Könsmaktsordningen

Nej män förtrycker inte kvinnor. Könsmaktsordningen förtrycker kvinnor OCH män.

Den ordningen har byggts upp av till största delen män. Men både kvinnor och män bidrar till den idag.

Ett exempel: Män har hållits från uppfostran av barn, det är ett STORT förtryck mot män, minns lika stort som att kvinnor hållits från politiken, faktiskt. Nåt män och kvinnor legat bakom.

(När man säger att män ligger bakom allt ont i världen bör man påminna sig att det är kvinnor som haft och än har huvudansvaret för uppfostran av barnen. Kvinnor har alltså varit med och format männen till det de är.)

För övrigt hoppas jag att Gudrun Schyman läser sin egen debattartikel från idag. Lika lite som allt är bögarnas fel är allt männens fel. Och kollektivsskuld och syndabockstänkande leder ingen vart.

BÅDE mans- och kvinnobilden är skev

Exakt! Det pratas en hel del om att leksaker och förebilder för flickor, som Barbie, representerar ett osunt ideal. Det håller jag med om, helt!! Men… Är förebilderna för unga pojkar mycket bättre? Om idealet för flickan är trådsmalt, ”skönhets”inriktat och rosa så är det för pojkar muskulöst, prestationsinriktat och mörkare färgat. 

Det ena är faktiskt inte bättre än det andra!

Och drömpartnern för en He-man är givetvis en Barbie och för Barbie en He-man. Inte undra på att både unga pojkar och flickor får en skev syn på sig själva och sin kropp med leksaker och filmer som dessa.

barb

Mödrars roll i att upprätthålla sneda könsmönster.

Det blev debatt på två ställen i Facebook när jag återpostade Anny Berglins artikel om Kvinnohat igår. (Gör inte misstaget att öppna sidan och läsa artikeln om du befinner dig ombord på ett X-2000 som jag just nu bara. Bilden är inte rumsren.)

Debatten rörde sig kring det lämpliga att generalisera om män och det har jag ofta reagerat mot. Generaliseringar om män, vita, afrikaner, muslimer och judar ser jag på samma sätt.

Men en intressant sak dök upp i en diskussion som jag funderat mycket över. En debattör skrev detta.

Jämställdheten har stora brister i Sverige än idag. Än idag är det kvinnor som bär huvudansvaret för barnens uppfostran. Det är de som är hemma mest med pojkarna och flickorna… Det är mödrarna som är förebilderna i livet för små pojkar och flickor, papporna är oftast frånvarande. Om man studerar problemfamiljer ser man att i de fall en pojke blivit stökig och begår brott har papporna oftast varit helt eller delvis frånvarande från barnet under uppfostran…

I inlägget efter refererar debattören till Berglings artikel och skriver:

Männen uppfostrar pojkarna i deras efterbild. Deras kvinnosyn återspeglas i pojkarna som små och man ser den när de växer upp till män som åter lär sina barn att bete sig som de och deras fäder. Anny Berglin har rätt. Nu är det dags för män att börja ta ansvar för hur de uppfostrar sina pojkar. Ja, jag skriver män, för det är nåt fel med patriarkatet.

Detta sätter fingret på något som jag ofta funderat på.

Vilken roll har mödrarna? Kan det vara så att det vi har att göra är att BÅDE MÄN OCH KVINNOR måste börja bryta könsroller och mönster vid uppfostran. Kanske det här med skev syn på könen inte är ett problem som har sitt ursprung hos män enbart, kanske är det dags att fråga hur en del kvinnor bidrar till att skapa en del pojkars och MÄNS (liksom n del flickor och KVINNORS) sneda syn på kön och könsroller.

Om det nu är så i vårt jämställda samhälle att mödrarna oftast har huvudansvaret vid uppfostran än idag, vilket bekräftas av statistiken, och ofta är den enda förebilden för de små pojkarna, så kanske ”mödrar” också förmedlar en syn på könsroller som man borde kika lite närmare på.

Kanske det är så enkelt att både män och kvinnor är fast i könsroller och att vi bara kan bryta detta genom att BÅDE män och kvinnor arbetar för att medvetandegöra dessa mönster.

Myten om den starka mannen som ska beskydda en svaga flickan, myter om att flickor ska spela svårtillgängliga och ”hålla på sig” sexuellt sett, beundran för fysiskt starka män”, sprids ännu ganska öppet bland BÅDE kvinnor och män. Än idag kan rövhålen i en by, som alla vet trampar och förtrycker kvinnor, ses som sexuellt attraktiva av en del kvinnor. Än idag kan många kvinnor anse att det naturligtvis är KVINNORNA som ska ha huvudansvaret för barnet. Det kanske är det man ska hugga tag i för att vidareutveckla jämställdhetsarbetet istället för att lägga ansvaret för förmedlandet av mansbilden papporna bara.

BÅDE mammor och pappor förmedlar könsroller till sina barn, till sina pojkar. Den sneda mansbilden är resultatet av BÅDE mäns och kvinnors samt pappors och mammors sneda mans och kvinnobilder.

Några ord om myter kring kvinnlig omskärelse & sexualitet

Kvinnlig omskärelse är vidrigt. De vanligaste formerna går ut på att skära av klitoris och delar av blygdläpparna på flickor. Men hur vanligt är det, och är det en ”muslimsk sed” som rasister antyder. Svaret är: jättevanligt. Men det är inte en muslimsk sed, det är snarast en sed i norra afrika, en sed som både utövas bland  kristna och muslimer.

Man blir riktigt livrädd när man studerar hur utbredd sedvanan med kvinnlig omskärelse är.

Enligt många myter är det bara kvinnor i på afrikas horn, dvs Somalia, som omskärs. Det stämmer inte. 86% av alla kvinnor i Egypten antas t.ex. vara omskurna idag. 2008 antog regeringen och UNICEF att 91% mellan 15 och 49 år var omskurna, trots att lagar mot kvinnlig omskärelse stiftats sen 1996.

Siffrorna om hur många som omskurits är vidrig läsning. Ni kan hitta dem hos UNICEF. 98% i Somalia, 89% i Norra Sudan, 74% i Etiopien, 89% i Eritrea, 30% i Nigeria, 37% i Kenya. Bland både muslimer och kristna, alltså (bara 30% av Etiopierna är muslimer och 50% av eritreanerna).

Om vi tittar på Egypten är det många egyptiska religiösa fanatiker, och konservativa politiker, som vill tillåta kvinnlig omskärelse igen. Det var den förre presidenten Mubarak och hans fru som arbetade mot könsstympning, vilket paradoxalt nog fått många att anta att förbudet va en del av Mubaraks tyranniska styre.

Anledningen till att man omskär kvinnor och män är egentligen samma. Man har velat kontrollera könsdriften. Enligt myten skulle könsdriften hejdas, och risken för onani minskas, om man skar bort alla ”lösa delar” kring könsorganen. I mannens fall förhuden, vilket, det ska sägas, skapar relativt små problem för mannens sexliv. I kvinnans fall klitoris och blygdläpparna vilket totalt förstör sexlivet.

Förespråkare av omskärelse gillar troligen inte att höra detta, men om man läser all sexfientlig litteratur genom tiderna ser man hur  all form av omskärelse kopplats till att kontrollera sexlivet. (Jag stöder inte ett förbud av omskärelse av pojkar, jag inser att det kan inte jämföras med kvinnlig omskärelse, men har inser varifrån sedvanan härrör ändå.)

Nu till myten om den muslimska seden… Det var muslimska läkare, författare och tänkare som för första gången började skriva om klitoris i positiva termer. Det är i muslimska vetenskapliga och filosofiska verk vi för första gången möter taken att mannen har en ”plikt” att se till att kvinnan också njuter då man har sex.

Läs gärna den underbara lilla boken ”Njutningens källor” från 1200-talet appropå just det.

”Kvinnan, liksom mannen, är begåvad med egna samlags- och fortplantningsorgan. Hon är ämnad att fullt ut njuta och inte bara underkasta sig kopulation för fortplantningens skull, som vissa falska apostlar har predikat.”
/Ur Njutningens Källor

I andra delar av den muslimska världen avskyr man idag sedvänjan med kvinnlig omskärelse. Det kan vara värt att hålla i åtanke när man försöker utmåla alla muslimer som onda och galna, som islamofoberna gör.

Kvinnlig omskärelse är ett gigantiskt problem. Men det är att förenkla, och sprida fördomar, att påstå att kvinnlig omskärelse är en ”muslimsk” sedvana. Tvärtom kan man göra som motståndare till omskärelsen gör: använda religionen, islam, mot den barbariska seden med omskärelse.

PS

En del av er skulle nog säga att användningen av burkan i andra delar av arabvärlden är en sed som liknar sedvanan med kvinnlig omskärelse. I gubbars filosofiska verk har man angett som skäl för burkan att man vill kontrollera kvinnors ”kraft” att locka män genom att gömma undan dem, så det är helt korrekt.

Jag är liberal så jag är mot burkaförbud för vuxna kvinnor. Vuxna, myndiga, ska få göra som de vill. Många väljer numera att markera sin självständighet genom burkan, så de kulturella skälen till varför burkan används håller på att förändras, Men det finns all anledning att studera skälen till varför man burkan ens finns. Liknande kontrollsystem för att hålla kvinnor i schack har funnits i Europa. tex sedvanan att gifta kvinnor skulle ha håret uppsatt och dolt, medan ogifta fick ha håret fritt flygande.

Det bör påpekas att så sent som för 300 år sen dömdes kvinnor och män till dödsstraff om kvinnan satt ovanpå vid samlag. Det var ”häxeri”.

Om negativa generaliseringar och makt.

Bloggat på Frihetssmedjan. I samband med debatterna igår om storbråket på HBTQ-festivalen i Göteborg, där jag kritiserade de radikala ungdomarna som sjöng ”avskum be din sista bön” om poliserna, fick jag höra att jag som ”vit medelålders heterosexuell man” inte vet något om hur förtryck eller fördomar och ska bara hålla tyst. Jag kunde läsa ett antal inlägg som handlade om ”den befogade ilskan mot heteromän” och ”poliser” och utsagan att ”heteromän” förtrycker.

Detta är inte ovanligt. Jag har sett det ganska ofta och det verkar bli vanligare. Det generaliseras om ”heteromän”, om ”hetero” om ”män”, om ”medelålders”, om ”svenskar”, och  ”vita” och om ”europeer”.

Kort och gott anses det tillåtet att säga saker mot exempelvis män eller vita som man aldrig skulle kunna säga om judar eller muslimer. ”Män våldtar” kan man säga om man heter Gudrun Schyman,  men jag misstänker att hon inte skulle uppfattas som lika sympatisk om hon skulle säga ”afrikaner våldtar” eller ”judar våldtar”…

Om man pratar med de som gärna generaliserar negativt om de som man uppfattar i ”överläge”, säger de att man måste göra så för att ”påvisa mönster av strukturellt förtryck”. Det anses korrekt, och riktigt att generalisera negativt om de som man uppfattar som i överläge medan det anses vara fel att göra samma mot de som man uppfattar i underläge. På samma sätt anses hat, och även ibland hot, vara ”acceptabelt” om det är den i upplevt underläge som hatar och hotar den i upplevt överläge. Se bara på begreppet klasshat som ofta handlar om grupper av människor.

Att strukturella problem finns är det ingen tvekan om. Att kvinnor diskriminerats, att rasism och fördomar  präglat synen på folk med andra hudfärger, av andra religioner. Det finns samhällsmönster där det vita manliga har varit norm, där heterosexualiteten varit norm, där det svenska varit det korrekta och det annorlunda varit det inkorrekta. Strukturella mönster är viktiga att studera. Men att ta steget därifrån till att generalisera om alla män, alla vita eller alla heterosexuella, är en helt annan sak.

Det finns många problem med ett sånt tänkande. Jag ska försöka visa på några av problemen.

1) Alla rättfärdigar sitt hat med underläge

Problemet är bara att det är få som uttalar fördomsfulla negativa generaliseringar, hat och hot för att de upplever sig vara i överläge. Det KAN förekomma, men oftast är det för att de som hatar, hotar och sprider fördomar känner UNDERLÄGE.

Det tydligaste exemplet är konflikten mellan Israel och Palestina. Det generaliseras ganska vilt från båda parter. Israeler generaliserar om palestinier och palestinier om israeler och judar. Om man pratar med de som gör detta märker man att de känner sig hotade, i underläge. Detta underläge motiverar generaliseringarna om ”förtryckarna”.

Det är kanske så att det kan vara enklare att få med en grupp av människor om man ställer grupp mot grupp…

Muslimhatare ser inte individerna eller nyanserna i islam, de ser ett hot bara. De ser ett islam som de anser är i överläge globalt, och mot de som är i överläge får man ju generalisera fritt. Det enda muslimhatarena gör är att peka på ”förtryckets strukturer”. Antisemiter, samma sak. De ser gruppen judar som de upplever är i överläge i världen, ett hot, och mot de som är i överläge fr man generalisera ju. Det enda de gör är att peka på ”judiska konspirationer”, alltså det ”strukturella förtrycket”…

Kyrkans hat mot homosexuella och avvikare är väl samma sak. De upplevts som hot mot kyrkans och mänsklighetens existens.

2) Grupptänkande är svart och vitt

De negativa generaliseringarna mot de i ”överläge” strukturellt sett har ett stort problem: man missar nyanserna.

man ser en ”vit heterosexuell man” som säger något man inte gillar och säger att denne inte vet vad förtryck, rasism eller könsförtryck är…

Jo, du…

Jag skulle kunna berätta vad jag var med om på skolan när jag bodde i Stockholm som liten. Föräldrarna pratade skånska och jag också. Jag kunde inte ändra mitt språk, det kan jag inte ens idag, jag har skitsvårt att härma dialekter ens. Det underlättade inte att jag hade trassliga familjeförhållanden och dåligt självförtroende och inte kunde bita tillbaka så jag mobbades.

Jag har upplevt allt man kan uppleva som etniskt skånskt barn i Stockholm inklusive att bli pissad på medan bar, flickor och pojkar, härmar ens skånska dialekt i kör och vuxna tittar på. Lärare ingrep inte utan föreslog att jag skulle lära mig uttala RRRRR på stockholmssätt bara. Så skulden för mobbningen lades på mig och min ”etnicitet”.

Därför blir jag rasande när nån ”förståsigpåare” kommer fram till mig och säger att ”du vet inget om förtryck”… Jag blir osynliggjord än en gång och placerad i facket ”vit man”… I överläge, och har alltid varit det och vet inget om hur folk med andra hudfärger kan ha det, sägs det…

Jag kan ge tusentals exempel på liknande saker.

* Norrlänningar mobbades också i skolan. En norrlänning hamnade i duschen medan folk pekade på hans snopp och härmade hans dialekt….

* Bonuspappor och bonusmammor. Jag är faktiskt i den sitsen. Mitt ex barn är mina bonusbarn. Du kan inte tänka dig vilka fördomar många har om en man som väljer att älska och vara med, ta hand om, sitt ex barn efter att förhållandet är slut. ”Du är dum”, ”du blir bara utnyttjad”, jo, sånt får man höra…

* Rikemansbarn. Alla ser dem som i överläge. De fick möta en hel del förakt i sin uppväxt. Klasshat. De tillhörde ju en priviligerad grupp och ”rika” får man ju generalisera negativt om… Jag ska berätta att jag vet om barn från fina familjer som mobbats i skolan, som haft alkoholiserade föräldrar, som misshandlats och våldtagits i hemmet. Säg till dem att ”du har ju alltid varit i överläge strukturellt sett”…

* Barn till alkoholister och narkomaner.

* Barn som vuxit upp i invandrarmiljö och mobbats och kallats ”svennar”…

* Barn som vuxit upp utomlands, i ex. Afrika, och ansetts förkonstiga och mobbats där.

* Män som diskriminerats för att de är män. Jo, de finns. 90% av alla vårdnadstvister slutar med att kvinnan får vårdnaden. Barnbidraget utbetalas till kvinnan per automatik än idag vid delad vårdnad. Män med barn bemöts helt enkelt annorlunda än kvinnor med barn. Kvinnan anser ofta vara bättre lämpade per definition.

* Män som misshandlas psykiskt och fysiskt av kvinnor. Det vet jag också flera som utsatts för. I filmer och i serier utmålas ännu den ”kuvade” och slagna mannen som lite löjlig. Det är ”lille Fridolf” över det hela. De flesta fall av misshandel i hemmet sker mellan man och kvinna men det finns mycket som avviker från den normen. Även en man kan vara offer!

* Barn som bar glasögon eller haft ett funktionshinder, som stark hörselskada, aspergers eller ADHD eller liknande. (Jag bär hörapparat men hade ingen sån som barn. Jag hörde dåligt. Det bidrog givetvis till förtrycket också.)

* Folk som har en läggning som inte syns, tex BDSM (dominans och undergivenhet) och som möter fördomar överallt om de som har denna läggning. Jag vet män och kvinnor som blivit av med sina barn vidvårdstvister för att de hållit på med BDSM. Om man älskar att piska en annan människa, eller njuter av smärta, måste man väl vara sjuk. Det kanske en och annan av läsarna av denna artikel anser också, för övrigt.

Om man vill bli av med fördomar i samhället kan man förhålla sig till upplevelser som de jag räknar upp på två sätt. Antingen ignorerar man detta och gnäller på att ”män våltar” och att ”vita förtrycker”, eller så utgår man från de erfarenheter som de flesta män eller kvinnor har av förtryck och försöker få folk att förstå andra förtrycksstrukturer och fördomar i samhället.

Maktstrukturer

Det är de negativa generaliseringarna, grupptänkandet, vi och dem, som är problemet. Det problemet finns i alla grupper, från de som upplever sig befinna sig lägst i samhället, till de som upplever sig vara högst i samhället. Det är ett gift som genomsyrar allt.

Det gör att den mobbade, underbetalda städerskan börjar gnälla om ”muslimerna”, att den klasshatande vänsterungdomen gnäller på ”vita rika svenskar”, att den rika vita svensken gnäller på ”vänsterslöddret”, att män gnäller på feminister och feminister på män, palestiniern på ”judarna” och israelen på ”palestinier”…

Maktstrukturer är viktigt att studera. Men när det gäller fördomar och generaliseringar är det nåt man bör försöka bemöta och minimera generellt för alla. Alla människor, även folk i ”underläge” mår bra av att undersöka vilka fördomar de har och undvika att generalisera negativt om folk.

Fördomar har alla, mer eller mindre, och det är ett gift.

När jag gick i skolan brukade lärarna ibland ställa frågor om vilka fördomar vi hade. Det är nog fan det enda vettiga som kom ut ur diskussionen om förintelsen i skolan. Undervisningen om den var undermålig. Alla elever i klassen var överrens om att det var virdrigt det som skedde judarna. Då ställde läraren frågor om vilka fördomar vi hade… Sånt är effektivt. Det finns inget mer effektivt sätt att diskutera fördomar i samhället än att utgå från vilka fördomar man själv har, som individ och grupp.

Tyvärr är det många som gärna gnäller på vita, heteromäns strukturellt förtryck som aldrig gör såna saker. Jag vet möten som hållits om strukturell rasism där alla i publiken varit rörade överrens om det ”vita förtrycket” men där man inte ställt frågan. ”hur ser våra fördomar om folk, och om ”förtryckarna” ut”?

Det är inte alla av de som driver kampanjer mot könsförtrycket som ställer sig den frågan: ”har vi kvinnor fördomar om män också?”

Det påminner mig som sagt om hur det kan vara ibland när man är i ett sällskap som tror att jag inte varit med om mobbning och att bli mobbad och kan få höra att ”du minsann inte vet”…. Mitt sätt att hantera alla fördomar i samhället är att i möjligaste mån peka ut negativa generaliseringar från ALLA håll.

Då slipper man falla i de fällor som man lätt faller i om man blandar in makt (underläge och överläge). Historien visar att vi MYCKET LÄTT missar grupper i underläge, eller att folk i överläge ser sig som underläge och hetsar mot grupper i reellt underläge genom att påstå att de är i överläge.

Vill du veta vad negativa generaliseringar och fördomar om de i överläge kan leda till? Fråga barnen till Tyskertöserna i t.ex. Norge. Hatet mot tyskarna efter andra världskriget hade sina konsekvenser och drabbade barnen till ockupanterna…

Vådan med att generalisera är att generaliseringar drabbar alla, även de som inte följer mönstret. En släkting till mig i Höganäs lär ha mött en tysk under kriget. Han hatade nazism och Hitler och sa nåt i stil med ”jävla nazist” eller jävla tyskjävel, åk hem” när han mötte tysken. Tysken han attackerade var en judisk socialdemokrat som flytt undan Hitler och kriget och som hamnat i Sverige…

Att tänka efter före man använder negativa generaliseringar om andra kan verka jobbigt för många. Det är inte så svårt. Det handlar inte om att generaliseringar bör förbjudas, utan mer om att i synnerhet negativa generaliseringar visat sig lätt kunna leda till fördomar, hat och våld genom hela historien. Detta gäller alla och allt även generaliseringar om förtryckarna.


Ett ord (till) om feminism och anti-feminism

Jag har haft tillfälle att prata irl, öga mot öga, med en s.k. feminist och en s.k. mansrättsförespråkare denna månad och har några funderingar.

Det är så typiskt…

Feministen pratade om att hon ville kvinnor skulle ha halva makten och hela lönen, men ansåg att orättvisorna när det gäller mäns rätt till vårdnad om barn var mindre viktigt. Männen får visa att de förtjänar halva makten där, var hennes åsikt. Nä’r jag tog upp exempel på män som förvägrats kontakten med sina barn verkade hon ganska liknöjd och kommenterade inte det. Och hon tyckte det var bra att barnbidrag automatiskt går till kvinnan.

Maskulinisten å sin sida… Ja, jag låtsades att inte känna igen honom. Men jag vet vem han är. Först beter man sig som ett jävla lurvigt rövhål i relationen och sen kräver man ”lika rätt”… Suck! Han gillar Per Ström och syns ibland i debatten som anti-feminist.

Han pratade om sin kamp för sina barn. Jag frågade hur det gick i den kampen. Jo, han processar om det. Vi kommer in på frågan om hur mycket han hade hand om barnen i relationen och han säger att kvinnan ”ville bestämma” och därför gjorde allt och att han aldrig nattat barnen. Sen frågar jag hur mycket han träffar banen nu under processen. han säger att han inte sett dem på flera månader. Jag frågar om det är exet som vägrar låta honom träffa dem. Han säger nej, han har bara varit upptagen med sitt jobb och att bygga på sitt hus (!) och vill för övrigt ha ett papper från rätten på att han har halva makten (han sa det).

Ibland undrar man hur människor är funtade! Som pappan till mitt ex barn som jämt klagade på att mitt ex ville ”sabotera umgänget med honom” trots att han inte ens visste när barnen var födda och trots att han kunde försvinna till Peru 3-4 månader utan att höra av sig till barnen (och givetvis utan att ta ansvar)…

Att föra gaffeln till ögat…

Numera ställer jag alltid några frågor till de som kallar sig  feminister och maskulinister (eller anti-feminister).

Till feministen säger jag. ”Bra, du kämpar för kvinnors rättigheter. Vad gör du för att kvinnor ska släppa det väldigt många kvinnor fortfarande har mest makt i, tex över barnen och hemmet? Vad gör du för att kvinnor ska sluta förslava sig sälv, tex genom att attraheras av rövhål som misshandlar sina kvinnor, eller genom att se ner på sig själva?

Maskulinisten (anti-feministen) frågar jag om de förstår varför kvinnor har haft anledning att vara arga fram till vår tid, orättvisorna har ju varit gigantiska? Jag frågar om de förstår varför många kvinnor än idag är ganska arga över hur män ofta beter sig eftersom många ganska rakt upp och ned skiter i att ta hand om barnen än idag.

Prata med foten i munnen?

Jag ska vara rakt på sak och ärlig.

Gudrun Schyman är inte seriös i mina ögon för man ser aldrig henne kritisera kvinnokulturens brister, eller det faktum att en hel del kvinnor har makt också som de inte släpper från sig. Att bara 50% av alla män får vårdnaden av barn vid skilsmässor och liknande är inte bra alls!

Manskämpen Per Ström är lika oseriös. Jag ser aldrig honom kritisera problemen inom manskulturen och han visar ingen förståelse för att kvinnor efter tusentals år av förtryck, fram till vår tid, som manssamhället utövat, faktiskt kan ha anledning att vara lite arga, och försiktiga.

I övrigt tror jag på lika rätt. och jag tror att om resterande orätttvisor i förhållandet män och kvinnor ska tas bort är det dags för männen att sluta gnälla på feminister och istället börja rätta till de återstående problemen i sin egen kultur: manskulturen. För kvinnor gäller samma sak: sluta gnäll på män och börja rätta till problemen i kvinnokulturen.

Vill man ha halva makten får man släppa det man har mer makt i och bjuda till. Om kvinnor bara vågade kräva att män tar halva makten även ifråga om barnen, och om män började våga kräva på allvar att FÅ den genom att visa att de tar ansvar skulle mycket vara vunnet.

Det är inte så illa för någondera parten

Så jämställt som Sverige är idag har det aldrig varit. Så mycket som män tar ansvar och har RÄTT till barnen som i Sverige har vi aldrig sett i världshistorien. Det är bra! Det ha vi gjort bra! Och kvinnor är närmare lika rätt med männen i Sverige än någonsin tidigare i världshistorien, vill jag påstå, och återigen är Sverige i framkanten. Det är bra! Det ska vi fortsätta med!

Nästa steg är att vi lyssnar till varandra. Maskulinisterna skulle må bra av att lyssna på vad feminister menar och feminister på att lyssna mer på maskulinister! Maskulinisterna är ganska bra på att visa vilka kvinnokulturens brister är och feministerna (även de rabiata) på att visa manskulturens svaga sidor.

Tills dess får ni ursäkta att jag mest blir illamående av att se typer som per Ström och Gudrun Schyman kasta tårtor i varandras ansikten!

Politiska generaliseringar ställer grupp mot grupp!

Ibland verkar det som om vårt samhälle är byggt på generaliseringar om andra. ”Muslimer är”, ”ateister är”, feminister är”, ”män våldtar”, ”kvinnor gör”, ”rika är”, ”liberaler är”, ”Socialdemokrater är”, ”kommunister är”, ”ateister är”… Och GUD vad jag hatar det!

Jag hade en diskussion på twitter igår om generaliseringar.

Ursprunget till diskussionen var ett par tweets jag och Gudrun Schyman utbytte om extremfeminism. Min tes var att jag djupt ogillar att Gudrun Schyman generaliserar om män, typ: ”män våldtar”. Det är lika fel som då Per Ström, eller nån av antifeministerna säger att ”feminister förtrycker män”…

Det ledde till att en bra och fruktbar diskussion kom igång där inte alla vara överrens. En del försvarade generaliseringar med att det var ”strukturer”, andra med att det är ok om det finns mönster.

Jag drev linjen att politiska generaliseringar om grupper är är problematiska och ställer till problem.

Låt oss kika närmare på generalieringarna som fenomen!

”Om så bara en enda tysk, eller en enda jude”!

Walther Rathenau hette en tysk utrikesministern i början av 20-talet som också var filosof. Han var jude och mördades mot slutet av sitt liv av en antisemit.

Han gjorde vad han kunde för att bemöta generaliseringarna mot judarna på den tiden. För det var faktiskt, riktigt, riktigt illa efter kriget. Judarna gjordes till syndabockar för den tyska förlusten vid första världskriget och för oroligheterna efter kriget.

Rathenau såg sig omkring och insåg att även tyskarna som folk var utsatta för en generalisering som på vissa sätt liknande den som judarna utsattes för inne i Tyskland. Tyskarna gavs ensamt skulden för första världskriget och demoniserades något enormt under och efter kriget. Tyskar var grymma, och värre än djur sa många.

Ratehnau använder detta i ett av sina tal som jag läste för många år sen.

Han sa ungefär så här:

”om så bara en enda jude är god då alla andra är onda, är antisemitismen fel, och om så bara en enda tysk är god då alla andra är onda, är det fel att utmåla tyskar som värre än djur”…

Sen följer en beskrivning av vad tyskar utsätts för, hur de diskriminerades och internerades i USA under kriget, om hatet mot tyskarna som grupp (och en känga mot Tyska regeringen som under kriget hetsade upp lika mycket hat mot England, Frankrike och Rysssland) och de ord jag aldrig glömmer. Han sa ungefär så här:

Att se gruppen bara, och inte individerna OCH gruppen, är hatets senapsgas.

Generaliseringar  förenklar

Generaliseringar finns överallt.

Ni som följer denna blogg vet att jag är ganska arg på Sverigedemokraterna, Nationaldemokraterna och Politiskt Inkorrekt.

Det främsta skälet till att jag är arg är att de har som partikultur att allt som oftast generalisera om andra folk och kulturer. ”Islam” är, ”romer” är och ”invandring” är… Islam görs t.ex. till syndabock för problemen i Sverige idag utifrån ett Sverigedemokratiskt främlingsfientligt perspektiv.

Men det generaliseras även hej vilt mot Sverigedemokraterna! Bara för att partiet genom sin partilinje generaliserar och väcker upp hat genom det, betyder det inte att alla Sverigedemokrater är dumma, korkade eller hatiska. Bara för att partiet bildades av ett gäng nazister betyder inte det att alla Sverigedemokrater är nazister. Skillnaden är viktig!

Men det är inte bara här problemet finns.

Könsdebatten är infekterad av generaliseringar, förklädda till ”bevis”. Extrema feminister som ältar att ”män våldtar” att ”män förtrycker”, etc… En sak gör de bra. De pekar ut hur kvinnor än idag lider av orättvisor pga sitt kön, men när de ska prata lösningar och analysera bakgrunden är det jämt och ständigt alla dessa ”män, män, män”…

Även extrema antifeminister generaliserar. De pekar ut ”feminister” som skurkar som svartmålar och förtrycker män.

Båda extremerna i könsdebatten har dessutom den dåliga smaken att försöka vinna över motståndaren genom att förminska och osynliggöra de problem som motståndarlägret pekar ut. (Ett annat dilemma som generaliserare ofta har…) Detta sker oftast omedvetet. Extrema antifeminister pekar ut att män dör i krig och ställer det mot kvinnor som misshandlas. Extremfeminister säger att ”män slår kvinnor” och osynligör män som slås av män och kvinnor som slår män och andra kvinnor…

Men inte bara där generaliseras det. I politiken görs det hej vilt; speciellt om andra grupper. ”Företagarna gör”, liberaler tänker”, Socialdemokrater är” och kommunister har”…. Och rika ställs mot fattiga och fattiga mot andra ”medelklass (som alla vet ”är …”).

Generalisering mot religioner är ett gift som inte bara finns bland Sverigedemokrater. Jag har icke främlingsfientliga vänner som är religionskritiker som också generaliserar ibland om islam, eller kristendomen. man kan tycka privat att koranen eller bibeln är som Adolf Hitlers Mein Kampf. Men sagt rakt upp och ned utan att skilja på hur folk TOLKAR sin heliga skrift blir det bara polariserande och gemneraliserande och föder hat och oförståelse.

Så kan man fortsätta.

Stereotyper om folk med funktionsnedsättningar finns det gott om. Speciellt om psykiska funktionsnedsättningar. Folk med aspergers syndrom har jag hört så mycket negativa föreställningar om så jag spyr.

Och sist men inte minst. När man påstår att ALLA sexarbetare är offer som haft en trasig uppväxt, som egentligen inte vill vara sexarbetare, då generaliserar man också så in i helvete!

Generaliseringar som behövs

Det är komplicerat detta med generaliseringar.

Att generalisera är nog en av de egenskaper som gjort oss till människor. Vi ser en mängd enskilda träd och kallar det skog. Vi ser mest granar i skogen och kallar det granskog, även om björkar finns där också. Vi ser en mängd hus och kallar det by eller stad eller ”en håla”. Vi ser en mängd människor och kallar det Sverige.

Denna strävan efter att generalisera hänger ihop med vår vilja att systematisera och ordna vår verklighet runt omkring oss. Vi ger namn åt allt. Namngivning och systematisering bringar struktur i verkligheten.

Rätt använt, i vetenskapen och samhällsdebatt är sådana generaliseringar av godo.

Problemen kommer när man för in generaliseringarna i analyser, i samhällsdebatt och politik.

Här kommer också faran med generaliseringarna in. För med strukturskapandet och gruppskapandet kommer också begreppen ”vi” och ”dem”. Är det något som mänskligheten tyvärr varit bra på är det att resa taggitrådshinder mellan människor.

Detta kanske hänger med sen vi var djur och levde i flock. Som människor blev detta stammar som slogs om begränsade resurser och där de andra stammarna ständigt var ett hot mot den egna stammens överlevnad.

Det är här generaliseringar blir ett problem. den egna gruppen blir ”finare och bättre” än de andra. Den andra gruppen tillmäts vissa egenskaper som grupp och i kampen om resurserna leder detta ibland till att hat växer fram som en följd av resursbrist och generaliseringar.

Det är när generaliseringar används politiskt som problemen uppstår!

Man har demoniserat fiender, generaliserat om kön och satt grupp mot grupp i tid och evighet.

Att säga att många invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken är inget problem. Att säga att ”invandrarna begår mer brott” är ett problem.

Att säga att det finns problem i en kultur, tex manskulturen, är helt ok. Att visa att en kultur runt män har problem, och att säga de flesta män accepterat och drivit på könsförtrycket mot kvinnor är också ok för mig. Det är till och med helt ok att peka ut kulturella problem bland kvinnor, skåningar och afrikaner för mig.

Men när man generaliserar tar man ett steg närmare hatet!

För 150 år sen generaliserade väldigt många hej vilt om kvinnor. Kvinnor ”är” ologiska, känslovarelser, inte bra på vetenskap och teknik, etc, sa man… De som bekämpade detta förtryck av kvinnor gjorde det dels genom att peka ut hur kvinnor hållits i underlägsenhet genom seklen (man kan kalla det patriarkala strkturer), men det absolut effektivaste var när de, likt Mary Wollstonecraft, helt enkel säga ”ni säger alla men inte jag” eller ”ni säger alla, men inte hon”…

Historiskt sett har det ett av de effektivaste sättet att bemöta generaliseringar och får folk att tänka om, alltid varit att få folk att se att ”men de är ju som vi”… Eller ”vi är ju som dem”… Att bryta stereotyperna.

Stereotyper om islam kan frodas därför att folk i och utanför de främlingsfientliga grupperna mött få muslimer som ”varit som dem”… Möter man bara extremister eller hör skräckpropagandan om islam från Pat Condell, Geert Wilders eller Sverigedemokraterna är det lätt, alltför förbannat lätt, att tro att alla är som ”skräckbilden” av muslimen.

Men vetenskapen då?

Vetenskapen? Ja, jag hör allt som oftast att ”vetenskapen” bevisat generaliseringar om något folk eller någon grupp. Vetenskapen lär ha bevisat att ”män” förtrycker ”kvinnor”, att ”vita” förtrycker ”svarta” idag, sägs det ibland också hänvisar man till strukturer där den vita mannen ses som urfadern till allt ont.

Jag har läst analyser där den ”vite mannen” på nåt invecklat strukturellt sätt anses ligga bakom slaveriet.

Och ja… Europeernas slavhandel var vidrig. Men hade det funnits slavhandel mellan Afrika och Amerika om intet färgade afrikaner redan i hundratals år bedrivit slavhandel i Afrika när Europeerna kom dit? Kanske var slavhandeln resultatet av att två människoföraktande synsätt och ideologier möttes?

Tesen om den vite mannen och slavhandeln, förklarar inte som araberna drev slavhandel, eller slavtrafiken mellan tex stammarna i nuvarande Nigeria.

Feminism kan inte heller förklaras med generaliseringar.

Jag har läst historia och hatar hur mulliga mansgrisarna under sken av vetenskaplighet sa att ”kvinnor är…”… Och jo, man hänvisade både till biologi och sociala strukturer! Så jag ska vara ärlig. Ser jag en bok om förtryck mellan könen som använder samma generaliserande språk om männen som de mulliga mansgrisarna använt om kvinnor i tusentals år, så åker den ”vetenskapliga” rapporten i soptunnan!

Då kan jag lika gärna spå i kaffesump, det känns vettigare… och mer vetenskapligt!

Det goda exemplet, den goda förebilden

Typexemplet på en debatt som spårat ur totalt är pajkastningen kring Sverigedemokraterna. Främlingsfientliga idéer finns, men anses inte värda att bemötas med idéer och motargument. Istället generalisera Sverigedemokrater mot muslimer och invandrare och mot ”PK-etablissemanget” medan motståndarna kastar glåpord och hat mot Sverigedemokraterna. Blåser i vuvuzuelor, saboterar, tystar och förlöjligar INDIVIDERNA.

På exakt samma sätt bedrivs ett veritabelt könskrig mellan Per Ström och co i ena skyttegraven och ett gäng feminister i andra graven, tex Gudrun Schyman. Där krigar man mer med varandras argument och generaliserar och har sig och vägrar att se att motståndarsidan har en poäng.

Tro mig! Jag är mot Sverigedemokraternas främlingsfientlighet! Jag är mot brottslighet och problem i samhället! Jag är mot det förbannade förtryck kvinnor (ja, kvinnor!) utsatts för i årtusenden. Jag är dessutom mot det förbannade förtryck mot mannens rättigheter som det innebär att barn har ansetts vara en del av kvinnokulturens maktsfär!

Men jag vill bemöta detta med argument och idéer och genom att hålla fram det goda exemplets makt!

Genom att visa att ”de andra” är som ”vi” kan man förändra samhället i stort och smått. Det kan man göra genom motargument. Och det kan man göra genom att närma grupperna varandra. De Sverigedemokrater som upptäcker att muslimen i förorten har samma rädsla för sina barns framtid, samma rädsla för brottslighet och problem i samhället, och fungerar som en själv, kan man få Sverigedemokraten att sluta generalisera om andra och kanske äcklas av klimatet i sitt parti.

Män och kvinnor som offentligt vågat bryta könsstereotyperna har betytt mer för att bryta ”könssstrukturerna” än tusen akademiska rapporter om patriarkala strukturer.

Även jag generaliserar ibland. Men jag vill sluta göra det! Om det är något som skapar, och sprider hat så är det dessa förbannade generaliseringar! Politiska generaliseringar är verkligen roten till allt ont! 😉 Eller hur!

Låt oss försöka ta striden mot tusentals år av förtryck av kvinnor, mot rasism och främlingsfientlighet, för människorätt, utan att göra om historiens alla misstag med att sätta grupp mot grupp! De som är med på det räcker upp handen!?

Mer läsning

Till individens försvar

och några saker jag skrivit om könskriget,

Debattråd till Fi, Maskulinister och Feminister, Könsdebatt utan sans och balans

Nätmobbingen mot Blondinbella igång igen…

Nätmobbing är inte kul. Nu är den igång igen oh måltavlan är Isabelle Löwengrip, som vill skapa ett entreprenörsgymnasium. Bra! Men se det tycker inte alla. En tjej som är höger, framåt och entreprenör är visst för mycket för många. Jag har skrivit om detta förr, i denna artikel: ”till Blondinbellas försvar”, tex. Idag publicerar jag en artikel av Mattias Svensson från 2008 om Blondinbella som är bra. 

Bra med egoism, sade Isabella Löwengrip

I en TV-intervju på Resumé sade Isabella Löwengrip aka Blondinbella att det är bra med egoism, hon vill ”få egoism till ett positivt ord” därför att tjejer idag har för dåligt självförtroende och för att hennes egen framgång bygger på att hon värderar sig själv. I Expressen ber hon dessutom klåfångriga politiker att hålla tassarna borta från möjligheter för unga tjejer att tjäna pengar på sitt modebloggande:

”Jag är så otroligt trött på denna jantelag i Sverige som ligger över oss som ett tjockt tungt svart moln. Det är det här molnet som gör att vi i Sverige ligger långt ner på listan över antalet kvinnliga entreprenörer, efter Moldavien. Det är jantelagens fel. Människor som Maria Wetterstrand som ägnar tid åt att klaga på bloggar – istället för att främja denna modeindustri som det faktiskt går att tjäna massvis med pengar på – medverkar till det. Vad spelar det för roll vad det är för företag man driver (så länge ingen kommer till skada)?”

Det är bra, riktigt bra till och med. Så insiktsfull var inte jag när jag var 17 år. Självklart har hon helt rätt. Egoism, att se till sina egna intressen, handlar inte om att bete sig illa mot andra (det är ju tvärtom vad de missunnsamma politikerna gör) utan om att förverkliga sig själv. Det finns miljontals sätt att göra livet storslaget som även berikar eller åtminstone inte skadar andra. Så låt människor vara fria att göra det utan politiska restriktioner.

Låter som hämtat ur Ayn Rands filosofiska romaner Urkällan och Och världen skälvde, som jag hoppas att Isabella så småningom läser. Man ska inte glömma att även Rand var en mycket glamour- och skönhetsfascinerad ambitiös ung kvinna i Hollywood på 1920-talet, innan hon slog igenom som författarinna och filosof. Ska bli mycket intressant att följa vad Isabella Löwengrip utvecklas till.

Egoism är bra, tjejer borde ta för sig mer. På ett mer intellektuellt (och inlindat) plan är det även vad Isobel pläderar för i sin läsvärda Bang-text. Missa inte den heller.

Publicerat 2008-03-20 av Mattias Svensson

PS

Mattias låter hälsa via twitter:
@Jerlerup Tack, noterar att jag kritiserar @M_Wetterstrand i texten. Hon har blivit bättre sedan dess 🙂 http://bit.ly/jwd4Wj
Dessutom: läs om Modebloggseländet här!

Till Blondinbellas försvar!

Unni Drougge skriver idag att Blondinbella förstört många unga tjejers liv. Jag tillhör dem som lite kategoriskt sett ner på fenomenet Blondinbella. Det erkänner jag.  Så tänkte jag tills jag för nåt år sen började märka att det finns en viktig skillnad mellan Blondinbella och en bloggare som Kissie. Blondinbella utstrålar att ”du duger som du är” medan Kissie bara utstrålar ”du duger inte som du är”… Skillnaden är som mellan natt och dag. Därför kan jag inte instämma i all kritik mot Blondinbella som jag hör överallt.

Det finns ett slentrianmässigt attackerande av s.k. modebloggare som inte jag gillar.

Ok. Mode är inte min grej. Jag är historienörd och bloggar politik. Men det ska väl inte ha med saken att göra? Är det mode betraktar genast en del tyckare det som ”ytligt” och därmed förkastligt. Varför? Därför att det bara antas handla om pengar och fester.

Som Unni skriver:

När Isabella Löwengrip går i svaromål här på Ann Charlott Altstadts Expressenartikel ”Den blåsta generationen” använder hon den ekonomiska framgången i sig som ett argument och skriver: ”Man ska inte glömma att modetjejerna faktiskt tjänar mycket pengar.” Isabellas existensberättigande räknas i summor, medan det egentligen från början var en helt annan verklighet som tog henne till dessa svindlande siffror. Närmare bestämt en svindlande enfald. Enfalden var innehållet som blev en språngbräda till det man idag kallar framgång.

Men varför denna hejdlösa kritik mot modebloggarna?

När en frimärksbloggare pratar om att han köpt ett frimärke för 50.000 och deltagit på en fest på frimärksklubben, är det ok. Men när en modebloggare säger att hon eller han köpt en outfit för 10.ooo och ska på fest, är det plötsligt fel?!

Varför denna moralism? Är det pengar och mode Unni Drougge egentligen ogillar? Eller är det det gamla vanliga vänstergnällandet mot företagandet?

Unni skriver:

Blondinbella blev Isabella Löwengrip med hela folket, en self made woman, en ung och driftig entreprenör med pengar och inflytande. Hon blev till och med utsedd som feministikon….

Jaha, så att hon är ung och driftig blev plötsligt ett problem. SUCK!

Mer än mode

Jag har en vän som förklarat för mig varför hon gillar Blondinbella. Så här skrev hon:

Jag hade bulimi. Nu i efterhand vet jag att jag inte mådde bra. Jag var missnöjd med min kropp. Jag hatade min mage och hatade min näsa. Och hatade hela mig. Då läste jag Isabella. Hon skrev om kärlek. Om att vara nöjd med sig själv trots att man inte var perfekt. Jag skrev till henne. Hon svarade mig och la till ett foto. Hon skrev. Jag är inte perfekt heller. Sen berättade hon om sina känslor att inte räcka till för pojkvännen. Att inte få bästa jobbet. Sen bad hon mig skriva till henne vad jag drömde om att göra i livet.

Jag kan känna olust när jag ser en sånt som ungdomar utsätts för. Men min skiljelinje går inte mellan att bli entreprenör och inte, att tjäna pengar eller inte, utan mellan att sprida idén att man duger som man är och inte.

Samhället genomsyras alltför mycket av att man inte duger som man är.

Hennes stora sak just nu är att inspirera andra unga att börja skapa företag. Hon skriver:

Ann Charlott Altstadt är besviken på vår generation för att vi inte står på Sergels Torg med plakat och demonstrerar. Vi har inte samma behov att göra detta som tidigare generationer eftersom vi har nya kanaler för att uttrycka oss. Genom bloggar och Twitter sprider vi våra åsikter. Vi behöver heller inte gå ihop på samma sätt som tidigare eftersom vi kan lösa många av våra problem på egen hand. Om man känner att ens lön är orättvis kan man själv gå till chefen och lösa det, eller så kan man byta jobb. Jag tror att vi har ett bättre samhälle än tidigare där unga har mer att säga till om.

Vi har också fler valmöjligheter. 90-talisterna har vuxit upp med föräldrar som varit nedtryckta av jantelagen och tvingats välja den traditionella vägen. Vi har sett dem gå till jobbet varje morgon och komma hem trötta. Vi vill testa nytt. Man behöver inte vara kvar på ett jobb i 15 år om man vantrivs. Man vill inte ha en fast anställning. Istället vill man vara frilans så att man kan vara sin egen chef – oavsett om lönen är lägre.

Ann Charlott Altstadt skriver att den som är entreprenör inte har samma trygghet som den som är anställd. Men det nya är att valmöjligheterna ökat. Man kan välja den traditionella vägen, men man kan också bli entreprenör. I min tidning skriver vi att man inte måste göra karriär, att det är en valmöjlighet. Ärligt talat ser jag mer upp till Elin Kling som skriver om kläder och märken än en kvinna som jobbat i 25 år på en plats och vantrivs. Elin Kling tjänar trots allt pengar på sin hobby!

Idag har man möjligheten att vakna på morgonen och göra något som är kul och få betalt.

Det kan jag stödja…

Visst… Alla har inte riktigt samma förutsättningar som Isabella Löwengrip. Hon är moderat och moderater är inte alltid så bra på att se snedfördelningar i samhället. Det är inte lika lätt att bli ung entreprenör om man har en ensamstående, fattig, fyrabarnsmamma som mamma, som om man har en entreprenör som pappa. Där håller jag helt med kritiker som pekar ut att Blondinbella har en svag sida.

Men nog tusan kan man även då! Därför är det rätt att som Isabella kritisera jantelagen. En person som vuxit upp i relativ fattigdom måste även han eller hon resa sig över sina omständigheter och ta stegen för att förändra sig, och kanske Sverige också. Då är lik förbannat Jante ett problem.

Men det är inte det kritiker siktar in sig på framför allt.

Jag har sett att hon fått ta en hel del skit från folk som tycker det är hemskt att hon är företagare. Jag ser att hon får ta lik mycket stryk för att hon kritiserar skönhetsoperationer och bantningshysterin.

– Om du accepterar dig själv som du är kan du vara en bra förebild och få dina vänner, syskon och andra runt dig att känna likadant, skriver Isabella Löwengrip. Bra! Vi behöver fler som säger så, inte färre. Därför kan jag inte instämma i hetsen mot Blondinbella.

Gnället på Blondinbella luktar ärligt talat nätmobbing lång väg!

Bella, Bella, dinledamot, devote, mummyfied, blogg

Könsdebatt utan sans och balans.

Mansnätverken funderar på att bjuda mansaktivisten och incestförespråkaren Warren Farrell till Sverige. Och jag slår mig för pannan. Vad är det som är så svårt? Varför måste så många kämpar för rättvisa mellan könen och för båda könens lika rättigheter vara så extrema? Är verkligen det enda sättet man kan slåss för sina rättigheter att hacka på andra könet och blunda för det negativa kulturella bagage som präglar det egna könets kultur? 

Sexism

Sexism

Jag har ofta slagits av att könsdebatten saknar sans och balans.

Feminister saknar ofta en förståelse för varför män som tex diskrimineras i deras möjligheter att träffa sina barn, blir arga. Men å andra sidan saknar maskulinisterna och manskämparna ofta en förståelse för varför många kvinnor jämt och ständigt säger att ”män” måste ta mer ansvar för sånt som t.ex. deras gemensamma barn!

Om man tittar i samhället idag ser man rester av gammalt mögligt könstänkande. Rester av homofobi. Rester av idéer om att kvinnors maktsfär är hemmet och barnen, medan mannens är näringslivet, politiken, tekniken och vetenskapen. Rester av den diskriminering det innebär att männen uteslöts från kvinnans maktsfär och kvinnan från mannens.

På min facebooksida hamnade två statusuppdateringar sida vid sida med varandra för ett tag sen. Den ena uppdateringen var från en man som inte får träffa sin dotter, den andra kan jag inte länka till, det är en kvinna vars exmake bara vill ha, och vill ha, och aldrig tar ansvar, och som åter för sjuttioelfte gången ställt in en bokad helg med sina barn.

Jag blir lika ilsken när jag ser båda två uppdateringarna.

Jag blir ledsen när jag ser notiser om hur någon man sexuellt våldfört sig på en kvinna, eller då en kvinna får lägre lön än en man, men jag blir lika ledsen när jag ser hur kvinnor dras till ”beskyddartyperna”, de lite farligare, tuffa grabbarna, eller då jag hör talas om hur nån kvinna falskeligen anklagar nån man för våldtäkt.

Man måste ha förståelse för båda sidor. Och kunna kritisera extremisterna på båda sidor.

Å ena sidan…

Jag skrev några saker om FI, och Gudrun Schyman, förra året och deras generaliseringar om hur män ”är”. Jag ger inte mycket för FI:s plattform där man kan läsa:

Män utsätter dagligen kvinnor för våld. Män våldtar kvinnor och flickor. Kvinnor som överskrider samhällets gränser för kön och sexualitet trakasseras och diskrimineras… Domstolar och rättsväsende frikänner män som gör sig skyldiga till våldtäkt och övergrepp medan kvinnor och flickor får sina liv förstörda.

Det är korrekt att en del män beter sig så, men inte alla. Att hacka på ”alla män” är som att hacka på ”alla invandrare” eller ”alla muslimer”, som Sverigedemokraterna så ofta gör. Det finns ingen skillnad alls och detta generaliserande är lika förkastligt, vare sig Gudrun, FI eller Jimmie Åkesson gör det.

Byt ut män mot muslimer så ser ni problemet.

Muslimer utsätter dagligen kvinnor för våld. Muslimer våldtar kvinnor och flickor. Kvinnor som överskrider samhällets gränser för kön och sexualitet trakasseras och diskrimineras. Domstolar och rättsväsende frikänner muslimer som gör sig skyldiga till våldtäkt och övergrepp medan kvinnor och flickor får sina liv förstörda.

Sexism!

Jag kan inte förstå hur man kan driva en rörelse som helt riktar in sig på ena sidan av problemet.

Det är inte enbart männens fel då kvinnor väljer ”beskyddartyper” till partners. Det är inte bara mäns fel att kvinnor ofta tar ledningen för vård av barn och hem och oftast får vårdnaden av barnen! Det är inte bara mäns fel att män som utsätts för sexuella övergrepp som barn ofta får mer press än kvinnor i samma situation.

När jag haft hand om bonusarna från en tidigare relation (som är mina bonusar än) och hanterat mina tre underbara vildbattingar ute på stan händer det att kvinnor säger ”vad duktig du är”. Det skulle få kvinnor säga om en annan kvinna som har hand om tre barn. Men är det ”männens” fel enbart?

Vad säger FI om kvinnors roll? Vad säger Gudrun?

Men å andra sidan…

Sexism!

Sexism!

Det finns alltså behov för sans och balans i könsdebatten. Vad erbjuder då den så kallade mansrörelsen? Jo ofta hat mot feminism, överdrifter om att feminister är som nazister och konspirationsteorier om kvinnors attacker på män.

Just nu pågår hatkampanjer från mansaktivisterna på nätet mot kvinnan som säger sig ha utsatts för våldtäkt i Grekland 2009. (För detaljer i målet läs Konstapel Bastians redogörelse. ): ”Kvinnor anmäler våldtäkt nere i Grekland för att få ut försäkringspengar”, påstår grekiska ”experter” och okritiska mansaktivister i Sverige håller med. (Genusnytt har en egen twist på det genom att dra upp en turkisk anklagelse.)

Varför är det alltid så att så många mansaktivister förringar problemen med hur män beter sig? De förringar problemen med att en hel del män inte tar ansvar för familjer och barn och de förringar problemet med våldtäkter. Ja, falska angivelser för våldtäkt sker, en del kvinnor gör sånt, en del män också. Betyder detta att problemet med sexuella trakasserier och våldtäkter inte finns, att 80% av alla våldtäktsanklagelser som kvinnor kommer med är falsk angivelse, som man så ofta hör?

Och givetvis samma generaliseringar om kvinnor som extremfeministerna pysslar med: Kvinnor tycker inte synd om sjuka män (Genusnytt)

Suck! Så mycket hat och så mycket generaliseringar…

Warren Farrell

Igår kväll läste jag att mansaktivisten Pelle Billing vill bjuda in Warren Farrell, feministen som övergav feminismen och blev maskulinist, till Sverige.

Sexism!

Warren Farrell… Jo, jo…

Ingen symboliserar dilemmat med mansrörelsen så bra som Farrell.

Jag läste hans böcker för en massa år sen. Hans böcker innehåller mycket som är bra. Bara ta det han säger om män och våld i samhället. OM det är männen som är mest våldsamma är givetvis inte bara pappan skyldig till det utan även mamman, speciellt eftersom mammorna tar hand om barn oftare än papporna.

(Ett förenklat resonemang, med en viss kärna av sanning!)

Eller detta:

Cheer leaders are a socially sanctioned group of females using their bodies to cheer on 22 males to their self-destruction.

eller…

Every time a woman assumes a man will pay on the first social occasion, she reinforces the mentality that leads to women earning less than men…

och

Don Juans are successful for their acute sensitivity not to what women say they want, but to what their experience with women has taught them women respond to.

Sant så sant… Det finns en hög oneliners här man kan läsa om man är nyfiken.

Men mitt när man läser något bra kan man se nåt som detta.

Violent death in the Vietnam war was seven thousand males to each female, yet we stillprotest violence against “innocent women” more than the violence against “guilty men”.

Det är typiskt för Farrell och mansaktivisterna. Att man ställer saker mot varandra. För ja, män dör i krig, men det gör väl inte att man ska förringa våldtäkter mot kvinnor för det?

Och det är här Farrell speglar extremfeministerna… Farrell skriver att kvinnor och män uppfostrar pojkar till att gilla våld (som han ser det) men när kvinnor uppfostras till att bry sig om sin skönhet, är det bara kvinnorna som uppfostrar kvinnor.

Och det min poäng, att könsskillnaderinte är nåt man kan beskylla ena parten för.

Att män ska betala vid första dejten är väl ett resultat av mans- och kvinnokulturen på gott och ont, det är inte KVINNORNAS påfund enbart. Och machoidealen och alla dessa ”Don Juans” som ”säger till kvinnor vad de vill höra” är inte bara ett resultat av KVINNORS uppfostran och att man anpassar sig till kvinnors ideal, det är ett resultat av BÅDA könskulturerna.

Vidare bör man notera generaliseringarna Farrell drar till med… ”Cheer leaders are…” Att Farrel generaliserar som Gudrun Schyman, men mot kvinnor, talar INTE till hans fördel!

Bajset i grytan

Och som om inte det var nog så började Farrell sin karriär som incestförespråkare.

Precis i samma veva som han konverterade från feminismen intervjuades han i Penthouse om sin syn på incest. Han hade intervjuat massor av s.k. incest ”relationer” och kommit fram till att incest var bra för barn och vuxna.

De som är nyfikna på det kan kolla källorna här. Det finns scannade kopior på artikeln i Penthouse och artiklar från senare datum där Farrell pratar om ”familje sex” som nåt positivt. (Jag har nyss ätit och orkar inte citera skiten!)

I båda fallen säger han att media felciterat honom. Men man bör komma ihåg att Farrell aldrig stämde eller ens klagade på Penthouse eller andra som citerade honom om incest. Han ansåg att citaten var helt ok då de publicerades. (Om han kommer till Sverige är det givetvis den frågan man ska ställa till honom!)

Vi behöver en ny aktivism för rättvisa mellan könen, en som varken bryr sig om kvinnliga eller manliga rättigheter utan om MÄNSKLIGA rättigheter! Efter att ha läst generaliseringar och skräp från båda parter denna morgon ska jag nu leta efter en spypåse, sen ska jag gå ut i solen och njuta av livet!

/Torbjörn J.

Några ord om ”könskriget”

Jag har funderat en hel del på könsdiskriminering och könsförtryck, under den senaste tiden.

Det finns ett rättmätigt krav från män och från kvinnor att det som blivit snett genom sekler och årtusenden av stelt könstänkande ska rättas till. Det handlar dagens blogginlägg om.

Vi haft en sned könsfördelning där kvinnans sfär varit hem och barn, och mannens samhället, politik etc. Kvinnor har varit setts, och sett sig själva, som passiva och deras värderingar har varit de ”mjuka” värderingarna, män har setts, och har sett sig själva som de aktiva, och de som står för de ”hårda” värderingarna.

Rester av detta finns kvar, tex i att kvinnor ses som bättre vårdnadshavare än män, men även i att kvinnor än har svårigheter att behandlas på lika villkor som män ute i samhället samt i ekonomin. Samhället har gjort enorma framsteg väldigt snabbt. På 60-talet var skillnaden i ekonomi mellan män och kvinnor ENORM och få kvinnor satt som politiker eller beslutsfattare. Idag har det ändrats enormt. Och få män tog pappaledigt så sent som för 30-år sen vilket givetvis var en oerhörd diskriminering mot männen som uteslöts från barnuppfostran.

Extremer och sånt…

Att samhället har ändrats snabbt och vi kan fortsätta arbetet att ändra samhället i en bra riktning. Men då får vi undvika de båda extremerna i debatten.

På 60-talet föddes den ena extremen. Den verklig radikala feminismen. Under 90-talet har den andra extremen fötts, den som anser att en ”statsfeministisk” konspiration för att förtrycka män existerar.

Det finns problem men problemen beror på en syn på kön som kulturellt nedärvts genom sekler. och vi kan inte lösa de problem vi har om vi inte tar ett helhetsgrepp och ser på BÅDAS rättigheter, och rättar till de problem som finns för båda könen.

Vårdnadstvister

Låt oss ta ett exempel…

90% av alla vårdnadstvister vinns av kvinnor. Barnbidraget betalas ut till kvinnan.

Hur resonerar de båda extremerna i debatten om denna fråga?

– Ena sidan säger att detta visar hur kvinnor, och statsfeminismen, förtrycker män

– Andra sidan skyller på männen enbart och säger att detta skulle lösas om pappor var föräldralediga tidigare och längre.

Om man lyssnar lite vad båda sidor har att säga så ser man att båda sidor pekar på existerande problem. Ena sidan säger att det är ohållbart att vårdnaden går till kvinnor medan den andra säger att män inte tar tillräckligt ansvar (Mindre än en PROMILLE av alla familjer låter mannen ta ut mer föräldraledighet än kvinnan, det är absurt!).

Och båda har givetvis helt rätt i sak!

Om man kollar på varför de vårdnadstvisterna vinns av kvinnor är det för att domstolarna dömer banet till den förälder som haft mest hand om barnet under uppväxten och som tagit ut mest föräldraledigt. Och det är ju kvinnan i säkert 90% av fallen.

Problemet är att män inte tar ut tillräckligt med föräldraledighet, ja. Men man kan lätt se att en sån policy från domstolar slår blint.  Jag vet ett par som skildes då barnet var litet och mamman hade då mest umgänge med barnet pga ammande och sånt. Problemet var att tingsrätten dömde vårdnaden till mamman med det i åtanke att mamman haft barnet mest. Så får det inte gå till!

Detta är ett exempel på ett problem som de flesta debattörer idag inte har en lösning på. Ena sidans debattörer säger att män måste ta hand om barnen mer så får de vårdnaden mer, andra säger att lagen måste bort och man ska automatiskt döma 50/50, även för slashasar och rövhål. *suck!*

Lösningen

Lösningen är att konsekvent hålla på idén om allas lika rätt och lika ansvar och att grunda alla beslut på grundlig EVIDENS. Vi i Liberaldemokraterna håller på att försöka arbeta fram en sån policy.

Jag håller hårt på principen om lika rätt. Alla parter i en relation ska ha samma rätt och samma ansvar. Brister det med bådas lika rätt måste man gripa in. Mamman ska givetvis ha rätt till barnet mer första tiden efter födseln men sen måste alla andra parter i en relation har lika rätt.

Brister någon av parterna i ansvar måste det givetvis också få effekter på umgänge, etc… Slashasar till män, som inte tar ansvar bevisligen, ska givetvis inte kunna förstöra livet för en familj bara för att de har beslutsrätt. Men allt måste som sagt baseras på evidens, klar evidens, inte godtycke.

Jag anser detta: att barns rätt till umgänge med båda föräldrar måste tryggas… om båda parter lever upp till sitt ansvar. Dvs barns rätt till båda föräldrarna (eller fler om det är en polyrelation). Men… att det måste finnas möjligheter att se till så det straffar sig att INTE leva upp till sitt ansvar, så den part av föräldrarna som sköter sig slipper få sitt och barnens liv förstört av att den andra vårdnadshavaren inte kan sköta sig. Ganska grundläggande men konsekvensen av lika rätt och lika ansvar.

Eventuella problem löser man genom att föra bort diskussionen från könskriget till barnets rätt. Liberaldemokraterna vill  ha en barnbalk i lagen, vi vill stärka barns rätt i domstolar, deras rätt till eget ombud, etc…

Vi vill komma förbi en hel del av de problem som finns genom att fokusera på barnens rätt. Vi vill sätta fokus på barnen och komma bort från könskriget och kan börja resonera med evidens som grund.

Lyfta frågan

Men då  måste frågan lyftas. Den gnällpotta bland män som anser sig förtryckt, men inte kan se att kvinnor faktiskt utsätts för ett lika allvarligt förtryck, men på annat sätt, och inte kan kämpa för deras rätt, och BÅDAS rätt, har jag inget till övers för.

Jag har inget till övers för bitterfitte-feminismen heller som vill ha lika rätt i allt utom det som rör kvinnors rättigheter. Den ”feminist” som inte kan ta en strid för mäns självklara rätt till vårdnaden om sina barn har jag inget till övers för.

Jag känner män som berövats sina barn. jag känner kvinnor som våldtagits, osynliggjorts och vars män skiter i dem. Jag är emot könskriget. Båda sidors problem och lösningar ska synliggöras.

Kampen för mäns rättigheter och kvinnors kamp för kvinnors rättigheter är en och samma sak. Det är en fråga om MÄNNISKORS rättigheter. Staten ska inte gå in och detaljstyra (jag är ju liberaler!), men staten kan göra OERHÖRT mycket genom att bara konsekvent driva idén om lika rätt och lika ansvar. Det räcker, inget mer behövs egentligen.

—————————————————-

Liberaldemokraterna

Jag är en av grundarna till Liberaldemokraterna.

Men åsikterna på bloggen är mina egna…

Vad är Liberaldemokraterna?

Liberaldemokraternas Facebookgrupp —– Twitter: http://www.twitter.com/Lib_dem

Vår hemsida, som är under byggnad, finns på:

www.liberaldemokraterna.com

***

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

—————————————————-

Läs även andra bloggares åsikter om 

.

Julian Assange-fallet rullar vidare!

Nu ska det bli förundersökning mot Julian Assange. Misstankarna mot Assange har krympt en hel del och man kan ju undra vad som egentligen hände med den våldtäktsanklagelse som tidigare diskuterades. Men om detta diskuteras det tillräckligt på nätet just nu. Det jag mest förbryllats över är faktiskt inte turerna kring Assange utan det hat och den mobb som växte fram mot kvinnan som gick till polisen, och vars berättelse utgör grunden för förundersökningen.

Mitt inlägg om att jag tar avstånd från mobben mot den kvinna som gick till polisen (läs det här!) har blivit ett av de mest lästa och hatade inläggen i svenska bloggosfären. Intressant!

Nu noterar jag att internationella kommentatorer börjar upptäcka det absurda i den svenska debatten. De klickar sig fram i svenska bloggar och hittar följande om Anna Ardin.

* Att det främsta ”beviset” för att hon är köpt av underrättelserörelsen är att hon är feminist, och bland annat ogillar Sydamerikanska machos som busvisslar efter henne.

* Att det näst viktigaste ”beviset” är att hon gillar islam och att hennes bror är i Afghanistan och slåss mot talibanerna.

Så läser de alla kommentarer om hur ”kvinnor som hon” hatar och smutskastar alla män, de läser kommentarer om att ”kvinnor ska fan inte gnälla över ett litet sprut” och de kliar sig i huvudet allt mer och undrar vad som sker i bananrepubliken Sverige.

Något ruttet i Sverige?!

Jag fick ett mail från en amerikan som läst artikeln jag skrev innan det blev offentligt vem kvinnan var (och innan det var säkert om det var hon), om hatet mot henne från nazister och rasister. Han undrade om Sverige fortfarande är ett jämställt land.

Nu på morgonen såg jag Reason magazine och la märke till Michael C. Moynihans kommentar:

”Also, Gawker, relying on Google Translate, links to a Swedish blog calling Anna Ardin possibly the “world’s most hated woman right now.” A few clicks deeper into the site—this weathervane of Swedish opinion about Ardin—and one gets to read charming, rambling stories of Jewish influence in Sweden and the creeping “Islamization” of Scandinavia.”

En annan kommentar i tidningen noterar ”so, are all our soldiers in Afghanistan CIA-agents?”

Exakt! Inte alla imponeras av mobbstämningen i den svenska bloggosfären!

Själv föredrar jag det nyktra synsättet många Piratpartister (tex HAX) har på denna affär. De försvarar Wikileaks, fördömer rättsröta men deltar inte i mobben mot kvinnan. Bra! Starkt gjort Piratpartiet!

Beelzebjörn!

Därför avslutar jag med att citera Beelzebjörn:

Sedan jag lackade igår har fler skrivit om hatet mot kvinnorna bakom anklagelserna. En allmän kontring jag fått är utläggningar om hur onda ‘genusfacister’ är och hur skrämmande det är att de kan sänka vilken man som helst med falska anklagelser.

Men snälla, söta dumjävlar… Är det inte åtminstone en idé att försöka avgöra om anklagelserna är falska först innan man pekar fingret mot W.I.T.C.H. (Women’s International Terrorist-Conspiracy from Hell, för den oinsatte)?

Det är väl inte intressant om anmälaren är nazist, sosse eller man?

Jag vet inte hur många trollen därute är, men jag får intrycket av att det är många, och det kanske förklarar en del av märkligheterna nyligen. Rättsläget i en demokrati är till stor del en spegling av de värderingar som råder i landet, och ju mer utbredd pöbelmentaliteten är, desto mer syns den även i domstolar och riksdag.

Assange själv uttrycker det så här i en artikel i SvD:

”Det räcker inte med en god lagstiftning, kulturen i landet måste också ställa sig bakom lagstiftningen.”

Kunde inte sagt det bättre själv…

Man kan faktiskt ha två tankar i huvudet samtidigt. Man kan vara mot mobben och för rättsäkerheten för Assange. Och… om trakasserier förekommit, bondage, brist på respekt mot den andres önskemål, ingen kondom eller vad det än må vara. ÖMSESIDIGT MEDGIVANDE ÄR A och O!

Och läs Ann Charlotte Marteus i dagens Expressen!

——————

Beelzebjörn, Beelzebjörn, Expressen, Stevelando, HAX, DN, DN, GP, Svd, AB, AB, Politikerbloggen, Zaramis, Gotiskaklubben, Blogge, Isobels blogg, Johanna Sjödin, Carl i Riksdagen, Blogge

Och den obligatoriska länken till Sverigedemokraterna.de.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Burkaförbud missgynnar SD!

Burkadebatten fortsätter och Folkpartiledaren Björklund har gjort ett omdebatterat utspel om att burkan måste förbjudas i skolorna nu på morgonen. Sveriges kulturdebattörer rycker därför nu ut till burkans försvar och påstår att Björklunds utspel gynnar Sverigedemokraterna. De har fel.

Rätt använt missgynnas Sverigedemokraterna av ett burkaförbud… men bara ett förbud i skolan.

En del av orsaken till att SD vinner terräng är nämligen rädslan för islamsk fundamentalism bland folk, och att det upplevs att det svenska samhället inte drar gränser mot fundamentalismen. Hårdare tag mot fundamentalistiska yttringar som burkan gynnar därför kampen MOT Sverigedemokraterna eftersom man visar att samhället inte daltar med fundamentalismen och bemöter oron hos vanligt folk.

Givetvis måste sådana hårda tag följas upp med att man tar en strid mot Sverigedemokraternas idéer och ideologi och att man ger islam samma status och rättigheter och ansvar som alla andra religioner i Sverige. Allt beror på hur man gör det! Ett burkaförbud,  fortsatta förhinder för muslimerna att bygga moskéer och minareteroch fortsatt oförmåga att bemöta Sd:s argument är en dålig kombination.

Jan Björklund sa på Ekot i morse:

– Undervisning är kommunikation, det är att kunna se varandra i ögonen och ansiktet och kunna kommunicera med varandra. Där menar jag att det är extremt olämpligt att tillåta klädsel som täcker ansiktet…

Exakt. Vad är det konstiga med detta? Inget!

Alltså: Ja, till minareter och moskéer och nej till burkor och förföljelse av konstnärer som Vilks. Det är ett vinnande recept. Skilj mellan normal religiostitet och fundamentalism! Bekämpa islamofobikerna som försöker säga att HELA religionen islam är fundamentalistiskt. Och bemöt Sverigdemagogerna, censurera dem inte!

Till sist!

Ulf Bjerelds fyra regler för att motarbeta Sverigedemokraterna måste kommenteras som ett exempel på de tankefel de uppvisar som tror att det gynnar Sd att man inför burkaförbud.

Bjereld skriver:

För det andra bör man inte lyfta upp högerpopulisternas frågor på den politiska agendan, eller försöka vinna till sig opinionen genom att anamma högerpopulisternas språkbruk. Invandringspolitik och integrationspolitik skall behandlas som vilka andra politiska sakområden som helt, oavsett högerpopulisternas önskemål.

Frågan Bjereld missar är att Sverigedemokraterna faktiskt får stöd från folk. Om man inte bemöter de idéer som får stöd och gehör kan partiet ostört fortsätta sin propaganda.

Därför är det faktiskt nåt som MISSGYNNAR Sd att man lyfter fram och MOSAR Sverigedemokraternas argument. Och, som sagt, att man bemöter oron från folk i allmänhet genom att erkänna att burkor är ett problem och ett otyg som inte ska tillåtas i t.ex. skolor!

Läs även min argumentsamling mot Sverigedemokraternas argument här!

Läs mer!

Ulf Bjereld här och här! Lukas Romson här. GP skriver om Björklunds utspel här (och om Sverigedemokraterna här). Svd om SD här och om FP här. DN om Björklund. Utspel från Sd om flyktingstopp i Malmö. SDS.

”Vi ska polisanmäla varenda kommun för barnpornografibrott”

Som jag redan skrivit om dömdes en översättare av Manga för barnpornografibrott för innehav av 51 seriebilder som KAN tolkas som bilder på barn som KAN vara nakna och KAN vara i en sexuell situation. Jag föreslog att man skulle kunna anmäla Kalle Anka, knattarna går ju nakna. Anders Widén har en bättre idé i sin blogg: att polisanmäla kommuner för innehav av barnporr eftersom det finns mängder av statyer på nakna barn i alla parker i alla städer.

Enligt Rick Falkvinge är det från denna bok bilderna som klassats som barnporr kommer ifrån. En av de mest säljande japanska serierna i Sverige, som ges ut av Bonniers:

Det är givetvis rena snurren att påstå att japanska serier är barnporr.

Jag gillar Anders Widéns idé men föreslår att vi koncentrerar oss på ett eller två konstverk istället. Det ger mer effekt.

Jag föreslår först och främst ett av mina favoritkonstverk, grodan, som står på parkleken vid Björns Trädgård i Stockholm och på Waldemarsudde:

Fortsätt läsa

Islamisters och islamofobers samsyn!

Militanta islamister och islamofober har en samsyn som är rörande när man tittar på vad de anser om koranen och islam. De militanta islamisterna är fundamentalister och då är det inte konstigt att deras syn på islam är ett islam som begränsar människors frihet. Tack och lov delar inte de flesta muslimer de militanta islamisternas syn på sin religion. De flesta är mot den.

Men att de flesta har en annan syn på sin religion än islamisterna struntar islamofoberna i. När en del människor och politiska rörelser, tex Sverigedemokraterna och nationaldemokraterna, tittar på islam så hävdar de att dessa islamofober har rätt och alla andra muslimer har fel. De säger att HELA islam är som de radikala islamisternas syn på islam.

För de allra, allra flesta muslimer är jihad en fråga om en strävan att bli en bättre människa, stora jihad, som profeten Muhammed kallade det. För islamisterna är jihad en fråga om kamp och krig och våld (det som Muhammed kallade lilla jihad). Islam består med andra ord, liksom alla andra religioner, av en massa människor med olika idéer- Och det går inte att generalisera och säga att HELA islam är så som islamisterna beskriver islam.

Visst kan man bli knäpp av att se fundamentalister säga att mannen har rätt att slå sin fru, som tex denna fundamentalist, som ställer upp för Moderaterna i riksdagsvalet, gör, eller som en del medlemmar i Livets Ord gör. Men glöm inte, när det gäller islam, att den majoritet som är MOT kvinnomisshandel väljer att se på profeten Muhammed som förebild och han slog aldrig sina fruar!

För att uppväga islamofobernas propaganda ger jag några andra exempel på hur koranen, haditherna och berättelserna om profeten Muhammeds liv kan användas för att ge en annan syn på kvinnan än den islamisterna har. Exempel som visar att både militanta islamister och miltanta islamofober har fel!

Fortsätt läsa

Jerlerup rekommenderar: Ravennas blogg om ”slöja” och islam

Piratpartisten Ravenna har skrivit några intressanta ord om bruket av slöja i islamska länder som jag vill dela med mig.

När jag var i södra Tunisien så kom jag till viss insikt i de praktiska funktionerna med slöja – där nere var det fullt av sand och salt i luften och all exponerad hud blev 1) bränd 2) äcklig, sandig och saltig. Håret blev som svinto. Alla lokalinvånare (män som kvinnor) täckte håret. Att ha en slöja att dra över munnen så man kunde andas ordentligt utan att få lungorna fulla med sand kändes snabbt som en allt bättre idé. Där nere i nära 60 graders värme uppfattade jag slöjor som oerhört praktiska och bra plagg. Kvinnor som gick täckta såg faktiskt betydligt smartare ut än övriga. Det förvånar mig inte ett dugg att ett så praktiskt plagg som slöjan växte ihop med religionen och blev en tradition. Funktionellt, skyddande, traditionellt, religiöst – allt i ett.

Men det var som sagt i ett helt annat klimat och i en annan kultur. Det är min personliga åsikt att även muslimer måste anpassa sig till sederna dit de kommer, och här i Sverige döljer vi inte våra ansikten. Det är en del av vår kultur och en del av vår identitet. Precis lika naturligt som det är för oss svenskar att klä på oss lite extra när vi besöker ett muslimskt land, så borde det vara naturligt för besökare i Sverige att visa sina ansikten.

Frågan är om förbud är rätta vägen att gå.

forts..

Fortsätt läsa

Frankrike förbjuder burkor

See full size image

SvD och Dn rapporterade igår att Frankrike förbjuder heltäckande slöja, s.k. burka på allmän plats. Jag citerar DN:

Lagen, som också måste antas av senaten, innebär att kvinnor som ertappas med att vara klädda i burka eller nikab kan dömas att böta 150 euro. Män som tvingar sina hustrur eller döttrar att bära burka kan dömas till böter på upp till 30.000 euro och ett års fängelse.

Franska lagrådet ska också granska lagen innan den kan träda i kraft.

I Belgien röstade parlamentets underhus i april för att förbjuda all klädsel som helt eller delvis döljer ansiktet. Frankrike har Europas största muslimska befolkning, cirka fem miljoner. Det bedöms dock bara vara knappt 2.000 kvinnor som bär heltäckande slöja

Själv välkomnar jag beslutet, det är en viktig gränsdragning mot fundamentalismen. Men jag anser att det måste följas upp. Muslimer har rätt att ses som likvärdiga alla andra i Europa och ett burka förbud utan att islam ses som en del av den europeiska kulturen vore katastrofalt. Som i Sverige där muslimerna hindras bygga moskéer och till och med höjden på minareten ifrågasätts. Lika rätt och lika ansvar bör vara modellen…

Bristen på vilja att ge frihet och lika rätt till muslimerna, och bristen på vilja att sätta gränser mot fundamentalismen skrämmer mig!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Låt islam bli en del av svensk kultur – men utan burka!

Expressen har en ledare idag om den europeiska debatten om förbud mot heltäckande slöja, s.k. burka. Expressen skriver:

Burkamotståndet… handlar egentligen inte om kläder. Det är inte främst en åtgärd mot det fåtal kvinnor som av egen eller någon annans vilja draperar sina kroppar, utan en markering mot religionen islam och alla som kan kopplas till den. Muslimerna har blivit det krisande Europas nya syndabockar… Mekanismerna bakom islamofobin fanns tusentals år före den muslimska invandringen till Europa och de är bevisligen livsfarliga. Det handlar om en kraft som kan accelerera snabbt och bli närmast ostoppbar. Därför måste man vara uppmärksam på de små symboliska stegen och alltid se dem i ett större perspektiv. I dag handlar det exempelvis om förbud mot minareter och burkor, i morgon kan inskränkningarna i muslimers rättigheter vara än grövre….”

Jag har läst och funderat. Hur kommer det sig att dagens politiker saknar vilja att markera vad som är samhälleligt rätt och fel? Jag är nämligen lika oroad som Expressen över islamofobin men tror inte att man hejdar islamofobin genom att vara liberal gentemot alla fenomen i samhället. Jag är för ett burka förbud. Min princip är, som man kan läsa i artikeln intill om Lars Vilks, att i Sverige ska alla ha samma rätt och SAMMA ANSVAR, samma skyldigheter. En skyldighet för alla är att kvinnor och män är jämställda.

Om en kristen eller muslimsk grupp vill använda heltäckande burkor eller liknande symboler för kvinnoförtryck kan de göra det privat. Religionsfriheten är en frihet att värna om. Men samhället kan ta ställning MOT och markera vad som är rätt, b.l.a. genom lagstiftning om det offentliga rummet.

Lika rätt och lika ansvar bör gälla för alla. Låt islam därför få jämställd status. Låt muslimerna äntligen få rätten att bygga höga minareter, låt dem får böneutrop och samma sätt att bygga moskéer som kristna har att bygga kyrkor. Låt dem få sin plats i den svenska kulturen på allvar! Men dra en gräns gentemot de som vill begränsa människors frihet, vare sig det är kristna, ateister, buddister, Sverigedemokrater eller muslimer!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Att läsa såsom fan läser… (2)

I ett tidigare blogginlägg idag visade jag alla de hemska citat man kan hämta ur vår egen bibel. Min idé var att få folk att tänka till innan de gnäller över hur ”hemsk” koranen är med de citat som finns där. Det finns sju resor galnare och värre citat i vår egen bibel att plocka fram, om man vill… Främst då i Gamla testamentet där det slaktas, och utrotas och våldtas ganska vilt med Guds godkännade!

Vilken roll har då Gamla Testamentet spelat i svenskt kyrkoliv och för svensk lagstiftning?

Enligt en del myter har gamla Testamentet, eller Moseboken med alla sina lagar, inte spelat någon roll i svensk lagstiftning eller tankeliv. Det hävdas att Nya testamentets kärleksbudskap upphävde Gamla testamentets lagar och tvång. Det är en modern tanke. I själva verket visar Martin Luther redan i sin skrift om Moses från 1525 hur man ska tolka Gamla testamentet. Gamla testamentets lagar och regler är korrekt så vitt det stämmer med ”naturrätten”, hävdade han. Och därmed kunde utvalda stycken ur Gamla Testmentet fortsätta att utgöra grunden för svensk lagstiftning.

I det här inlägget ska vi fokusera på Karl den niondes förordningar om lagstiftningen, som tillsammans med Luthers egen katekes kom att bilda grunden för svensk lagstiftning i över 300 år framåt. Karl IX fastslog nämligen att grunden för svensk lag var den mosaiska lagstiftningen, Luthers katekes och landskapslagarna. Som lärdomshistorikern Sten Lindroth uttrycker sig så här: (Svensk lärdomshistoria, Medeltiden. Reformationstiden, s. 314): ”I punkt efter punkt fastslog Karl IX mosaisk lag som gällande svensk rätt vid sidan om den fäderneärvda landslagen.”

Och vad menades med den mosaiska rätten? Jo, vedergällningsprincipen. Öga för öga och tand för tand. Med STRÄNGHET skulle lag skippas…

Fortsätt läsa

Den ”svenska kulturen”: myterna om kärnfamiljen

Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, samt en del andra konservativa grupper, pratar ofta om kärnfamiljen. Om vi tar Sverigedemokraterna som exempel så hänvisar de till att kärnfamiljens struktur, med mamma, pappa och barn, är en ursvensk tradition som de vill stötta.

I deras principprogram från 2004 kan man läsa:

”Sedan mänsklighetens begynnelse, och i så gott som alla samhällen, har kärnfamiljen varit den grundläggande enhet varpå samhället baserats… Sverigedemokraterna menar att den traditionella kärnfamiljen är en djupt rotad och naturlig gemenskap som inte kan ersättas av några konstruerade kollektiv.”

Man kan bara sucka och undra om historielösheten i dagens Sverige verkligen är så stor. Historiskt sett har det ju varit tvärtom. Kärnfamiljen är en ny företeelse medan olika former av storfamiljer och konstruerade kollektiva uppfostringsmetoder varit regel igenom historien.

Fortsätt läsa

Trippelhatet och maktlösheten

Min bilder
Jag rekommenderar artikeln Trippelhatet och maktlösheten i bloggen isobelsverkstad idag.

”Om vilken annan grupp som helst utövade nästan allt våld i världen skulle man inte kunna låta bli att diskutera om det kanske fanns ett kollektivt problem. Om det var något särskilt med just män som gjorde att de våldtog, misshandlade, mördade i så ohyggligt mycket högre utsträckning än andra. Än kvinnor då. Vissa säger att vi måste tala klarspråk om vissa invandrargruppers överrepresentation i brottsstatistiken, men samma personer vill nästan aldrig tala klarspråk om den groteska överrepresentationen för män. Att utöva våld mot någon är den ultimata makten samtidigt som psykologisk forskning visar att vi har lättare att ta till våld mot människor vi redan i utgångsläget känner att vi har makt över.”