På semester!

Bloggen är tyst. Men nej, jag är inte sjuk. Jag har bara semester och har lovat mig själv att inte blogga förrän nästa vecka igen! Men ett litet inlägg kan jag inte hålla mig ifrån att göra!

Så här har ni läsare två bilder från Östersund som tröst. Ni som hänger med i nyheterna förstår säkert varför kokt vatten är ett försäljningsargument i reklamen i Östersund idag. Vi passerade Östersund på vägen till Sorsele där jag är just nu!

 

 

 

Rättigheter och liberalism…

Nej, Johan Norbergs bok, som jag sa att jag skulle kika på igår, imponerade INTE på mig! Jag gillar Johan skarpt men i den här gamla boken var han helt fel ute!  Johan delar in FN-stadgans rättigheter i goda och dåliga rättigheter.  ”Frihetsrättigheter kräver att staten skall låta folk vara i fred, välfärdsrättigheter kräver tvärtom att staten skall tvinga medborgare att möta andras behov”, skriver Johan Norberg.

I den här artikeln vill jag ge honom en del vänskaplig kritik!

Johan Norberg anser att stadgan om att ”var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet” är en ”god” paragraf, däremot är rätten till utbildning en ”dålig” paragraf.

Problemet med det resonemanget blir att om man inte kan skaffa sig en bra utbildning, om man inte kan läsa och skriva t.ex, så kommer ens möjligheter att använda yttrande- och åsiktsfriheten att vara så begränsad att det blir absurt.

Den här paragrafen ogillar Johan också: ”Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat… ”

Då frågar jag mig återigen: hur ska man kunna utnyttja sin rätt till frihet, yttrandefrihet, etc om man inte KAN skaffa sig mat för dagen på något sätt?

Det Johan missar är att de ”dåliga” paragraferna, dvs välfärdsrättigheterna, är nödvändiga för att en människa ska kunna använda sig av de ”goda” frihetsparagraferna.

– Utan rätten (inte kravet utan rätten) att skaffa sig en utbildning funkar inte yttrandefriheten som den ska. Då delas yttrandefriheten in i ett A lag ett B lag och ett C lag.

– Utan rätten att KUNNA skaffa sig ett relativt välstånd blir yttrandefriheten en tom paragraf utan innehåll. Hur många som svälter eller saknar mat över huvudet tänker på yttrandefriheten först? Nej, det blir som alltid. Om den hungrige kan få mat så säljer oftast den hungrige sig till de som KAN ge den mat!

– Utan RÄTTEN till fritid  blir paragraferna om mötesfrihet och allmänna val en tom paragraf. Fråga de som kämpade för att arbetare skulle få rätt till lagstadgad arbetstid. Dilemmat var att om man jobbar sex dar i veckan 12-14 timmar om dagen så ORKAR man inte uttnyttja sin rätt till mötesfrihet, alltså blir även den paragrafen ett tomt skal.

Förresten så blir även rätten till liv ett tomt skal. Analfabeter, folk som är fattiga och inte KAN på något sätt ta sig ur den, folk som jobbar 12 timmar om dygnet dör tidigare också!

Tänker man som Johan så blir friheten som den graderad röstskalan. Det blir A, B, C och D lag. Det blir folk med MASSOR av frihet (tex Johan Norberg) och folk med nästan ingen!

Att sen Johan Norberg säger att friheten i sig leder till att folk får det bättre och att det därför inte behövs några dåliga ”välfärdsparagrafer”, gör ändå inte att man kommer ifrån det grundläggande problemet: att det behövs fasta ramverk och kontroll att människors grundläggande rättigheter tillgodoses.

Min syn på ramverk och kontroll

Nej. Problemet är att Norbergs bok förutsätter ett perfekt liberalt utopia, som aldrig existerat, där marknadskrafter och frihet automatiskt löser alla problem.

Så har det inte varit i historien, där sånt som kortsiktighet, ren girighet och makt ofta har ställt till det. Men det förutsätts att den dag vi når utopia fixar det sig.

Jag är pragmatiker. Jag har sett i historien att saker inte alltid löst sig av sig själv. Man måste ge maximal frihet men vara medveten om att riskerna alltid finns att RÄTTEN (inte skyldigheten) till friheten blir som på en graderad skala, om inte friheten ges ett ramverk, ett skyddsnät och lite god hjälp på traven då det behövs.

Innan Liberaldemokraterna bildades såg jag mig alltid som Libertarian frihetsfrågorna och vänster i nödvändigheten att upprätthålla ramverket!  🙂 Jag är nog personligen radikalare än de flesta andra  i privatiseringsfrågorna. Personligen anser jag att man bör kunna privatisera nästan allt i en stat, och ha STARKA ramverk och kontrollsystem istället för att ge alla de privata skolorna, sjukhusen, arbetsförmedlingarna (etc) rätt inriktning, och för att undvika att de privata aktörerna inskränker människors frihet .

Den viktigaste frågan för mig är är ramverkets konstruktion, att ha ett ramverk med mekanismer som slår till när individers frihet hotas, genom motstridiga intressen, girighet, fördomar, kortsiktighet eller makt.

Taxi!

Jag skrev en hel del om detta när jag skrev om taxiavregleringen i Stockholm.

https://ligator.wordpress.com/2010/09/29/tax/

Så här skrev jag:

Ibland kan man lära sig saker från de mest oväntade håll och kanter. Jag lärde mig massor när jag på 90-talet studerade taxiavregleringen i Stockholm och hur den påverkade taxitrafiken i Arlanda. Det visade för mig att det finns ett alternativ mellan anarkoliberalism och Socialdemokratisk detaljreglering av ekonomin.

Nu var det några år sen jag studerade detta, så ni får ursäkta om några detaljer är fel, men så här minns jag det.

Modell ett: planekonomi

Först hade man planekonomi. Den enda aktören var i praktiken det taxibolag som senare blev taxi Stockholm. Priset för taxiresor mellan Arlanda och Stockholm var detaljreglerat. På ett sätt var det tryggt för resenären, som slapp obehagliga överraskningar i form av ockerpriser. Men på ett annat sätt var det också problematiskt. Dålig service, dålig samordning, brist på bilar ibland och överskott ibland, etc.

Den fria företagsamheten bland chaufförerna var hämmad. Enda sättet att göra något fritt var att köra svarttaxi. Det fanns en stor svart ekonomi i taxibranschen. Den var inte trygg. Chaufförer kunde mista licensen och jobbet och kunder skinnas av mindre seriösa svarta alternativ.

Modell två: anarkoliberalism

Det höll inte med planekonomi. Då släppte man allt nästan helt fritt i och med avregleringen av taxi. Mängder av små och stora aktörer började köra taxi. Nu fanns det oftast en bil att tillgå vid Arlanda och inne i stan. Marknaden styrde tillgången. Det var ju bra… Men… snart upptäckte man att det hade blivit anarki. Inga prisregleringar fanns så MÄNGDER av stackars turister blev skinnade på pengar. Det var inte ovanligt att man fick betala 2000-4000 för en taxiresa mellan t.ex. Arlanda och Stockholm.

Eftersom gamla svartchaufförer nu blivit vita blev inte tryggheten optimal heller. Antalet stölder och våldtäkter i samband med resorna Arlanda – Stockholm ökade.

Och företagsamheten gynnades inte. Egna företagare som ville vara seriösa och hålla bra standard, höll sig kort och gott från Arlanda. Vid taxifilerna i Arlanda och vid centralen i Stockholm var det anarki och de mer oseriösa snodde åt sig de bästa kunderna.

Alternativ tre: Blandekonomi av ”bästa” sossemodell.

Det här var inte hållbart så Arlanda (och Centralstationen i Stockholm) slog till bromsarna och gick från anarkoliberalism till god sosse-ekonomi.

De skapade två taxifiler. En fil för de ”seriösa” bolagen, alltså de stora aktörerna, taxi 020, taxikurir och Taxi Stockholm, och en för resten. Samtidigt skapades lagar som gjorde det svårare att ta för mycket betalt. man skulle nu noga redovisa sitt pris.

Enligt taxichaufförerna vid denna tiden (för ca 8-10 år sen) missgynnades nu seriösa chaufförer dubbelt. Dels kunde de inte stå på de mest attraktiva platserna, som de tre stora hade monopol på, och dels var det samma anarki bland de ”fria” åkarna och de andra bolagen. Djungelns lag.

Det fanns många problem med effektiviteten och servicen kvar, dessutom.

Hur det är nu vet jag inte riktigt. Kanske nån av läsarna vet?

Vad hade de kunnat göra istället?

Det sunda förnuftet säger att de hade kunnat välja en annan väg. De hade kunnat säga att alla får konkurrera på lika villkor. Så hade man kunnat skapa en större taxicentral för ALLA bilar, oavsett ägare.

Sen hade man kunnat skapa ramar för verksamheten. I detta fallet hade jag nog reglerat i avtalsform vad som är överpris, vad som krävs som minimum med service och att ID-kort måste finnas synligt, etc. Samt reglerat att man måste följa reglerna vid taxicentralerna.

Om någon hade misskött sig hade de kort och gott straffats. De hade inte tillåtits köra taxi Arlanda mer.

Dvs: Var med här och kör våra resenärer. Alla är välkomna som sköter sig. Pröva gärna egna lösningar och ge service som du tror att folk vill bli bemötta. Pröva dina vingar!

Så hade de kunnat säga!

Det är så jag ser på saken. Låt de privata initiativen blomma fritt och minimera statens ingripanden till att bli en fråga om att ge ramarna, stödet och ingripa när nåt går fel.

Jämförelsen med taxi och Arlanda är ganska intressant. Varför detaljreglera? Varför släppa allt fritt? Det finns andra liberala initiativ där man värnar om de s.k. ”svaga” bättre än genom detaljreglering!

—————————————————-

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

—————————————————-

Läs även andra bloggares åsikter om ,,

Dag ett, och alla gör precis samma saker som innan valet!

Jag ser kommentarerna efter att Sverigedemokraterna kommit in i riksdagen! Jag ser hur aktörerna agerar!! Nu ska det demonstreras. Men inte mot Moderaterna, Folkpartiet, idioterna på Expressen eller arbetarrörelsen… Inte mot Expo, Kristdemokraterna… Inte mot arbetarrörelsen och Socialdemokraterna som legitimierade Sd genom att kalla dem ett högerparti och genom antydningar att Sd var ”lika hemskt eller hemskare än Alliansen”. Nej, det ska demonstreras mot Sverigedemokraterna… igen!

Jag tar mig för pannan. Är detta land är ett land som bebos av av helt inkompetenta politiska debattörer?

Härmed dömer jag ut Expo. Expo har inte lärt sig ett skvatt utan gör samma saker mot Sverigedemokraterna som innan valet. Det var ju lyckat, eller hur!?

Härmed dömer jag ut Socialdemokratin och arbetarrörelsen som inte förstått att det de gör just nu är samma saker som gjorde att Sd kom in i riksdagen! Det var ju lyckat, eller hur!?

Härmed dömer jag ut vänsterns vuvuzelatutande idioter som gör samma sak nu som gjorde att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. Det var ju lyckat, eller hur!?

Härmed dömer jag ut riksdagspartierna och politikeretablissemanget, som fortsätter att agera som innan valet. Det var ju lyckat, eller hur!?

Om det snart börjar synas spår av tankeaktivitet och självkritik hos er förutsäger jag att Sverigedemokraterna får 15% nästa val. (Läs gärna min eftervalsanalys: J’Accuse!)

Varför jag började blogga

I juni sökte jag efter argument mot Sverigedemokraterna. Jag hade hamnat i privata diskussioner på Facebook. Gamla vänner och en nära släkting berättade att de hyste sympati för Sd. Dessutom sa en arbetskamrat att hon skulle rösta på Sd.

Då började jag leta efter argument på nätet. Jag ville veta mer om Sd:s politik och hur folk bemöter Sd och främlingsfientligheten, jag ville veta hur man kan bemöta fördomar om muslimer och invandrare, men jag hittade nästan ingenting.

Det som skrämde mig mest var att jag gick in på Expos hemsida och trodde jag skulle hitta massor av argument och matnyttigt. Men där fanns INGET. Där fanns bara alla kopplingar till nazipartier och andra rasister. Och det visste jag att det var ett argument som inte räckte. Det behövdes fler och djupare argument. Men dessa hittade jag inte hos Expo och de böcker jag köpte där till en början innehöll inte mycket jag kunde använda (senare fick jag veta att Alex Bengtsson författat två utmärkta böcker om att Sd har fel, men som sagt å nätet fanns NADA, NOLL, inget).

Sen tittade jag vad riksdagspartierna hade och hittade noll, INGET! Även om jag nu i efterhand borde sett att det lilla jag hittade hos sossarna faktiskt antydde att sosseretoriken skulle bli att säga att Sd är ett ”högerparti” som stöder Alliansen.

Så skedde det ironiska att denna blogg föddes genom att jag blev livrädd efter att jag läst Expos hemsidor. Om motståndet mot Sverigedemokraterna var så uselt skulle Sverigedemokraterna komma in i riksdagen sa jag!

Demonstrationer

Det var fel att tro att nyckelskrammel och vuvuzelor skulle stoppa Sd.

Det var fel att tro att man med censur skulle bekämpa Sd.

Det var fel att tro att man bäst bekämpar främlingsfientliga idéer genom att inte ta debatten mot främlingsfientliga idéer.

Det var fel att ge Sd problemformuleringsmonopolet i integrationsfrågorna, som partierna gjorde. Nu fick Sd stå oemotsagda hela valet (utom då Fp burkaflirtade lite).

Och nu ska man demonstrera mot Sd på Mynttorget. Jaha… Det är ju de som släppte in Sd i riksdagen som man borde demonstrera mot. men nej, dessa kommer väl att tala vid demonstrationen.

Nu måste alla som insett att något var väldigt fel i hur man hanterade Sd vara de som sätter dagordningen för hur man bekämpar Sd framöver. Det värsta som kan hända är om samma personer gör samma sak efter valet som före valet. Då får Sd 15% 2014!

KAMPEN GÅR VIDARE, med eller utan Expo, arbetarrörelsen och partierna!

PS

Och för att inte Alliansen ska tro att de är bättre. Varför i helvete satte de likhetstecken mellan kommunisterna och Sverigedemokraterna? Ja, sossarna satte likhetstecken mellan Sd och Alliansen, men Alliansen mellan Sd och V. Båda sakerna gav legitimitet till Sd.

Nytt: GP, Expressen, AB, GP, Svd, Expressen, DN, Expressen, Dagen, SVD, PP, Storstad, Högberg, Jinge

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

——————————————————-

Läs även detta av Jerlerup:

J’Accuse! Artikel skriven på valdagsnatten om att kampen måste gå vidare!

Hur Socialdemokraterna och Expo svek kampen mot Sverigedemokraterna

Vad jag sa om att politiker borde tagit debatten mot Sd.

Eftervalsanalys del 3: de skulle ha mötts med argument, inte med spyor!

Eftervalsanalys del 2: bristen på framtidsvisioner

Årets första eftervalsanalys: (med valresultatet 2010).

————————————————————————-

För övrigt tycker jag ni också ska besöka Sverigedemokraterna.de också.

Besök gärna också Svensk myndighetskontrolls hemsida

—————————————————–

Läs även andra bloggares åsikter om 

J’Accuse!

När förnuftet sover, skapas monsterna...

”J’Accuse”! ”Jag anklagar”…

Valet är över. Sverigedemokraterna har kommit in i riksdagen.

Istället för att hänga läpp över det, eller att rikta ilskan mot Sverigedemokraterna, är det dags att ställa frågan: hur fan kunde detta hända! Svaret är att det hände därför att de flesta politiker, media och antirasister inte visste hur de skulle hantera Sverigedemokraterna. De tog inte debatten MOT partiets idéer! Ska ilska riktas någonstans är det mot dessa! Vi, Michael Gajditza och Torbjörn Jerlerup, två bloggare som tagit striden mot Sd:s idéer, anklagar riksdagspartiernas strateger och ledare. NI HAR SABOTERAT KAMPEN MOT SVERIGEDEMOKRATERNA!

När den franske författaren Emile Zola skrev en artikel med dessa två ord, ”J’Accuse”! ”Jag anklagar!”, som rubrik, 1898 var det till försvar för officeren Alfred Dreyfuss som oskyldigt dömts för spionage. Emile Zola visade att han var oskyldig och utsatt för en komplott av antisemiter i denna berömda artikel. Men vad som viktigare var var att han visade hur det högsta etablissemanget i Frankrike kände till att Dreyfuss var oskyldig och hade inte gjort något för att förhindra rättsövergreppen mot Dreyfuss.

När vi idag använder orden J’Accuse, ”jag anklagar”,  är det för att Sverigedemokraterna kommit in i riksdagen. Orden JÁccuse passar bra eftersom invandrarna,  som är Sverigedemokraternas syndabockar, är oskyldiga, lika oskyldiga som Alfred Dreyfuss var. Men för den skull ska man inte tro att det är Sverigedemokraterna som är den största skurken.

Precis som i fallet Dreyfuss har Sverigedemokraternas succéval blottat den hemska sanningen att riksdagspolitikerna och media i praktiken hjälpt dem in i riksdagen.

Störst skuld bär de som hade kunnat göra mest för att stoppa Sverigedemokraterna, nämligen arbetarrörelsen och Socialdemokraterna, men fler har del i skulden.

Socialdemokraterna och arbetarrörelsen!


Vi riktar våra pennor mot Socialdemokraterna och säger J’Accuse!

Av alla aktörer i debatten hade arbetarrörelsen och Socialdemokraterna de bästa förutsättningarna att stoppa Sverigedemokraterna. De hade dessutom, eftersom en stor del av Sverigedemokraternas väljare kommer från arbetarrörelsens led, kunnat vinna röster på det men misslyckades. (Läs mer här!)

2006 var Sd det parti som hade störst andel LO-anslutna bland sina väljare och flest väljare som också kallade sig arbetare. Socialdemokraterna och arbetarrörelsen la ner många miljoner på internutbildning av sina medlemmar så att de skulle kunna säga nej till Sd… Till vilken nytta kan man fråga sig idag!

Att utbilda redan övertygade antirasister hjälper inte ett smack, det är de 10-20% av befolkningen som är Sd:s målgrupp som man måste rikta sig till och där har man gjort för lite på tok för sent. Läs t.ex tidningen Kommunalarbetaren för de sista veckorna innan valet och ni kommer att se att där finns inget som bemöter Sd:s idéer.

I den offentliga debatten tog aldrig Socialdemokraterna striden mot Sd:s idéer samtidigt som man internt gjorde för lite.

Anledningen var enkel. Socialdemokraternas strateger tänkte att om vi säger att Sd får sitt väljarstöd från arbetarrörelsen, och om vi bemöter det de säger, så ger vi Sd legitimitet.

Vad de missade var att om man INTE bemöter exakt det Sd säger får de stå oemotsagda och om man INTE säger som det är, att Sd får sitt stöd i arbetarrörelsen, så vet de aktiva antirasisterna i arbetarrörelsen inte hur de ska bekämpa Sd.

Vi har gått omkring och talat med Socialdemokraternas valarbetare under denna valrörelse  och har märkt att få av dem tror att Sd:s väljare kommer från arbetarrörelsens led.  -Nej, Sd:s väljare måste ju komma från höger, säger de, eftersom Sd är ett högerparti.

Hur fan ska man bemöta arbetarrörelsefolk som stöder Sd, om man tror att de tänker som ”högern”, frågar vi bara.

Pudelns kärna!

Och DET är pudelns kärna. Socialdemokraterna valde att bekämpa Sd genom två metoder:

* Den ena metoden var censur, avståndstagande och ständiga upprepanden om att Sd ”är ett rasistiskt parti grundat av gamla nazister”. Men VARFÖR Sd är rasistiskt sa de aldrig. Hur uppfattas det av en Sd väljare som kanske jämför med vad Sd säger själva?

* Den andra var att säga att Sd är ett högerparti.

I ett dokument, skrivet inför valet, där man går igenom hur Sd ska bemötas, säger Socialdemokraterna att:

* SD är ett högerparti som grundar sig på främlingsfientlighet, en rasistisk människosyn och inte har någon politik för att minska klyftorna i Sverige.

* SD är ett arbetarfientligt parti som vill försämra arbetsrätten, ge arbetsgivarna mer makt och inte bryr sig om arbetslösheten.

* Sd är inget högerextremt parti, det är ett främlingsfientligt högerparti.

I detta interna dokument ägnas de första sidorna och punkterna åt rent svammel om att Sd är ett högerparti. Problemet med detta borde vara uppenbart för alla. OM MAN SÄGER ATT SD ÄR ETT HÖGERPARTI JÄMSTÄLLER MAN DET MED DE ANDRA HÖGERPARTIERNA OCH GER SD LEGITIMITET.

Hur de personer som skrivit detta interna debattunderlag tänkt exakt, vet jag inte, men de borde ha känt till att Socialdemokrater lämnat partiet och röstat på de borgerliga de sista valen, speciellt 2006. Den tid är förbi då man kunde skrämma arbetare med högerspöket!

Låt oss se vad man skrev mer:

* ”I en debatt där SD deltar måste debatten handla om värderingar, om höger och vänster och att SD är ett högerparti som nästan alltid stödjer alliansen. I en direkt argumentation mot SD bör följande huvudbudskap framgå: Sverigedemokraterna är ett högerparti med rötterna i nazismen. De är arbetarfientliga, kvinnofientliga och främlingsfientliga. Sverigedemokraterna bryr sig inte om jobbfrågan, de har en oansvarig ekonomisk politik och en politik för ökade klyftor..”

* ”SD kallades tidigare högerextrema, men partiet har gjort vissa förändringar i sina politiska program som fört partiet mer mot mitten. Fortfarande finns dock partiet på högerskalan, något som framförallt manifesteras i partiets stora motstånd mot skatter.”

Hårresande! För att komma åt Alliansen gick man så långt att man slutade kalla Sd högerextremt! Fult, fult, fult och farligt för partiet!

Enter: Mona Sahlin

Egentligen borde Socialdemokraterna ha förstått redan 2007 att denna strategi var hopplös. Då använde Mona Sahlin argumentet att Sd är ett högerparti i TV-debatten mot Jimmie Åkesson med uselt resultat. Detta var en av anledningarna till att hon förlorade den debatten.

Hur partistrategerna kunde behålla denna strategi efter 2007 är för oss helt oförklarligt! (Se gärna hur hon försökte bemöta Sd genom att klicka här!)

Under de två sista veckorna av valet kastade man i desperation bort alla sakargument som man hade kunnat vinna valet mot Alliansen på (som sjukförsäkringarna) och använde det som man såg som sitt sista hopp: att folk skulle vända sig mot Alliansen om man buntade ihop Alliansen och Sd.

Det var ett fult knep och ett klent försök.

De sista veckorna handlade Socialdemokraternas retorik om att man skulle rösta nej till Alliansen eftersom de var beredda att  regera som minoritetsparti, dvs med stöd av Sd.  Att Alliansen då sannolikt skulle söka stöd från något av de rödgröna i sin politik bortsåg de från!

Aftonbladet hakade givetvis på och så även LO. Så det absurda var att Socialdemokraterna ägnade den sista tiden åt att hacka på Alliansen och bunta ihop Alliansen och Sd medan det var Alliansen som, lite tafatt, gjorde ett försök att säga att ”inga äkta svenskar röstar på Sd”. Givetvis också för lite, för sent, men  bättre än Socialdemokraternas legitimerande av Sd.

Om något bidrog till att ge fler röster till Sd var det snarare debatten om sjukförsäkringen som kom igång under de sista dagarna av valrörelsen, än detta fula taskspel.

Massmedierna!

Man kan inte precis säga att massmedierna hjälpte till att hålla Sd borta. Först gjorde alla blaskorna sitt bästa för att hålla Sd borta från debatterna. Expressen gjorde t.ex en stor poäng av att hålla Sd borta från sin valstuga de hade i Stockholm. Sen på valdagen röt de till så här.

Man kan bara sucka.

Först bekräftar de Sverigedemokraternas politiska retorik att de är uteslutna och censurerade, och sen försöker de göra på en dag det som borde gjorts under lång tid innan valet.

Expressen ofta repeterat att man inte bör rösta på Sdeftersom de är rasister. Bra så! Men… Det är en skillnad mellan att säga att Sd är rasistiskt och nazianstucket och att visa VARFÖR de är rasistiska. Men så långt kunde tydligen inte Expressens strateger tänka!

Vi säger därför även J’ACCUSE massmedierna!

Att låta Sd få debattmonopolet

Precis som 2006 blev det inte mycket till debatt om integrationspolitikens problem i år heller: mer än Folkpartiets valstrategiska försök att ragga Sd väljare genom lite burkadebatt.

Typiskt Sverige. Den enda gång man startar en debatt om invandringen är när man använder invandrarna som slagträ mot nån annan politisk grupp. Här skiljer sig inte Sd och Fp ett dugg, även om deras motiv är lite olika.

Den perverterade logiken bakom detta beslut är att om man diskuterar invandringen så vinner Sverigedemokraterna på det. Så går alltså år efter år utan att problemen i integrationspolitiken diskuteras och eftersom de inte diskuteras så löser man inte problemen heller. Och därmed ger man Sverigedemokraterna rätt eftersom Sd hävdar att man inte FÅR debattera dessa frågor i Sverige. Dessutom ger man Sd problemformulerings-monopolet, som det så vackert heter, och hamnar om man väljer att bemöta dem, omedelbart i en defensiv position. I den här valrörelsen förblev de kort och gott i stort sett oemotsagda.

I detta har alla partierna förbrutit sig, men mest Socialdemokraterna som gjort väldigt klart att man inte tolererar någon debatt om problemen med integrationspolitiken detta valet.

FULT GJORT!

J’ACCUSE Expo!

Och nu kommer det sorgliga. Men det måste sägas. Vi riktar våra pennor mot Expo och säger: J’Accuse Expo!

Socialdemokraterna och arbetarrörelsen har samarbetat intimt med det antirasistiska flaggskeppet Expo. Innehållet i detta samarbete har gjort oss mycket förbryllade.

Expo måste ha sett att Sverigedemokraternas väljare kommer från arbetarrörelsen. Varför har de inte reagerat över arbetarrörelsens relativa overksamhet och över försöket att kalla Sd ett ”högerparti”?

Är det till och med, skräck och fasa, så att någon från Expo var med och drog upp riktlinjerna för den Socialdemokratiska propagandan mot Sd och Alliansen?

Eller är det bara så att man inte biter den hand som föder en? Hade Expo läxat upp sossarna och arbetarrörelsen hade de kanske inte fått pengar därifrån. Var det därför Expo svek?

Men främst undrar vi varför Expo inte brytt sig om att samla argument MOT Sd.s idéer på internet? På Expos hemsida har det funnits massor av information om Sd:s nazianstuckna förflutna och om alla rasister i deras led. Här har Expo gjort ett fantastiskt jobb. Men främlingsfientliga idéer kan bara bekämpas genom att man bemöter de främlingsfientliga idéerna, Men om man söker argument mot Sd:s idéer, som Sd:s hets mot muslimerna, hittar man det INTE på Expos hemsida.

Först trodde vi att det inte fanns, men det visade sig inte stämma eftersom Alex Bengtsson skrivit två UTMÄRKTA böcker ”Sverigedemokraterna har fel” som Expo sprider. Man kan alltså fråga sig: varför kan man bara hitta argument mot Sd:s idéer i Expos relativt svårtåtkomliga böcker, men inte på nätet? Och varför har det varit få pressreleaser eller uppdateringar av Expos hemsida under de sista månaderna som gett några som helst argument mot idéerna?

Efter detta tragiska val bör Expo fråga sig om inte de gjort fel som trodde att man bekämpar främlingsfientliga idéer bäst genom att inte bekämpa de främlingsfientliga idéerna.

Expo bör fråga sig om inte det ändå är smartast att bita den hand som föder en… i längden!

J’ACCUSE Alliansen!

Alliansen ska inte tro att de skött sig så mycket bättre än sossarna. Den enda skillnaden mellan Socialdemokraterna och Alliansen är att deras interna material om hur man ska hantera Sd inte läckt ut.

Vi vet redan vad som finns i detta material. Det är resonemang om att Folkpartiet bör göra några utspel mot burkor och sånt, för att förhindra att borgare lägger sin röst på Sd, och för att kanske locka över Sd väljare till Alliansen.

Dessutom finns det ord om att man bäst bemöter Sd genom att tiga ihjäl dem.

Fredrik Reinfelts kommentar i en tidning, om Jimmie Åkesson, kommer att gå till historien som höjden av feghet:

”– Det är bara det att jag inte kan vinna den debatten – om han inte kommer full och börjar slåss i studion. Så länge som han säger någonting som är begripligt, har han ju överraskat. Håller bara tre procent av befolkningen med honom och 97 procent med mig så är det ändå ett dåligt resultat.”

Samma sak gäller givetvis för Alliansen som för sossarna och Expo. Man stoppar inte främlingsfientliga idéer genom att inte bemöta dem!

Dessutom gjorde Alliansen samma sak som sossarna. De jämförde ett demokratiskt parti, Vänsterpartiet, med Sd. Fult och improduktivt!

Framtiden?

Dreyfuss blev rentvådd och frikänd och politikerna som styrde Frankrike fick sig en näsbränna utan like. Frågan är hur det går här i Sverige.

Hur skulle man bemött Sd?

1) Genom att i god tid innan valet ta debatten om integrationsproblemen och hitta lösningar på dem.

2) Genom att bemöta Sd:s IDÈER på alla plan. I synnerhet genom att visa hur generaliseringarna mot muslimerna är fel och ett farligt sätt att resonera som liknar nazisternas resonemang om judar.

3) Genom att bemöta de idéer och fördomar som vanligt folk har stöder Sd.

4) Genom att locka bort väljarna från Sd.  Socialdemokraterna hade behövt visa att de SER sina kärnväljare: arbetarna. Många arbetare har lämnat partiet på grund av att de inte upplever sig bli sedda. Ett enkelt sett att göra detta på hade t.ex varit att fokusera på sjukförsäkringarna och ungdomsarbetslösheten i valet. Nu kom inte debatten igång på allvar förrän BLOGGARNA började göra det som sossarna inte gjort och spred Klamydiabrevets artikel om utförsäkringarna. Klantigt, eftersom de hade kunnat vinna många röster bland kärnväljarna på detta.

5) Genom att erkänna att fel begåtts i integrationspolitiken. Det kan verka för enkelt och nästan naivt, men ett enkelt ”vi hade fel” betyder så mycket!

6) Genom att ta strid MOT extrem islamsk fundamentalism och andra fenomen som faktiskt inte är önskvärda i Sverige. Att dra gränser är inte fel! Alla personer i Sverige har lika rättigheter och lika skyldigheter!

7) Och genom att garantera TOTAL JÄMSTÄLLDHET för invandrargrupperna. Att muslimer än idag har svårt att bygga moskeer, och inte ens får sätta upp minareter, gynnar INTE kampen mot främlingsfientligheten, tvärtom! Islam ska behandlas jämställt med kristendom och judendom. Alla personer i Sverige har lika rättigheter och lika skyldigheter!

Kampen går vidare!

Kampen går vidare.

Det första som måste göras för att bli av med Sverigedemokraterna 2014 är att man omedelbart sparkar alla strateger som drev de politiska partiernas, och Expos, kampanjer mot Sverigedemokraterna UTOM de som: a) antingen varnade för att man använde fel strategi eller b) de som personligen, kanske privat, bemötte Sverigedemokraternas idéer.

Då man just förlorat ett slag i kriget på grund av generalernas inkompetens är det första steget att de generaler som ledde armén i strid då man förlorade kickas.

De nya strategerna måste bli de som varnade för att man var på fel väg.

För Socialdemokraterna och arbetarrörelsen handlar det om att leta efter de personer i sin organisation som varnat för att man var på väg fel, måste bli de som leder partiets och arbetarrörelsens arbete mot Sd under de kommande 4 åren.

Och NU är det dags att ta den debatt mot Sd:s idéer som man borde ha dragit igång redan 2002.

VI KRÄVER HANDLING, inte ord eller ännu mer av den sorts politik som ledde till att Sd kom in i riksdagen. When you are in a hole, stop digging, heter det! Vi håller med!

———————

Vad var det vi sa!

Till sist ett retligt ”vad var det vi sa” från vår sida.

Michael Gajditza skrev detta på sin blogg i början av augusti:

Öppet brev till de sju riksdagspartierna.

Jag är väljare. Normalt betyder de tre orden inte så mycket men fram till valdagen så ökar ditt och mitt värde för varje dag. Som väljare kan man också ställa krav och det är för att ställa ett sådant som jag skriver den här artikeln. Det är inget märkvärdigt krav samtidigt som det ställs på ett område som tillhör de märkligaste och samtidigt också mest värdefulla för det som vi med ett sammanfattande ord brukar benämna demokrati.

Demokrati är ett värdeladdat ord och det är ett ord med anor som ska uttalas med stolthet. Miljoner människor har dött för att upprätthålla de värden som det ordet förmedlar. I en demokrati ska åsikter mötas och brytas, de ska ställas mot varandra i en öppen och fri debatt och ur den debatten ska det utkristalliseras vilka olika ståndpunkter de partier som deltar i valet intar. Utan en sådan debatt blir demokratin en kuliss och mina möjligheter som väljare att göra ett klokt och informerat val blir starkt begränsade.

Den bild som ett parti tecknar av samhället ska mötas antingen av en lätt korrigerande bild, en starkt korrigerande bild eller en motbild. När något parti påstår något så ska jag som väljare kunna höra och se vad de jag betraktar som mina företrädare anser i just den frågan och jag vill helst att min representant ställs öga mot öga med motståndaren för att jag ska få skillnader och likheter framställda på ett så tydligt sätt som möjligt. Vi har vad som kallas för en representativ demokrati vilket betyder att jag utser andra att föra min talan i olika frågor och beslut.

I årets valrörelse känner jag mig därför sviken. Sviken av mina egna företrädare som inte vill ta den debatt som jag själv gärna skulle ta. Sju partier och 349 ledamöter i riksdagen utgör våra representanter men dessa har beslutat att det finns en del av verkligheten som de ska behandla med nån sorts överlägsen värdighet genom att helt enkelt inte låtsas om den. Jag kan ju säga till alla 349 att värdighet är inte det första ord jag kommer att tänka på, när jag ser er stå där med era huvuden djupt nedkörda i sanden.

Mitt krav består i att ni drar upp skallarna ur sanden och tar debatten med ett parti som oavsett den invandrades medborgarskap vill att invandrare, alltså även de som hunnit bli svenskar, ska ut ur landet. De planerar t.o.m inför skapandet av en särskild återvandringsmyndighet. Nu har de i månader fått föra ut sitt budskap om att allt som kan benämnas elände och problem, är invandrings- och flyktingpolitikens fel.

Oemotsagda så får de berätta för var och en som gitter lyssna att pensionärerna får gå och lägga sig på eftermiddagen p.g.av invandringen. Oemotsagda får de påstå att en ökning av antalet HIV-fall med 38 st förra året utgör en lavinartad ökning som beror på invandringen och de får oemotsagda påstå att den kostar oss flera hundra miljarder årligen.

Nu kräver jag av mina representanter att ni gör ert jobb och bemöter dessa påståenden i den fria och öppna debatt jag talat om ovan och att ni ger oss väljare en motbild att ta ställning till. Inte nog med att ni vägrar ta debatten direkt, ni vägrar också att diskutera de problem med integrationspolitiken som de facto finns. Genom detta agerande så missköter ni inte bara ert jobb ni visar även ett sorts förakt för demokratins grundläggande värden och ni struntar i väljarnas behov av information och upplysning.

Jag ger inte mycket för de partier som av taktiska skäl väljer att frångå grundläggande demokratiska principer och därför kräver jag att ni nu omedelbart tar debatten med Sverigedemokraterna på ett seriöst sätt. Jag kan annars redan nu ringa deras partiexpedition och gratulera till de ca. 25 mandat de får i valet.

Torbjörn Jerlerup skrev detta den 6:e augusti:

Som jag skrivit många gånger anser jag att man kan hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Man kan vara mot Sd, för invandring, vilja lösa de stora integrationsproblemen i samhället och vara mot användningen av odemokratiska metoder mot Sd, samtidigt.

Men så anser INTE riksdagspartierna.

Istället för att bemöta Sverigedemokraternas främlingsfientliga idéer, och de idéer ”vanligt folk” har som stöder dem, och debattera om samt lösa eventuella integrationsproblem, har partierna valt en annan strategi. Man har valt att censurera Sverigedemokraterna och om möjligt stänga ute dem från debatter på framför allt riksplanet.

Det ironiska är nämligen att Sveriges riksdagspartier anser att Sd skulle vinna om man försöker bemöta deras idéer utan censur, t.ex genom att låta dem delta på partiledardebatter. Fredrik Reinfelt förklarade tex så här varför han väljer att inte ta debatten MOT sd:

”– Det är bara det att jag inte kan vinna den debatten – om han inte kommer full och börjar slåss i studion. Så länge som han säger någonting som är begripligt, har han ju överraskat. Håller bara tre procent av befolkningen med honom och 97 procent med mig så är det ändå ett dåligt resultat.”

Liknande säger de andra partierna som menar att Sd skulle öka sitt stöd vid varje form av debatt.

OM det är så är det verkligen dags att göra nåt. Anser partierna verkligen att Sd skulle få 10-20% av rösterna om deras argument fick höras och synas så är det illa. Då är det VERKLIGEN dags att ändra politik i Sverige och debattera hur vi gör för att punktera främlingsfientligheten. Och hur kan det komma sig att så många skulle ge dem stöd i så fall? Kanske pga att det finns problem i samhället? Kanske man skulle ta itu med dessa då?

Och… Är verkligen politikerna så ynkliga debattörer att de inte kan hantera Sd, så är det illa ställt!

Farlig strategi

Hur som helst. Strategin riksdagspartierna har valt är farlig eftersom Sd faktiskt även vinner på att censureras och särbehandlas. De kanske inte växer lika snabbt som de skulle göra om de syntes i TV, men VÄXER gör de lik förbaskat.

Det är ett vågspel politiker och etablissemang håller på med. Som sagt, de skiter  i byxorna och hoppas att hängslena håller.

Men vad gör vi om INTE hängslena håller i höstens val? Vad gör vi om det hade varit bättre att ta striden mot idéerna hos Sd och bland de som ger dem stöd? Vad gör vi om det hade varit bättre att debattera och lösa de problem som finns i samhället som Sd utnyttjar i debatten.

Vem bär i så fall ansvaret för att man inte gjorde så?

Och bara för att understryka våra ord: här är vad Martin Ezpeleta i Aftonbladet skrev:

Jag förstår Sverigedemokraterna. Jag håller inte med dem. Men jag förstår dem…

De har hittat en syndabock, en grupp människor de tror ligger bakom allt elände i landet. Därför försöker de begränsa gruppens inflytande i samhället. Logiskt.

Ofta har jag svårare att förstå motståndarna till SD. Vad driver dem? De verkar ju totalt ointresserade av att diskutera integrationsfrågor. Det vill säga, så länge Sverigedemokrater inte får uppmärksamhet och utrymme. För då jävlar.

Huruvida integrationspolitiken är ett fiasko eller inte, vad som händer i förorterna när röken från bilbränderna lagt sig, hur det kommer sig att det finns invandrarbarn som aldrig träffar svenska barn, tar de med en gäspning…

Den farliga slutsatsen många drar från det är att integrationen funkar illa när vi håller käften men ännu sämre när vi pratar om det.

Men tystnaden är aldrig en lösning. I integrationsdebatten är tala silver och tiga är kattguld. Frågan är inte om man ska debattera eller inte, utan vad man ska debattera. Vem som ska få sätta agendan.

Just nu leder Sverigedemokraterna integrationsdebatten. Den förs på deras villkor. En ointresserad majoritet har låtit en främlingsfientlig, men engagerad minoritet sätta agendan. Att vända på det, kräver engagemang och övertygelse – något som SD-motståndarna ännu saknar.

Som avslutning bör det sägas som kommer att svida ordentligt och kommer att göra oss ganska ogillade i en del personers ögon:

Undrar du varför fascisterna kunde komma till makten på 20-talet och 30-talet ska du studera hur Socialdemokraterna, Alliansen, media och en hel del andra aktörer betett sig detta val!

Och till sist…

undrar du varför kommunisterna och anarkisterna inte kunde stoppa fascisterna på 20-talet ska du studera en bild på Dror Feiler när han blåser vuvuzela eller skramlar med nycklarför att överrösta Jimmie Åkesson eller en bild på Afa när de demonsterar mot Sd.

Det enda dessa grupper lyckats med är att förstärka det martyrskap Sverigedemokraterana eftersträvat och genom detta så har man vunnit röster för det man säger sig bekämpa!

J’ACCUSE! Politikeretablissemanget förde in Sverigedemokraterna i riksdagen. Rikta er ilska mot de inkompetenta politikerna. Det är DE som är det STORA problemet. De har stält till det så att vi inte bara fått Sverigedemokraterna i riksdagen. Vi har dessutom fått ett Sverigedemokraterna som kommer att ha ganska stor politisk makt i riksdagen, vågmästerroll eller inte vågmästarroll!

/ Torbjörn Jerlerup och Michael Gajditza

Dessutom…

Michael Gajditzas hemsida finns här!

Torbjörn Jerlerups hemsida finns här!

Lägg till Gajditza på twitter genom att klicka här!

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

——————————————————-

Läs även detta av Jerlerup:

Hur Socialdemokraterna och Expo svek kampen mot Sverigedemokraterna

Vad jag sa om att politiker borde tagit debatten mot Sd.

Eftervalsanalys del 3: de skulle ha mötts med argument, inte med spyor!

Eftervalsanalys del 2: bristen på framtidsvisioner

Årets första eftervalsanalys: (med valresultatet 2010).

————————————————————————-

För övrigt tycker jag ni också ska besöka Sverigedemokraterna.de också.

Besök gärna Expo.se också, stöd dem gärna, men ta dem i örat och be dem skärpa sig!

—————————————————-

Nytt: DN, Expressen, S, V, S, S, Satmaran, M. Peter Andersson, DN, GP, SVD, HD, Tokmoderaten, FP, Ravenna, SVD, DN, PI, SVD, SDS

—————————————————–

Läs även andra bloggares åsikter om 

Varför jag började blogga…

Anledningen till att jag började blogga var att jag i juni letade efter argument att använda mot Sverigedemokraterna. Och jag letade på internet Först gick jag till de politiska partierna och arbetarrörelsen. Där fanns nästan inget. LO hade lite material, men det var svåråtkomligt och en del av det har jag inte lyckats få tag på än idag. Där fanns många fördömanden men väldigt lite om VARFÖR Sd skulle fördömas.

Sen gick jag in på Expos hemsida. Där fanns mer. Massor av information om Sd:s nazianstuckna förflutna och om alla rasister i deras led. Men jag hittade inte heller där några argument mot Sd:s idéer. Först trodde jag att det inte fanns, men det visade sig inte stämma eftersom jag i augusti fick jag tag på Alex Bengtssons utmärkta böcker ”Sverigedemokraterna har fel” som Expo sprider. Men då blev jag ännu mer konfys. Varför kan man bara hitta argument mot Sd:s idéer i deras relativt svårtåtkomliga böcker, men inte på nätet?

Ja, jag var arg på Expo, rent ut sagt chockad och förbannad. Så jag fortsatte söka på nätet efter alternativ till Expo och såg att det fanns några bloggare som gjorde det arbete Expo borde ha gjort. ViiSverige, Sverigedemokraterna.de och Sd-bluffen främst av alla. Sen fanns det enstaka artiklar av på andra bloggar och i Newsmill och Sourze som var användbara, men det var ärligt talat inte mycket.

Då bestämde jag mig för att skapa en blogg mot Sverigedemokraterna!

Denna blogg är ett resultat av den förfäran och den ilska jag kände inom mig då jag såg att de politiska partierna och det antirasistiska flaggskeppet Expo, inte brydde sig om att bemöta Sverigedemokraternas idéer!

Efter detta tragiska val bör dessa fråga sig om inte de gjort fel och kicka de personer, inom partierna och organisationerna, som trodde att man bekämpar främlingsfientliga idéer bäst genom att inte bekämpa de främlingsfientliga idéerna, utan genom att demonisera de som BÄR dessa idéer!

Bloggens framtid…

Det har varit tre intensiva månader. Men det kostar på i tid och energi att ha en blogg som är en av Sveriges ledande politiska bloggar. Vill man ha 800-1200 unika besökare per dag krävs det tid och energi. Jag har jobb, flickvän, vänner och hobbies att sköta. Så jag drar ner på bloggandet. Nu blir det bloggande när jag har lust, inte flera gånger varje dag nödvändigtvis.

Valet är redan över. Jag länkar här nedan till några av de artiklar jag anser vara viktigast för eftervalsdebatten. Efter valet kommer jag med en retlig ”vad var det jag sa”-artikel. Sen kommer jag att delta i eftervalsdebatten, men på ett annat sätt än nu. Främst genom att kräva ansvar av arbetarrörelsen, som hade huvudansvaret att stoppa Sd men som misslyckades, men även genom att visa hur Piratpartiet kan komma över 1% (eller kanske över 0,5%?) igen till valet 2014 och överleva EU-valet.

Fokus för bloggen kommer att ligga på framtidsvisioner: att vara en blogg för de som vill veta var framtidsvisionerna finns (speciellt i integrationspolitiken).

Oroa er inte, jag kommer att fortsätta vara en finne i röven för Sverigedemokraterna, men även för de som valde att inte ta debatten mot Sverigedemokraterna och därför bidrog till att se till så Sd kom in i riksdagen! Läsarna av denna blogg vet att jag inte brukar hänga ut personer här, men dessa kommer att hängas ut med rumpan bar här!

/Torbjörn

PS

Och tack för alla trevliga kommentarer i gästboken och i mail som jag fått efter detta blogginlägg.


Hur Socialdemokraterna och Expo svek kampen mot Sverigedemokraterna

Vad jag sa om att politiker borde tagit debatten mot Sd.

Eftervalsanalys del 3: de skulle ha mötts med argument, inte med spyor!

Eftervalsanalys del 2: bristen på framtidsvisioner

Årets första eftervalsanalys: (med valresultatet 2010).

*****

En vecka före valet börjar partier och media säga

att ”vi måste göra allt vi kan

för att hålla Sverigedemokraterna från riksdagen,

vi måste avslöja alla nazister i deras led

och motarbeta deras idéer”.

-Typiskt för svensk politik är… att vakna för sent!

*****

Lägg till mig på twitter: klicka här!

———————————————-

Läs även andra bloggares åsikter om ,,

Sociala medier: en demokratisk revolution

Den tolfte september hade DN en artikel om att Sociala medier är en flopp i valrörelsen. (Skärmdumprar finns här och här!) Man vinner inga röster på Facebook eller Twitter, sa medieprofessorn Jesper Strömbäck, utan det är traditionell dörrknackning och tv-reklam som är bästa sättet att nå ut med sin politik. Javisst, det är rätt, skulle jag svar, men ändå fel! Och framför allt är det fel tänkt!

Avståndet mellan politiker och väljare har alltid varit stort. Politiker har sett som en överhet som man ska närma sig med mössan i hand, och politikerna har oftast sett sig som en sån överhet och förväntat detta beteende från väljarna. Så har det alltid varit.

För bara några år sen var det enda sättet att få reda på vad ens lokala politiker gör, och att ta ett samtal med denne, att passivt läsa vad massmedierna säger, eller att gå på ett möte med honom eller henne. Visst kunde man ringa, eller skriva också, men möjligheten till kommunikation har varit begränsad.

Förändring

Det är egentligen först nu, med datoriseringen och revolutionen med internet som det håller på att ändra sig. Plötsligt börjar en del av barriärerna mellan väljare och valda att brytas ner.

Visst är det ännu bara ca 20.000 som aktivt dagligen använder twitter i Sverige, och antalet aktiva politiska bloggare är väl lika många, och många politiker är ännu svåra att bli vän med på Facebook. Men möjligheten till kommunikation finns där på ett sätt som man aldrig tidigare skådat i världshistorien.

Nej, för att 20.000 twittrare är inte alla Sveriges väljare, men en stor del av de som skapar idéerna och kampanjerna, och rapporterar dem, dvs de som FORMAR valrörelser och debatter, finns på twitter, på bloggar och på facebook.

Inte alla svenska väljare formar politiken. Man brukar säga att 80% av befolkningen inte bryr sig så jättemycket om dagspolitiken, 19% bryr sig om vad som hänt eller händer, men bara 0,5%-1% ser till att få saker att HÄNDA. Det är alla föreningars och sociala kretsars eviga dilemma, det är ett fåtal som bär det mesta av utvecklingsarbetet och planeringen. Samma sak gäller för politiken.

Och bara för att man sitter i riksdagen betyder inte det att man tillhör de som vår saker att hända. Jag har mött riksdagsmän som anser att de inte kan förändra ett skvatt i Sverige.

Kort steg mellan att vara passiv och aktiv

Om man VILL är steget kort mellan att vara passiv och att vara aktiv idag. Vill du vara med och förändra Sverige öppnar du ett wordpresskonto och skapar en blogg, du öppnar upp din Facebook konto förmer än din släkt och dina närmsta vänner, och du går ut på twitter, sen är du igång!

Det är inte som förr, att om du vill vara aktiv i rikspolitiken måste du först bli aktiv i en liten lokalförening och gå den vägen.

En genomsnittlig ledig dag för mig ser ut ungefär så här. Jag börjar dagen med en snabbkoll på nyheterna och jag kommenterar kanske nåt på twitter. Jag ser nåt galet i nån riksdagspolitikers blogg, kanske en sosseblogg, och slänger iväg en kommentar på bloggen med länk till nåt jag skrivit i saken. Sen skriver jag nåt morgoninlägg som jag skickar iväg på twitter och pingar genom twingly och andra tjänster så folk kan läsa mitt inlägg lättare.

På eftermiddagen så kanske jag skickar några kommentarer till folk som skriver saker på twitter och skickar vidare länkar till intressanta artiklar jag funnit på nätet. Jag hjälper riksdagskvinna X att hitta material till en artikel som dagen efter dyker upp i Dagens Nyheter, och jag ger tips till bloggare Y som imorgon leder till ett inlägg som sprids ganska mycket över nätet. Jag läser några av mina favoritbloggar, bland politiker och debattörer, och plöjer igenom tips som sprids via twitter och facebook.

PÅ kvällen svarar jag på kommentarerna från sossebloggaren jag skrev till på morgonen, jag blir arg på en moderatblogg och hittar nåt intressant hos en ärkekommunist. Jag avslutar dagen med att skicka en skämtteckning till Gudrun Schyman och att skrattande läsa Federleys senaste twitterinlägg om ostbågar och politik, eller hur nån journalist sagt nåt knäppt om honom :-)!

Och detta utan att känna de allra flesta av personerna egentligen. Fast intressant nog lär man känna ganska många och breddar sitt nätverk snabbt!

Avståndet krymper

Avståndet har krympt mellan väljare och politiker. Och ALLA kan vara med och påverka Sverige och världen. För givetvis kan man göra samma sak i världspolitiken som i den svenska politiken! För nu kan den som har dator och internet nå de som formar debatten och politiken på ett sätt som aldrig skådats i historien.

Visst måste det som debatteras i sociala medier spridas ut till resten av befolkningen också. Utan tvekan. Men sociala medier har sin styrka i att koppla ihop de som skapar debatten!

Inom en snar framtid kommer detta att revolutionera även valdebatterna. Varför ska man ha fasta listor av personer att rösta på som är knutna till regioner i Sverige. En Skånsk centerpartist kanske fastnar för en moderat i Luleå som hon eller han vill rösta på. Personvalet kommer att spela en allt större roll.

Hur val, debatter och röstningar kommer att gå till om femtio år kan man inte ens gissa. Men vill man få en föraning om framtiden ska man titta på de sociala medierna. DE är framtiden!

———————————————

Läs även:

Mickael Zackrisson, Zackrisson, Newsdesk PR 2.0, Signerat Kjellberg, Hammerhanborg, Karpstryparen,

Piratpartiets bloggar: 2022, Troberg, Beelzebjörn, Opassande, Blogge

Och reklamfilmen för PP, rent mjöl i påsen

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Visioner och framtidsidéer

Här samlar jag framtidsvisioner och nya idéer. Idén jag har är att låta alla idéer få fritt spelrum här, därför kommer du att hitta vänsteridéer lika väl som högeridéer, miljöpartistiska och industri och tillväxtvänliga, Socialistiska lika väl som libertarianska. ja, inte nog med det. Ni kommer att se klassiskt ”röda” idéer behandlas ur ett liberalt perspektiv och klassiska liberala idéer ur ett socialdemokratiskt.

Ett speciellt fokus kommer att vara att ge idéer om hur man kan lösa integrationsproblemen i landet, för att göra rasismen och främlingsfientligheten omodern. Min tanke är att idélösheten är det viktigaste att komma över. Partifärg är egentligen en sekundär fråga. En röd och en blå idéspruta borde ha mer gemensamt med varandra än sina ”partikamrater”.

(Se även artikelsamlingen ”Frihet och liberalism”)

————————————————-

Att sätta rätten till frihet och utveckling i fokus, sept 2010

I dagens visionslösa och historielösa politiska värld är det lätt att tro att vi nåt någon sorts ändhållplats för historien.  Men sett i perspektiv är vi mitt uppe i den fas i mänsklighetens historia när individen upptäcker sitt värde och frigör sig. Rätten till människors frihet, under ansvar, är en ny idé i mänsklighetens historia. En idé som är sårbar eftersom den är ung och ny och måste vårdas ömt.

* Visioner av ett framtida samhälle, 24/9-2010:

Socialdemokraternas bristande framtidsdebatt är lätt att upptäcka. Det är bara att jämföra sökningar på framtidsvisioner + Socialdemokraterna med framtidsvisioner + Moderaterna eller Folkpartiet så ser man direkt hur det står till. Och om man hittar någon vision alls bland Socialdemokraterna är det kommunala eller regionala visoner, inte nationella.

* Arthur C. Clarke förutspådde datorrevolutionen, 24/9-2010:

Kunde man förutsäga sattelitkommunikationen, datorrevolutionen och internet redan på 50-talet. Författaren Arthur C. Clarke gjorde det.

* Politiker med visioner? 23/9-2010:

Att googla en stund på ordet ”framtidsvision”, ”visioner om framtiden” eller ”idéer om framtiden” är intressant. Jag har inte gjort det förr. Resultatet är tankeväckande. Det råder verkligen brist på en riktig framtidsdebatt i Sverige. Och mest av allt behöver Socialdemokraterna en framtidsdebatt och visioner… Det värsta är kanske att politiken inte premierar dessa problemlösare och visionärer. De stora partierna söker inte aktivt efter dessa personer och belönar inte dem. Minst av allt verkar Socialdemokraterna göra detta.

* Lös integrationsproblemen, skapa ekonomiska frizoner! 22/9 2010:

I denna artikel ska vi titta närmare på ett förslag som kommer från en moderat, Johnny Munkhammar. Den lösningen innebär att man skapar ”ekonomiska frizoner” i de förorter där det finns många problem med arbetslöshet, kriminalitet och utanförskap. #integration #invandring

Microsofts visioner om framtidens datorer och internet, 22/9-2010.

Hur kommer framtidens datorer att se ut? Vad kommer efter datorn? Och vad ersätter datorns ersättare? Det enda vi vet är att datorn och internet redan idag revolutionerat våra liv. Twitter, facebook och bloggar krymper dagligen avståndet mellan väljare och valda. Denna utveckling måste fortsätta. Piratpartiet har haft helt rätt som satt ljuset och fokus på denna utveckling. Här är en film från Microsoft Labs som ger deras syn på datoriseringen år 2019.

Sociala medier, en demokratisk revolution! 13/9-2010.

Avståndet mellan politiker och väljare har alltid varit stort. Politiker har sett som en överhet som man ska närma sig med mössan i hand, och politikerna har oftast sett sig som en sån överhet och förväntat detta beteende från väljarna. Så har det alltid varit. För bara några år sen var det enda sättet att få reda på vad ens lokala politiker gör, och att ta ett samtal med denne, att passivt läsa vad massmedierna säger, eller att gå på ett möte med honom eller henne. Visst kunde man ringa, eller skriva också, men möjligheten till kommunikation har varit begränsad. Det är egentligen först nu, med datoriseringen och revolutionen med internet som det håller på att ändra sig. Plötsligt börjar en del av barriärerna mellan väljare och valda att brytas ner.

Integrationsprojektet, 2010 och framåt.

Länkar till mina artiklar om problemen med integrationen i Sverige, och hur man kan lösa problemen. I Sverige är brottsligheten högre bland utrikes födda invandrare än infödda ”svenskar”, i USA är brottsligheten LÄGRE bland utrikesfödda invandrare än svenskar. Det tyder på att integrationsproblemen INTE beror på kultur och religion, som Sverigedemokraterna hävdar. #integration #invandring

Eftervalsanalys del 2: bristen på framtidsvisioner, Sept 2010:

Om bristen på framtidsvisioner och idéer i politiken idag. Om politikens problem och en del av anledningen bakom Sverigedemokraternas succé.

* Det saknas en vision för Sverige, juli 2010

”De skiter i byxorna och hoppas att hängslena håller” sa gamle finansministern Gunnar Sträng en gång. Detta skulle kunna sägas om politikerna idag. De saknar framförhållning, visioner och idéer.

* Vad säger de om 2010 år 2210? Juni 2010

I korthet. Medborgarrättskämpen Martin Luther King sa 1967 att en gång i framtiden kommer svälten, och den acceptans vi har av underutveckling och fattigdom, att betraktas som lika barbarisk som nazism, kannibalism och liknande riktigt vidriga saker i mänsklighetens historia. Jag håller med!


Lars Vilks, eller: Konsten att hålla två tankar i huvudet samtidigt!

"Att tänka innan man talar 
är som att torka sig i röven innan man skiter..."

————————————————

Man kan faktiskt hålla två, eller flera, tankar i huvudet samtidigt!

Å ena sidan kan man faktiskt vara mot muslimofobin i dagens samhälle och säga NEJ till Sverigedemokrati, Nationaldemokrati och idioti. Å andra sidan kan man faktiskt vara mot islamsk fundamentalism och säga NEJ till de fundamentalister som vill tysta Vilks och som anser att man inte ska få lov att ”häda” eller ”smäda” religioner i Sverige eller som vill att kvinnor ska gömma sig i burkor och hålla käft.

Jag oroas av att debatten alltför ofta är så enkelspårig att bara en tanke åt gången kan virvla runt i debatten.

När man letar efter lösningar på integrationsproblemen, efter hur man stoppar främlingsfientligheten och hatet mot muslimerna, efter hur man stoppar fundamentalismen, är det ganska tunnsått. Det ironiska är att en av de som klarast och tydligast gett en lösning på dessa frågor är den kontroversiella konstnären Lars Vilks! Detta kan måhända överraska några, men så är fallet.

Det ska vi titta närmare på i detta blogginlägg…

Fortsätt läsa

EAP-bevakning: Länkar och bloggtips

Jag skrev en hel del om denna rörelse på engelska förra året, Lyndon LaRouche is a fraud, och en liten sida på svenska om EAP samt en sourceblog om avhoppade studenters syn på organisationen. Den som vill ta den diskussionen om detta får läsa där, ta diskussionen här, eller kontakta mig privat.

Här följer några av mina artiklar från den bloggen:

FAQ, om LaRoucherörelsen (engelska).

Länkar till andra hemsidor om LaRoucherörelsen:

Min röst går till Piratpartiet!

Jag kommer att rösta på Piratpartiet i höst. Delvis i brist på bättre alternativ, men även för att jag håller med PP i deras grundfrågor.

Annars är jag extremt tvärpolitisk. Jag hittar massor av viktiga utspel i de flesta läger, från Vänsterpartiet till Moderaterna, även om jag nog lutar mer åt vänster än åt höger. Men de etablerade partierna saknar en vision om hur världen ska, bör och kommer att se ut om 50-100 år och det kan jag inte ställa upp på! En politik för idag som inte förklarar och visar vad dagens politik kommer att betyda för världen hundra år framåt kan jag inte acceptera.

PP saknar det globala rättviseperspektiv som jag annars brinner för, dvs ekonomi, utveckling, etc… Men i sina frågor gör de iallafall klart att det som skett med internet och datarevolutionen är framtiden och att ett stopp för internets frihet, och godtyckliga begränsningar i yttrandefriheten, skulle påverka världen negativt i framtiden. Det håller jag med om och därför får de rösten!

Sen känner jag en del av piratpartisterna och vet att de behövs i Riksdagen, som Carl Johan Rehbinder, en bra person som jag litar på! Han får min personröst!

Sen anser jag det vara bra att partiets kandidater är mot Sverigedemokraterna, se artiklar om detta av Rehbinder och Henrik Alexandersson. En annan bild som förklarar mycket kan ni se om ni klickar på läs vidare…

Fortsätt läsa

Behov av ideologisk strid, inte skrämmande propaganda!

”Two things are infinite: the universe and human stupidity; and I’m not sure about the the universe.”

/Albert Einstein

Jag ska vara ärlig. Bristen på djup bland de antirasister SOM GÖR SIG SYNLIGA och de som LEDER arbetet mot främlingsfientligheten i Sverige skrämmer mig!

Kring svenska nationella rörelserna på högerkanten har en serie ideologer börjat dyka upp under de sista tio åren som ändrat och fördjupat debatten på högerkanten, och de svenska antirasistiska rörelserna och kampanjerna mot främlingsfientlighet har inte alls hängt med i utvecklingen. Som exempel kan man ta Motpol.nu t.ex, men även sådana debattörer som Snapphanen. Det är ideologer som har djup och argument. Läs tex artikeln Medlöparnas förräderi och debatten efteråt, eller Oskorei.

Detta vill de som är mot  främlingsfientligheten bekämpa med sånt som Expo. En organisation som lever kvar i Lasermannens tidevarv…

Fortsätt läsa

Stödfest för Hallongrottan den 2/7!

Jag fick en inbjudan som jag gärna delar med mig:

Stödfest för Hallongrottan 2 juli på Högkvarteret

Liksom resten av bokbranschen har Hallongrottan haft ett tufft 2009. För att komma på rätt köl igen har vi stödfest på Högkvarteret 2 juli kl 18-01.

Definitivt program skickas ut 28 juni, men räkna minst med Los Habaneros (Hallongrottans husband), spådomar, kändisar, anekdotmaraton, poesi, brandtal, trollkonster och körsång. Och så kaffe och hallongrottor till alla som köar förstås.

Fortsätt läsa

Flyttar till wordpress för gott!

Jag har nu valt att flytta min blogg. Min nya adress är alltså: https://ligator.wordpress.com . Min gamla blogg hittar ni på: http://ligator.blogg.se

Anledningen är inte bara att Blogg.se är skräp jämfört med fantastiska wordpress. Imorse rasade kommentarsfunktionen på bloggen ihop.  Jag kunde inte föra in en enda av de sex väntande kommentarerna. Dessutom kollapsade en bildfunktion och ett av inläggen från Pappan med mursleven förintades av Blogg.se. Då fick jag nog och bestämde mig!

Min gamla blogg finns kvar, men ni kan inte kommentera mer där. Jag ber alla de som debatterat på den gamla bloggen om ursäkt. Mer härtill var jag nödd och tvungen! Den här ska funka bättre. Ni får ursäkta utseendet. Jag ska göra bloggen vackrare inom kort.

Martin Luther King

Jag har varit politiskt aktiv: en sökare som först sökte i det etablerade. I avsmak såg jag genom det politiska spelet och vände mig till radikala alternativ. Där stannade jag ett bra tag. Sen såg jag de ruttna och mögliga fundamenten i den byggnad jag stod…

I helgen öppnade jag åter Martin Luther Kings bok från 1967. Där formulerade han de ord som betytt mest av allt för mig! Att alla människor har rätt till frihet, utveckling och en hyfsad levnadsstandard. Alla människor skulle kunna få mat för dagen. Ingen skulle behöva leva i fattigdom, skriver han. Fattigdomen kan utrotas lätt på mindreän ett decennium. OCH ATT DET FAKTUM ATT SÅ INTE ÄR FALLET KOMMER I FRAMTIDEN ATT BETRAKTAS PÅ SAMMA SÄTT SOM VI IDAG (1967) BETRAKTAR NAZISMEN. Som något OERHÖRT barbariskt.

Forts…

Fortsätt läsa

Kriser (3)

Men… Det heter också att om du blickar ner i avgrundsdjupet för länge till slut upplever du det snart som att avgrunden stirrar tillbaka mot dig!

Att bära en sorg eller en kris är ett förtroende livet gett dig. Om du förvaltar den väl, kan du medvetet eller omedvetet komma närmare livets kärna inom dig. Om du skådar för djupt ner i helvetetsgapet äter gapet upp dig!

En människa kan ha rätt, alla andra fel!

Diktatorn har en människomassa framför sig. Hundratusen entusiastiska anhängare höjer sina armar i skyn och hyllar sin ledare med skrål och hurrarop. Ledaren står vid mikrofonen, på podiet, och blickar ut över människohavet och ser…

… inte de hundratusen som hyllar honom…

… utan den ende som långt där borta i bakgrunden INTE höjer sin hand till en hyllning, som INTE följer massorna.

Den ende som vågar gå emot massans hjordtänkande anser diktatorn vara ett så stort hot mot hans makt, att dennes icke-hyllning får all uppmärksamhet.

Hjordmentalitet

Det är lätt att få en hjord kor att gå åt samma håll. Fånga bara EN av korna – ledarkon! Sätt en bjällra på kossan, lägg ett rep runt halsen och led ledarkon dit du vill och alla andra kor följer efter!

Alltför många låter sig fångas av hjordmentaliteten och blir som de kossor som följer bjällran närhelst den ringer och varhelst den går. Och den högsta drömmen hos många av hjordmänniskorna är att få en bjällra själv och bli en Big Brother Jessika, eller vad man nu vill bli, och få bjällra med sin klocka under sina ”fiveteen minutes of fame”. Men även en ledarkossa styrs, om inte av modeskapare och smarta producenter så av sitt eget hjordtänkande…

forts…

Fortsätt läsa

Egoistisk altruism

(från 2006)

Jag har funderat mycket över livet de sista månaderna… Och om krisers och sorgers betydelse i vårt liv… Inte för att jag går igenom någon krisperiod, utan för att jag skaffat många värdefulla nya insikter.

Vad är meningen med livet, med kriser, glädjeämnen, sorger och besvär. För mig kombinationen av lycka och att jag satt mina spår och bidragit till att öka lyckan på nåt sätt i världen…

Forts…
Fortsätt läsa