Varför firar vi första maj?

Posted on maj 2, 2015


Bilden på Kristdemokraten Miriam Eriksson cirkulerar återigen på nätet tillsammans med ett citat, hämtad från tidningen Arbetaren, där hon synbart verkar okunnig om bakgrunden till första maj. Även om citatet är rätt bör inte arbetarrörelsen kasta ”första stenen” för att använda ett bibliskt uttryck.

Även de som påstår att anledningen till att första maj är så speciell dag är att det är ”arbetarrörelsens dag” är historiskt okunniga. Arbetarrörelsen pionjärer valde 1/5 av väldigt medvetna symboliska och ekonomiska skäl. De skälen är bortglömda idag.

Det här har ni säkert sett på facebook eller twitter:

Men…  Även Miriam Eriksson skulle sagt detta så ska ni veta en sak. Anledningen till att första maj ses som en stor och viktig högtid är INTE att det är arbetarnas dag och det har mycket lite med ”Haymarket” 1886 att göra.

Det finns en speciell anledning till att arbetarrörelsen av alla dagar på året valde just 1/5, och den anledningen har inte med arbetarrörelsen att göra utan med skatter och ARBETE.

Arbetarrörelsen valde en dag som REDAN sågs som arbetets dag: aposteln Filips dag första maj.

Egentligen firar vi första maj därför att den 30/4 var slutet på det gamla räkenskapsåret och början på det nya. I hela den kristna kultursfären var räkenskapsåret från 1/5 till 1/5 under MÅNGA hundra år. Om man tittar på gamla svenska skattelängder från 1600-talet t.ex. ser man att räkenskaperna börjar vid ”Philippi Jacobi dag”. 1/5. ”Från Philippi Jacobi dag år XXXX till Philippi Jacobi dag år XXXX”.

Därför var 1/5 redan långt innan arbetarrörelsen existerade en dag när arbetet oftare gick lugnare. Det var den dagen deklarationen skulle vara inlämnad, så att säga. Om någon skulle undra varför vi lämnar våra deklarationer just den i början av maj är svaret helt enkelt att det har vi skandinaver gjort i tusen år! Historien förändras snabbt, men inte SÅÅÅ snabbt!

Av alla tänkbara dagar valde arbetarrörelsens pionjärer denna dag, och av goda skäl.

Men varför valde arbetarrörelsens pionjärer just skattedagen?

Det var en symboliskt rik dag. Det var fruktbarhetens dag. Det var då man firade att det gamla året var slut, att våren var här. Första maj blev ARBETETS dag, dagen då man firade att man kavlade upp ärmarna för det nya året. Man tände eldar den 30/4 för att hjälpa det döda året på traven bort och hälsa det nya året. 30/4 och 1/5 blev symbolen för döden och symbolen för livet,

Den 1/5 blev det därför naturligt att fira vårens ankomst på allvar för byborna och arbetarna i det gamla Sverige. Det är inte för intet som majstång heter just majstång. Den första maj var dagen då man symboliskt sett skulle arbeta fram de nya rikedomarna och inte bara leva på de gamla från det förra året.

I byarna räknade man ofta i skandinavien den 1/5 som början på det nya året. Då var det byaråd. Då samlade man in avgifterna till byrådet och höll räkenskap över det gamla året. Man valde nya åldermän till byns råd. Och man firade det nya året vid bystämman.

Att sätta arbetarrörelsens dag på den dag som i det mesta av Europa symboliserade liv, pånyttfödelse och påbörjandet av det nya årets arbete, var ett väldigt smart val. Mycket strategiskt.

Bilden här nere är hämtad från Helsingborgs län i dåvarande Danmark 1655/1656. Från Phillippi Jacobi dag 1655 till Phillipi Jacobi dag 1656…

 

Jordeboken från 1598, också Helsingborgs Län, löper också från Filippi Jacobi till Filippi Jacobi. Alltså från 1/5 till 30/4. 

Jordebok_1597_(1)

I den gamla byaordningen från Görslövs by i Jonstorps socken (Skåne) 1766 kan vi därför läsa:

Undertecknade hafwa således som nedan förmäles samtyckt och öfwerenskommit att:

2: Att wid Philippi Jacobi bör Ålderman i hwarje by tillsättjas, och bör gå i den ordning, att det skjer numer efter numer…

6: Skall och bör intet löst kreatur sleppas in i fredade wångwn eller marken, efter Philippi Jacobi wid bot 24 öre för hwarje kreatur, samt skadans dubbla ersättning, efter mätismanna ordom…

25: Ållermannen jemte 2ne män af byen böre utpante hwad som efter denna
byordning utmätas bör samt wid nästa sambling panten gjenom ofenteligt utrop försälja samt öfwerskottet till pantagaren återställa, och om någon skulle emot ållermannen wisa någon motsträfwighet wid hans förrättning, eller honom förolämpa, bör sådant med tre dir silf.mts böter anses, och om ållermannen sig oskjeckeligen upförer, eller ser med någon genom finger, och icke handlar med en hwar efter sakens beskaffenhet godtfinnande, skolandes böterne förwaras och af ållermannen wisas reda före wid årets slut, eller förr, efter som man det befinner tjenligit ware, och fördelas på det sätt, att hälften tillkommer de fattiga, måhlkäril och (annat) som betarfwas kan, hörandes wid hwarje ållermanstillträde Philippi Jacobi, denna byordning uppläsas, samt ållermannen tillställes, och till hans och till hans efterfälle han dem i sin syssla ålitar, wid 16 s. silf.mts böter, ankommandes det och på deras answar om någons lidande därigjenom förwollas, och som wij således som förbemält desto större kraft med wåra namns undersättjande bekräftadt, som skjedde i Jonstorp d 20 Maii 1766.”

Men jag klandrar inte de i arbetarrörelsen som häcklat Miriam Eriksson för att de saknar denna kunskap.  Nuförtiden är det väl bara en handfull arkivbitare och släktforskare som känner till det som arbetarrörelsens pionjärer kände väl till.