Ni har alla hört myten om den tigande svensken som aldrig gör uppror. ”En svensk tiger”… ”En svensk lyder överheten”… Sverige har aldrig haft revolutioner”… Denna myt säger mer om den som sprider myten, än om svensken som sådan!
Vi i Liberaldemokraterna vill istället prata om den svensk som aldrig tiger. Som säger till när någon sätter fötterna och smutsiga skor på tunnelbanans säte, som bryr sig om sin medmänniska, som ingriper mot mobbing och våld och som ser var människas möjlighet att bidra till vårt gemensammas bästa. Vi vill prata om svensken som inte tiger mot främlingsfientlighet eller förmynderi och som bryr sig om världens alla människor… Eftersom varje människa på jorden är en din medmänniska!
Livegenskapen och den svenska bonden
Om man vill kan man därför börja i den svenska bondens kamp för frihet och politisk makt och i det faktum att Sverige avskaffade livegenskapen nästan 450 år innan andra länder i Europa.
Wikipedia skriver:
Livegenskap innebär att en person befinner sig i ett ärftligt beroendeförhållande till en markägare. Det främsta kännetecknet är att den livegne inte får flytta utan markägarens tillstånd; markägaren kan inte heller vräka den livegne. Det är ett feodalt system.
Livegenskap är nåt helt otänkbart grymt för oss som lever i 2000-talet. I de länder där det fanns livegenskap var de fira böndernas makt liten och de enda som egentligen kunde kalla sig fria var köpmän, adelsmän och präster. Bönder var alltid knutna till sin jord och till jordägarens makt, på något sätt.
Sverige avskaffade i praktiken livegenskapen på 1300-talet och sen var Sverige och i praktiken även England de enda länderna i världen utan livegenskap, och med en stor, stark självägande bondeklass, fram till 1700-talets slut. I hela Europa, utom i ett enda land, fanns livegenskap fram till 1800-talet. I Danmark till 1788, i Schweiz fram till 1798, I Preussen (Tyskland) fram till 1806, I Frankrike till 1789…
I Sverige deltog bönder i riksdagarna, de s.k. ständerna. Bönder dömde bönder i häradsrätterna, precis som adeln dömde adeln och borgarna borgare. Bönder hade sen urminnes tider rätt att överklaga domarna till kungen. De fria bönderna styrde dessutom över sina byar fritt, genom sockenstämmorna och byråden. Den svenska bonden var en stolt självägande grupp människor som ofta hade ett stort politiskt inflytande.
Kampen för rätten
Att Sverige var detta undantag i Europeisk historia har berott på kamp… Denna kamp har inte varit enkel och många har velat inskränka böndernas rättigheter men genom allianser med adelsmän, präster, borgare och kungar vars intressen sammanfallit med böndernas, lyckades svenska bönder göra nåt som andra bönder i Europa inte lyckades med, de lyckades avvärja hotet från livegenskapen.
Det finns många tillfällen då människor i Sverige valt att inte tiga.
Engelbrektsupproret på 1430-talet är ett utmärkt exempel. Midsommarafton 1434 tog tålamodet slut för de människor som led under kung Erik av Pommerns fogdevälde, som de ansåg vara tyranniskt. Ledda av adelsmannen, och invandrarsonen Engelbrekt, intog en armé av bönder i praktiken hela landet. Målet var rättvisa och frihet från kontrollsamhälle och överhetens godtycke.
Dackeupproret på 1500-talet är ett annat sånt exempel. När Gustav Vasas makt blev för stor och folks bördor för stora, 1542-1543, tog man upp kampen mot Gustav Vasa, under ledning av Nils Dacke, en bonde från Torsås i södra Småland.
Frågan är om inte sådana strider, i smått och stort, gjorde att bönderna visade sin makt som stånd, och slapp livegenskapens tyranni.
Engelbrektsupproret 2,0
En svensk tiger… ALDRIG!
Visst har det funnits makthavare genom seklen som påstått att det är annorlunda, men historien visar klart att folk i Sverige inte bara varit lydiga överheten.
Det är överheten som ska frukta de underlydande, inte tvärtom…
När människor i förra seklet början marscherade för rättvisa och rösträtt, anförda av liberaler och Socialdemokrater, var det inte undersåten med mössan i hand och blicken nedsänkt som kungar, köpmän och baroner i beslutandeställning såg, utan den fria medborgaren som krävde sin rätt.
Liberaldemokraterna arbetar i denna tradition. Vi vet att ett kollektiv, som en stat är, består av individer. Som delen mår, så mår helheten, så fri som den enskilda människan är, så fritt är också kollektivet, staten.
Den mångfald som fria människor kan bidra med i bygget av vår gemensamma framtid, som svenskar och världsmedborgare, är ständigt i vårt fokus!
Vi är varken höger eller vänster. Vi är liberaler.
Vår politik bygger på människans värde och rätt. Vi hävdar allas frihet, samhörighet och lika rätt i samhället. Vi tar striden för människors frihet, mot vänsterns tal om att stat och överhet vet bättre än oss, hur vi lever våra egna liv. Vi tar striden för var människas frihet att leva som den själv vill mot högerns moralkonservatism och kontrolliver.
Vi vill att alla människor ska ha rätt att leva som de själva vill efter sitt eget huvud, enligt sina egna drömmar, så länge de inte inkräktar på andras rätt att göra samma sak.
Alla mänskliga relationer ska grundas på ömsesidig frivillighet. Om folk får lösa sina problem själva, efter eget huvud och hjärta, så blir det vanligen bäst.
—————————————————-
Åsikterna på bloggen är mina egna,
men jag är en av grundarna till Liberaldemokraterna, ett parti som håller på att byggas upp.
Liberaldemokraternas Facebookgrupp
Twitter: http://www.twitter.com/Lib_dem
Vår hemsida, som är under byggnad, kommer att finnas på:
***
Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!
—————————————————-
Läs även andra bloggares åsikter om Liberaldemokraterna, Blogge, Liberalism, Torbjörn Jerlerup,Piratpartiet, ekonomi, EU, liberal, Folkpartiet
Demokrati 