I ett tidigare blogginlägg idag visade jag alla de hemska citat man kan hämta ur vår egen bibel. Min idé var att få folk att tänka till innan de gnäller över hur ”hemsk” koranen är med de citat som finns där. Det finns sju resor galnare och värre citat i vår egen bibel att plocka fram, om man vill… Främst då i Gamla testamentet där det slaktas, och utrotas och våldtas ganska vilt med Guds godkännade!
Vilken roll har då Gamla Testamentet spelat i svenskt kyrkoliv och för svensk lagstiftning?
Enligt en del myter har gamla Testamentet, eller Moseboken med alla sina lagar, inte spelat någon roll i svensk lagstiftning eller tankeliv. Det hävdas att Nya testamentets kärleksbudskap upphävde Gamla testamentets lagar och tvång. Det är en modern tanke. I själva verket visar Martin Luther redan i sin skrift om Moses från 1525 hur man ska tolka Gamla testamentet. Gamla testamentets lagar och regler är korrekt så vitt det stämmer med ”naturrätten”, hävdade han. Och därmed kunde utvalda stycken ur Gamla Testmentet fortsätta att utgöra grunden för svensk lagstiftning.
I det här inlägget ska vi fokusera på Karl den niondes förordningar om lagstiftningen, som tillsammans med Luthers egen katekes kom att bilda grunden för svensk lagstiftning i över 300 år framåt. Karl IX fastslog nämligen att grunden för svensk lag var den mosaiska lagstiftningen, Luthers katekes och landskapslagarna. Som lärdomshistorikern Sten Lindroth uttrycker sig så här: (Svensk lärdomshistoria, Medeltiden. Reformationstiden, s. 314): ”I punkt efter punkt fastslog Karl IX mosaisk lag som gällande svensk rätt vid sidan om den fäderneärvda landslagen.”
Och vad menades med den mosaiska rätten? Jo, vedergällningsprincipen. Öga för öga och tand för tand. Med STRÄNGHET skulle lag skippas…
Demokrati 