Liberalismens historia 1: Högern och arbetarrätten

Posted on mars 20, 2011

6


Idag fortsätter jag att fundera och resonera kring frågan om arbetarrätt och det egendomliga att arbetarrätt idag har blivit något som anses oliberalt. Speciellt egendomligt är det eftersom den stora stridsfrågan för ALLA liberaler världen över en gång i tiden var just arbetarrätt.

Givetvis kan liberalerna återigen axla den manteln. Sossar har inte ensamrätt på medkänsla och frihet för arbetare!

Historia är min passion. Speciellt att gå till källorna och läsa vad man sa på plats DÅ, inte vad någon tyckare tror man sa flera hundra år efteråt. För tio år sen satt jag många timmar och läste debatterna från sekelskiftet 1800/1900. Debatterna om rösträtt, om tullar, om försvaret och om arbetslagstiftningen. Det är fascinerande läsning.

Det finns numera en tjänst på nätet, ”Svenska partiprogram och valmanifest 1887-2006”, som ger en viss idé om hur politikerna tänkte förr. Jag hoppas riksdagsprotokollen från förr också läggs ut, så man verkligen kan följa debatterna och lära av historien.

Högern, Allmänna valmansförbundet, 1920. En del där nere har fallit bort. (Hämtat från Svartens blogg)

Om man studerar liberalernas partiprogram från tiden 1900-1920 så ser man att liberalismen inte var en högerrörelse. Liberalerna hade allierat sig med Socialdemokraterna och drev vissa gemensamma frågor. Allmän rösträtt enligt principen en man, en röst, arbetarskydd och en arbetarrättslig lagstiftning för att stoppa ”bolagsväldet” var vad de samarbetade kring.

Låt oss kika lite närmare på debatten…

Högerns politik

Låt oss först titta på vad problemet var. HÖGERN, de konservativa. Hur tänkte de.

Högern var samhällsbevarande, som de kallade det. De ansåg att mängden PENGAR man hade, hur rik man var, skulle avgöra hur stort inflytande man hade politiskt. Alla svenska män skulle få rösta men de fattigaste skulle ha en röst och de andra ”samhällsklasserna” fler röster per person.

Klassystemet var viktigt. Det hade funnits i tusentals år och behövdes för att hålla ihop samhället. Kungen och prästerskapet hade en viktig funktion att fylla här.

Högern var för tullar och statlig reglering och mot sociala skyddsnät, som allmän pension och sjukförsäkringar. Fast det ska sägas att delar av högern var frihandelsvänner.

Socialdemokrater och liberaler som ville att principen en man en röst skulle gälla var samhällsomstörtare som ville skapa konflikter mellan klasserna, ansåg de. Dessa kallades för ”den radikala vänstern”.

Arbetsrättsligt försvarade högern det de kallade den ”fria avtalsrätten”. Dvs arbetare skulle ha full frihet att sluta avtal med arbetsgivaren och staten skulle inte blanda sig i det. Alla försök av staten att blanda sig i dessa frågor var att skapa konflikter mellan arbetare och arbetsgivare, och därmed konflikter klass mot klass. Fackföreningar hotade också idén om den fria avtalsrätten mellan arbetare och arbetsgivare och var ett hot.

Principen om ”äganderätten” som samhällets grundsten låg till grund för argumenten kring avtalsrätten. Liberaler och sossar var mot idén om att äganderätten var viktigare än friheten. (Glöm inte att äganderätten var grunden för Högerns argument mot principen en man en röst. Så när liberalerna sa att individernas frihet var viktigare än äganderätten var det ett av argumenten för att var medborgares röst skulle väga lika tungt.)

1904

Detta saxar jag från högerns program 1904.

Sedan åtskilliga år tillbaka bedriven sinom vårt land omfattande och ivriga agitationer, vilka även om ledarna synes närmast vilja främja det obemedlade flertalets intressen, huvudsakligen gå i den riktningen, att de framkalla split och tvedräkt mellan samhällets olika folklager. Att dessa agitationer med sitt förstörelsearbete kunnat uträtta vad de redan gjort, torde i främsta rummet bero på den organisation och sammanslutning som deras ledare lyckats åstadkomma… Det gäller därför att åstadkomma en organisation till kraftigt värn mot socialdemokratiens och den radikala vänsterns ständigt fortgående upplösningsarbete.

Förbundets huvuduppgift skall bliva att allvarligt motsätta sig de socialistiska och radikala strävanden, som gå i strid emot samhällets väl och berättigade intressen, varvid förbundet vill rikta sin uppmärksamhet på önskvärdheten av en sådan lösning på rösträttsfrågan, att därigenom betryggas alla samhällsklassers berättigade inflytande över riksdagen, på behövligheten av lagstiftningsåtgärder för bevarande av arbetsavtalets okränkbarhet och skyddandet av den enskildes rätt att fritt få arbeta, till såväl arbetares som arbetsgivares bästa, det direkta skatteväsendets behöriga ordnande till trygghet och rättvisa för den enskilde samt andra frågor, som äga betydelse för förbundets ovan angivna uppgift…

1905

Om man tittar på Högerns program 1905 ser man samma sak.
Det gäller här å ena sidan att befrämja sträfvanden för att bereda de kroppsarbetande klasserna en. i social, och ekonomiskt afseende bättre och själfständigare ställning; men det är å andra sidan nödvändigt att vid de sociala frågornas behandling taga den noggrannaste hänsyn till näringslifvets existensmöjlighet och landets ekonomiska utveckling. Striden mellan arbetsgifvare och arbetare fortgår alltjämt. Ingenting kan vara angelägnare än att åvägabringa en tidsenlig lagstiftning, som betryggar arbetsaftalets helgd, som i någon mån skyddar arbetsgifvaren mot det socialistiska arbetarepartiets öfvergrepp och som värnar samhället mot sådana arbetsinställelser, som sätta dess välfärd på spel.

1908

Tryggande af arbetsaftalet med rättslig påföljd för aftalsbrott och vidtagande af sådana lagstiftningsåtgärder, genom hvilka förföljelser, som afse att kränka enskildes arbetsfrihet, kunna tillbörligen tillbakavisas och beifras;

förhindrande af allmänfarliga strejker och sådana arbetsnedläggelser på jordbrukets område, som äfventyra årets skörd och husdjurens nödiga omvårdnad;

häfdande af principerna om föreningsrätt och föreningsfrihet, hvarigenom om rätten att tillhöra eller icke tillhöra viss organisation fastslås och såväl arbetsgifvares som arbetaresammanslutningars juridiska ansvarighet klargöres och fastställes;

verksamt främjande af arbetareklassens själfhjälpssträfvanden, särskildt i fråga om egna hems bildande, utvecklad olycksfallsförsäkring samt den ålderdoms- och invaliditetsförsäkring, som statens ekonomiska bärkraft kan medgifva.

De regleringar man var mot som man ansåg hotade den fria avtalsrätten var idéerna om arbetstidsreglering (att man ville ha 8 timmars arbetsdag istället för 10), sex dagars arbetsvecka, arbetarskydd, etc…

Avslutningsvis menade man att idén om att begränsa arbetsgivarens makt att göra vad han eller hon ville med sina arbetare,  hotade individens frihet. Arbetaren skulle ha rätt att sluta avtal som han eller hon ville.

I förverkligandet af det program, hvars grundlinjer nu angifvits, ser Allmänna valmansförbundet säkraste vägen att stärka vårt land inåt och utåt och att låta dess söner här känna den trefnad, som binder den vid fosterlandet med tillgifvenhetens och kärlekens band. Med förtröstan går förbundet den stundande valstriden till mötes och räknar på stark anslutning från alla håll, där man icke vill främja de sociala och politiska sträfvanden, som de radikale och socialdemokraterna arbeta för. Till hvar och en som inser, att de socialistiska samhällsidealen gå ut på undertryckande af den enskildes medborgerliga och religiösa frihet och medborgerliga rättigheter och äro oförenliga med en god samhällsordning och med kristen kultur, ställa just de förestående valen den kraftigaste maning att sluta sig till den sida, där man vill värna allas rätt och allas frihet.

1911

Och 1911:

Fattigvårdsväsendet bör snarast reformeras i syfte att hjälp må kunna lämnas i alla fall, där verkligt behof föreligger, att olämpliga understödsformer afskaffas, att försumliga familjeförsörjare och fäder till oäkta barn bättre efterhållas att fullgöra sin försörjningsplikt samt att vården om sinnessjuka eller kroniskt sjuka fattiga må öfverlämnas åt större samfälligheter än kommunerna.

Då förhållandet mellan arbetare och arbetsgifvare är i väsentlig mån grundläggande för vårt näringslif och med hänsyn till den ständiga oron ute på arbetsfältet är en arbetsaftalslagstiftning synnerligen behöflig och önskvärd. Denna bör då främst lagfästa aftalens helgd och lämna garantier mot aftalsbrott, särskildt mot sådana af samhälls- och allmänfarlig natur. Därjämte bör denna lagstiftning trygga enskildas arbetsfrihet och söka att i allmänhet ordna rättsförhållandet på detta område till ömsesidigt skydd och till hjälp vid aftals ingående.

1919

1919 års parti program är synnerligen intressant eftersom de retoriskt betonar individens frihet. protektionism, kamp mot allmän rösträtt, etc, motiverades genom att prata om INDIVIDENS frihet.

Den svenska högern är ett nationellt parti. Den sätter fosterlandet främst, dess väl över individers och klassers särintressen… Den anser all utveckling böra bygga på det beståendes grund. Den är i denna mening samhällsbevarande.

Den svenska högern betraktar äganderätten som en nödvändig förutsättning för en lyckosam samhällsutveckling.

Den svenska högern ser i arbetet det enda säkra medlet att åstadkomma varaktigt enskilt och allmänt välstånd. Den enskilde måste lära att lita på sig själv. Det allmänna bör stödja honom i hans strävanden att genom eget arbete skapa sig en tryggad ställning.

Den svenska högern anser hem och familj utgöra hörnstenar för vår samhällsbyggnad.

Den svenska högern uppfattar den kristna tro, på vilken våra fäder levat och dött, som en uppehållande och renande kraft i samhället, vilken bör vårdas som vår dyrbaraste egendom. Den fordrar, att allt framgent vår folkuppfostran skall vila på kristen grund.

Utgående från dessa grundsatser vill högern verka för:

1 Rikets oberoende…

2 Värn om vår historiska författning. Kamp mot maktmissbruk och klassförtryck. Undertryckande av anarkistiska strävanden.

3 Lydnad för lagarna. Färre lagar men goda.

4 Uppfostran till självansvar. Fri tävlan för alla dugliga. Lön efter duglighet, utbildning och ställningens ansvar.

6 Bevarande av enskild äganderätt till främjande av självständighet, företagsamhet, arbetsflit och sparsamhet.

7 Ett starkt näringsliv, fritt från förkvävande statstvång och tryggat mot socialiseringshot. Planmässigt utnyttjande av våra naturliga hjälpkällor. Förbättrad samfärdsel. Kontroll över monopolbildningar och truster.

9 Arbetsfredens tryggande. Åtgärder till förekommande av samhällsförlamande arbetsinställelser.

11 Socialt framstegsarbete. Framsynt bostadspolitik till främjande av folkhälsa, sedlighet och hemmens ekonomi. Hjälp till självhjälp. Folknykterhetens främjande.

12 Stärkande av hem och familj. Fostran till sedlig kraft. Kristendomsundervisning i skolorna. Kyrkans bevarande. Sveriges folk ett kristet folk.

Mycket av detta låter ju bra. Färre lagar, individen ska klara sig själv, äganderätt, frihet…

Men vänta… Detta låter ju riktigt liberalt. Men det var samma Höger som var mot alla sociala skyddsnät på denna tiden, och mot allmän rösträtt, och mot arbetarskydd, och protektionister…

Låt oss avslutningsvis titta på år 1920.

1920

Den majoritet inom andra kammaren, som valen år 1917 under intryck av kristidens missnöje gåvo de då samverkande liberala och socialdemokratiska partierna, har i flera hänseenden icke varit till lycka för landet. Under ständig påtryckning från det socialdemokratiska partiet har den bidragit att framdriva en alltför radikal utveckling.

Under det att flertalet av de stora kulturländerna alltjämt tvekar att genomföra en långtgående arbetstidslagstiftning och medan världskrigets följder och den förödande dyrtiden oavlåtligt ropa på återuppbyggande, ihärdig produktion, genomdrevs hos oss utan tillräcklig förberedelse en åttatimmarslag, vars verkningar hämma vårt näringsliv och fördyra levnadskostnaderna för alla samhällsklasser. Brådstörtat och godtyckligt har man genomfört förändringar i vårt undervisningsväsen, som verka nedbrytande på kristna folkundervisning; strävanden ha ock framträtt att upplösa de urgamla banden mellan stat och kyrka. Innan ännu en tryggad internationell rättsordning vunnits, har man begynnt ett planlöst undergrävande av våra nationella säkerhetsanstalter. Vår ekonomiska självständighet hotas av en ohejdad import. Man låter statens verksamhet svälla ut på ett sätt, som försvårar möjligheten att sörja för upprätthållande i gott stånd av den redan bestående statsförvaltningen, och partipolitik spåras vid ämbetstillsättning eller tilldelande av andra förmåner…

I det vi fasthålla vid och hänvisa till detta, vilja vi inför de förestående valen särskilt understryka följande synpunkter och krav:

Den enskilda äganderätten, förutsättningen för självständighet, företagsamhet, arbetsflit och sparsamhet, skall värnas mot ingrepp vare sig i form av socialisering, tvångsavlösning, driftsråd eller förkvävande statsförmynderskap. Vi kräva revision av åtta-timmarslagen, och ett energiskt ingripande mot anarkien på arbetsmarknaden.

Till beståndande gagn bli de materiella värdena endast hos ett folk med självtukt och sedlig kraft. Kyrkans uppgift att vårda och främja de andliga värdena måste vidmakthållas och stärkas…

Liberalerna då?

Vad sa de som var FÖR allmän rösträtt, frihandel och som kallade sig liberaler? ja det ska jag ta upp i nästa avsnitt av denna lilla artikelserie.

Då ska jag också gå igenom Högerns program lite mer i detalj och visa vad det var liberalerna reagerade på.

Men här är ett litet smakprov från programmet 1919. FRIHANDEL och FRIHET men också SKYDD FÖR INDIVIDENS FRIHET, så att varken stat eller näringsliv skulle kunna förtrycka individen. Ur den frisinnade landsföreningens manifest 1920.

För Sverige liksom för alla länder är det en av tidens stora uppgifter att främja och uppdriva produktionen, och en omistlig kraft härtill är den enskildes självverksamhet för uppehälle och välstånd. Men den ekonomiska friheten får icke missbrukas till exploatering av de svaga i samhället eller överskrida gränsen för samhällets gemensamma intressen. Där samhällelig rättskänsla eller hänsyn till allmänt väl det kräver, där bör staten gripa in genom kontroll, reglering eller egen verksamhet. Till demokratiens fostran hör ekonomisk upplysning om produktionens, handelns och penningväsendets stora frågor.

Samhället måste därvid kräva, att dess arbete för social rättvisa verksamt underhjälpes av medborgarnas egen sträfvan för personlig utbildning och duglighet. Vägen till försoning mellan arbetsgivares och arbetares intressen bor sökas i sådana åtgärder, som komma båda att känna sin samhörighet i det gemensamma arbetet.

Läs även denna artikel om socialt skyddsnät, arbetarrätt och liberalism.

Här är en artikel om liberalerna i England.

Och till sist…