Idag på Newsmill publiceras Projekt Liberaldemokraternas första offentliga utspel. Det har författats av fyra av grundarna, Alexander Bard, Jan Rejdnell, Michael Gajditza och mig. Temat är bekant för läsarna av den här bloggen, dvs: ta debatten mot Sverigedemokraterna, lös integrationsproblemen och bygg ett Sverige som skapar de nya ekonomiska resurserna. Ett av huvudmålen med artikeln är att visa varför invandring är bra för Sverige och varför en sund ekonomi behöver invandrare och folk med nya idéer!
En längre version av detta inlägg publiceras på denna blogg idag. Här följer det inlägget!
************
I brist på idéer om hur man ska lösa problem, händer det att stater tar till det vi förr kallade ”nävrätten” och löser problemen genom mer makt och kontroll. Därför är det typiskt att de enda konkreta förslag på hur man löser integrationsproblemen i Sverige som debatterades under valrörelsen är grovt integritetskränkande. Det pratades mycket om ”hårdare tag” mot invandrarna.
Värst var Sverigedemokraterna. Som liberaler reagerar vi mot den förenklande synen och uppdelningen i Vi och dom som de gör. Enkla lösningar föreslogs som att stänga av all invandring så skulle alla problem lösa sig automatiskt, men enkla lösningar har aldrig fungerat för komplexa problem. Det tragiska var att det inte enbart var Sverigedemokrater som förespråkade hårdare tag. En massa grovt integritetskränkande förslag lades även fram av de andra riksdagspartierna.
Invandrare är speciellt utsatta för den rad av nya integritetskränkande lagar som antagits i Sverige under de sista 10 åren. Det som hamnat i skymundan i debatten om IPRED, FRA och SWIFT-avtalet är att dessa juridiska ”hårdare tag” framför allt riktar sig mot och drabbar invandrare. Det är ju bland dessa som alla lömska terrorister antas gömma sig, och de har kommit för att leva på oss svenska skattebetalare, hävdas det.
Förutom avlyssning och övervakning har många andra galna förslag förts fram av riksdagspartierna under valrörelsen: Här är några av dem: burkaförbud, obligatoriska gynekologiska undersökningar på invandrarflickor, övervakning av suspekta muslimska ungdomar, förbud mot att prata det egna modersmålet i skolan, utvisa folk för lättare brott, tredubbla antal poliser i ”utanförskapsområdena”, utegångsförbud, förbud mot byggande av minareter och för ”stora” moskéer, och sämre föräldraledighetsvillkor för invandrare. Ja till och med förbud mot ”brott mot demokratin” har luftats, vad det nu må vara!
Med sådana ”vänner” behöver man inga Sverigedemokrater…
Vi motsätter oss sådana ”lösningar” på problemen. Vi svarar. Låt vuxna människor själv bestämma hur de klär sig, eller hur de lever sina liv. Det ska inte staten blanda sig in i. Och framför allt: Integration sker mellan människor. Ingen har någonsin integrerats med hjälp av avlyssningsutrustningar och kameror!
Ingen har integrerats med avlyssningsutrustning, kameror eller epost-spionage. Frihet är A och O.
Syndabockar
Historien visar att det är de marginaliserade grupperna som alltid först blir drabbade av överhetens kontrolliver och integritetskränkning. Se bara på hur de makthavande hanterade Liberaler, Socialdemokrater och andra som kämpade för ekonomisk rättvisa och rösträtt under 1900-talets början. De var syndabockar för ett system som löpt amok. Idag är invandrarna, och i synnerhet muslimerna, syndabockarna.
Det är därför nödvändigt att göra upp med en del myter om invandringen, innan vi går igenom våra lösningar.
”Myten om brottsligheten”
Sverigedemokraterna kunde ganska fritt sprida sina myter om invandrarnas ”brottslighet” och ”kriminalitet”. I synnerhet myterna om muslimernas och afrikanernas brottslighet. Det inte konstigt, för de backades ju upp och fick stöd av etablerade partier i debatten. Detta utan att någon egentligen tog debatten MOT Sverigedemokraternas idéer.
Låt oss därför se på fakta. Att brottsligheten är högre bland invandrare än inrikes födda, är oomtvistat. Så är det i Sverige. På samma sätt är brottsligheten högre bland några andra grupper, tex socialbidragstagare och män. Det finns en del sociala faktorer som bidrar till att kriminalitet ökar.
Man kan till exempel se att personer som immigrerat innan de börjat skolan begår betydligt färre brott än de som anlänt i skolåldern upp till de senare tonåren. Den senare gruppen är dessutom den grupp som i störst utsträckning är registrerad för brott. Bland samtliga invandrade är den vanligaste invandringsåldern runt 30. Bland personer födda i Afrika och i Europa exklusive EU-länder är det minst vanligt att man invandrat som barn. Det är 3,5 gånger vanligare att män är misstänkta för brott än kvinnor och vad gäller grövre brott är den skillnaden ännu större. Det är dessutom, som migrationsinfo.se, skriver:
”Personer vars familj har försörjt sig genom socialbidrag hade 2001 6,1 gånger större risk att begå brott än de som inte haft det. Personer med endast förgymnasial utbildning har 5,7 gånger större risk att begå brott än de som har en eftergymnasial utbildning på 3 år eller mer.”
Men det behöver inte vara så här för invandrare.
Om man tittar på statistiken för USA upptäcker man något intressant. Deras brottsstatistik (som grundar sig på vilka som hamnar i fängelse) visar att invandrare från ALLA regioner har en brottslighet som är betydligt lägre än för infödda amerikaner. 3,5% av alla infödda amerikaner mellan 18 och 40 år sitter i fängelse, mot 0,8 av alla utlandsfödda av samma ålder. Utrikes födda har varit överrepresenterade i brottsstatistiken och arbetslösheten under minst ett kvarts sekel och under denna tid har invandringen till Sverige sett mycket olika ut, både när det gäller typ av invandring och från vilka länder invandrarna huvudsakligen kommit ifrån.
Det verkar således troligare, menar forskare, att orsaken till överrepresentationen finns att finna i situationen i Sverige än i invandrarnas nationalitet.
Den sociala situationen
Invandrares sociala situation liknar statistiken för brottsligheten.
År 2008 fick totalt 5,6 % av Sveriges hushåll ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Av dessa var 51 % inrikes födda, 49 % utrikes födda hushåll eller hushåll där minst en flykting som kommit till Sverige bor, enligt Migrationsinfo.se. Det är skrämmande höga siffror.
Ersättningsnivåerna är ganska låga och detta gör att utrikes födda oftare lever i relativ fattigdom (vilket är när man lever på mindre än 60 % av medianinkomsten). År 2007 levde 11,2 % av Sveriges befolkning i relativ fattigdom. Uppdelat på födelseland ser vi att bland inrikes födda levde 9 % i relativ fattigdom medan motsvarande siffra för utrikes födda var 23,9 %. Biståndsberoendet är högt, vilket är direkt kopplat till arbetslöshet. 2009 var 56,2 % av alla utrikes födda mellan 15-74 år sysselsatta. Motsvarande siffra för den infödda befolkningen var 66,3 %.
Det skrämmande här är, om man tittar på detaljerna, att fler kvinnor än män är arbetslösa.
Dessutom har bara 45% av de som bott här i Sverige minst 0-4 år arbete. För de som bott här 5-9 år är siffran ca 57%. För de som bott här mer än 20 år är siffran 70%. Statistik från 2005 visar att bland kvinnor födda i Afrika söder om Sahara som varit i Sverige mindre än 4 år innan barnet föds tog 87 % ut föräldrapenning enbart på grundnivå, medan motsvarande siffra för samma grupp som varit i landet 11 år innan barnet föddes var 12 %. Detta kan direkt kopplas till utrikes födda personers ställning på arbetsmarknaden, som generellt sett är svagare än inrikes födda men som stärks ju längre tid man är i Sverige.
Dessutom kan det kopplas till vårt bidragsssystem. Kvinnor med småbarn hamnar med andra ord direkt i bidragsfällan.
Arbetsmarknaden är generellt sett begränsad för invandrare i Sverige och myndigheterna har filosofin att man ska ”ta om hand” och satsar därför mer på att ge bidrag än arbete för nykomlingarna till Sverige. Men detta är inte mycket. Bidragsnivåerna är väldigt låga. Det finns egentligen väldigt få som vill leva på en marginal ständigt utsatt och tvingad att leva på bidrag.
Ju längre man varit i Sverige och kommit in på arbetsmarknaden – ju mer lik den som fötts i Sverige blir vår invandrare i statistiken.
Förorterna
Det är inte en invandrares religion eller kultur som ligger bakom de problem som finns, som Sverigedemokraterna hävdar. Det är socioekonomiska faktorer. Invandrarförorterna, som är så bespottade av Sverigedemokraterna och deras stödtrupper i riksdagspartierna, vill vi försvara.
I verkligheten är det väldigt få av alla invandrare som bor i så kallade invandrarområden.
Om man tittar på internationella exempel, från t.ex. USA, ser man att det faktiskt kan fungera riktigt bra när invandrare från ungefär samma grupper bor i samma område. Etnisk enklav, kallas det ibland, och det är inte automatiskt något negativt. Tvärtom kan etniska enklaver påverka positivt i möjligheten att få jobb om man utnyttjar de nätverk som finns bland invandrare i enklaverna. Som exempel kan t.ex det som kallas Chinatown i städer som New York och San Francisco tjäna. Det finns en koncentration av fler invandrare i Storstadsregionerna men också en högre andel företagare och mer sysselsatta i Storstäderna. Får man inte rätt förutsättningar från samhället att klara sig så får man lita till egna nätverk.
Somalierna är ett bra exempel. Här i Sverige används somalierna ofta som slagträ i invandrardebatten eftersom 30% av somalierna beräknas ha arbete (enligt tankesmedjan FORES) medan i de delar av USA som man studerat, ca 60% av somalierna har arbete. Dessutom skapar somalierna i USA nya företag, här i Sverige är det få som skapar företag.
Det är samma folk, samma kultur och samma religion men olika mottagande.
Därmed inte sagt att USA gör allt rätt. Tvärtom. Men de visar att det behöver inte vara som i Sverige!
Enligt uppgifter från de som studerat det somaliska exemplet menar att anledningen till succén i USA är enkel. För det första får de jobb, visserligen enklare jobb, och för det andra smittar gruppens struktur av sig på även nykomlingarna i gruppen.
Med andra ord är inte invandrarförorterna något hot, som det så ofta hävdas. Det som är bidragsberoendet som är hotet och svenska samhällets ”ta-hand-om-attityd”!
Kort sagt: Vi vill därför förändra situationen, inte invandringen!
Förändra situationen
Svensk ekonomi, ett ständigt krig om de s.k. begränsade resurserna? Vi mot dem?
Vår strategi för att slå tillbaka främlingsfientlighet står på två ben. Dels stöder den sig på att vi rent ekonomiskt ska få fart på Sverige igen genom att skapa NYA ekonomiska resurser, och dels på att vi, som liberaler, ser varje människa som en värdefull resurs.
Först ekonomin.
Vill vi göra upp med idén att integration, och ekonomi, är ett nollsummespel. Istället för att debattera hur resurser ska fördelas, vill vi skapa nya resurser! Idén är enkel: Sverigedemokraternas valfilm från detta riksdagsval sätter fingret på en del idéer som vi måste göra upp med om vi ska bli av med främlingsfientligheten.
Kommer ni ihåg filmens upplägg?! Det är kamp om de begränsade resurserna i Sverige i filmen. En stackars pensionär med rullator löper i kapp med burkaklädda kvinnor med barnvagn om de få resurser som existerar. Sverigedemokraternas så kallade ”lösning” i filmen är: dra i invandrings nödbromsen. Dvs stoppa invandringen och ge resurserna till pensionärerna istället.
Vi mot dom. Det är klassiskt. Denna ”lösning” är en logisk konsekvens av hur politiken debatteras i Sverige idag.
Alltför ofta beskrivs politik som fördelning, som en kamp ”vi mot dom”. Det hävdas att vi har begränsade resurser som måste fördelas, och har man inte pengar nog så tar man det från en grupp och ger till en annan.
Är man höger säger man att man måste skära ner i socialsektorn för ge till företagarna. Är man vänster vill man ta från företagarna och ge till ”de utsatta”. Är man Sverigedemokrat har man hittat nån annan att stjäla pengar från: invandrarna. Men idén är samma.
Vi vill vända debatten upp och ned och sätta den fråga först, som ofta behandlas sist i debatten: Hur man skapar nya resurser? Och här kommer invandringen in. För om man bara fördelar resurser blir invandringen ett hot, då får måste man ta resurserna av någon annan. Men om man har fokus på att skapa resurser så börjar man märka att man behöver arbetskraft och att därför fler människor behövs, precis som på 50-talet och 60-talet.
Fördelningspolitik leder till en dragkamp mellan människor som slåss om resurserna. Man ser enbart varandra som potentiella motståndare – vi mot dom. Vid resursskapande kan folk från olika grupper samarbeta om de gemensamma målen och invandring ses som något positivt som kan tillföra MER resurser, MER arbetskraft och nya idéer till samhället.
* Vi vill sätta fokus på det som varje företagare vet. Vilket är bäst för ett företag: expansion eller stagnation? Hur skapas en expansion? Jo, genom nya idéer, ny teknik och skapandet av nya marknader. För lite större företag: forskning och utveckling. Intressant nog betyder detta också att mer folk behövs. Utan nyanställningar kan inte företaget expandera och utan de nya idéerna dör förmågan till expansion.
* Vi vill göra det som egentligen alla kommunpolitiker vet att man måste göra. I längden kan man inte fördela bort en kris i en kommun. Man måste locka till sig företag, eller få nya att startas. Man måste satsa på infrastrukturen så företagen lockas dit. Dessutom behövs nya produktiva skattebetalare i kommunen. Varje kommun vet att nyföretagande, god infrastruktur och nya skattebetalare är A och O för att kunna utveckla en kommun.
* Vi vill göra det som egentligen alla politiker vet. Att ju mer man låter en människa vara fri och pröva sina egna vingar, ju lyckligare blir denna människa och ju mer kan denne bidra till att skapa välståndet i samhället. Vi förespråkar individens frihet att själv välja livsvägar och mål. Vi förespråkar storebrors-samhällets avveckling.
Vi förspråkar alla personers lika rättigheter och lika ansvar i Sverige, som svenskar och världsmedborgare.
Detaljstudie: Vad sker här? Är det strid om resurserna till pensionärer och invandrarna?
Vad vi vill ekonomiskt
Vi vill visa att Somaliern i Rosengård, den arbetslöse i Hällefors, sjukpensionären i Stockholm och företagaren på Gotland har gemensamma intressen.
Det handlar om jobb för att skapa deltagande, försörjning, egenmakt och nya resurser till Sverige.
Vi vill göra upp med fördelningslogiken.
Ska vi göra upp med Sverigedemokraternas idéer måste vi tänka annorlunda än de.
Ekonomi handlar om att skapa nya resurser. Genom teknik och vetenskap, genom nya idéer, genom att öka och bredda skatteunderlaget.
Om vi skulle följa en nej-sägar-politik och sätta stopp för all invandring som SD och dess väljare förespråkar löser vi ingenting. Vi skapar bara mer problem och mer motsättningar. Om vi istället radikalt förändrar de förutsättningar som tilldelas våra invandrare som kommer till Sverige, så uppstår en ökat dynamik i samhället, inte minst ekonomiskt.
I denna artikel koncentrerar vi oss på hur vi med ekonomiska förslag kan stödja integrationen, men givetvis är den generella ekonomiska politiken viktigast: frihet, företagsamhet, ny teknik och skapandet av nya resurser.
Den första frågan som ställs av den invandrare som mödosamt tagit sig till Sverige är – Hur kan jag få tag på ett jobb? Hitta en inkomst så man kan försörja sig. Istället sätts olika program och handläggningsrutiner in. Schemalagd undervisning istället för att lära sig sig svenska på en arbetsplats där man samtidigt får tjäna pengar och skapa värdefulla kontakter med andra. Den stela arbetsmarknaden med höga ingångslöner stoppar effektivt invandrare och ungdomar från att skaffa ett jobb. Höga ingångslöner med låg lönespridning konserverar arbetsmarknaden och gör att människor stannar i en anställning som de egentligen vill lämna för ett annat jobb. Arbetsrätten måste ändras för att talet om ”utanförskap” kan upphöra.
Det är politikerna själva och arbetsmarknadens parter som genom stelbenta regler skapat konstlade ”utanförskap”. Ett lärlingssystem för invandrare som snabbt vill komma in på arbetsmarknaden underlättar också förutsättningarna att snabbt lära sig språket och förstå såväl synliga som osynliga regler i Sverige.
Invandrare startar i genomsnitt fler företag än infödda svenskar. Därtill anställs fler personer i de företag som startats av invandrare än andra företag. De företag som startas har dessutom en klart större överlevnadsgrad än andra företag som startas i Sverige. Många av dessa företag är mer inriktade på en global marknad. Handelsutbytet mellan Sverige och det land som många invandrare kommer från påverkas mycket gynnsamt.
Nästan all typ av hjälp och stöd till företag som arbetar med export-import sker mot större företag i Sverige. Sverige måste ställa om till en annan struktur och mer hjälpa mindre företag som förbättrar Sveriges handelsutbyte.
I dag drivs över 70 000 svenska företag av första eller andra generationens invandrare. Dessa företag ger jobb åt mer än 250 000 personer! Det skulle kunna vara mångdubbelt fler företag om mikrolån och avdragsrätt i deklarationen för privatpersoner som vill investera i onoterade bolag infördes.
Vår integrationspolitik
Den andra grunden vi står på är att vi byter fokus för intergrationspolitiken. Vi vill sluta se på invandrarna som ”en svag grupp”. Invandringen är en resurs, varje människa är en resurs! 
* Varje invandrare – en resurs.
Vi ska inte ta emot invandrare till Sverige för att vara ”snälla”. Vi ska ta emot dem, och deras familjer, av samma orsak som Amerika en gång i tiden tog emot invandrare från Sverige: för att var människa är en värdefull resurs, om bara de tillåts vara det.
* Konkurrensutsätt socialkontoren:
Om staten betalar ut bonus för varje lyckat fall till dem som driver socialkontor, det blir lönsamt och delta i arbetet med att få människor och gå från socialbidrag till egen försörjning. Är det lönsamt och få någon i arbete så blir det drivkrafter för socialkontoren att skaffa sig kunskap om vad som är bäst utbildning för bättre möjligheter till arbete. Detta är den utveckling som Arbetsförmedlingen nu är satt under. Det gick inte att en arbetskraftsförmedlare i snitt förmedlade 1-2 per månad. Det är resultatet som räknas ingenting annat.
* Startskott
Ge varje flykting/invandrare en summa pengar i handen som skall räcka till en start i nya landet – inte en mediantid på sju år som i dag för att få det första jobbet. Hälften ordnar egen bostad redan i dag. Istället för rekvisitioner för möbler och husgeråd får man ett startskott. Den som klarat att bryta upp med sina rötter och ursprung för att ta sig till ett nytt land har en stark initiativkraft och vilja att ordna sitt nya liv. Statistiken talar också sitt tydliga språk att i genomsnitt tar det också sju år tills en flykting också lämnar landet. Vi skiljer inte på flyktingar och invandrare i debatten och insatserna som görs från samhället.
* Coacher och mentorer
Utse en coach som talar språket som den invandrade flyktingen/invandraren har. Coachen blir kontakten för att bygga nätverk, tips om bostad och försörjning. Koppla coachen till Socialförvaltningen. Vi vill också vi skapa ett kommunalt system av mentorer. Idén är att flyktingen/invandraren ska få en ”svensk” kontaktperson eller kontaktfamilj. Med svensk menar vi att personen eller familjen måste vara född och/eller uppvuxen i Sverige. Idén är att underlätta kontakten med folk utanför den egna kulturella kretsen och hjälpa nykomlingen med språket. Integration kan inte lagstiftas fram, eller enbart överlåtas på våra myndigheter. Alla i samhället vill och skall hjälpas åt.
* Max sex månaders handläggning
Max sex månaders handläggning för asylärenden och om man får stanna med uppehållstillstånd i landet. Beslut om Permanent uppehållstillstånd skall inte behöva ta år i handläggning för beslut. Inför en bonus – likt Bolagsverket gjorde när det hade långa handläggningstider – till att handläggare kan korta tiden för handläggningen av ärenden på Migrationsverket.
* Mikrolån för start av egen verksamhet
Om en invandrare vill starta ett företag eller verksamhet skall ett mikrolån kunna handläggas på en bank. Banken bedömer möjligheterna. Alternativt lyfts en del av risken bort genom att en privatperson samtidigt satsar pengar i verksamheten. Man delar då risken. Detta lyfter in invandrargrupper i det kapitalmarknadssystem som Sverige har idag. Annars lever allt fler utanför detta system i ett alternativt system som byggs upp i den egna etniska enklaven. Integration med andra företagare blir mycket svår.
* Utbildning
Anpassa och erbjud utbildning som är relevant för ungdomar och invandrare så man snabbt kan ta sig in på arbetsmarkanden. Det handlar om lärlingsanställningar och vissa skattesubventionerade områden typ RUT- och ROT-jobb. Vi vill dessutom förändra och utveckla SFI och individanpassa det. Språket är nyckeln till frihet och utveckling.
* Högutbildade invandrare
Generellt sätt har utrikes födda något lägre utbildningsnivå än inrikes födda. Däremot finns det fler högutbildade med eftergymnasial utbildning på minst tre år bland de utrikes födda. Var tredje invandrare har en sådan utbildning och detta är en resurs som Sverige tillförs, utan att det kostat den svenska staten en krona. Att fortsätta som nu, då dessa högutbildade människors kunskaper inte tas tillvara, är ett gigantiskt resursslöseri och former måste skapas för hur denna resurs ska tillvaratas på bästa sätt.
* Lika rättigheter och lika skyldigheter
Invandrare ska ha samma rättigheter och skyldigheter som alla andra människor i Sverige. Vill muslimer bygga moskéer med höga minareter ska de givetvis ha samma rätt att göra det som kristna har att bygga höga kyrkotorn, om de vill.
Vi är däremot helt emot prov eller kurser i ”svenska värderingar”.
De enda svenska värderingar som invånare i Sverige har att rätta sig efter är de som står inskrivna i Svea rikes lag. Visst finns det historiska traditioner i Sverige som brukas eller firas av många i befolkningen – dans runt midsommarstång, luciatåg, viftande med röda flaggor den 1 maj, jubelfylla på jobbets julfest, dumblängande på främlingar, nakna flickor på väggen i bilverkstan för att nämna några exempel – men ingen historisk smak och livsstil ska anses finare än andra.
Det moderna Sverige ska byggas med sekulariserad lag, och följsamhet av denna lag är det enda det offentliga har att kräva av invånaren.
Våra demokratiska värderingar står inskrivna i grundlagen, rättsordningen, miljöbalken, familjerätten och andra kapitel av lagboken. Vi får inte gå till ett smörgåsbord av nationalromantik och folkhemsnostalgi för att finna våra centrala värderingar.
Till slut
För att lösa integrationsproblemen, och för att bekämpa Sverigedemokraternas främlingsfientlighet, behövs lösningar som inte är ”vänster” eller ”höger”.
Det behövs varken mer bidrag eller mer integritetskränkande förslag. Det behövs äkta liberala lösningar. Det behövs frihet, medmänsklighet och samhörighet.
Vår politik bygger på människans värde och rätt.
Vi hävdar allas frihet, samhörighet och lika rätt i samhället. Vår idé om hur vi löser integrationsproblemen är att var människa ska ha rätt att leva fritt som hon eller han själv vill, efter sitt eget huvud, enligt sina egna drömmar, så länge de inte inkräktar på andras rätt att göra samma sak.
Vi vill lyfta integreringsdebatten genom att ta denna strid för människors frihet, mot vänsterns idé om att stat och överhet vet bättre än oss, hur vi lever våra egna liv. Vi vill ta striden för var människas frihet att leva som hon eller han själv vill mot högerns moralkonservatism och kontrolliver.
Och vi hävdar människans rätt, som svensk och världsmedborgare, mot Sverigedemokraternas ”aja baja-fingrande”.
Alla mänskliga relationer ska grundas på ömsesidig frivillighet. Om folk får ordna sina liv själva, efter eget huvud och hjärta. Då blir det vanligen bäst.
/Av: Alexander Bard, Michael Gajditza, Torbjörn Jerlerup och Jan Rejdnell, fyra av grundarna till Projekt Liberaldemokraterna
—————————————————-
Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!
—————————————————-
Nytt: Svd, s, s, fp, fp, Pp, Fp, Fp, Fp, dn, AB, SDS, Expressen, P, P, P, DN, SVD, Expressen, GP, Svd, Svd, Svd
Läs även andra bloggares åsikter om Liberaldemokraterna, Sverigedemokraterna, Liberalism, Torbjörn Jerlerup, Alexander Bard, integration, invandring, ekonomi, rasism, antirasism, liberal, IPRED, FRA, arbetslöshet, flyktingar
Demokrati 