Demokrati, att flyta med, eller mot strömmen?

Jag skriver om datalagringsdirektivet på Frihetssmedjan:

CENTERN Vi noterar att Fredrik Federley skrivit på ett facebookforum att han kämpat, och ännu kämpar, för att få Centerpartiet att säga nej till datalagringsdirektivet.

Det är ju bra att han gör det eftersom Centerpartiet faktiskt har tagit beslutet på sin stämma att man ska motarbeta datalagringsdirektivet. Men Centerledningen har faktiskt trots detta tagit beslutet att vara mot dld i teorin men ändå rösta för det i praktiken, och det lär betyda att riksdagsgruppens order blir att rösta ja till dld som goda nickedockor i Reinfeldts ledband.

Därmed kommer alla Fredrik Federleys ansträngningar platt som en pannkaka. Sådant dribbleri skapar politikerförakt och gör att folk tappar tron på demokratin. Dessutom är partipiskan, och det faktum att riksdagsledamoter av alla partifärger inte vågar visa framfötterna och ta strid mot den egna partigruppen i riksdagen, om de gör nåt som strider mot deras samveten, en annan anledning till att folk tycker Serige har demokratiunderskott.

Att Fredrik röstade ja till datalagringsdirektivet förra gången det var aktuellt, trots att han var mot, och inte ens vågae säga efteråt att han röstat mot sin vilja, gjorde inte saken bättre för hans egen del heller.

Det smarta vore om några riksdagsledamoter i partier som är för direktivet vågade göra som Camilla Lindberg från Folkpartiet för några år sen, dvs simma mot strömmen och rösta mot sitt eget parti. Mer sånt och folks förtroende för riksdagen och riksdagsledamoterna skulle öka. Dessutom skulle man bidra till att väcka opinion mot det galna datalagringsdirektivet.

Det tål att upprepas: endast döda fiskar (och riksdagsledamoter) flyter med strömmen…

UPPDATERAT

Som svar på det jag skrev skrev Federley detta:

Hej igen!

Alexander Bard hejar på att jag ska försöka berätta vad som händer och sker och hur saker funkar i det här huset. Fick lite tid över o lägger den på det. Observera att det inte är inlägg i ngn fråga för eller emot det jag nu kommer att skriva utan bara en beskrivning av praktikaliteter. Det jag är mest rädd för nu är nämligen att folk ska skriva mig på näsan o ge mig åsikter jag inte har. Tiden fram till den 21:a är lång och vill man hinner man sätta en bild av vad en person tycker och sedan kommer man att utifrån vad man själv hittat på beskriva vad som sker.

Nå väl. Grundprincipen är att riksdagsgrupper röstar gemensamt. Partierna intar en ställning som gruppen sedan röstar enligt. När partierna sitter i regeringsställning blir det än tydligare. Oavsett regering händer det knappast alls att ngn ledamot röstar på tvärs med gruppen.

När partier är i opposition är det lättare att rösta olika. Det utgör nämligen inget hot mot regeringen. Det är ändå restriktivt med det för inget parti vill uppfattas som opålitligt, som hoppjärkor eller inte ”regeringsduliga”. Det senare är en enorm skräck för alla partier.

Börjar en regering förlora i voteringar kan det tyckas som att ”det var ju bara i den o den frågan” men det får vidare implikationer som är besvärliga. En regering som inte får igenom sin politik anses svag. Marknaden blir orolig. Investeringar skjuts upp för företagen vet inte om de vågar investera när spelreglerna kan ändras. Börsen rikserar påverkas liksom räntenivåer.

När det som i fråga om dld handlar om EU-direktiv så SKA de genomföras enligt de fördrag som vi accepterat. Börjar länderna säga nej till direktiv får det flera konsekvenser. En av dem är att unionen som vi vill värna slits isär, en direkt konsekvens blir i form av böter som till slut blir dryga och vi kommer att tappa i förtroende gentemot andra länder. Det senare kommer att få konsekvenser för hur framgångsrika vi blir i andra förhandlingar som också är viktiga för att minska jordbruksbudget, andra integritetsfrågor, öppenhet i migrationspolitiken mm.

Riksdagsgruppens beslut som för vår del ska fattas den 20/1 blir en klar och tydlig uppmaning/rekommendation till ledamöterna kring hur vi ska förhålla oss i voteringen. Till syvende och sisdt är det dock varje enskild ledamot som trycker på knappen. De skarrna ovan ligger i vågskålen. Därtill kan ngn tycka att frågan faktiskt inte är viktig (ja det finns massor med människor som tycker så), det vägs självklart in en hel del andra överväganden också som hur arga de andra skulle bli av ”olydighet” och konsekvenserna för att senare kunna få gehör för viktiga frågor om man ”fulat ut sig”. En ledamot som alltid är bråkstake och agerar för mkt efter eget huvud kan ju glömma nya uppdrag och kan likaså glömma att få gehör för de frågor man framöver vill driva och som kan vara sjukt viktiga.

Sist men inte minst måste också ett övervägande kring hur man skapar prejudikat för andra att agera. I denna fråga är vi många som tycker det är sjukt viktigt. Det kan finnas ledamöter som har samma tyngd vid andra frågor som för oss kan kännas oviktiga eller där vi har en uppfattning att de är viktiga och där vi delar partilinjen men ngn annan vill gå sin egen väg.

Hoppas det ger ngn insikt utan att jag sagt hur ngn ska rösta 😉

Datalagringsdirektivet: Minns Joe McCarthy och Hans Holmér!

Jag, Jens Odsvall och Amanda Brihed har en artikel inne på SVT-debatt idag om datalagringsinitiativet.


http://svtdebatt.se/2010/11/svenska-staten-kommer-anvanda-datalagringen-till-att-jaga-minoriteter/

DATALAGRING Man behöver inte dra upp DDR eller Sovjet som exempel på vad som kan gå fel med massövervakning, det räcker med att se på den förföljelse av människor som demokratier som Sverige eller USA ägnat sig åt i den moderna historien. Det skriver tre av grundarna till Liberaldemokraterna: Torbjörn Jerlerup, Jens Odsvall och Amanda Brihed.

Det är 60 år sen häxjakten i USA började på kommunister och homosexuella, under McCarthyeran.

Rykten spreds, grannar angav grannar och skvaller upphöjdes till bevis. Det var häxjakt och tiotusentals människor blev av med sina jobb och hundratals fängslades. Många av dessa var varken kommunister eller homosexuella, men sveptes med i hysterin. Det mänskliga lidandet blev enormt.

När vi idag debatterar datalagringsinitiativet är det dessa människoöden vi ska hålla i minnet. McCarthyerans häxjakt skedde inte i DDR eller Sovjet utan i en västerländsk demokrati. Tänk om de då, hade haft tillgång till de datalagringsmöjligheter som håller på att införas i Sverige idag?.

Och vad kan hända i framtiden i Sverige? Minns att det är bara 25 år sen Hans Holmér jagade kurder och satte folk i kommunarrest med bara rykten som bevis.

McCarthy

Häxjaktens ansikte utåt i USA var senator Joseph McCarthy. Under hans, och FBI:s, ledning kartlades det s.k. “hot” mot USA som homosexuella och kommunister ansågs utgöra. Idén var att isolera “säkerhetshoten” genom att ta bort ”hotens” möjlighet att skaffa sig jobb.

Det finns ingen statistik ännu över hur många som drabbats men tusentals, kanske tiotusentals amerikaner miste sina federala jobb och tiotusentals, ja kanske hundratusentals miste sina jobb hos privata arbetsgivare.

Misstanken räckte som bevis. Människors liv avgjordes av anonyma tips, rapporter om tillfälliga möten, eller att en person setts ha titta för länge på en annan person av samma kön.

Fakta som var för sig betydde inget, sades måla upp en konspiration när fakta kopplades ihop.

Det mest berömda offret för denna häxjakt var skådespelaren och regissören Charlie Chaplin som nekades återinresetillstånd till USA, då han besökt Storbritannien, sitt födelseland, 1952. Bevisen var lösa. Han lär bl.a. ha befunnit sig på samma ställen som kommunister.

Datalagringsdirektivet

Vad hade hänt om FBI haft dagens teknik, och datalagringsdirektivet?

Meningen med datalagringsdirektivet är att lagra våra elektroniska fotspår. Telefonsamtal, positionen vi befinner oss på, (positionering), uppgifter om kontakter på internet, uttag på bankomater, e-post m.m, ska lagras och kunna användas av polisen även vid relativt ringa brott.

Det går att lägga mycket stora diagram med kopplingar, diagram som talar om allt vi gör, vår personliga historik, våra beteendemönster, och även våra intressen. Politiska åsikter och vilka vi har kontakt med. Med datalagringsdirektivet ökar mängden uppgifter man kan använda vid en kartläggning.

Det var sådana serier av kopplingar, FBI arbetade med i USA under McCarthys dagar. Det var misstänkt att råka möta en kommunist, eller arbeta tilsammans med en homosexuell. Allt kollades.

Men det gick fel. Risken finns alltid att det blir fel. Det är lätt att åsikter och känslor fördunklar förståndet, speciellt då samhället drabbats av masshysteri.

Skillnaden mellan nu och då är att i framtiden blir misstagen större. Aldrig tidigare i historien har en så detaljrik personregistrering kunnat utföras som nu.

Motstånd

Det finns ett motstånd mot de nya datalagringsreglerna. Tyskland och Rumänien säger nej till lagen som den ser ut nu.

Här i Sverige upphöjer Beatrice Ask, vår justitieminister lagen till skyarna. Hon anser det vara positivt med massregistrering. Justitieminister Ask är inte ensam om det beslutet, det är regeringens beslut. Vi måste samfällt säga nej till datalagringsdirektivet och låta våra röster höras!

Man behöver inte dra upp DDR eller Sovjet som exempel på vad som kan gå fel med massövervakning, det räcker med att se vad som kan hända i demokratier som Sverige eller USA, då en Holmér eller en McCarthy tar kontrollen, för att förstå. Datalagringsdirektivet är fel!

/Torbjörn Jerlerup, Jens Odsvall, Amanda Brihed

**************

I Övrigt noterar jag att Camilla Lindberg lämnar Folkpartiet nu, liberalismen är död i FP, skriver hoN!

—————————————————-

Liberaldemokraterna

Jag är en av grundarna till Liberaldemokraterna.

Men åsikterna på bloggen är mina egna…

Vad är Liberaldemokraterna?

Liberaldemokraternas Facebookgrupp —– Twitter: http://www.twitter.com/Lib_dem

Vår hemsida, som är under byggnad, kommer att finnas på:

www.liberaldemokraterna.com

***

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

—————————————————-

Nytt: A Lindberg, Svensson,DN, DN, DN, DN

Läs även andra bloggares åsikter om 

 

Lagrådet gav upp de mänskliga fri- och rättigheterna

Ikväll rekommenderar jag Jens Odsvalls inlägg om datalagringsinitiativet.

Lagrådet gav upp de mänskliga fri- och rättigheterna

Att likställa datalagringsdirektivet, med operatörers lagring för egna ändamål. Förvisso kan polisen begära ut dessa uppgifter, om det skulle behövas. Men det är inte detsamma, när datalagringsdirektivet kan betraktas som ett förspaningsregister. I det registret ska skyldig som oskyldig lagras, utan någon återhållsamhet över vad som får lagras. Människors liv kan detaljgranskas, studeras och kartläggas in i minsta detalj. Direktivet kolliderar med EU-konvensionens artikel 8, om de mänskliga fri- och rättigheterna. Det anser både den tyska och den rumänska konstitutionsdomstolen, med hänvisning till artikel 8 och nationell lag.

EU-kommissionen har begärt in uppgifter från samtliga EU-länder, för att kunna ge direktivet ett fakta stöd. Men tyvärr för direktivets del, har inget land kunnat tillhandahålla fakta. Det finns inget faktaunderlag, för att ge ett stöd för direktivet.

Det finns en del statistik att tillgå från de länder som har, eller delvis har infört datalagringen i ett proaktivt syfte. Med proaktiv menas i förebyggande syfte, eller att oskyldiga blandas med skyldiga i ett eller flera förspaningsregister. Från Tyskland kan man konstatera att det inte har givit den eftersökta effekten. Det blev till och med den motsatta, en minskad uppklarningseffekt av brott (2005-2009):

Registered crime 6’391’715 6’304’223 6’284’661 6’114’128 6’054’330
Clearance rate 55.0% 55.4% 55.0% 54.8% 55.6%
Registered Internet crime 118’036 165’720 179’026 167’451 206’909
Clearance rate for Internet crime 84.9% 84.4% 82.9% 79.8% 75.7%

Det är så illa ställt att kommissionen har skjutit upp utvärderingen, till mars 2011 och anstiftar nu även en konferens om direktivet och dess framtid. Vad mer går att säga, om hur den svenska demokratin håller på att deka ned sig och tröttna. [DN] konstaterar lika trött, vad lagrådet säger.

”Lagrådet har inga allvarliga invändningar mot regeringens förslag om hur datalagringen ska införas i Sverige. Lagrådets uppgift är att granska om lagförslag är förenliga med nuvarande lagstiftning.”

Uppgivenhet inför regeringens batongpolitik, är vad det är och inget annat.

—————————————————-

Liberaldemokraterna

Jag är en av grundarna till Liberaldemokraterna.

Men åsikterna på bloggen är mina egna…

Vad är Liberaldemokraterna?

Liberaldemokraternas Facebookgrupp —– Twitter: http://www.twitter.com/Lib_dem

Vår hemsida, som är under byggnad, kommer att finnas på:

www.liberaldemokraterna.com

***

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

—————————————————-

Nytt: Svd, DN, DN, DN, SDS, Johanna Nylander, Anna Troberg

Läs även andra bloggares åsikter om