Jag tror på radikal ärlighet. Dvs den ärlighet där man uttrycker SIN sanning, vad man upplever, utan att linda in det i bomull och förskönande fraser, eftersom man bryr sig om sina medmänniskor… En ärlighet där man vågar säga till sina vänner rakt upp och ned vad man känner och tycker, om de gjort något som du upplever som väldigt fel.
Du vet att jag är din vän om du vet att jag vågar säga, eller försöker säga, en obehaglig sanning till dig. Jag hade inte velat vara din vän om jag inte hade varit konsekvent ärlig mot dig. Då hade inte du betytt något för mig. Nu betyder du något, och därför är jag ärlig… Och jag finns här, alltid! Jag smiter inte undan det ansvar som det betyder att vara radikalt ärlig!
Forts…