Hur SSU och arbetarrörelsen bemötte nazister på 30-talet

Det som är fascinerande med att läsa de Socialdemokratiska artiklarna mot nazism på 30-talet är hur aktuella de än är idag. Socialdemokraterna i Skåne, med SSU i spetsen drev ett offensivt arbete mot nazism och kommunism. (Ja de två sågs som likvärdiga problem på 30-talet.)

Strategin var enkel.

1) Bemöt antidemokratism med demokrati. Socialdemokraterna var mot förbud mot kommunistiska partier och nazistiska partier i Sverige, av ideologiska och retoriska skäl. Det bästa sättet att bekämpa antidemokratiska ideer var att använda demokratin, ansåg man. Till ca 80-90% handlade antinazistisk och antikommunistisk retorik på denna tiden om att försvara demokrati.

2) Att aldrig låta nazister eller kommunister stå oemotsagda. I fotona här nedan beskriver Torsten Nilsson hur SSU intervenerade på alla möten nazister höll i Skåne. Man vände ryggar mot nazism, man sjöng sånger men man tog ALLTID debatten. Vart än en nazist stack fram sitt fula tryne bad en ssu:are, fackföreningsaktivist eller Socialdemokrat om ordet och tog debatten mot nazisterna. Varje argument skärskådades, varje utsaga bemöttes med motargument, på plats. I debatt öga mot öga med nazistiska och kommunistiska ledare.

Lite som om man idag skulle gå upp till Sd:s torgmöten och säga ”ni har fel, låt oss debattera om det offentligt här så ska jag visa hur fel ni har”. Vända ryggen mot gjorde de också, men aldrig utan att också gå fram till talarna och be om debatt.

3) Att aldrig använda våld. Att nazismen och kommunismen var våldsam här i Sverige och i utlandet var ett av de viktiga motargumenten mot de båda ideologierna. Man visade hur nazister misshandlade arbetare och judar i nazityskland i artikel efter artikel i arbetarrörelsens tidningar och Socialdemokratiska böcker. Att själva då initiera våld skulle vara helt kontraproduktivt. Torsten Nilsson själv turnerade runt landet med en föredragsserie där han kontrasterade lag med våld. Visst hände det att SSU.arna inte kunde hålla sig utan attackerade först, men ledningen för SSU och Socialdemokraterna var noga med att våld skulle undvikas.

4) Folkbilda alla arbetare och socialdemokrater så att varje försök att lyfta fram nazistiska eller kommunistiska argument på arbetsplatserna skulle bemötas från golvet. Tanken var att aldrig lämna ett kommunistiskt eller nazistiskt argument oemotsagt. Att få fram ett folkligt motstånd ute på varje arbetsplats och i varje kvarter.

5) Att ta fram politiska lösningar på den sociala och ekonomiska krisen. (Läs sidan 76 i Torsten Nilssons biografi). Det nämner jag sist men var nog viktigast. Om man tex läser på om bakgrunden till saltsjöbadenavtalet 38 märker man att antinazism och antikommunism var huvudskälet till att man slöt avtalet. Man ville rädda den svenska demokratin.

Här är tre sidor ur Torsten Nilssons biografi Lag eller Näve.