherden, på inspektion i skolan:
– Du vet väl vad som menas med en paus, min lille vän?
– Ja,dä ä mellan suparna säger pappa.

Doktorn:
– Ja att herrn super, det förstår jag, men är herrn periodsupare eller vanlig supare?
– Periodsupare.
– Nå hur långt är det mellan perioderna?
– Ja, si så där en tjugu minuter.

– I går kväll kom jag tammefan inte hem förrän i morse strax före middan i dag!

En bonde avläser inskriptionen på Vännäs järvägsstation:
– 541 kilometer från Stockholm. 89 meter över havet.
– De va faen va dä ä möcke ginare sjövägen.

Grosshandlare Almström vid början av sjöfågeljakten:
– Brännvin har vi. Mat har vi. Bara vi nu inte hade den förbannade jakten!

– Dä va fan va du sir lessen ut!
– Ja, tror du dä någe nöje å bära tegel fyra trappor opp åtta timmar om dan?
– Hur länge har du hållit på med de jobbet?
– Börjar i morgon.

I Härjedalen hade etablerats ett större slagsmål efter en suporgie med stämning till tinget.
Domaren: – Nå, hur många supar hade du tagit?
Slagskämpen: – Dä vet ja inte, vi drack ur skopa.

En skogsarbetare i Delsbo har deltagit i ett bättre slagsmål, där han fått en literbutelj krossad mot sitt bakhuvud. Efter en vecka säger hustrun:
– Hör du Agust, du får allt gå te doktorn – du ligger och skär sönder örngottet för mig.

– Nykterist kan jag bli, men brännvin å öl överger ja aldri!

I ett gathörn har en längre tid stått en tiggare försedd med plåtskylt, vilkens inskription angav, att han var blind.
Den välgörande fru Holmstierna finner honom en dag med ordet ”Stum” på sparbössan.
Hon frågar något förvånad:
– Vafalls? Är ni botad för er blindhet?
– Nää. Men ja feck för möcke böxknappar.

Lovisa Persson i sitt värsta stridshumör, till Andersonskan:
– Du din tjocka ko- sätt baken där du har huvet, så får du kanske fason på dej!
– Andersonskan, överlägset:
– Ack, dä gjorde ja i går, men då kom där en förbi mej å sa: nä men si goda, Lovisa Persson!

– Hur kan ni hålla på och dricka så där?
– Ja, si supa, dä inte farligt, men di jäkla uppehållena!

Gubben Mattsson har fått följa med till Öregrund som kock på skonaren Esmeralda, men då man en natt får vind och skall hissa, så är han icke i kojen. Man går i land och hittar honom full och präktig stående mot en vägg.
– Var i herrans namn har i hållit hus, farbror?
– Ja kan inte säja, om dä var bröllop eller begravning, men löckat va dä!

Gamle brännmästaren vid K.bränneri får sin morgongök i sällskap med en yngre bekant. Gubben skakar betänkligt så att en del av den goda drycken spilles ut.
Den unge. – Dä va fasligt, va I ä skakis farbror!
Gubben, vresigt: – Ja, men ge dej fan på att dä inte utåv rädsla, gosse!

– Di säjer att din gumma har rymt från dej.
– Ja, den kärringen ä skvatt galen. Ja har skällt opp’na, ja har klått’na, ja har sparkat’na, ja har låst’na inne – men dä va jävenimej omöjelitt te å få’na å stanna ändå!

Mor Lena kommer till pastorn och beklagar sig över mannens oregerliga leverne i hemmet. Gubben är så svår, att Lena allvarligt funderat på skilsmässa.
Pastorn: – Men Lenas man är väl trots allt trogen i sitt äktenskap?
– Ja vet pastorn, dä nog inte som dä ska mä dä häller; ja ä för exempel inte säker på, om han ä far te våran sista pojke.

– Om utifall att mor frågar, hick, va jag har drucke, så – hick – säjer du sockerdreck,  för – hick – står du!
– Jaa! – – – Men utifall att ho frågar, va I har blett full å då?

Midsommardagen,
Fylle-Matts: – Hör nu, va faen gick ni hå la mej så tidit för hi går kväll?

– Här behöver spacklas, sa målarn, vakna ve gärsgårn.

Den vänlige herrn: – Hur gammal är du, min gosse?
– Nio år på det tione.
– Hur många syskon är ni?
– Sju på det åttonde.

Fru Pettersson: – Usch ett sånt väder.
Fru Andersson: – Ja, blir man inte sjuk av sånt här väder, så är man bestämt inte riktigt frisk.

– Vet du om Efraim lämna ätter sej någe?
– Näe, dä va inte e smul. Han to ut sista litern strax före han gick bort.

Gustav har varit ute och söpet och då han vaknar på morgonen och finner att hans kläder äro upphängda i mönstergill ordning, skorna ställda på sin plats m.m., lägrar sig så småningom ett djupt missnöje över hans drag och han utbrister:
– Körs, var jag inte fullare!

Handlanden Johansson bortauktionerrar ett gammalt lager. Under en paus i auktionen kommer utroparen in för att få sig en sup.
Johansson: – Nå hur går auktionen?
-Bra, patron! Bönnera ä så fulla så di köper stövlar stöckevis.

Mattson och Österman festa om efter en lyckad dunkaffär. Vid ett tillfälle, då Österman gått ut på en stund, passar Mattson på att utbyta innehållet i Östermans smuggelflaska med vatten.
– Österman, sedan han efter återkomsten tagit en klunk: – Fy fasen, nu tror ja varkelien att ja börjar bli söpen, för nu smakar spriten bara vatten.

Tjuvar ha grasserat i socknen de senaste nätterna och gjort inbrott lite varstans. Saken diskuteras i handelsboden. Slutligen vänder sig patron till Isak på Fallan, som stått tyst och ej deltagit i samtalet.
– Nå Isak, du som bor så ensamt, är du inte rädd för tjuvar?
– Nää, ja ä så fatti, så hos mek finns inget annat å ta än mi gamla käring, å stjäl de henne natteti, så ger ja mej fanken på att di kommer å lämnar´na tebaks, när de bler dager.

De va en bra mesin han ordinerte åt kärringen mi, doktorn! Förut va ho bara hes, men nu kan ho inte säja ett ord. Så han kanske vell skriva ut ett par flaskor te??

Grosshandlare Berggren är bjuden till Björka herrgård, där ankor finnas. Han får så småningom syn på en vattenfågel, lyfter bössan, men tvekar, då det kan vara en anka,
Skogsvaktaren: – Skjut han, grosshandlarn, ä dä en anka, så simmar hon in i vassen, å ä dä en and, så flyger hon.

– Hörru Andeson – kan du tiga?
– Om ja kan tiga? Hick! Ja säjer dej bara, Jo – hick – Hanson, att i jämförelse me mej ä graven – hick – ett kafferep!

Kunden: – Har I hårvatten?
Barberaren: – Jo då.
– Ä de bra?
– Ja, enbart smakar dä lite jäkligt, men som grogg går dä an, å blandar man dä mä hallonsaft, så ä dä preciss som likör.

Drängen Larsson ber patron om en dags ledighet för att gifta sig. Patron frågar vem som är den lyckliga.
– Lena i Backen.
– Va fan ska Larsson med den gamla käringen å göra?
– Ja inte ä ja kär i skrället, men ho har en så jädrans fin gösselhög.

– Näv favern min dog, ävde min ena bvov pängavne, min andva bvov godset och jag, jag ävde ådevfövkalkningen.

– Kallt, saru? Va hostaru för kabeljo, din arma jubeljosef?
Då skulle du vatt me på Spetsbergen 98! Där va så in i röa aftonblade kallt, så när de blev minus 10 grader en dag, så dog tre man av värmeslag!

Gamle Sågställar-Nils i Brunskog står på söndagsförmiddagen i såghuset sysselsatt med att fila ramsågblad, då prästen på väg till kyrkan passerar och hör att någon arbetar där inne, varför han stiger in och frågar:
– Vet inte Nils, att det är sabbat i dag?
– Jo fälle vet ja dä.
– Ja, då ska väl inte Nils ohelga vilodagen. Vår Herre, han arbetade i sex dagar och vilade sig på den sjunde.
– Ja, då hadde han väl inte nå annat å göra, för han hadde ju färdit.

Turisten till gubben Jossi från Östmark, överlägset:
– Östmark lär vara en kuslig trakt. Här håller di ju jämt på och skär, skjuter och slår ihjäl varandra.
Jossi: – Å ja, gunås, dä gör di allt, men dä ä allt många som självdör åg!

– God dag, god dag, patron! Jag får gratulera. Hilda har ju fått en flicka – men patron, patron, redan efter tre månader!
– Jaha, prosten, si, si ho har ligga i drivbänk, si!

– Spriten – mina kära åhörare – är människans värsta fiende. Tror någon av er, mina vänner att man kan få en sådan människa på benen igen, som dukat under för denna last?
Busen Lundholm, rik på år och erfarenhet, reser sig och säger: – Dä går nok, men te ett sådant mästerverk fordras dä en rent etterjävli återställare!

Veterinären T. Är pamp och härskare i sin socken. Men där finnes också en predikant, populär bland de små.
Den senare yttrade härominstens:
– Ja, di vet å vet, men va vet di emot den store veterinären däroppe?!

– Jag ska – hick – passa på å säja gonatt åt dej – hick – mens ja känner igen dej!

– Ä de sant, att Karlsson har varit borta på ett alkoholisthem?
– Ja nog va han full då han kom hem.

– Nå, smakar det, gubbar?
Korus: – Utmärkt!
— Ja, sir ni gubbar, dä finns inte mer än två här i världen som ksn brygga punsch, å dä ä ja å en te, men den andre, han ä dö!

– Varför klår du alltid käringen din så förbannat?
– För dä aset går omkring å söjer, att ho ä olyckligt gift.

– Har du fått någon frukost i dag?
– Nej, inte en droppe.

– Va nu? Termometern står ju under 0.
– Ja, vad kan du vänta annat, när du hänger ut’en i kalla farstu. Karlarna är sej lika!

Denne häringe Olagus i Snorkeby måtte ha söpet bra möcke i sina dar! Nu ä dä
två år sen han ble goodtemplare, å de loktar brännevin å en än.

– Hur kommer dä te att häradsdomarn sir så där ynklig ut?
– Jo, han kom nykter hem i går kväll, å hans hund kände inte igen honom.

– Svara mig nu ärligt: Är ni skyldig till brottet?
– Nej, det svara jag varken ja eller nej på, för ja tycker dä ä rättens sak att ta reda på
den saken.

Då tåget stannar vid en station, tittar Kolingen ut genom fönstret och ropar åt stationsinspektoren;
– Langa hit en halv öl!
Stinsen: – Här serveras intet öl.
Kolingen: – Va fadern stannar ni då för?

– Ja du ser klen ut, men säj, hur har du kunnat få vatte i knäna?
– Ja tänk, jag som aldrig dricker vatten. Dä måtte slinka ner, när jag borstar tänderna.

Veteranen: – – – å vi sköt,jädran anagga, så att kanonerna ble röa.
En tvivlare: – Men hur i hälsinglann kunne i då komma te å ladda?
Veteranen: – Dumbom! Dä va inte tid te å ladda, dä va bare te skjuta å skjuta.

En plåtslagare ramlade ned från ett tak och blev liggande men var märkvärdigt nog ej död. En gumma seglar fram till honom och frågar;
– Herrn slog sej väl alldeles förskräckligt, när herrn föll?
– I hälsike, lilla madam. Huset ä fadren så högt, å trottoaren ä modren så hård, men alltid klarar man skivan, å för resten slår man sej inte, när en faller, men då en stannar, känns det allt i skallen.
Gumman (vänligt): – Vill herrn ha ett glas vatten kanske?
Plåtisen (argt): – Jag undrar just, hur högt en ska falla ifrån för att va värd en sup?

– Vem ä dä som ska stoppas i joren, ätter di ringer?
– De ä gamla Johanna skräddare, du mins la.
– I gu bevare me, lever dä gamla skrället än?

 

Det saknas en vision för Sverige!

”De skiter i byxorna och hoppas att hängslena håller” sa gamle finansministern Gunnar Sträng en gång. Detta skulle kunna sägas om politikerna idag. De saknar framförhållning, visioner och idéer.

Politiken lider av tre saker, som jag ser det.

Först och främst av att visioner saknas, av positiva idéer om framtiden. En aktiv diskussion om hur världen bör se ut om 50 till 100 år och hur dagens politiska beslut ska formas med det som grundval finns INTE i partierna. Det finns till viss del i miljödebatten, men när såg ni försvarspolitiken grundas på risken för krig de närmaste 100 åren, eller finanspolitiken diskutera vilka ekonomiska behov Sverige eller världen de närmaste 100 åren?

Sen att djup saknas. Livsåskådning och människovärde är inget som man bara ska använda för att slå en Sverigedemokrat i huvudet under en debatt, det behövs diskuteras på daglig bas. Det är VIKTIGARE än frågan om hur många hundbajslådor som ska plasceras ut i en kommun!

Att erkänna begångna fel. Vi lever i ett samhälle där man inte får ha haft fel. Man ska vara perfekt för att få prata politik. Men då skapas ett samhälle av robotar, inte av människor! Politiken har gjort massor av fel. Tillåt politiker att begå fel och bestraffa istället de som inte erkänner att de kan göra fel! Då kanske vi äntligen får höra nån politiker säga att de STYRANDE begått misstag, ekonomiska och politiska, i tex invandringsfrågan.

Utan alternativ i politiken med dessa tre grundstenar kan extremister som erbjuder något som liknar ett alternativ få stöd. Det är faran!

Jag läste nyligen ett inlägg i Aftonbladet av Dilsa Demirbag-Sten som uttrycker en del av det jag känner:

Fortsätt läsa

Den ”svenska” kulturen: veckodagarna

Vår odyssé i den ”svenska” kulturen fortsätter. Denna gången ska vi kika på de gamla veckodagarna. Men för att se var våra svenska benämningar på veckodagarna kommer från måste även titta närmare på de nordiska gudasagorna.

Finns det nåt mer nordiskt än de gamla nordiska gudarna, än Eddans sagor, än de fantastiska visdomsorden ur Havamal? Ändå är inte dessa nordiska gudar helsvenska eller helnordiska, ja de är inte ens helgermanska, utan har framvuxit ur en kulturell gemenskap över gränserna, och i begynnelsen var de nordiska gudarna allt annat än blonda och blåögda. De var ”svartskallar” från Medelhavet!

Detta måste man veta för att kunna spåra namnen på de svenska veckodagarna. Namnen på dagarna visar nämligen att den  ”nordiska” gudavärlden till stor del härrör från området runt medelhavet, närmare bestämt Rom och Grekland.

Det är gudarnas namn man ska börja undersöka för att se varifrån namnet på de svenska veckodagarna kommer från.

Grekerna namngav veckodagarna efter solen, månen och de fem kända planeterna, vilka i sin tur fick sina namn efter gudarna Ares, Hermes, Zeus, Afrodites och Kronos. Theon hemerai kallade grekerna sina veckodagar, nämligen gudarnas dagar. Romarna bytte ut namnen på gudarna som symboliserade en veckodag mot de gudar som motsvarade dessa grekiska gudar. Mars. merkurius, Jupiter, Venus och Saturnus (De båda religionernas gudar var i praktiken samma men med andra namn) De germanska folken bytte ut dessa Tyr, Oden, Tor, Freja, men Kronos/Saturnus hade ingen motsvarighet i den gamla germanska gudavärlden…

Fortsätt läsa

Människokärlek, frihet och gränsdragning med bergväggskonsekvens

Livet formar oss människor på lite olika sätt.

Jag formades av att jag var mobbad i ungdomen och därur kom mitt rättvisepatos att man fan inte ska behandla andra människor hur som helst! Efter att ha irrat runt i den politiska djungeln, har jag nu landat. Min syn på världen idag är väldigt liberal, gränsande till libertariansk i mycket: ge människorna MAXIMAL frihet.

Men samtidigt som jag vill att människor ska ha maximal frihet anser jag att denna frihet måste skyddas. Och i den åsikten är jag nästan vänster politiskt sett. Vissa grundrättigheter för alla människor måste  garanteras. Därför finns det vissa åsikter jag har, som jag alltid haft, och som jag driver med bergväggskonsekvens. Alla människors lika värde, och rätt till liv, frihet, att kunna utvecklas och att kunna bygga sig ett välstånd. Idén att alla har samma grundförutsättningar, oberoende av kultur eller ras och har rätt att kunna bidra till mänsklighetens historia. (Att kunna göra det betyder att alla har rätt till bästa möjliga skola. Sen kommer väldigt många att strunta i att utbilda sig ändå, men MÖJLIGHETEN måste finans där.)

Jag ser mänskligheten som en. Livet har lärt mig att skillnaderna mellan människor och kulturer är mycket mindre än vad många tror. Om man ser på HUR folk tänker och VAD som finns i deras hjärtan är likheterna enorma. Och det är detta som borde vara det avgörande.

Därför säger jag nej till främlingsfientlighet och rasism. Därför kommer jag inte att rösta på Sverigedemokraterna eller Nationaldemokraterna.  Att säga att den sociala gemenskapen i en nation ska grundas på hudfärg, kultur, etnicitet eller religion, istället för på gemensamma värderingar, hjärta, hjärna och värderingar kan jag aldrig acceptera!

Bergväggskonsekvens kan verka hårt och kompromisslöst, men jag har en gräns. Och innanför den ska full frihet råda!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Då Norden gav sig in i slavhandeln…

Bilden ovan är en bild på Ghanas regeringsbyggnad. Byggnaden har en brokig historia och en som berör Sverige och Danmark. Det ägdes en gång av Sverige, och under lång tid centrum för den danska slavhandeln.

Vad gjorde Sverige i Ghana? Jo, den unga stormakten Sverige ville skaffa sig kolonier i Afrika och tjäna pengar på den lönsamma så kallade triangelhandeln. Dvs man skulle köpa slavar i Afrika av de afrikanska kungarikena och sälja dem i Amerika mot Amerikanska produkter, som tobak.

Denna handel hade pågått i nästan 150 år och hade inbringat enorma förmögenheter till kolonialmakter som Spanien, Portugal, Holland och England. Nu ville Sverige ta del av välståndet och handla med slavar, guld, tobak, socker och elfenben också.

Det svenska försöket inleddes 1646 med att ett skepp skickades till Afrika av industrialisten Louis de Geer. De köpte afrikanska slavar på fastlandet och sålde dem på den portugiska ön São Tomé.  Denna resa blev en så stor succé att De geer och ”statsministern” Axel Oxenstierna år 1649 bildade ett Afrikanskt kompani som skulle handla med slavar och 1650 skickas ett skepp ner dit. Kompaniet bygger ett fort och döper platsen till Fort Carolusborg (Karlsborg) . Dessutom uppför man olika handelsstationer längst kusten. Byggnaden som är dagens regeringsbyggnad i Ghana var en av dem! Inte mindre än 8 handelsstationer/fort hade svenskarna längst kusten…

Fortsätt läsa

Att läsa såsom fan läser… (2)

I ett tidigare blogginlägg idag visade jag alla de hemska citat man kan hämta ur vår egen bibel. Min idé var att få folk att tänka till innan de gnäller över hur ”hemsk” koranen är med de citat som finns där. Det finns sju resor galnare och värre citat i vår egen bibel att plocka fram, om man vill… Främst då i Gamla testamentet där det slaktas, och utrotas och våldtas ganska vilt med Guds godkännade!

Vilken roll har då Gamla Testamentet spelat i svenskt kyrkoliv och för svensk lagstiftning?

Enligt en del myter har gamla Testamentet, eller Moseboken med alla sina lagar, inte spelat någon roll i svensk lagstiftning eller tankeliv. Det hävdas att Nya testamentets kärleksbudskap upphävde Gamla testamentets lagar och tvång. Det är en modern tanke. I själva verket visar Martin Luther redan i sin skrift om Moses från 1525 hur man ska tolka Gamla testamentet. Gamla testamentets lagar och regler är korrekt så vitt det stämmer med ”naturrätten”, hävdade han. Och därmed kunde utvalda stycken ur Gamla Testmentet fortsätta att utgöra grunden för svensk lagstiftning.

I det här inlägget ska vi fokusera på Karl den niondes förordningar om lagstiftningen, som tillsammans med Luthers egen katekes kom att bilda grunden för svensk lagstiftning i över 300 år framåt. Karl IX fastslog nämligen att grunden för svensk lag var den mosaiska lagstiftningen, Luthers katekes och landskapslagarna. Som lärdomshistorikern Sten Lindroth uttrycker sig så här: (Svensk lärdomshistoria, Medeltiden. Reformationstiden, s. 314): ”I punkt efter punkt fastslog Karl IX mosaisk lag som gällande svensk rätt vid sidan om den fäderneärvda landslagen.”

Och vad menades med den mosaiska rätten? Jo, vedergällningsprincipen. Öga för öga och tand för tand. Med STRÄNGHET skulle lag skippas…

Fortsätt läsa

Hur civiliserat är Sverige? (Kyrkan, Gamla testamentet och staten…)

De som är rädda för invandring och islam, som Sverigedemokraterna, brukar hävda att ett av problemen med islam är att religionen, och koranen, måste bestämma över allt i staten. Ur detta generaliserar de och säger att ALLA muslimer vill att religionen ska styra över staten, eller måste tänka så.

Med hänvisining till barbariska seder i länder som Iran och Saudiarabien generaliserar muslimofoberna och hävdar att alla muslimer har en medeltida världsbild och vi en modern och därför kan inte kulturerna blandas.

Lustigt. För det var samma sak fördomsfulla amerikaner sa om svenskarna förr i tiden. När utvandringen av svenskar pågick tyckte ganska många amerikaner att Sverige var underutvecklat, eftersom stat och religion var sammanblandat här och det fanns så många barbariska seder och skick här. Kyrkan förföljde folk på statens uppdrag, det sågs som VÄLDIGT barbariskt!

Faktum är att fram till strax innan vår tid var rättssystemet grundat på Gamla Testamentet och den mosaiska lagen. Det är det jag skriver om idag…

Fortsätt läsa

Generaliseringar dödar!

Att generalisera är farligt. Hetsen mot islam i Sverige idag är MYCKET farlig och gränsar till det rasistiska! Islamofober tar det värsta tänkbara inom islam och påstår att alla muslimer, eller HELA Islam är som detta värsta är. Vi har sett sånt förr… Som när man använde samma metoder mot judar, zigenare, finnar och jugoslaver… Och som vi svenskar utsattes för som invandrare i Danmark och Tyskland för 120 år sen.

”Alla Sossar är… Alla Moderater är… Alla zigenare är… Alla romer är… Alla invandrare är… Alla bögar är… Alla transvestiter är, alla byggarbetare är, alla svenskar är, alla flator är, alla muslimer, alla kristna, alla judar, alla kvinnor, alla män, alla bloggare, alla skåningar, alla ”svennar” är, alla Sverigedemokrater är…”

Detta påminner mig om Tage Danielssons gamla antirasisiska dikt om det absurda med att dela in människor i kategorier och generalisera:

Om negrers lättja.
Vissa människor är lata.
Vissa negrer är lata.
Vissa vita är inte lata.
Vissa negrer är mycket lata.
Vissa vita är lite lata.
Negrer är i allmänhet lata.
Vita är sällan lata.
Det finns lättingar här i världen,
mest negrer.
Negrer är lata.
Vad du verkar lat, är du neger?
Det var mig en flitig neger,
han måste vara vit.

Innan man gnäller på en s.k. ”främmande kultur” och säger att den är så annorlunda jämfört med den egna, bör man nog kolla hur annorlunda den egentligen är! Var det inte Nietzsche som sa att man måste se upp när man bekämpar det som man anser är fel och ont, så man inte bekämpar en spegling av vad man själv är!

Här har vi en till Tage om nyanser…

Fortsätt läsa

Vad är svenskt?

Jag gjorde i morse försöket att googla på fundamentalism och extremism. Idén var att se om andra bloggare eller debattörer satt likhetstecken mellan olika former av fundamentalism, som jag gör. Jag ser nämligen radikal islamism, högreextremism (de storswänska nationella) och den militanta vänsterextremism som Afa står för som samma sak.

Det var ingen uppbyggande google-sökning. Visst är det trevligt att min blogg kom högt upp i sökningarna, men det säger lite om problemet också. Det tycks som om inte så många skrivit om detta.

Sen sökte jag efter någon läsning om hur man bemöter fundamentalismen och fann lika lite. Sorgligt, för ett samhälle både KAN och BÖR dra gränser mot fundamentalism. Jag drar gränsen vid de som vill använda hot och våld för att driva igenom sin sak och tvinga andra till sin underkastelse…. Vid de som förtrycker minoriteter, eller delar av sin egen grupp, tex pga kön eller sexuell läggning… Vid de som generaliserar om motsåndarna och fördömer dem alla på grund av ras eller etnisk härkomst eller religion och säger att alla funkar på samma sätt (kollektiv skuldsättning).

Men för att kunna dra dessa gränser behövs en diskussion om vilka värderingar vi ska skydda.

Vi både kan och bör definiera vad som är de svenska värderingarna, vad som är ”svenskt”. Men detta är en fråga som inte diskuteras mycket utanför de främlingsfientligas och de storswänskas krets…

Fortsätt läsa

Den ”svenska” kulturen: huvudduk

”Jag såg att häggen blommade, det kom en doft av den.
Då gick jag till min älskade och sade: Se och känn!
Hon stod vid makaronerna, hon sydde på en klut
,
Och när hon lyfte ögat hade häggen blommat ut.”

/Alf Henriksson

En klut… Vad är det, kanske en och annan undrar? Och vad då huvudduk och svensk kultur, vi har väl aldrig tvingat folk att gå klädda i burkor och huvuddukar som andra kulturer, anser du kanske?

Då ska ni veta att min mormor berättade att när hon var liten, före första världskriget, gick fortfarande folk på svenska landsbygden klädda i huvudukar, sjalar, eftersom om man var man en ärbar gift kvinna skulle man dölja håret. Jämför gärna detta med de  folk från muslimska länder bär hijab. Och religiösa fundamentalister förr, tex i Laestedianernas samfund, bar något som liknande islamisternas burka.

Det finns mycket skrämselpropaganda i Europa idag om islam och de arabiska kvinnornas klädsel har nästan blivit symboler för allt inom islam som folk är rädda för eller hatar. Islamofobin till trots, så har de klädskick som finns hos muslimerna idag har funnits i Sverige. Fast i Sverige kallade man inte det för en hijab utan för klut, sjal eller huckle eller huvudduk. Och folkdräkterna bär ännu spår av detta bruk.

Om detta fenomen handlar detta avsnitt av den svenska kulturen…

Fortsätt läsa

Har Kalle Anka blivit svensk nu?

När jag i morse satt på tåget och läste igenom några Sverigedemokratiska bloggar, tex Therese Borgs blogg, och Björn Söders blogg slog det mig att något saknas… Det pratades mycket om ”hotet” islam utgör mot det svenska där. Och som vanligt har debattörerna rätt till viss del, användningen av slöjor av religiösa skäl, religiös fanatism och kvinnoförtryck är inte speciellt svenskt och ska bekämpas!

Men… Ju mer jag läste, ju mer saknade jag… Kalle Anka!

Mitt under läsningen slog det mig nämligen: ”tusan vad främlingsfientligheten förändrats genom åren”. Och då i samma stund minns jag artiklarna från vänstertidningarna om det hot mot den svenska kulturen som amerikaniseringen, Kalle Anka och konsumerismen ansågs vara förr.

Ja, faktum är att när jag började bli politiskt intresserad runt 1987-1988 var ännu Vänsterpartiets, sossarnas och extremvänsterns tidnnigar fulla med varningar mot amerikaniseringen som ”hotade det genuint svenska och folkliga”, och även i de vanliga tidingarna hittade man mängder av varningsartiklar. De enda som gick mot denna mytbildning om amerikaniseringen var i praktiken vid denna tiden libertarianerna, som tex Henrik Bejke.

Nu verkar det amerikanska ha assimilierats i Sverige. Inte ens vänstern gnäller på Kalle Anka längre… Låt oss kika närmare på det fenomenet!

Fortsätt läsa

Den ”svenska kulturen”: visan och de svenska vissångarna

Jag satte mig ner idag och skulle skriva en artikel om det utländska inflytandet på den svenska visan. Om franska visors inflytande på Bellman och om spanska afroamerikaners inflytande på Taube, bland annat.

Men så googlade jag och hittade att allt jag tänkt skriva redan skrivits i denna avhandling (PDF), Utländska inflytanden på den svenska visan, av Per-Erik Brolinsson.

Här är ett smakprov:

”Vid sidan av tangon i form av schlager och dansmusik kom den även så småningom att etableras inom den svenska visan, och då med mera av sin ursprungliga doft i behåll. Den senare processen  är främst förknippad med Evert Taube.

Evert Taube vistades under första delen av 10-talet i Argentina och kom där i kontakt med sångare från Pampas som höll sig med en brokig repertoar av sydamerikanska sånger, valser och serenader, samt ballader som skildrade livet på Pampas. I ett brev hem till sin mor 1912 berättar Taube:
”Jag gör nu stora framsteg på guitarr och det skulle välan roa Er få höra några kreolvisor om jag komme hemöfver. Mamma kan tala om för Otto som är dansör, att jag dansar ’el tango con corte’ perfectamente och att min tangorepertoar på guitarren är omfattande.””

Läs avhandlingen Utländska inflytanden på den svenska visan, här!

LÄS MIN SERIE OM DEN ”SVENSKA” KULTUREN HÄR: https://ligator.wordpress.com/category/den-svenska-kulturen/

Min artikel om den svenska folkdansen hittar ni här: https://ligator.wordpress.com/2010/06/16/den-svenska-kulturen-svensk-folkdans/

***

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Den ”svenska” kulturen: kräftskivan!

Kräftskivan är en unik svensk tradition.Onekligen! Men är kräftskivans ursprung unikt svenskt?

Som med allt som kallas svenskt omgjärdas de små röda godsakerna av en massa myter och vanföreställningar. Speciellt bland de s.k ”kulturkonservativa”. Trots att sederna att ära kräftor till stor del är ”importerade” från utlandet görs alla möjliga försök att kalla seden ursvensk.

I själva verket är kräftskivan ett bra exempel på samspelet mellan det ”svenska” och det utländska. Vilket jag vill  visa här.

Fortsätt läsa

Den ”svenska” kulturen: midsommar (2)

Den underbara lilla sajten om Faktoider, http://www.faktoider.nu, har en artikel som kompletterar den artikel jag själv skrev om midsommaren.

Jag citerar ur den här:

”Hur gammalt är ”gammalt”, alt. ”urgammalt”? En tradition som på sin höjd varit någorlunda levande sedan medeltiden (för så är det i detta fall) känns riktigt gammal, såväl mänskligt som historiskt, i synnerhet som så många av våra ”gamla” traditioner är från 1800-talet. Men när det gäller just firandet av midsommar så är vi ju några som fått för oss att det firats på ungefär samma sätt i tusentals år…. Men… även om midsommar säkert firats sen urminnes tider så har sättet att fira den på varierat, och stången är helt klart av jämförelsevis ungt datum.


Olaus Magnus - Om majfester

Midsommar afton ca 1550, Ill. u r Olaus Magnu s (1555 )


När Olaus Magnus återger 1500-talets midsommarfirande, ”den helige Johannes Döparens afton (en dag som redan de gamle firade med utomordentliga festligheter och jämväl lärt och bundit sina efterkommande att högtidlighålla)” nämns inte stänger med en bokstav, däremot eldar, dans och sång.

Den ”svenska” kulturen: midsommar

Midsommar…

Midsommaren kan ses som en helsvensk tradition och det är nog utan tvekan en högtid som firats i Sverige i många tusen år. Men faktum är att midsommaren inte är helsvensk och ”ursvensk”, den har som allt annat vuxit fram ur mötet med andra kulturer.

För varför firar vi midsommar den 25:e juni i år, trots att sommarsolståndet inträffat den 21:e? Varför firas midsommaren fredagen innan helgen efter sommarsolståndet?

Den ursprungliga riten firades vid sommarsolståndet för att fira att solen stod högst på himlen. Denna högtid firades över hela Europa, och utanför Europa. Kristendomen påverkades mycket av de gamla hedniska riterna. Till exempel la den tidiga kristendomen den dag i veckan då Gud skulle firas på Mithraskultens soldag (Söndag) istället för på lördagen, som Kristus själv hade firat. Sen byggdes alla kyrkor med koret och altaret mot öster, mot den uppgående solen. Man utvecklade alltså kyrkan genom att inlemma och förändra det ”hedniska”.

Som man gjorde med sommarsolståndet. Sommarsolståndet var för hednisk för den kristna kyrkan så de uppfann en ny högtid nån dag från sommarsolståndet, denna högtid blev Johannes döparens dag, den 24:e juni, som länge var samma dag som vår midsommar…
Fortsätt läsa

Svensken och naturen

Någon som minns tidningen Gringo? De hade en hel del artiklar som är värd att rädda åt eftervärlden. Jag hittade just en serie om ”svenskheten” som de gjorde, som var kul. Därifrån hämtar jag denna lilla artikel om svensken och naturen som är klart läsvärd.

”Var det någon som sade att Sverige var sekulariserat? Svenska kyrkan är i kris och snart har till och med de vuxna glömt att julen faktiskt handlar om Jesu födelse och inte att se Kalle Anka för fyrtiofjärde gången. Men att svenskarna skulle ha förlorat sin tro är inte sant. Vi tror. På naturen.

Säg till en svensk att något är ”naturligt” och du kan få henne till vad som helst. Vi äter ”naturligt” bröd, ”naturlig” yoghurt, klär oss i en ”naturlig” look och är noga med att inte sminka oss för mycket så att det fortfarande ska se ”naturligt” ut. Smaska på en bild på av en sommardisig rapsåker på en matförpackning och du kan vara säker på att ingen ens kommer att läsa innehållsförteckningen. De ser ju redan att ingredienserna är naturliga. Vi svenskar bryr oss väldigt mycket om naturen och kan väldigt mycket om den. Åtminstone vill vi tro det.

Fortsätt läsa

Sanningen om Karl den tolfte (1)

Jag har nu äntligen, genom Rönnells antikvariat, fått tag på Claes Adelskölds två böcker från 1900 om kung Karl den tolfte!

Vid en tid då Karl den tolfte ännu hyllades som den sanna svenska hjälteidealet, den vars moral och mod man skulle efterlikna för att göra Sverige stort och mäktigt även i framtiden, skrev Claes Adelsköld dessa böcker.

För Claes var Karl inte en hjälte utan den som förstörde Sverige. Den som förvandlade ljusan dag till mörk natt. Genom att citera allt det svenska och utländska objektiva källmaterial som fanns om Karl som beskrev honom i en mindre bra dager, ville han peta ner honom från hjältetronen så svenskarna skulle kunna börja hylla landets ”sanna hjältar” istället.

Att Kalle dussin än idag kan utmålas som hjälte och att alla de galenskaper han gjorde ännu är okända, visar bara att vi än idag låter oss påverkas av forntida historiska sagor och myter; som myten om ”Karl den unge hjälte” som ”stod i rök och damm”…

Fortsätt läsa

Den ”svenska kulturen”: myterna om kärnfamiljen

Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, samt en del andra konservativa grupper, pratar ofta om kärnfamiljen. Om vi tar Sverigedemokraterna som exempel så hänvisar de till att kärnfamiljens struktur, med mamma, pappa och barn, är en ursvensk tradition som de vill stötta.

I deras principprogram från 2004 kan man läsa:

”Sedan mänsklighetens begynnelse, och i så gott som alla samhällen, har kärnfamiljen varit den grundläggande enhet varpå samhället baserats… Sverigedemokraterna menar att den traditionella kärnfamiljen är en djupt rotad och naturlig gemenskap som inte kan ersättas av några konstruerade kollektiv.”

Man kan bara sucka och undra om historielösheten i dagens Sverige verkligen är så stor. Historiskt sett har det ju varit tvärtom. Kärnfamiljen är en ny företeelse medan olika former av storfamiljer och konstruerade kollektiva uppfostringsmetoder varit regel igenom historien.

Fortsätt läsa

Den ”svenska” kulturen: Nationaldagen (del 2)

Jag brukar läsa journalisten Johanne Hildebrands krönikor. Men då jag idag kikade på den främlingsfientliga bloggen Politiskt inkorrekt upptäckte jag en liten krönika om att något de kallade en märklig artikel av Johanne Hildebrand. Då upptäckte jag att jag missat Johannes senaste blogginlägg med samma tema som ett tidigare blogginlägg (Se här!) jag skrivit om Nationaldagen.

Jag menar nämligen att  Nationaldagen och dess föregångare ”Den Svenska Flaggans Dag” aldrig riktigt blev en svensk tradition förrän invandrarna började fira den. Då växte högtidens betydelse eftersom folk kom hit från länder som håller hårt på nationaldagsfirandet. För dem blev det naturligt att vilja fira nationaldag i det nya landet.

forts…

Fortsätt läsa

Den svenska kulturen: ”svensk” folkdans

Jag fortsätter att undersöka den ”svenska” kulturen. Denna gången: folkdans!

Det ”svenska” har skapats av de som bott i Sverige genom direkta möten med andra kulturer. Främst genom invandrare i Sverige, eller folk som bott här länge och svenskar som bott i utlandet. ”Svensk” folkmusik och folkdans är ett bra sånt exempel. Eller all folkmusik och folkdans överhuvudtaget.

Storswänsken

Ronny Erikssons satir om det storsvenska, Storswänsken, känns ganska passande idag. Dessutom en serie satiriska foton om Karl XII av visulogik på Flickr.

Karl XII ja. Så fort jag fått Claes Adelskölds underbara och avslöjande böcker om Kalle Dussin (från 1902 och 1903), som jag beställt på antikvariat.net ska jag skriva en riktigt avslöjande artikel om denne ”hjälte”.

För övrigt ligger det en ironi i att han sköts med en knapp från en jacka. Det tyder på att den som sköt Karl XII år 1718 väl kände galningen från Sverige! Någon beläst läsare kanske vet vad det är jag antyder… Men mer senare, nu Ronny Erikssons Storswänsken.

Forts…

Fortsätt läsa

Den ”svenska” kulturen: arabiska siffor

Jag ska undersöka hur svenskt det svenska kulturarvet är och hur svenska Sverigedemokraterna egentligen är i en serie artiklar här på min blogg. Det kan sökas bland kategorerna under rubriken ”den svenska kulturen”.

Idag ska jag undersöka Sverigedemokraterna utifrån ett av deras egna uttalanden. Men på ett lite annorlunda sätt. Nämligen deras användning av den indisk-arabiska uppfinningen al-sifr!

Forts…

Den svenska kulturen: nationaldagen

Sverigedemokraterna och de ”nationella” hävdar att invandrarna och ”det mångkulturella” håller på att ta över nationaldagsfirandet. I en pressrelease sa ordföranden i Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson detta för någon vecka sen:

”Tyvärr verkar dock de mångkulturella inslagen i nationaldagsfirandet bara bli allt vanligare. Som ett första steg mot en långsiktig förändring och för att sända ut en signal om att denna utveckling inte är önskvärd, uppmanar vi i år alla medborgare, som värnar tanken om att Sverige även i framtiden skall vara en svensk nation, där invandrare anpassar sig till den svenska kulturen istället för tvärtom, att bojkotta de mångkulturella nationaldagsfirandena.”

Jimmie och de nationella missar en viktig poäng. Nämligen VARFÖR vi firar nationaldagen överhuvudtaget.

Forts…

Fortsätt läsa