Om man tittar på de politiska visioner Socialdemokrater, liberaler och konservativa hade 1900 och jämför med Sverige idag kan man se att liberalerna har varit de stora vinnarna. 1900-talet har verkligen varit liberalismens århundrade. Man kan som liberal säga vad man vill om hur liberalt eller oliberalt Sverige är idag, men så är det. Den vision om samhället som vann, av de som fanns 1900 var den liberala!
Detta sa redan folkpartiledaren Bertil Ohlin i sitt tal 1950, Liberalismens århundrade:
Vi kan då konstatera, att det gångna halvseklet i vårt land ingalunda lett till ett förverkligande av den socialistiska drömmen… Som segrare står i stället de liberala tankama på demokrati, social omvårdnad och ökade ekonomiska och kulturella möjligheter för all medborgare.
Demokratins idé erkännes som grundläggande för vårt svenska samhälle. Kampen mot grupp-privilegier, för mera likställdhet har förts och föres i huvudsak efter den sociala liberalismens linjer….
Den frenesi, med vilken vårt regeringsparti arbetar för att dölja detta, vore värd ett bättre syfte. Ty dessa ansträngningar är gagnlösa. Det har gått upp för allt flera även bland det socialistiska partiets medlemmar att den socialistiska lärobyggnaden och samhällsfilosofin håller på att upplösas inifrån. Den byggde på förutsättningar om utvecklingen som visat sig verklighetsfrämmande. Att betona detta innebär ej att förneka att svensk socialdemokrati gjort avgörande insatser i det socialpolitiska reformarbetet. Men det har skett inom ett i huvudsak liberalt samhälles ram. Inte heller sekelskiftets konservatism står med palmer i händerna, även om den ej kan frånkännas förtjänsten att i regel ha gett vika innan spänningen blivit olidlig.
I stort sett är det liberalismen som vunnit i tävlingen på den idépolitiska arenan. Dess praktiska resultat har visat sig bäst motsvara folkets önskningar, intressen och behov.
Idag har företag relativt stor frihet, vi har en relativt fri världshandel, indvidens integritet respekteras mycket mer än 1911 och både kvinnor, fattiga, funktionshindrade och homosexuella har fått sina mänskliga rättigheter erkända. Det finns sociala skyddsnät och arbetare anses inte bara vara någon sorts slavar som chefer får behandla hur som helst för att de skrivit på kontrakt för cheferna, men samtidigt har företagare stor frihet att göra saker som de vill. Kyrkans makt har minskat, kungens makt har minskat och staten har en någorlunda begränsad makt över individerna och företagslivet.
Det är vad liberalerna ville åstadkomma!
Vi har mycket kvar att göra i samhället. Men faktum är att vi liberaler kan vara ganska nöjda. Vi har åstadkommit ganska mycket under de sista 100-150 åren. Dessutom har alla partier, till och med Moderaterna och Vänsterpartiet, tagit liberala idéer och gjort till sina. Varken det f.d. konservativa partiet Moderaterna, eller det f.d kommunistiska Vänsterpartiet vill förbjuda frihandeln idag, även om Vänsterpartiet vill reglera handeln ganska mycket. Och när det gäller företagsamheten vill inte Moderaterna ta bort arbetarskydd och rätten till semester idag, och varken Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet vill ”socialisera produktionsapparaten” längre.
Den konservativa visonen
De konservativa hade som sin vision att ”bevara” samhället. 1900 hade man inte allmän rösträtt i Sverige. De konservativa var mot det. I deras ”framtidsvision” runt sekelskiftet ingick inte allmän rösträtt. Bara män, och de som var av medelklass eller överklass skulle få rösta. Och de skulle få rösta enligt en graderad röstskala där man fick fler röster ju mer man ägde.
Skolan skulle byggas upp hierarkisk. En skola med en viss undervisning anpassad för ”arbetare” och en annan för eliten.
Dessutom var de konservativa för att bevara och stärka statskyrkans, adelns, och kungens makt. De var för tullar och ville ha en nationellt slutet, och protektionistiskt Sverige, självklart utan en massa invandrare.
Deras syn på internationell diplomati var att k0lonialism var bra. Sverige var ännu i union med Norge och Högerns ledande män hade oftast åsikten att om norrmännen skulle försöka göra sig fria skulle man anfalla och tvinga dem på knä med vapenmakt.
Samhället skulle bara ha ett fåtal sociala skyddsnät, sa man vidare. Behövde man stöd skulle man söka välgörenhet. Arbetarskydd, lagar om arbetstid och rätt till semester och sådana saker var de konservativa helt emot. Cheferna i företagen skulle ha fri rätt att bestämma över ”sina” arbetare så snart de skrivit under avtal med cheferna, s.k. avtalsfrihet. I avtalen kunde givetvis ingå att man var inte skulle få vara socialdemokrat eller liberal och att man måste gå i kyrkan.
Välstånd var bra, men det var inte bra att låta vanligt folk få FÖR mycket välstånd…
Ungefär så hade troligen vår värld sett ut idag om de konservativa fått bestämma och om Moderaterna fortsatt att ha samma politik som runt sekelskiftet.
För att citera 1911 års partiprogram för Högern:
Vår folkuppfostran bör främjas och utvecklas på kristlig och nationell grund samt reformeras i praktisk riktning, allt med mål att Sveriges ungdom fostras till gudsfruktan, sedlig kraft och frisk lifssyn, medborgarsinne, arbetsduglighet och arbetslust, sparsamhet och enkelhet i seder. Ett folk med sedlig kraft blir alltid ett nyktert folk.
Socialisterna
Socialdemokraterna samarbetade 1900 med de liberala. Hjalmar Branting valdes in i riksdagen 1896 på en liberal lista, t.ex. Liberalerna hade mer gemensamt med Socialdemokraterna än med de konservativa. Båda partierna slogs för allmän rösträtt, för kvinnors rätt, för sociala skyddsnät, för frihandel och för arbetarrätt och för att minska kyrkans och kungens makt.
Men Socialdemokraternas vision var annorlunda än liberalernas. Socialdemokraterna ville socialisera Sverige på sikt. De ville överföra ”privata tillgångar” på ”det allmänna, dvs folket”. I Socialdemokraternas vision av Sverige fanns inga fria företagare. I den mån företag var ”fria” skulle de styras av företagare och arbetare sida vid sida och företagarens vinster, och hans lön, skulle inte vara större än arbetarens.
Staten skulle ha en omfattande kontroll över samhället och styra inte bara över ekonomin, utan även över moralen. Och många ledande Socialdemokrater pratade om styrning av media som ett av deras mål.
Så här stod det i 1887 års partiprogram:
Socialdemokratin skiljer sig från andra politiska partier därigenom, att den vill helt omdana det borgerliga samhällets ekonomiska organisation och genomföra arbetareklassens sociala frigörelse, till betryggande och utveckling af den andliga och materiella kulturen. Hufvudorsaken till de lyten, som vidhäfta våra dagars civilisation, är nämligen det privatkapitalistiska produktionssättet.
1897 års partiprogram lyder:
Genom upphävandet av det privatkapitalistiska monopolet på produktionsmedlen och dessas förvandling till gemensam, hela samhället tillhörande egendom, samt den planlösa varuproduktionens ersättande med en socialistisk, samhällets verkliga behov motsvarande produktion… och… efter hand förvandla till samhällelig egendom alla produktionsmedlen — transportmedlen, skogarna, gruvorna, bruken, maskinerna, fabrikerna, jorden.
Den liberala visionen
Den liberala visionen handlade om samhällelig frihet och om social trygghet. Ja jag säger trygghet, för begreppet trygghet är liberalt. För hundra år sen slogs liberalerna frihet. För maximal frihet för företagare och för individer, för frihandel nationellt och internationellt, för allmän rösträtt, bra skolor till alla, för rätt till sjukvård, pension för sociala skyddsnät, arbetarrätt och arbetarskydd.
Sverige är inte perfekt, men vi har kommit en bra bit på vägen. Arbetare behandlas inte som skit. Funktionshindrade lämnas inte på barnhem för att dö bort. Svälten har utrotats. Äldre slipper loppfyllda sängar i fattighuset. Män och kvinnor har rösträtt. Du kan åka till sjukhuset om du blir sjuk…
Det är i stort det samhälle vi fått nu i Sverige och Europa. Och alla politiska ideologier och partier, från konservativa till Socialdemokratiska och socialistiska, har förändrats och blivit mer liberala. Om vi nu ska definiera den liberala visionen om hur Sverige och världen ska utvecklas till 2122 bör vi ha det i åtanke! Ska man hitta något som liknar den konservatism som fanns 1900 får man söka bland nazistiska grupper. Vill man hitta något som liknar Socialdemokratin 1900 får man leta bland extremkommunisterna. Så stor har liberalismens påverkan på samhället varit!
Och det fortsätter. Men vi liberaler får inte nöja oss med det.
Vi måste fortsätta att driva på utvecklingen, och se till att definiera vad vi vill göra praktiskt här och nu, och hur vår vision ser ut för de närmaste 100 åren, som en fortsättning av de tankar liberalerna hade för hundra år sen.
Dessutom tror jag att vi måste lyfta den liberala tanken och göra den internationell. Om vi tittar på Sverige idag och vad som hotar den frihet vi faktiskt arbetat fram i Sverige, så är det få ”svenska” saker som hotar vår frihet och tanken om allas rätt till någon form av relativt välstånd.
Det är miljöförstöring, som är global… Det kan vara epidemier i framtiden, som då också är globala… Det kan vara hot från rymden i form av kometer, meteorer, istider eller solstormar, men det är också globala fenomen… Det är fattigdom och svält och de krig som det kan medföra… Det är hotet om kärnvapenkrig… Det är hotet om terrorism och stormakters krav på att vi ska inskränka vår frihet i kampen mot denna terrorism… Det är risken för krig eller konflikter som stormakter drar igång… Det är risker för globala ekonomiska finanskriser och depressioner.
Så var det till stor del också under 1900-talet. Världskrig och kalla krig hotade vår tillvaro.
När vi ska definiera liberalismen för de kommande hundra åren tror jag vi måste hitta defnitioner om hur vi vill att VÄRLDEN och MÄNSKLIGHETEN som helhet ska ha det om hundra år. Sverige är ingen isolerad ö.
Vi behöver kombinera frihetsbegreppet med någon sorts vision om att skapa globala skyddsnät för alla, med mekanismer för att hantera miljöförstöring, hot från rymden, hot från epidemier, och den globala fattigdomen. Dessutom måste vi fortsätta att stödja länders demokratiska utveckling, stödja frihandeln, och bli av med stormakters maktpolitik och kärnvapnen.
Någonstans där tror jag vi måste hamna och på den vägen fortsätta det arbete som måste göras i Sverige, för personlig integritet och självbestämmande, för bättre sociala skyddsnät, för mindre statlig kontroll och för friare ekonomi.
Som en påminnelse om vad liberaler stod för för hundra år sen klistrar jag in några smakprov från valmanifesten 1908 och 1911. Och när ni läser detta: kom ihåg att det var vad de praktiskt ville åstadkomma i politiken. Partiprogram ger inte hela bilden av vilka visioner man hade för Sverige på sikt. Man får läsa mellan raderna, eller läsa hur liberala politiker ansåg att samhället skulle formas.
Sträng sparsamhet med statens medel, noggrann utredning om hvarje anslags behöflighet samt skarp och ingående kontroll öfver de anslagna medlens användning;
ytterligare stegring af försvarsutgifterna bör icke ifrågakomma, utan alla ansträngningar riktas på att genom klok omtanke åstadkomma det bästa resultat inom den nuvarande ramen…
krigslagarnas reformering i human och tidsenlig anda;
det frivilliga skytteväsendets befrämjande och utveckling i sund och folklig riktning;
orygglig neutralitetspolitik; upprättande af skiljedomstraktater; stödjande af de mellanfolklig fredssträvandena.
Utveckling och stödjande af egna hem, småbruk såväl som bostadslägenheter; egnahemslånerörelsens frigörande från betungande former samt beredande af lättad tillgång till jord; upplåtande af lämpliga kronoegendomar för smärre jordbruk, dels med full äganderätt, dels ock., där så lämpligen ske kan, med tryggad ärftlig besittningsrätt; praktiskt ordnad, lätt tillgänglig undervisning för småbrukare;
skydd för den själfägande jordbrukareklassen mot ett öfverhandtagande bolagsvälde; Norrlandslagstiftningens fullständigande närmast genom arrende- och vanhäfdslag.
Rättvisa i beskattningen; större skatt på den större förmögenheten och de högre inkomsterna, skattelindring åt små jordbrukare och mindre inkomsttagare, i synnerhet sådena med stora familjer; lättande af skattebördorna för sådana kommuner hvilka äga för ringa bärkraft i förhållande till de statsändamål (såsom skolväsende, fattigvård, vägunderhåll), som det åligger dem att tillgodose;
afvisande af hvarje försök att i samband med reglering af prästerskapets löner upprätthålla de föråldrade privilegierna för denna ämbetsmanna klass.
Ett nytt statsdepartement för handel, industri och sjöfart; närmare samverkan mellan ämbetsverken och näringslifvets män ; planmässig handelspolitik för varuafsättningens främjande; köpmannabildningens höjande genom statsunderstödda handelshögskolor; reform af den tekniska undervisningen samt främjande af yrkesutbildningen;
utredning i hvad mån det allmänna bör erhålla rätt att expropriera enskilda tillhöriga vattenfall för statens behof och för tillgodoseende af billig driftkraft för industri och handtverk.
Utveckling af arbetareskydds- och olycksfallslagstiftningen,, främjande af sjukkasse- och själfhjälpsverksamheten samt framför allt allmän ålderdoms- och invaliditetsförsäkring;
fattigvårdens tidsenliga reformering;
strängt upprätthållande af allas likhet inför lagen och förhindrande af klasslagstiftning; vid en eventuell lagstiftning om arbetsaftal måste all ensidighet uteslutas, så att lagstiftningen oväldigt tillgodoser båda parternas intressen och i möjligaste mån mötes af bådas förtroende.
Nykterhetsarbetets stödjande, särskildt genom införande af lokalt veto samt genom utredning rörande sättet att frigöra staten, kommunerna, landstingen och hushållningssällskapen från ekonomiskt beroende af rusdryckshandteringen;
folkundervisningens reformering i praktisk riktning; folkskolans utveckling till bottenskola och ställande under sakkunnig lekmannaledning;
värnande om yttrande- och tryckfrihet, församlings- och föreningsrätt samt förverkligande af regeringsformens bud i fråga om samvetsfriheten
Svenska riksdagen har emellertid gifvit kvinnorna ett löfte i följand ord som läsas i en skrifvelse vid 1906 års riksdag: ”Att från direkt politiskt inflytande utestänga kvinnan kan näppeligen sägas vara väl förenligt med införande af en så vidsträckt valrätt för män som nu ifrågasättes. Hon har nämligen lika stora intressen att tillvarataga i samhället som mannen och bör väl därför äfven sättas i tillfälle att genom deltagande i de politiska valen göra dem tillbörligen beaktade.”
Detta löfte måste infrias äfven om den höger som var med om löftet nu är färdig att svika det. Kvinnorna måste utan dröjsmål erhålla valrätt och valbarhet i samma utsträckning som männen.
Det gamla demokratiska önskemålet, folkskolan såsom bottenskola hvilket innebär att den första undervisningen blir gemensam för alla samhällsklassers barn, får aldrig släppas ur sikte.
Jordbruket landets modernäring, måste kraftigt stödjas. En insiktsfull jord- och egna hems-politik är af synnerlig betydelse för bevarande af den svenska jordbrukarebefolkningen.
Alltför länge fick bolagsväldet i Norrland utbreda sig på den själfägande jordbrukarbefolkningens bekostnad. Det måste därför sörjas för att staten med vaksamhet följer liknande företeelser i andra landsdelar och i tid ingriper till bondeklassens skydd.
Jordbruksarbetarnas sträfvanden att skaffa sig egna småbruk, liksom arbetarnas sträfvanden i allmänhet att förvärfva egna hem, böra så långt möjligt underlättas. Särskildt böra till förbättrande af torparnas och jordbruksarbetarnas ställning ökade möjligheter beredas innehafvare af torp och lägenheter på ofri grund till friköp af jorden.
Frågan om ålderdoms- och invaliditetsförsäkring är utan tvifvel vår viktigaste sociala angelägenhet och måste ofördröjligen bringas till en tillfredsställande lösning. Statsfinansiella svårigheter, som härvid kunna yppa sig, måste öfvervinnas.
Ur sitt allmänna program vill Landsföreningen för öfrigt framhålla följande punkter:
Öppen omröstning i riksdagen; afskaffande af bolags rösträtt och annan opersonlig rösträtt i kommunerna; möjliggörande för sjömän m.fl. att utöfva sin rösträtt; verksamt skydd för valfrihet och valhemlighet.
Orygglig neutralitetspolitik; omfattande skiljedomstraktater; internationellt fredsarbete.
Försvarsdepartementens sammanslagning; militieombudsman; krigslagarnas humanisering; skytteväsendets utveckling i sund och folklig anda.
Rättvisa i beskattningen; omläggning af kommunalbeskattningen efter de skattdragandes olika bärförmåga; lättande af skattebördorna (skolväsen vägunderhåll och fattigvård) för hårdt betungade kommuner.
Sträng sparsamhet; försiktighet i statens lånepolitik; skarp kontroll öfver statsförvaltningen; motarbetande af byråkratism och formalism.
Obligatorisk sjukförsäkring; arbetslöshetsförsäkring; arbetarskyddslagstiftningens förbättrande och utsträckning till alla arbetare; olycksfallslagstiftning, byggd på försäkringsplikt; natt- och söndagsarbetets reglering; yrkesinspektionens stärkande; reform af fattigvårdslagstiftningen; utveckling af förlikningsinstitutionen; lånefond för egna hem i städerna; bostadsinspektion; utredning af på lefnadskostnadernas stegring inverkande faktorer.
Kraftiga nykterhetsreformer; det allmännas frigörelse från ekonomiskt beroende af rusdryckshandteringen; aflägsnandet af det privatekonomisk intresset af denna handtering.
Folkbildningens höjande; folkskolans utveckling och ställande under en kunnig lekmannnledning.
Jordbrukets höjande; välordnad jordbrukskredit; förenings- och andelsverksamhetens stödjande; lättade afsättnings- och fraktförhållanden för jordbruket; praktisk jordbruksundervisning; kraftig egna hems-politik; egna hems-lånerörelsens befriande från byråkratism; utveckling af statens jordförmedling; småbruk å statens domäner; Norrlandslagstiftningens fullständigande; arrendelagstiftningens utveckling; fiskerinäringens stödjande.
Nytt statsdepartement för handel, industri och sjöfart; planmässig handelspolitik och väl afvägda frakttariffer; frilager och tullrestitutionsupplag; förbättrad handelsundervisning och teknisk undervisning.
Bättre skogsvård; ökade inköp för kronoparker; expropriationsrätt till kalmarker; intensivare skötsel af statsskogarna.
Tillgodogörande af statens vattenfall; expropriationsrätt för stat och kommun till vattenfall; utvidgad koncessionslagstiftning för kraftstationer byggd på koncessionssystem.
Sjöfartsnäringens stödjande med ökade lånemedel.
Öfvervakande af karteller och truster; motarbetande osund spekulation och annat parasitlif på industrien.
Förbättradt kreditväsen för handtverket; lär1ingslag; yrkesskolor.
Yttrande-, församlings- och föreningensfrihetens hägnande; samvetsfrihetens förverkligande.
Rättsväsendets omgestaltning med beaktande af sociala synpunkter; upphäfvande af mannens målsmanskap; rättegångsväsendets reformering; full offentlighet; utveckling af försvarsinstitutionen i brottmål.