Sex timmars arbetsdag? Skräckscenarion och löst tyckande…

Har bloggat kring frågan om sex timmars arbetsdag på Frihetssmedjan nu på morgonen.

Nu har den nya ledaren för Vänsterpartiet, Jonas Sjöstedt, deklararat att man är för sex timmars arbetsdag för att ”bekämpa arbetslösheten”. I samband med detta menar många av vänsterpartiets, och sextimmarsreformens, kritiker att det skulle vara en katastrof för svensk ekonomi om vi skulle införa den. Vad är rätt?

Det finns många studier för eller mot sextimmarsdagen men få med historiska jämförelser, mig veterligen. Det är lite lustigt eftersom arbetstiden sänkts ganska ofta historiskt sett.

Under 1800-talet införde fler och fler arbetstidsregleringar i arbetstiderna. Arbetstiderna sänktes successivt från runt 14-12 timmar dagligen till runt 10 timmar per dag för de flesta vid tiden för andra världskriget.

Många företagare insåg tidigt att det var stor succé att sänka arbetstiden. Motståndarna till arbetstidsförkortningen sa att produktiviteten skulle gå ner, men istället upptäckte man att det gick upp per anställd per vecka. Mest dramatiskt var det då man gick från 14 eller 12 timmars arbetsdag till runt 10 timmar för 100-120 år sen.

1919 beslutade riksdagen att införa åtta timmars arbetsdag för industriarbetare (med 6 dagars arbetsvecka utan rätt till semester. Om man tittar på riksdagsprotokollen från tiden ser man att debatten liknar den idag i mångt och mycket. Högern sa att det skulle bli en katastrof för Sverige och företagen gå under och Socialdemokraterna ville lösa arbetslöshetsproblemen genom reformen. Många liberaler sa samma som sossarna men en del var för reformen för att den gav folk mer fritid och frihet.

Om man tittar på vad som hände visar det sig att högern hade fel. Företagen fick lite större problem men gick inte under. Delvis därför att produktiviteten per arbetare per arbetad timme ökade. Men även Socialdemokraterna hade fel. Arbetslösheten påverkades inte mycket av reformen.

Men reformen infördes inte på en dag. Kvinnlig vårdpersonal förväntades jobba mer, t.ex. Runt 1920 jobbade vårdpersonal upp emot 80 timmar i veckan (!). 1926 fick  Lunds sjukvårdpersonal förhandla sig till 66 timmars arbetsvecka. Först 1939 blev arbetsveckan för sjukvårdsanställda 48 timmar, 1960 infördes 45-timmarsveckan, 1969 blev arbetstiden 42,5 timmar i veckan och 1971 sänktes den till 40 timmar i veckan för vårdpersonal.

Reformerna tog nämligen inte slut med åttatimmarsdagen. Mellan 1960 och 1971 infördes fem dagars arbetsvecka. Det ska tilläggas att högern även då klagade på att samhället inte skulle ha råd med reformen.

Andra reformer som påverkat arbetstiden är semesterlagen. Arbetare fick rätt till semester först 1938, då fick alla arbetare rätt till två veckors semester. 1951 infördes tre veckors semester. Fyra veckor infördes 1963 och fem veckor 1978.

Det finns alltså gott om material att studera i Sverige och internationellt. Det man ser när man studerar det är att samhället inte gick under, men att arbetslösheten inte heller påverkats nämnvärt av reformerna. Däremot har reformerna gett oss individer mer fritid och ett liv vid sidan om jobbet.

Det är kanske därför vi ska införa  sex timmars arbetsdag, för att öka människors frihet och fritid. På sikt mår ett samhälle bra om individerna mår bra.

Det ska kanske tillfogas att samhället på sikt har vunnit på arbetstidsreformerna.Produktiviteten per anställd har ökat, utslitning och stress minskat och människor har fått en möjlighet att bidra till samhällsutvecklingen även på sin fritid. Det kanske sker med sextimmarsreformen också?

Hur som helst skulle jag efterlysa mer evidens och mindre tyckande, ideologi och färre skräckscenarion. Det finns gott om historiska exempel att lyfta fram och det vore intressant om politikerna gjorde detta!

Liberalismen 1900 och 2122

Om man tittar på de politiska visioner Socialdemokrater, liberaler och konservativa hade 1900 och jämför med Sverige idag kan man se att liberalerna har varit de stora vinnarna. 1900-talet har verkligen varit liberalismens århundrade. Man kan som liberal säga vad man vill om hur liberalt eller oliberalt Sverige är idag, men så är det. Den vision om samhället som vann, av de som fanns 1900 var den liberala!

Detta sa redan folkpartiledaren Bertil Ohlin i sitt tal 1950, Liberalismens århundrade:

Vi kan då kon­statera, att det gångna halvseklet i vårt land inga­lunda lett till ett förverkligande av den socialistiska drömmen… Som segrare står i stället de liberala tankama på demokrati, social omvårdnad och ökade ekonomiska och kulturella möjligheter för all med­borgare.

Demokratins idé erkännes som grundläg­gande för vårt svenska samhälle. Kampen mot grupp-­privilegier, för mera likställdhet har förts och föres i huvudsak efter den sociala liberalismens linjer….

Den frenesi, med vilken vårt rege­ringsparti arbetar för att dölja detta, vore värd ett bättre syfte. Ty dessa ansträngningar är gagnlösa. Det har gått upp för allt flera även bland det so­cialistiska partiets medlemmar att den socialistiska lärobyggnaden och samhällsfilosofin håller på att upplösas inifrån. Den byggde på förutsättningar om utvecklingen som visat sig verklighetsfrämmande. Att betona detta innebär ej att förneka att svensk socialdemokrati gjort avgörande insatser i det social­politiska reformarbetet. Men det har skett inom ett i huvudsak liberalt samhälles ram. Inte heller sekel­skiftets konservatism står med palmer i händerna, även om den ej kan frånkännas förtjänsten att i regel ha gett vika innan spänningen blivit olidlig.

I stort sett är det liberalismen som vunnit i täv­lingen på den idépolitiska arenan. Dess praktiska re­sultat har visat sig bäst motsvara folkets önskningar, intressen och behov.

Idag har företag relativt stor frihet, vi har en relativt fri världshandel, indvidens integritet respekteras mycket mer än 1911 och både kvinnor, fattiga, funktionshindrade och homosexuella har fått sina mänskliga rättigheter erkända. Det finns sociala skyddsnät och arbetare anses inte bara vara någon sorts slavar som chefer får behandla hur som helst för att de skrivit på kontrakt för cheferna, men samtidigt har företagare stor frihet att göra saker som de vill. Kyrkans makt har minskat, kungens makt har minskat och staten har en någorlunda begränsad makt över individerna och företagslivet.

Det är vad liberalerna ville åstadkomma!

Vi har mycket kvar att göra i samhället. Men faktum är att vi liberaler kan vara ganska nöjda. Vi har åstadkommit ganska mycket under de sista 100-150 åren. Dessutom har alla partier, till och med Moderaterna och Vänsterpartiet, tagit liberala idéer och gjort till sina. Varken det f.d. konservativa partiet Moderaterna, eller det f.d kommunistiska Vänsterpartiet vill förbjuda frihandeln idag, även om Vänsterpartiet vill reglera handeln ganska mycket. Och när det gäller företagsamheten vill inte Moderaterna ta bort arbetarskydd och rätten till semester idag, och varken Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet vill ”socialisera produktionsapparaten” längre.

Den konservativa visonen

De konservativa hade som sin vision att ”bevara” samhället. 1900 hade man inte allmän rösträtt i Sverige. De konservativa var mot det. I deras ”framtidsvision” runt sekelskiftet ingick inte allmän rösträtt. Bara män, och de som var av medelklass eller överklass skulle få rösta. Och de skulle få rösta enligt en graderad röstskala där man fick fler röster ju mer man ägde.

Skolan skulle byggas upp hierarkisk. En skola med en viss undervisning anpassad för ”arbetare” och en annan för eliten.

Dessutom var de konservativa för att bevara och stärka statskyrkans, adelns, och kungens makt. De var för tullar och ville ha en nationellt slutet, och protektionistiskt Sverige, självklart utan en massa invandrare.

Deras syn på internationell diplomati var att k0lonialism var bra. Sverige var ännu i union med Norge och Högerns ledande män hade oftast åsikten att om norrmännen skulle försöka göra sig fria skulle man anfalla och tvinga dem på knä med vapenmakt.

Samhället skulle bara ha ett fåtal sociala skyddsnät, sa man vidare. Behövde man stöd skulle man söka välgörenhet. Arbetarskydd, lagar om arbetstid och rätt till semester och sådana saker var de konservativa helt emot. Cheferna i företagen skulle ha fri rätt att bestämma över ”sina” arbetare så snart de skrivit under avtal med cheferna, s.k. avtalsfrihet. I avtalen kunde givetvis ingå att man var inte skulle få vara socialdemokrat eller liberal och att man måste gå i kyrkan.

Välstånd var bra, men det var inte bra att låta vanligt folk få FÖR mycket välstånd…

Ungefär så hade troligen vår värld sett ut idag om de konservativa fått bestämma och om Moderaterna fortsatt att ha samma politik som runt sekelskiftet.

För att citera 1911 års partiprogram för Högern:

Vår folkuppfostran bör främjas och utvecklas på kristlig och nationell grund samt reformeras i praktisk riktning, allt med mål att Sveriges ungdom fostras till gudsfruktan, sedlig kraft och frisk lifssyn, medborgarsinne, arbetsduglighet och arbetslust, sparsamhet och enkelhet i seder. Ett folk med sedlig kraft blir alltid ett nyktert folk.

Socialisterna

Socialdemokraterna samarbetade 1900 med de liberala. Hjalmar Branting valdes in i riksdagen 1896 på en liberal lista, t.ex. Liberalerna hade mer gemensamt med Socialdemokraterna än med de konservativa. Båda partierna slogs för allmän rösträtt, för kvinnors rätt, för sociala skyddsnät, för frihandel och för arbetarrätt och för att minska kyrkans och kungens makt.

Men Socialdemokraternas vision var annorlunda än liberalernas. Socialdemokraterna ville socialisera Sverige på sikt. De ville överföra ”privata tillgångar” på ”det allmänna, dvs folket”. I Socialdemokraternas vision av Sverige fanns inga fria företagare. I den mån företag var ”fria” skulle de styras av företagare och arbetare sida vid sida och företagarens vinster, och hans lön, skulle inte vara större än arbetarens.

Staten skulle ha en omfattande kontroll över samhället och styra inte bara över ekonomin, utan även över moralen. Och många ledande Socialdemokrater pratade om styrning av media som ett av deras mål.

Så här stod det i 1887 års partiprogram:

Socialdemokratin skiljer sig från andra politiska partier därigenom, att den vill helt omdana det borgerliga samhällets ekonomiska organisation och genomföra arbetareklassens sociala frigörelse, till betryggande och utveckling af den andliga och materiella kulturen. Hufvudorsaken till de lyten, som vidhäfta våra dagars civilisation, är nämligen det privatkapitalistiska produktionssättet.

1897 års partiprogram lyder:

Genom upphävandet av det privat­kapitalistiska monopolet på produktionsmedlen och dessas förvandling till gemensam, hela samhället till­hörande egendom, samt den planlösa varuproduktio­nens ersättande med en socialistisk, samhällets verk­liga behov motsvarande produktion… och… efter hand för­vandla till samhällelig egendom alla produktions­medlen — transportmedlen, skogarna, gruvorna, bruken, maskinerna, fabrikerna, jorden.

Den liberala visionen

Den liberala visionen handlade om samhällelig frihet och om social trygghet. Ja jag säger trygghet, för begreppet trygghet är liberalt. För hundra år sen slogs liberalerna frihet. För maximal frihet för företagare och för individer, för frihandel nationellt och internationellt, för allmän rösträtt, bra skolor till alla, för rätt till sjukvård, pension för sociala skyddsnät, arbetarrätt och arbetarskydd.

Sverige är inte perfekt, men vi har kommit en bra bit på vägen. Arbetare behandlas inte som skit. Funktionshindrade lämnas inte på barnhem för att dö bort. Svälten har utrotats. Äldre slipper loppfyllda sängar i fattighuset. Män och kvinnor har rösträtt. Du kan åka till sjukhuset om du blir sjuk…

Det är i stort det samhälle vi fått nu i Sverige och Europa. Och alla politiska ideologier och partier, från konservativa till Socialdemokratiska och socialistiska, har förändrats och blivit mer liberala. Om vi nu ska definiera den liberala visionen om hur Sverige och världen ska utvecklas till 2122 bör vi ha det i åtanke! Ska man hitta något som liknar den konservatism som fanns 1900 får man söka bland nazistiska grupper. Vill man hitta något som liknar Socialdemokratin 1900 får man leta bland extremkommunisterna. Så stor har liberalismens påverkan på samhället varit!

Och det fortsätter. Men vi liberaler får inte nöja oss med det.

Vi måste fortsätta att driva på utvecklingen, och se till att definiera vad vi vill göra praktiskt här och nu, och hur vår vision ser ut för de närmaste 100 åren, som en fortsättning av de tankar liberalerna hade för hundra år sen.

Dessutom tror jag att vi måste lyfta den liberala tanken och göra den internationell. Om vi tittar på Sverige idag och vad som hotar den frihet vi faktiskt arbetat fram i Sverige, så är det få ”svenska” saker som hotar vår frihet och tanken om allas rätt till någon form av relativt välstånd.

Det är miljöförstöring, som är global… Det kan vara epidemier i framtiden, som då också är globala… Det kan vara hot från rymden i form av kometer, meteorer, istider eller solstormar, men det är också globala fenomen… Det är fattigdom och svält och de krig som det kan medföra… Det är hotet om kärnvapenkrig… Det är hotet om terrorism och stormakters krav på att vi ska inskränka vår frihet i kampen mot denna terrorism… Det är risken för krig eller konflikter som stormakter drar igång… Det är risker för globala ekonomiska finanskriser och depressioner.

Så var det till stor del också under 1900-talet. Världskrig och kalla krig hotade vår tillvaro.

När vi ska definiera liberalismen för de kommande hundra åren tror jag vi måste hitta defnitioner om hur vi vill att VÄRLDEN och MÄNSKLIGHETEN som helhet ska ha det om hundra år. Sverige är ingen isolerad ö.

Vi behöver kombinera frihetsbegreppet med någon sorts vision om att skapa globala skyddsnät för alla, med mekanismer för att hantera miljöförstöring, hot från rymden, hot från epidemier, och den globala fattigdomen. Dessutom måste vi fortsätta att stödja länders demokratiska utveckling, stödja frihandeln, och bli av med stormakters maktpolitik och kärnvapnen.

Någonstans där tror jag vi måste hamna och på den vägen fortsätta det arbete som måste göras i Sverige, för personlig integritet och självbestämmande, för bättre sociala skyddsnät, för mindre statlig kontroll och för friare ekonomi.

Som en påminnelse om vad liberaler stod för för hundra år sen klistrar jag in några smakprov från valmanifesten 1908 och 1911. Och när ni läser detta: kom ihåg att det var vad de praktiskt ville åstadkomma i politiken. Partiprogram ger inte hela bilden av vilka visioner man hade för Sverige på sikt. Man får läsa mellan raderna, eller läsa hur liberala politiker ansåg att samhället skulle formas.

Liberalernas valmanifest 1908

Sträng sparsamhet med statens medel, noggrann utredning om hvarje anslags behöflighet samt skarp och ingående kontroll öfver de anslagna medlens användning;

ytterligare stegring af försvarsutgifterna bör icke ifrågakomma, utan alla ansträngningar riktas på att genom klok omtanke åstadkomma det bästa resultat inom den nuvarande ramen…

krigslagarnas reformering i human och tidsenlig anda;

det frivilliga skytteväsendets befrämjande och utveckling i sund och folklig riktning;

orygglig neutralitetspolitik; upprättande af skiljedomstraktater; stödjande af de mellanfolklig fredssträvandena.

Utveckling och stödjande af egna hem, småbruk såväl som bostadslägenheter; egnahemslånerörelsens frigörande från betungande former samt beredande af lättad tillgång till jord; upplåtande af lämpliga kronoegendomar för smärre jordbruk, dels med full äganderätt, dels ock., där så lämpligen ske kan, med tryggad ärftlig besittningsrätt; praktiskt ordnad, lätt tillgänglig undervisning för småbrukare;

skydd för den själfägande jordbrukareklassen mot ett öfverhandtagande bolagsvälde; Norrlandslagstiftningens fullständigande närmast genom arrende- och vanhäfdslag.

Rättvisa i beskattningen; större skatt på den större förmögenheten och de högre inkomsterna, skattelindring åt små jordbrukare och mindre inkomsttagare, i synnerhet sådena med stora familjer; lättande af skattebördorna för sådana kommuner hvilka äga för ringa bärkraft i förhållande till de statsändamål (såsom skolväsende, fattigvård, vägunderhåll), som det åligger dem att tillgodose;

afvisande af hvarje försök att i samband med reglering af prästerskapets löner upprätthålla de föråldrade privilegierna för denna ämbetsmanna klass.

Ett nytt statsdepartement för handel, industri och sjöfart; närmare samverkan mellan ämbetsverken och näringslifvets män ; planmässig handelspolitik för varuafsättningens främjande; köpmannabildningens höjande genom statsunderstödda handelshögskolor; reform af den tekniska undervisningen samt främjande af yrkesutbildningen;

utredning i hvad mån det allmänna bör erhålla rätt att expropriera enskilda tillhöriga vattenfall för statens behof och för tillgodoseende af billig driftkraft för industri och handtverk.

Utveckling af arbetareskydds- och olycksfallslagstiftningen,, främjande af sjukkasse- och själfhjälpsverksamheten samt framför allt allmän ålderdoms- och invaliditetsförsäkring;

fattigvårdens tidsenliga reformering;

strängt upprätthållande af allas likhet inför lagen och förhindrande af klasslagstiftning; vid en eventuell lagstiftning om arbetsaftal måste all ensidighet uteslutas, så att lagstiftningen oväldigt tillgodoser båda parternas intressen och i möjligaste mån mötes af bådas förtroende.

Nykterhetsarbetets stödjande, särskildt genom införande af lokalt veto samt genom utredning rörande sättet att frigöra staten, kommunerna, landstingen och hushållningssällskapen från ekonomiskt beroende af rusdryckshandteringen;

folkundervisningens reformering i praktisk riktning; folkskolans utveckling till bottenskola och ställande under sakkunnig lekmannaledning;

värnande om yttrande- och tryckfrihet, församlings- och föreningsrätt samt förverkligande af regeringsformens bud i fråga om samvetsfriheten

Liberalernas manifest 1911:

Svenska riksdagen har emellertid gifvit kvinnorna ett löfte i följand ord som läsas i en skrifvelse vid 1906 års riksdag: ”Att från direkt politiskt inflytande utestänga kvinnan kan näppeligen sägas vara väl förenligt med införande af en så vidsträckt valrätt för män som nu ifrågasättes. Hon har nämligen lika stora intressen att tillvarataga i samhället som mannen och bör väl därför äfven sättas i tillfälle att genom deltagande i de politiska valen göra dem tillbörligen beaktade.”

Detta löfte måste infrias äfven om den höger som var med om löftet nu är färdig att svika det. Kvinnorna måste utan dröjsmål erhålla valrätt och valbarhet i samma utsträckning som männen.

Det gamla demokratiska önskemålet, folkskolan såsom bottenskola hvilket innebär att den första undervisningen blir gemensam för alla samhällsklassers barn, får aldrig släppas ur sikte.

Jordbruket landets modernäring, måste kraftigt stödjas. En insiktsfull jord- och egna hems-politik är af synnerlig betydelse för bevarande af den svenska jordbrukarebefolkningen.

Alltför länge fick bolagsväldet i Norrland utbreda sig på den själfägande jordbrukarbefolkningens bekostnad. Det måste därför sörjas för att staten med vaksamhet följer liknande företeelser i andra landsdelar och i tid ingriper till bondeklassens skydd.

Jordbruksarbetarnas sträfvanden att skaffa sig egna småbruk, liksom arbetarnas sträfvanden i allmänhet att förvärfva egna hem, böra så långt möjligt underlättas. Särskildt böra till förbättrande af torparnas och jordbruksarbetarnas ställning ökade möjligheter beredas innehafvare af torp och lägenheter på ofri grund till friköp af jorden.

Frågan om ålderdoms- och invaliditetsförsäkring är utan tvifvel vår viktigaste sociala angelägenhet och måste ofördröjligen bringas till en tillfredsställande lösning. Statsfinansiella svårigheter, som härvid kunna yppa sig, måste öfvervinnas.

Ur sitt allmänna program vill Landsföreningen för öfrigt framhålla följande punkter:

Öppen omröstning i riksdagen; afskaffande af bolags rösträtt och annan opersonlig rösträtt i kommunerna; möjliggörande för sjömän m.fl. att utöfva sin rösträtt; verksamt skydd för valfrihet och valhemlighet.

Orygglig neutralitetspolitik; omfattande skiljedomstraktater; internationellt fredsarbete.

Försvarsdepartementens sammanslagning; militieombudsman; krigslagarnas humanisering; skytteväsendets utveckling i sund och folklig anda.

Rättvisa i beskattningen; omläggning af kommunalbeskattningen efter de skattdragandes olika bärförmåga; lättande af skattebördorna (skolväsen vägunderhåll och fattigvård) för hårdt betungade kommuner.

Sträng sparsamhet; försiktighet i statens lånepolitik; skarp kontroll öfver statsförvaltningen; motarbetande af byråkratism och formalism.

Obligatorisk sjukförsäkring; arbetslöshetsförsäkring; arbetarskyddslagstiftningens förbättrande och utsträckning till alla arbetare; olycksfallslagstiftning, byggd på försäkringsplikt; natt- och söndagsarbetets reglering; yrkesinspektionens stärkande; reform af fattigvårdslagstiftningen; utveckling af förlikningsinstitutionen; lånefond för egna hem i städerna; bostadsinspektion; utredning af på lefnadskostnadernas stegring inverkande faktorer.

Kraftiga nykterhetsreformer; det allmännas frigörelse från ekonomiskt beroende af rusdryckshandteringen; aflägsnandet af det privatekonomisk intresset af denna handtering.

Folkbildningens höjande; folkskolans utveckling och ställande under en kunnig lekmannnledning.

Jordbrukets höjande; välordnad jordbrukskredit; förenings- och andelsverksamhetens stödjande; lättade afsättnings- och fraktförhållanden för jordbruket; praktisk jordbruksundervisning; kraftig egna hems-politik; egna hems-lånerörelsens befriande från byråkratism; utveckling af statens jordförmedling; småbruk å statens domäner; Norrlandslagstiftningens fullständigande; arrendelagstiftningens utveckling; fiskerinäringens stödjande.

Nytt statsdepartement för handel, industri och sjöfart; planmässig handelspolitik och väl afvägda frakttariffer; frilager och tullrestitutionsupplag; förbättrad handelsundervisning och teknisk undervisning.

Bättre skogsvård; ökade inköp för kronoparker;  expropriationsrätt till kalmarker; intensivare skötsel af statsskogarna.

Tillgodogörande af statens vattenfall; expropriationsrätt för stat och kommun till vattenfall; utvidgad koncessionslagstiftning för kraftstationer byggd på koncessionssystem.

Sjöfartsnäringens stödjande med ökade lånemedel.

Öfvervakande af karteller och truster; motarbetande osund spekulation och annat parasitlif på industrien.

Förbättradt kreditväsen för handtverket; lär1ingslag; yrkesskolor.

Yttrande-, församlings- och föreningensfrihetens hägnande; samvetsfrihetens förverkligande.

Rättsväsendets omgestaltning med beaktande af sociala synpunkter; upphäfvande af mannens målsmanskap; rättegångsväsendets reformering; full offentlighet; utveckling af försvarsinstitutionen i brottmål.

Min liberalism!

Jag är liberal, en liberal med starkt socialt patos, som anser att kampen för en fri ekonomi, för personlig autonomi och bättre sociala skyddsnät är de viktigaste frågorna, samt sist men inte minst: de globala frågorna. Varhelst en människa trampas på, eller lider av svält, trampas även mina rättigheter ner. Som Immanuel kant sa: ”Jordens folk har nu nått så långt i sin samhörighet, att en rättskränkning på en plats på jorden upplevs av alla. Därför är idén om ett världsmedborgarskap ingen fantastisk eller bisarr rättsföreställning utan en nödvändig komplettering av såväl stats- som folkrättens oskrivna lagar.” 

Innan 2010 så brukade jag säga att jag var libertarian i frihetsfrågorna, och vänster i rättvisefrågorna. Nånstans där är jag ännu. Jag kan känna samma blandning av ilska och patos som en Vänsterpartist då någon utförsäkras, eller då någon funktionshindrad berövas LSS, eller då jag läser om svälten i Somalia och ser hur lite vi ger för att rädda liv, men jag känner en Timbroekonoms patos för privatiseringar, och en Johan Norbergs patos för frimarknad och en libertarians patos för individens autonomi också, i samma ögonblick.

Min tanke då som nu är att frihet måste vara ALLAS rätt till frihet, inte bara ett fåtals. den negativa rätten att slippa förtryck måste gälla även arbetsrättsligt och socialpolitiskt. Alla måste ha möjlighet att få bästa möjliga sjukvård och skolgång. Universitetsutbildning ska inte vara en fråga som beror på föräldrars ekonomi eller hur bra man är på att söka fondmedel. Funktionshindrade ska inte behöva tigga och be om hjälp hos sociala myndigheter eller hos välgörenhetsorganisationer för att få deras rätt till liv och frihet garanterad. Man ska ha möjlighet att gå igenom en kris som människa utan att det förstör ens liv, och ens eventuella barns liv, för gott. Etc, etc…

På samma sätt har vi ett ansvar för andra nationer att faktiskt hjälpa till då det är svält eller naturkatastrof. Jag reformerar gärna biståndet bara vi kan vara snabbare med att rädda liv. Svältande somalier och etiopier ska inte behöva dö bara för att deras regeringar styrs av idioter!

Marknaden skapar välstånd på ett fantastiskt sätt. Men marknaden är inte perfekt, det är för övrigt därför marknadsekonomin är så bra (ur misstag skapas erfarenhet och välstånd)! Eftersom inte marknaden är perfekt måste BRA skyddnät finnas men i övrigt ska det vara maximal frihet. Inte en massa regleringar och krångel. Låt marknaden sköta sig själv .Bort med tullar, regleringar konstgjord andning, förordningar och byråkrati.  Privatisera gärna så mycket som möjligt. Gärna allt!  Det människor behöver är garantier om att vård finns när man behöver det, inte att vården måste vara allmän. Var människa måste få göra som han eller hon vill. Inga morallagar tack!

Liberaldemokraternas tanke om plattskatt och medborgarlön är helt underbar. Exakt så! Kombinerat med de skydd och stöd som behövs som ingen medborgarlön kan täcka.

Maximal frihet, men med bättre skyddsnät än idag om man skulle hamna i kris. Helst privata skyddsnät och försäkringar, men hjälp oavsett det.

Men att jag ser så mycket samhörighet med vänstern, gör att jag har svårt för inställningen i politiken idag. Jag vill ha igång samarbete över blockgränserna.

I frågan om hur man garanterar friheten för sjuka, funktionshindrade, arbetare, folk i kris, har en liberal massor att samarbeta med en sosse eller Vänsterpartist i. I frihetsfrågorna också, det är många vänsterpartister som vill avkriminalisera bruket av cannabis t.ex och som är helt mot myndigheternas massövervakning.

Och i kampen för invandring mot främlingsfientlighet KAN man bara vinna om vänster och höger ser varandra som allierade, som co-thinkers, och inte som fiender!

Sverigedemokraterna

Att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010 anser jag vara ett resultat av många faktorer. De etablerade partierbnas oförmåga, felaktiga strategier, dumhet och sabotage och att de inte bryr sig tillräckligt om hur folk tänker och har det. Man tog inte debatten mot Sd:s idéer och argument kort och gott. Men en bidragande orsak är nog också oförmågan att samarbeta över partigränserna, speciellt samarbetet över blocken, dvs mellan vänstern och högern. Måste det vara så?

Ett av problemen med parlamentarismens fokus på partier är att partierna sluter sig samman och bildar enad front mot andra ”fiendepartier” och ”fiendegrupperingar”.

Kanske det blir bättre ju mer vi fokuserar på indvider och personval, vem vet?

Demokrati

Vilket för mig över till det jag tänkt avsluta denna artikel med. Demokratin. Jag ser många brister i hur det är idag.

Medborgare känner sig osedda och ohörda. Politiker tänker smått. Kommuner har inga framtidsvisioner. Riksdagsmän tvingas samarbeta med hjälp av partipiskor och hot om ”pissprover”, riksdagsmän som anser att de inte kan påverka något. Bristande analyser om vad som gått fel, då något gått fel. Folk som går mot strömmen och är före sin tid, eller som varnar för att nåt håller på att gå fel, ses inte ens som förebilder efter att nåt gått fel.

Ett exempel är vanvårdsutredningen som efter 50 års debatt äntligen erkände att fosterhemsbarn och barnhemsbarn vanvårdats: men varför bryr sig inte politikerna om, inte heller får de som varnade för galenskapen en ursäkt och en bekräftelse. (Se mer här: Att lära av historien, samt Vanvård i social barnavård: ”kinder gulag” , Vanvård i social barnavård under 1900-talet samt Barnombudsmannens brev och Skjut inte på pianisten!)

Sverige har problem.

Sverigedemokraterna har tyvärr rätt i en sak: att varken regering eller opposition i tillräckligt hög grad lyssnar till folkets vardagsoro om ekonomi, utförsäkringar och annat som ligger dem nära. Inte heller om de integrationsproblem som faktiskt finns. Politiker pratar ofta och länge OM, mer sällan MED, folk.

En poäng som ofta hörts i debatten, från Sverigedemokraterna, är att svenska folket aldrig fick vara med och besluta om det som PI kallar ”massinvandringen”. Jag kan villigt erkänna att så var fallet, även om jag som liberal är positiv till invandringen.

Det är mycket vi medborgare inte har fått vara med och besluta om. Sverige var i praktiken hemlig medlem av NATO under hela kalla kriget utan att vanliga medborgare ens fick veta detta, än mindre fick vara med och besluta om detta. Hade det blivit kärnvapenkrig hade stora delar av Sverige blåsts ut med kärnvapen utan att en person boende i Sverige hade haft en aning om varför.

Demokratiunderskott är liksom bara förnamnet på detta.

Även avregleringen av ekonomin gjordes utan att folk hade en aning om vad som skedde.

Jag är för både en hög invandring och en avreglerad ekonomi, men kan villigt erkänna att den demokratiska processen FANNS inte i dessa frågor.

Jag, som jobbar nära människor i Botkyrka, hör ofta att invandrare där känner sig osedda och ohörda, ignorerade av Reinfeldt och Juholt och det övriga politiska etablissemanget. Barnen känner att de saknar framtidsutsikter och hamnar i gäng. Familjerna blir lidande på grund av problem i bostadsområden och skolor, och hamnar inte sällan i sociala och ekonomiska problem.

Det är klart att känslan av maktlöshet och att vara utanför skapar problem, oavsett vem som hamnar utanför.

Det vill jag jobba med! Som liberal!

Men då måste vi börja samarbeta. Istället för att bara se olikheterna måste en liberal, en Moderat och en Vänsterpartist, och i de fall det överhuvudtaget är möjligt även en Sverigedemokrat, kunna mötas, se varandra i ögonen och se varandras likheter!

Att kunna prata om vad man anser vara fel i andras syn på samhället, och ändå kunna samarbeta är viktigt. Och att vi blir av med den förbannade Jantelagen, speciellt bland politikerna, men bland alla människor. Empowerment kallas det på engelska, självförtroende på ren svenska!

Marinens dag i Stockholm…

Jag missade marinens dag i Stockholm eftersom jag är i Skåne. Men… Något som slår mig är vilket avstånd som byggts upp mellan försvaret och den svenska befolkningen. Vad det får för konsekvenser på sikt vette tusan!

När jag var ung var försvaret en del av livet. Det flög drakenplan och lansenplan och gamla Sk60 över huvudet på mig ganska ofta där jag växte upp i Järfälla. Det var jaktplan från F8 som drog förbi. Min bror mönstrade, som alla andra ungdomar, och gjorde mekanikertjänst när jag var fem-sex år vid F8 i Barkarby.

Försvaret och hemvärnet hade ofta uppvisningar. Jag minns på rak arm ett antal uppvisningar jag såg i Jakobsberg och i Stockholms Centrum. När jag var nere på semester i Höganäs brukade det lokala hemvärnet ofta ha uppvisningar och en gång dundrade det in en stridsvagn S på en marknad. och en gammal centurion vagn som jag tyckte var häftigare, det liknade ju en riktig stridsvagn.

Numera mönstrar endast ett fåtal. De flesta växer upp utan annan kontakt med försvaret än att de ser uniformerad personal ibland, och ser nyhetsrapportering om försvaret. Jag har inte sett en lokal uppvisning av försvarsmaterial mer än i Stockholm, på över 20 år.

Folk växer upp mer en idé om att försvaret är nåt som inte har med dem att göra, eller med Sverige att göra. Det är ett gäng grönklädda häftiga personer med uniform som håller till på några ställen i Sverige och som åker utomlands.

Detta är en farlig illusion. För världen är inte ett säkert ställe ännu…

Se för övrigt Jonathan Rieder Lundkvists rapport om marinens dag i Stockholm.

Klart Skepp,Wisemans WisedomsMorgonsurchefsingenjören,

Varning för censur mot konspirationsteoretikerna!

Igår skrev jag en artikel MOT konspirationsteorierna. Idag ska jag skriva en artikel MOT censuren och det lättsinniga fördömandet av konspirationsteorier. Carl Johan Rehbinder har skrivit en artikel med lite samma inriktning, som jag varmt rekommenderar. 

Min syn på saken är att det är helt rätt att kritisera, och bemöta, en hel del av konspirationsteoretikerna, speciellt de sektliknande grupperna, men det lättvindiga fördömandet av ”konspirationer” som sådant är farligt!

Det finns två sidor av detta mynt…

Först rasbiologin… 1997 upplevde jag dilemmat med det lättvindiga fördömandet av ”konspirationsteorier”.

Vid det tillfället hade debatten om rasbiologin och tvångsteriliseringarna kommit igång. I 9 år hade jag då offentligt sagt att  det behövdes en debatt om tvångssteriliseringarna och att alla offer för svensk steriliseringspolitik måste kompenseras. Givetvis fick jag ganska ofta höra att jag var en ”foliehatt” som kunde säga nåt så galet och tokigt. ”Alla” visste att man inte tvångssteriliserat svenskar alls…

Ja, jag var aktiv i en grupp som såg konspirationer i varje hörn då, men inte bara jag fick höra detta.

Jag träffade läkaren X som i 30 års tid velat hjälpa tvångssteriliserade. Han var aktiv redan runt 1960 och fick höra att han, på ren svenska, skulle hålla käft annars skulle han förlora sitt jobb…

1997 ändrades hela debatten. Då var det offentlig debatt på ABF-huset tvångsterliseringarna. Helle Klein och andra deltog. Jag reste mig och frågade om det fanns en vilja att ge de som kämpat mot rasbiologin och tvångssterliseringarna rätt, de hade ju förlöjligats och attackerats alla åren. Svaret var typiskt. Jag minns Helles svar än idag: ”Man ska inte gräva för mycket i historien…”

Än idag har ingen bett t.ex. Karl Grunewald om ursäkt för att han kämpade i motvind för att stoppa rasbiologin en gång i tiden. Han är över 90 år gammal.

Varför i helvete är det så att man bara ska kunna ge en människa rätt hundra år efter personen dött?

(Och fortfarande än idag är det tabu att skriva om att alla rasistiska rasbiologer började arbeta mot ”överbefolkningen” i U-länderna efter kriget… De gamla svenska rasbiologerna började sterilisera mörkhyade indier, sydamerikaner och afrikaner med motivet att jorden var ”överbefolkad”… Nån gång kommer detta att bli en stor skandal.)

Fosterhemsdebatten

Man ser dilemmat med det rutinmässiga fördömandet av ”konspirationer” också om man kikar på debatten om fosterfamiljer också.

Gissa vad jag kallades då jag första gången varnade för detta som 18 åring (jag var inte medlem i nån förening eller något parti då)… Jag var ”paranoid” och hade ”nojja” tyckte riksdagsmannen jag pratade med!

Idag pågår diskussionen om hur man ska ersätta de tusentals barn som utsatts för vanvård under tiden i fosterhem eller hos fosterfamiljer. Det är inte kontroversiellt att prata om detta längre. Det finns två statliga utredningar om vanvården av LVU-omhändertagna barn, SOU 2009:99 samt  SOU 2011:9.   (Jag har skrivit tre artiklar om detta. Vanvård i social barnavård: ”kinder gulag” , Vanvård i social barnavård under 1900-talet samt Skjut inte på pianisten.)

Men så var det inte förr… Varnade man för barnomhändertagandena på t.ex. 80-talet blev man förlöjligad och utfrusen och kallad fula namn. En massa folk varnade för barnomhändertagandena. En salig blandning av Scientologer, kristna fundamentalister, konservativa, jurister, politiker och privatpersoner, men utan att myndigheterna brydde sig om dem.

Jag anser att Scientologerna är en sekt. Men faktum kvarstår att om fler hade lyssnat till en del av det som Scientologerna sa, hade en massa lidande kunnat undvikas.

Scientologerna har ett bra artikelarkiv med artiklar som varnade för problem i samband med de sociala myndigheternas omhändertagande av barnen. (ARTIKLARARTIKLAR IIARTIKLAR IIIARTIKLAR IVARTIKELARKIV ). Det är, som jag sa, en salig blanding av allt. Från Maciej Zarembas högkvalitativa artiklar i DN om fallet Daniel, till artiklar skrivna av riktiga barnmisshandlare och scientologiska artiklar som försvarar föräldrar som tror på barnaga.

Artikelsamlingen visar vad jag menar. Det var denna blandning av folk som varnade som gjorde att många inte tog varningarna på allvar. Det var lätt för tjänstemän att avfärda det hela med att, ”jamen det är bara knäppgökar som anser detta”… Så avfärdade man alla kritiker!

När Der Spiegel 1983 kallade Sverige för ett barn-gulag, och visade sambandet mellan ungdomskriminalitet och vanvård på fosterem eller hos fosterfamilj, skrev svensk media inte mycket om det. De var ju bara ”knäppgökar” allihopa, ansåg de!

Man blir ledsen när man läser artiklarna som länkas av Scientologerna… Tänk så mycket lidande man kunnat bespara så många människor…

När myndigheter och experter har fel!

Och nu står vi här… Myndigheterna har beslutat ge hundratusentals kronor till offren för vanvård inom socialtjänsten, och hålla offentliga cermonier för att be om förlåtelse för vad de gjort.

Bra så. Men de som varnade för detta, från hovrättsråden och Maciej Zaremba till Scientologerna, EAP och de kristna fundamentalisterna, kommer aldrig att få ett ord som ursäkt. Och ingen kommer att utreda vad som hände med deras varningar. För sanningen är att myndigheterna tänkte att ”bara foliehattar kan tycka nåt sånt här”, sen kastades varningarna i papperskorgen. Kanske satte man upp nån artikel på en anslagstavla och skrattade åt den på sin höjd.

Så här skrev den officiella utredaren som ska utreda vanvården av fosterhemsbarnen till mig då jag frågade om man kommer att utreda hur det kom sig att politiken ledde till denna katastrof för människor och om man kommer att visa vad som hände med de många varningar som spreds om vanvården.

Utrdeningens chef Göran Johansson svarade:

Det finns inga planer enligt vare sig i Upprättelseutredningens förslag (SOU 2011:09) eller i vårt arbete i Vanvårdsutredningen att belysa de frågor som du ställer. Det finns inga planer enligt vare sig i Upprättelseutredningens förslag (SOU 2011:09) eller i vårt arbete i Vanvårdsutredningen att belysa de frågor som du ställer. Regeringens direktiv till utredningen innebär att vi ska granska den vanvård som de placerade barnen utsattes för under sin tid i fosterhem eller institutioner inom den sociala barnavården. Vi ska således inte granska utredningarna eller besluten som ledde fram till omhändertagandet.

Ska man, eller ska man inte lära av historien?

Ja sekter är sekter, men ibland är det så absurt att sekter har rätt och alla andra har fel…

Dilemmat

Ni börjar säkert förstå vad jag menar…

Jag läser just nu boken ”Den dolda alliansen – Sveriges hemliga NATO-förbindelser” av SvD journalisten Mikael Holmström (Atlantis förlag).

Gissa vad som hände om man runt 1990  försökte prata med politiker runt 1988-1989 om det som står i boken: att Sverige egentligen var hemlig medlem i NATO, trots vår neutralitetspolitik, och att Sovjet var ett större hot än media gjorde gällande… Då kallades man foliehatt, galning, extremist, konspirationsteoretiker och allmänt knäpp!  🙂

Man fick inte skriva om detta svenska hemliga NATO-medlemskap i media, eller prata i TV om detta (trots att många i media visste om det) och politikerna nämnde inte det. Bara foliehattar och kommunister debatterade detta!

Och om jag dessutom då, runt 1989, hade sagt då att en f.d. arabisk vapenhandlare i amerikansk tjänst i gerillakriget mot Sovjetregimen i Afghanistan, 2001 skulle leda en grupp islamska fundamentalister som förklarat heligt krig mot USA och i september flyga två flygplan in i World Trade Center så byggnaderna rasade ihop…

Ja… Ni fattar! Till och med de som anser att Elvis kidnappades av utomjordingar skulle ansetts som trovärdigare än mig i det läget…

En liten lista

Här kommer en besvärande liten lista på saker som ansetts vara galna konspirationsteorier under åren. Ämnen som myndigheter, politiker, tidningar och folk som sett som sin livsupgift att bekämpa ”foliehattar” ofta censurerat.

Jag har redan nämnt protester mot rasbiologin och tvångssterliseringarna, och avslöjandena om Nato och Osama Bin Laden. Låt oss titta vad det finns mer…

Antisemitismen och nazismen   Jo… En gång i tiden ansågs de som var mot antisemitism vara ”konspirationsteoretiker” och foliehattar. Se bara på Drefyussaffären då författaren Emile Zola i början av förra seklet ville rädda en oskyldigt dömd judisk officer (Dreyfuss). Han blev utskrattad som en galen foliehatt!

Jag har läst mycket om folk som på 1920-talet varnade för nazismen. När statsmannen Walther Rathenau mördades av antisemiter 1922 varnade en del för de antisemitiska krafterna och ville att myndigheterna skulle göra något. Gissa vad man kallade dessa?

Sen kom Hitler till makten. En del varnade runt 1933 för att nazityskland skulle bli ett hot, och att Hitler ville utrota judarna. Gissa vad man sa om dessa? ”Judiska extremister, judekramare och domedagsprofeter”…

Ska vi fortsätta?

Jaltaavtalet Efter kriget delades Europa upp i två delar. Polen styckades. Ganska många, framför allt polacker hävdade att Churchill och Stalin gemensamt delat upp Europa. De som sa det kallades foliehattar. Numera är protokollen från mötet då ”demokraten” Winston Churchill och Josef Stalin delade Europa mellan sig och styckade Polen frisläppta och kan läsas (bland annat här)…

Joe McCarthy och Jay Edgar Hoover I USA drev man en hets mot kommunister och homosexuella på 50-talet. Gissa vad man kallade de som var mot detta och ville skydda homosexuellas rättigheter? ”Kommunistiska konspiratörer”!

MK-Ultra Och här har vi ultra-super-mega konspirationen nummer ett. Vad sägs om detta. Amerikanska staten gör experiment med tusentals ovetande människor. Bland annat drar amerikanska staten igång hela LSD-vågen med sina experiment. Man var givetvis foliehatt om man pratade om detta en gång. Bill Clinton bad om ursäkt för alla drabbades räkning för några år sen. Statliga utredningar har utrett detta för statens räkning.

Kalla kriget Till sist än en gång, det kalla kriget. Om man pratade om fulspelet under det kalla kriget och varnade för sånt som att Sverige i hemlighet var NATO-medlem så blev man kallad foliehatt. Om man var mot vad USA gjorde i Afghanistan blev man kallad foliehatt. Om man var mot västvärldens stöd till Saddam Hussein blev man kallad foliehatt.

Etc, etc…

Jag avslutar med att citera Carl Johan Rehbinder:

Den största faran med konspirationsteorier när de florerar som värst, är inte teorierna själva, De är ett symptom på något värre – en avsaknad av tillit. Om vi helt slutar att lita på människor, av den enda anledningen att de råkar befinna sig i en maktposition, så sågar vi också av grenen vi sitter på. Varför skulle vi ens försöka påverka politiken i vårt land, om den vi röstar på oundvikligen måste förvandlas till en korrumperad, manipulativ maktgalning, bara av det faktum att personen i fråga har hamnat i riksdags- eller regeringsposition? Paradoxen i detta är att konspirationsteoriernas existens också är ett resultat av demokrati och yttrandefrihet. Vi får väl helt enkelt lov att stå ut med att de finns, men vi behöver inte tro på allt som påstås.

Det är dags att ”avtrollifiera” begreppet konspiration, och använda det i de sammanhang där det faktiskt är relevant. Konspirationer existerar, och har alltid existerat. Därför ska vi fortsätta att kämpa för en transparens i regeringar och andra styrande organ, för att motverka intrigerande och konspiration. Det vore förstås önskvärt om vi alla bleve mer källkritiska, att vi kräver mer fakta innan vi drar slutsatser. Utbildning i kritiskt tänkande är alltså en god sak. Och så ska vi samtidigt försöka skapa ett samhälle där vi kan lita mer på varandra, så att vi slipper beskylla varandra för att vara konspiratörer, när det inte är relevant.

Komplicerat? Kanske det – men skam den som ger sig!

Som jag sa inledningsvis finns det två sidor till detta mynt.

Det finns de som vill censurera och försvåra konspirationsteoretiker som VAKEN.SE att hyra lokaler och komma ut i media. Problemet med det är uppenbart. Om de som vill censurera ”konspirationsteoretiker” hade levt på 20-talet hade de velat censurera de som varnade för nazisterna och var mot antisemitism!

Konspirationer ska bemötas med argument och bevis, inte med förbud och utfrysning! Och det är viktigt att man LYSSNAR och försöker ta reda på vad som är sant och inte sant… BEMÖT DEM, FÖRBJUD DEM INTE! Det finns ganska många som säger ”försvåra för dem”, ”gör att lokaluthyrarna inte vill ta emot dem för deras möten”, se till ”att media inte skriver om dem”. Det kallar jag rop på förbud och censur och det är FEL VÄG ATT GÅ!

Som liberal hatar jag förbud. Som f.d. medlem i en konservativ sektliknande grupp vet jag att förbud inte fungerar. Som en person som kallats foliehatt för att jag var mot rasbiologin och ville få en debatt om rasbiologiska steriliseringar VET jag att förbuden är direkt skadliga och farliga!

Mikael Holmström – Den dolda Alliansen (del 2, Jalta avtalet)

Min läsning av Mikael Holmströms bok går långsamt. Men här är del 2 av recensionen. Del 1 kan läsas härHolmströms bok avslöjar detaljer om att Sverige var hemlig Natomedlem under alla de år Sverige officiellt sett skulle vara neutralt. Men den visar den också hur galet det hemliga politiska fulspelet, kalla det maktpolitik eller geopolitik, är, och hur nära vi var ett tredje världskrig, och atomkrig, under det kalla kriget. Nu när Osama är död är boken aktuellare än någonsin eftersom Osama bin Ladin var ett DIREKT resultat av stormakters fulspel.

Men min recension av denna bok handlar inte bara om det Mikael Holmström skriver, utan kanske mer om allt det som inte kommit med i boken. Denna gång ska jag skriva om några saker som inte kommit med i boken.

Det kalla kriget var ingen slump. Redan i oktober 1944 beslöt Churchill och Stalin att dela Europa mellan sig (utan att USA:s president Franklin Delanore Roosevelt var med på det).

Idag på morgonen läste jag om Jaltaavtalet som Churchill och Stalin slöt i boken, och tänkte på vad jag läst tidigare i källorna om avtalet.

Jalta symboliserar ALLT jag hatar med maktpolitik och globalt fulspel. När jag var tonåring läste jag citaten om hur Churchill och Stalin delade Europa mellan sig i Bra Böckers Världshistoria, och i det ögonblicket föddes mitt hat mot det politiska fulspelet. Och ju mer jag läst om denna Moskvakonferens ju mindre tycker jag om Winston Churchill som historisk person. Han gjorde en hel del ”bra” i kampen mot Hitler men var för spritt språngande galen; ett svin, på ren svenska!

Det kalla kriget föddes inte 1947 när Sovjets arméer marscherade fram i Östeuropa. Churchill protesterade mot Sovjets frammarsch, men han kan knappast ha varit förvånad eftersom han varit med och beslutat om att Sovjet skulle styra över Östeuropa.

I Jalta diskuterades Polens femte delning först.

Det är absurt i sig eftersom Polen var det första offret för Hitler i kriget och en av de allierade länderna. Men nej, landet skulle ”få” nya gränser. Miljontals tyskar skulle tvingas bort från traditionellt tyska områden och miljontals polacker från polska. Ett lidande utan like, bara för att ge Stalin och  Churchill det de ville ha!

Efter att ha kommit överrens om att ändra Polens gränser (och krympa Polen) gick man över till att dela Europa. Man la fram ett papper på bordet och bestämde hur stort inflytande Storbritannien respektive Sovjet skulle ha i olika delar av Europa.

Då lät det så här (enligt de oficiella papperna, ”Records of Meetings at the Kremlin, Moscow, October 9-October 12, 1944″:

”Churchill and Eden reached Moscow on October 9. That night they met with Stalin and Molotov in the Kremlin, without Harriman. After some discussion on Poland, Churchill came to his main point: ”Let us settle about our affairs in the Balkans.”

He then proposed to Stalin a formula for early postwar British and Soviet influence there.

”So far as Britain and Russia are concerned,” he ventured, ”how would it do for you to have ninety percent predominance in Rumania, for us to have ninety percent of the say in Greece, and go fifty-fifty about Yugoslavia?”

As this was being translated, Churchill enlarged on it by writing thepercentages on a scrap of paper and including reference to Bulgaria and Hungary, with a 50-50 split for the latter. Calling it a ”naughty document,” he pushed the paper across the table to Stalin, adding that ”the Americans would be shocked if they saw” how crudely he had written it.

After a pause, Stalin made a large check mark on the paper with his blue pencil and sent it back across the table. A further silence, and Churchill spoke. Apparently he felt sheepish in having so easily disposed of several countries and many millions of people. ”Let us burn the paper.”

”No,” answered Stalin, ”you keep it.”

Then Churchill and Stalin fell to detailed discussion — not only about the countries already mentioned but also about Turkey and the Dardanelles, and the futures of Germany and Italy. Here Churchill insisted he ”would like the Soviet Union to soft-pedal the Communists in Italy and not to stir them up.” He seemed to tie this to the Italian vote in the United States, implying that American occupation troops could not be expected to withdraw after the war if there were ”trouble in Italy.” Stalin seemed to get the point. Claiming that he could not control Palmiro Togliatti, the head of the Italian Communist Party, he nonetheless added that Togliatti ”would not start an adventure in Italy.”

As for the Balkan nations, Stalin and Churchill agreed that Molotov and Eden should refine the percentages. Accordingly, next afternoon Eden found himself haggling with Molotov over the numbers.

Molotov: ”If Hungary was 75/25, then Bulgaria should be 75/25 and Yugoslavia 60/40.”

Eden: ” Hungary 75/25; Bulgaria 80/20; Yugoslavia 50/50.”

Molotov: ”If the figure for Bulgaria had to be amended then Yugoslavia would also . . . have to be changed.”

Eden: ”With regard to Hungary we had made a concession.”

Molotov: ” Hungary bordered on Russia and not on Britain.”

And so it went. Uncomfortable at being forced to bargain like a peddler over the fate of nations, Eden said he was ”not interested in figures.”

The talks ended that night unresolved. But next afternoon Molotov, undoubtedly having consulted with Stalin, proposed ”80/20 for Hungary and Bulgaria, and 50/50 for Yugoslavia.” Eden promptly agreed.

The bargaining finished, Churchill now had to face the Americans. To Harriman in Moscow he revealed the details of the ”percent agreement” bit by bit over the next few days.

On October 10 Harriman was present at lunch when Churchill and Stalin finished drafting a message to Roosevelt about their agreement. When Harriman observed that Roosevelt wanted all major questions decided by the Big Three, Stalin said he was ”glad to hear this” and shook Harriman’s hand behind Churchill’s back. ”

/ Hämtat från Stalin, Churchill and Roosevelt Divide Europe, Book by Remi Nadeau; Praeger Publishers, 1990. ”The following discussions in Moscow over the ”percent agreement” are recorded in PREM 1944, 3/434/2-5, ”Records of Meetings at the Kremlin, Moscow, October 9-October 12, 1944″; Winston Churchill, Triumph and Tragedy ( Boston, 1953), pp. 227-234; Martin Gilbert, Road to Victory ( London, 1986), pp. 989-1001; Anthony Eden, The Memoirs of Anthony Eden, Earl of Avon, vol. 2, The Reckoning ( Boston, 1965), p. 559; W. Averell Harriman and Elie Abel, Special Envoy to Churchill and Stalin ( New York, 1975), pp. 356-358; FRUS, Diplomatic Papers, 1944, vol. 4, pp. 1009-1010; Sir Llewellyn Woodward, British Foreign Policy in the Second World War ( London, 1962), p. 308.”

Och massutrotningen av judar då? Nej, om det var det tyst… Inte ett ord. Det alla vet idag är att både Churchill och Stalin visste om utrotningen men försökte inte t.ex. bomba järnvägarna som ledde fram till förintelselägren.

Om man har ett uns moral i kroppen så förstår man att sådana överrenskommelser bara bäddar för nya konflikter. Enbart hanteringen av Polen i sig bevisar den moraliska galenskapen hos dessa segermakter. Delningen av Europa i maktzoner mellan demokratiska länder och Stalins terrorvälde likssom bara förtydligar det.

Precis som hanteringen av Europa efter första världskriget bäddade för ett nytt krig, bäddade Jaltaavtalet för det kalla kriget.

Och hanteringen av Afghanistan under 80-talet bäddade för Osama Bin Ladin, liksom USA:s, britters och fransmäns stöd till Saddam bäddade för att Saddam i Irak kunde sitta vid makten.

Det är inte konstigt att vi fick ett kallt krig. Det var det man skapade den 9:e oktober 1944 i Moskva. Vill vi förändra världspolitiken och skapa en globalt god säkerhetsmiljö,  är det fulspel och maktpolitik vi ska kräva ett stopp för!

Läs även LIBERALDEMOKRATERNA om Frankenstein och hans monster

Och för den som vill ha bevis om fulspelet kring Afghanistan: Zbiggy Brzezinski om ”krisbågen” (läs sidan två framför allt)…

Ideologins återkomst!

Liberaldemokraterna, Liberati

Tre andra Liberaldemokrater har skrivit om ideologi. Det gör att jag nu på morgonen satt mig ner för att fundera över just ideologi. Varför ses det som något fult med politiskt djup? Varför saknas ideologiska debatter idag?

Åsa Puide (L) skrev:

”Väldigt många politiker i riksdagen har varit politiskt engagerade i många många år. Därför kan jag tänka mig att för många politiker så har partiets ideologi blivit självklar och inget man behöver prata om hela tiden. Politikerna glömmer bort att för de flesta svenskar är det inte så. Det pratas inte om vad varje parti faktiskt står för.”

Socialdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet

På det svarade Scaber Nestor (L):

I detta riksdagsvalet så pratades det om skatter, ungdomsskatt och pensionärsskatt, det pratades om fastighetsskatt och kommunalskatter.

Men ingenstans så pratades det om partiernas grundläggande ideologier.
Alla förutsätter att människan på stan är på det klara med detta.

På detta kan jag bara utgå från mig själv när jag säger att JAG har ingen aning om vad partiernas grundläggande ideologi har med den politik de för idag.

Jag ser inte hur ett vänsterparti kan samarbeta med s+mp under de förhållanden som rådde.
Jag kan inte se varför socialdemokraterna konstant pratade skatter.
Miljöpartiets samhällskritik var som bortblåst och var reducerat till att prata om skatteväxling.
Folkpartiets ”liberalism” existerar inte, centerpartiets landsbygdspolitik är utbytt mot storskalig industri-lobbyism, kristdemokraterna vet jag inte ens vad de står för längre.
Enda partiet som varit konsekvent är Moderaterna som är ideologilöst konservativa.

Sverigedemokraterna

Båda två ser Liberaldemokraterna som partiet som kan sätta ideologierna på dagordningen i Sverige igen. En annan som skrivit om just det är Lennart Regebro (L):

Huvudproblemet för mig när jag var aktiv som folkpartist var att man behövde kompromissa med folk som inte höll med om partiets grundprinciper. Jag vet inte varför folk som egentligen är sossar eller konservativa går med i ett liberalt parti som folkpartiet, men det gör dom. Och istället för att arbeta tillsammans för liberalismen så tillbringar man all sin tid att slåss mot idioter i partiet. Det kommer säkert bli samma sak med Liberaldemokraterna om 30 år när grundarna har pensionerat sig och inte kan styra upp längre, men då får väl nån bilda ett nytt parti då. Vid det laget lär L ha gjort Svensk politik till ett slagsmål inte om vem som är mest konservativ, utan vem som är mest liberal.

Och nu tänker du att jag är lite väl optimistisk, men det tror inte jag. Betänk detta: 27% av svenskar ser sig som liberala före andra ideologier. Enbart 6% anser sig vara konservativa.  Ändå slåss allianspartierna om dom konservativa. Nåväl, vi kommer slåss om liberalerna. 79% av folkpartisterna ser sig som liberala, och där har vi en stor målgrupp, eftersom dom nu röstar på ett parti som inte är liberalt. Många av dom röstar på fp för att det inte finns nåt alternativ, för dom andra partierna är inte heller liberala. Med ett liberalt parti på spelplanen kommer vi se många tidigare trogna folkpartister byta parti…

Moderaterna, Vänsterpartiet/Miljöpartiet och Kådisarna

Ideologier

Det finns ett problem här, ja!

Som människor har vi alla en bakgrund. Ska vi må bra måste vi medvetandegöra denna bakgrund, bearbeta gångna misstag och lära av dem.

Som människor måste vi kunna leva i nuet också. Och då är den grund vi står på viktig. Det är det som nuet bygger på.

Ska vi må bra måste vi ha ett mål, en väg att gå mot också. Dvs vidioner, idéer och drömmar om framtiden.

Här skiljer sig ett parti inte från våra privata liv.Ett parti måste lära av historien och vetenskapen. Det måste ha en fast grund att stå på (ideologi) och ett tydligt mål att gå mot, dvs framtidsvisioner.

Problemet med politiken idag är att det inte är så.

Ideologilöshet

Dagens politik saknar de djupare reflektionerna om vad som hänt, lärdomarna från det förflutna och det vetenskapliga djupet. Den ideologiska grunden är så utslätad att det politiken i nuet haltar fram och framtidsvisioner är nåt som bara nördar och dårar inom partierna pysslar med (förutom på sin höjd Miljöpartiet som har allt detta till viss del).

Partistrategerna anser säkert att man i dagens värld inte behöver allt detta. Att det som för vilket företag som helst, och vilken privatperson som helst, är A och O, är onödigt i politiken.

Eller så tänker de inte alls…

Hur som helst ger detta möjligheter till ett parti med djup, kunskap, GRUND att stå på och visioner.

Ja, Liberaldemokraterna är på väg och Sverige kommer inte att bli sig likt igen! Det är ideologins återkomst till politiken!


—————————————————-

Jag är en av grundarna till Liberaldemokraterna, ett parti som håller på att byggas upp.

Men åsikterna på bloggen är mina egna…

Vad är Liberaldemokraterna?

Liberaldemokraternas Facebookgrupp

Twitter: http://www.twitter.com/Lib_dem

Vår hemsida, som är under byggnad, kommer att finnas på:

www.liberaldemokraterna.com

***

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

—————————————————-

Div: DN, HD, SVD, Dagen, GP, DN, DN, SVD, Högbergs, Lena Sommestad,

Läs även andra bloggares åsikter om 

Bygg ihop Tyskland, Sverige och Danmark

 

Broalternativet...

 

2012 ska danskarna påbörja arbetet med förbindelsen över Femern Bält. Tanken är att förbindelsen ska vara klar 2018. Beslutet är redan taget mellan de två länderna, det enda som inte är klart ännu är exakt hur det ska se ut. Man bollar mellan två alternativ, dels en bro och dels en sänktunnel. Blir det en bro blir det en 19 km lång bro som bärs upp av pyloner som är 281 meter höga.

http://www.femern.dk/

http://www.femern.info/

http://da.wikipedia.org/wiki/Femern_B%C3%A6lt-forbindelsen

Men om projektet ska bli så effektivt som teknikerna tänkt sig måste vi bygga en tunnel eller bro mellan Helsingör og Helsingborg. Fördelen med detta är att kunna köra godståg direkt mellan Sverige och kontinenten och att kunna köra snabbtåg under bron.Öresundsbron och Stora Bältsbron visar att det lönar sig. Med avgifter kommer bron eller tunneln mellan Helsingborg och Helsingör att ara betald på 20-30 år.

Kattegattsbro nästa?

Redan nu sitter ingenjörer och funderar på nästa steg efter förbindelsen över Femern Bält och den mellan Helsingör och Helsingborg och det de vill bygga då är bron över Kattegatt och länka ihop Själland direkt med Jylland

http://kattegatbro.dk/

http://da.wikipedia.org/wiki/Kattegat-forbindelsen

Tanken är att dra en hel del av transporterna och trafiken från motorvägarna över Fyn med Kattegattsförbindelsen.

Funderingar finns dessutom på en ny bro över Lilla Bält.

Liten och stor region

Tanken är att skapa en storregion som omfattar Norra Tyskland, Danmark och Södra Sverige.

Med nya snabbtågsförbindelser över den s.k. Europakorridoren kan vi knyta Stockholm till denna framtida dynamiska region.

http://www.europakorridoren.se

—————————————————-

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

Lägg till Liberaldemokraterna på twitter genom att klicka här!

—————————————————-

Läs även andra bloggares åsikter om ,,

 

Liberalism (2) Att dela eller rädda ett redan döende parti?

Liberaldemokraterna

Liberaldemokraten Amanda Brihed

Amanda Brihed har ett underbart inlägg på sin blogg om Liberaldemokraterna och om varför liberalerna blivit hemlösa i dagens politik. Det är exakt SÅ jag och många andra känner!

http://brihed.blogspot.com/2010/10/att-dela-eller-radda-en-redan-failad.html

När man inbillar sig att liberalism är höga murar, eonlånga fängelsestraff, piskor, preussiska marscher i skolan, peka med hela handen, massövervakning, guldmyntfötter, främlingsfientlig populism, censurdebatter, muslimhat, kollektivism, tvångskissningar och förbudspolitik medelst helst väldigt futuristiska batonger… då har man missuppfattat något stort. Det är vackert att kårobligatorier ses över, att man kan handla alvedon på Ica och att vi numera har en arbetsmarknadspolitik i det här landet (eller är på god väg). Men vad rör det mig om jag kan handla alvedon på Ica då jag inte får bilda familj, då mitt medborgarskap tas ifrån mig, då mina eventuella barn kan frihetsberövas i femårsåldern i proaktivt syfte för att de kanske får för sig att göra något dumt i framtiden och då jag och alla jag känner är massövervakade, lever i fruktan och tystnad på grund av panikartad självbevarelsedrift och dessutom saknar sociala skyddsnät om något väl faller samman för oss. Det är bra att jag får lättare att finna lindring mot den tilltagande huvudvärken, men det är ingen bot mot orsaken därtill.

Vårt stora problem som liberaldemokrater är inte att skapa, administrera och marknadsföra ett parti eller dra till oss aktiva som kan tänka och har en bättre koll på historien än så. De finns därute. De har varit hemlösa långt tidigare än september 2010 och kommer till oss idag i klasar. Det stora problemet vi står inför är den enorma folkbildningskampanj vi kommer bli tvungna till för att lära människor i ett allt kyligare Sverige vad liberalism faktiskt är och skulle kunna vara. Och det är en utbildningsresa och en utmaning av rang, vänner. Den kommer onekligen att ta tid. Den kommer bringa oss myckna mängder blod, svett och tårar.

Då den tiden kommer när vi faktiskt lyckas nå fram med vårt budskap om hur vi ser på liberalismen kommer det inte längre finnas någon tvekan om celldelning eller inte celldelning. Det är svårt att celldela någonting som överhuvudtaget inte ens existerar längre. Det finns inte så många celler kvar. De celler som finns återfinns i hög grad inom ungdomsförbunden, men ungdomsförbundens medlemmar känner i allt lägre grad samhörighet med de gamla moderpartierna och blir i allt lägre grad också medlemmar i partierna. Kopplingen mellan ungdomsförbund och partier är obönhörligen bruten. Vad finns då kvar i partierna själva, annat än litet ingrottat DNA i en gammal, gammal kropp som övertagits och blivit värd för något helt annat efter att dödsögonblicket väl började närma sig oundvikligt? Vid sidan av den döende patienten ser jag mina vänner och kollegor stå som vilt kämpande vårdpersonal alltmer desperat krigande för att upprätthålla liv i vad som redan slutat att andas. Jag avgudar dem alla. Men jag vågar inte längre själv tro på en räddning.

—————————————————-

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

Lägg till Liberaldemokraterna på twitter genom att klicka här!

—————————————————-

Nytt: HD, DN, HD

Läs även andra bloggares åsikter om ,,

 

Historieämnet och framtiden

Kristendomen och religionskunskapen har debatterats en hel del nyligen, efter Björklunds utspel om kristendomens betydelse för skolorna. I den här artikeln ska jag prata om ett ämne som är långt, långt viktigare: historia. Det finns en hel del man kan säga om hur historia lärs ut idag i skolorna, men en sak är säker: det är ett av de viktigaste i skolan. Genom att lära av historien kan vi undvika historiens misstag heter det ju!

Men…

Alltför ofta blir historieämnet reducerat till torra fakta. Årtal, krig och förklaringar om varför ditten eller datten skedde pga kulturella, ekonomiska eller politiska förhållanden.

Jag skulle gärna se att historieämnet kopplas till samhällsvetenskapen mer med syftet att få eleverna att tänka mer kritiskt och känna att de har MAKT över sina liv. Maktlöshet och okritiskt tänkande är ett hot mot demokratin.

Om vi tittar närmare på historieämnet skulle jag mer försöka visa vilka alternativ som fanns vid olika historiska tillfällen. Alltså HUR en historisk händelse uppkommer, vilka följdverkningar de får, och vilka VÄGVAL man har vid varje historiskt skeende av avgörande betydelse!

Kontrafaktisk historia är viktigt!

Och nu vet jag att en del kommer att hoppa till, men jag anser faktiskt kontrafaktisk historia bör vara historieundervisningens kärna!  (Ja, jag vet att jag är lite provokativ nu! Jag svär i historievetenskapens kyrka, det vet jag!)

Kontrafaktisk historia brukar beskrivas som en litterär genre där man beskriver alternativa historier. Tex vad som hänt om Karl XII inte förlorat, eller om Hitler stoppats 1933, etc… Men det är mer än en litterär genre. Det är en pedagogisk metod av rang!

Idag anses det fult att spekulera i vad som hade kunnat ske vid olika historiska brytpunkter. ”Spekulation” och inte vetenskap kallas det. Jag tänker tvärtom. Utan kontrafaktiskt tänkande, utan analyser över vilka alternativa vägar historien kunnat ta blir historien såsom ödesbestämd, dvs den enskilda människan kan inte påverka skeendet.

Och lär man ut historia så som om människan inte kan påverka historien så ska man inte vara förvånad om folk känner sig maktlösa.

Ingen skäggig gubb-gud!

Vad menar jag med det? Jo, historiens utvecklingsvägar är inte givna. Det finns ingen skäggig gubb-gud, eller några ödesgudinnor som sitter och håller våra liv med trådar och har förutbestämt hur allt ska ske i världen. Historien, och framtiden, skapas varje ögonblick och du och jag och alla andra påverkar historien genom allt vi gör, och allt vi inte gör.

Och precis som vi människor privat alltid har olika val, har man givetvis vid varje historiskt skeende, i stort som smått, en massa val.

De valen måste vi som privatpersoner studera för att utvecklas som människor. Så funkar vi alla, då vi funkar vettigt.

Gör vi ett misstag, gör ett felaktigt val av vänskap, väljer fel jobb, vaknar upp i fel säng, så går vi tillbaka och funderar över hur vi kunnat göra annorlunda. Då tänker vi kontrafaktiskt, vi studerar olika givna alternativ och tar reda på hur vi själva fungerade då vi valde fel, och går vidare.

Livserfarenhet kallas det!

God pedagogik

Så som vi människor privat funderar över misstag som gjorts och försöker lära av erfarenheten, kan man pedagogiskt beskriva historien, och stora delar av samhällsvetenskapen, och så gör redan idag goda pedagoger.

Poängen med att göra så är att man ger eleverna en känsla av makt, liknande den känsla man har då man lär av egna misstag och vägval.

Om historien beskrivs som förutbestämd får vi elever som känner sig maktlösa och medborgare som tror de inte har makt. Om eleverna får se att det alltid finns val, och alternativ kan man kanske få dem att se att man även idag har olika val och alternativ i historien, att alltså varje medborgare har reell MAKT.

Detta har jag många funderingar om. Jag ska inte vara långrandrig, och jag hoppas en och annan av er hänger med i mina resonemang.

Rent konkret

Kort sagt. Skulle jag lära ut nåt om andra världskriget skulle jag använda massmedia mycket, för att visa hur media resonerande om världsläget, och föratt få eleverna att ständigt ifrågasätta allt de hör politiker säga, och medier skriva eller visa..

Massmedierna används ofta i undervisningen på ett åt helvete fel sätt. Massmedier används som om ”sanningen” går att hitta i massmedierna.

Istället kan man uppmuntra till kritiskt tänkande genom att ständigt visa hur FEL massmedia, eller olika politiker, haft i olika ämnen och kontrastera det med exempel på hur andra debattörer varnat för historiska skeenden. Om vi tar exemplet med 30-talet igen kan man plocka fram riksdagsprotokollen, och mediadebatten, från försvarsdebatterna 1933-1934, samt debatterna om Nationernas Förbund. Jag skulle kontrastera fjäskandet för Hitler med hur en del aktörer tolkade fakta annorlunda och varnade för nazism, judeutrotning etc. Alternativa handlingsplaner som fanns från framsynta politiker som försökte undvika krig skulle jag också dra fram i ljuset.

Sådana analyser över tolkningar av fakta och handelsvägar är på ett sätt viktigare än fakta, eftersom det ger elever makt att genomskåda sånt som anses vara allmänna ”allmänt accepterade sanningar idag”.

Det finns ju en och annan sån ”sanning”, eller hur!?

Att belysa alternativa handlingsvägar, och analyser över hur en situation tolkades före, under och efter ett skeende ger eleverna makt att VÄXA och på sikt genomskåda allmänt accepterade sanningar”, politikers ord och medias rapportering och bilda sig en egen uppfattning om världen.

Och för övrigt borde kristendomens inflytande över Sverige behandlas som en del av historien, vi behöver inte mer religion i skolorna.

DIV!

—————————————————-

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

—————————————————-

Läs även andra bloggares åsikter om ,,


Att sätta rätten till frihet och utveckling i fokus!

Alla människor har en inneboende potential att vara med och förändra världens framtid, skrev Böhmaren Johann Amos Comenius så tidigt som på 1600-talet. Han fortsatte: därför måste man ge alla människor möjligheten, inte skyldigheten, att utveckla sig maximalt, efter sina förutsättningar, så alla har möjlighet att bidra till mänskligheten. Comenius förespråkade en viss individuell frihet, allmän rösträtt och idén om att alla barn skulle ha rätt att gå i skola, inklusive kvinnor och funktionshindrade. Han var en sann visionär som låg före sin tid i mycket.

Det var en radikal vision, men historien har gett honom rätt.

Mer och mer har individens frihet säkerställts och parallellt med den utvecklingen har individens möjligheter till utveckling ökat. Men den kampen är inte över. Vi befinner oss fortfarande mitt i den.

Rätten till frihet med ansvar…

I dagens visionslösa och historielösa politiska värld hör man ibland det sägas att vi nått någon sorts ändhållplats för den mänskliga utvecklingen.  Men sett i perspektiv är vi mitt uppe i den fas i mänsklighetens historia när individen upptäcker sitt värde och frigör sig.

Rätten till människors frihet, under ansvar, är en ny idé i mänsklighetens historia. En idé som är sårbar eftersom den är ung och ny och måste vårdas ömt.

Erik Gustaf Geijer - Mannen som avskaffade slaveriet i Sverige 1845.

* Slaveriets avskaffande i Sverige 1845… Det var bara 200 år sen vi i Europa avvecklade de sista resterna av slaveriet. I Sverige avvecklades slaveriet så sent som på 1840-talet när liberalen Erik Gustaf Geijer drev igenom ett förbud i riksdagen. Därmed kunde Sveriges sista slavar på ön St Barthelemy i Västindien friges.

* Allmän rätt att gå i skola började vi få på 1840-talet, men först 122 år senare var denna rätt inskriven i lagen. Ja, så sent som 1962 fick alla svenska barn rätt att gå i skola för det var då som de funktionshindrade fick denna rätten. Denna rätt förblev en rätt på pappret tills 1990-talet då datorrevolutionen gjorde att alla funktionshindrade kunde få en dator. Först då hade alla svenska barn i praktiken möjligheten att lära sig läsa och skriva.

* Rösträtten är också en ny skapelse. Allmän rösträtt för män kom i börkjan av 1900-talet. I Sverige fick vi allmän rösträtt för kvinnor på 1920-talet, och 1945 fick folk som gick på socialbidrag denna rätt. 1962 fick de funktionshindrade som sista grupp även denna rättighet. Först med datorrevolutionen kunde de använda denna rättighet.

* Hur är det med religionsfriheten? Först på 1950-talet fick alla svenskar rätt att ha vilken religion de ville och först på 1970-talets mitt togs de sista resterna av den gamla tyranniska 1600-tals rättskippningen grundad på Gamla testamentet bort. Fram till mitten av 1970-talet var nämligen kristendomen och Gamla testamentet en fastslagen del av svensk lag.

Fast en hel del barbariska seder lever kvar. Fortfarande, än idag, är det till exempel tillåtet att skära av delar av könsorganet på spädbarn i religionens namn i Sverige.

* Friheten att bli kär i vem man vill, och sexuell frihet. Om vi tittar på alla människors rätt till frihet, ser man att människors rätt att bli kära i vem man vill och bilda familj med vem man vill också är ung. Detta gäller även för heterosexuella. I min mormors och morfars generation var det ännu föräldrarna som ytterst bestämde vem man skulle bli ihop med. Homosexuellas rätt att bilda familj på lika villkor med heterosexuella är av ännu yngre datum och är ännu inte säkerställd. Om man dessutom tittar på transsexuellas och transpersoners rättigheter, tex, så ser man att mycket återstår att göra. Även folk i BDSM-relationer, och fetishister av olika slag, möter än idag MÄNGDER av fördomar från samhället.

Kampen för allas rätt att söka sig sin egen livsväg är inte över.

Det finns andra tabubelagda frågor som är värda att diskuteras. Ska prostitution vara legalt? Ska rätten att inneha narkotika för eget bruk vara legalt? Hur påverkar våra nedärvda fördomar om saker och ting, våra politiska beslut om individens rättigheter? Vore det inte bra med en fri debatt om dessa ting?

Rätten att utvecklas…

Men parallellt med att dessa grundläggande rättigheter utvidgats och säkerställts har en annan utveckling också skett. Människors möjligheter att utvecklas har ökat.

Här har jag problem med den rena nyliberalismen, libertarianismen.

När man pratar om liberalism är det ofta libertarianernas visioner som man syftar på. Dvs allas frihet att göra vad man vill, så länge man inte skadar andra. Liv, frihet och egendom… Jag håller med om denna grundtes men skulle säga att den inte räcker.

Har en person som aldrig haft möjlighet att gå i skola eller högre utbildning samma möjligheter som alla andra att göra sin röst hörd i samhället? Så klart inte! Har en fattig människa samma möjligheter som en som inte är fattig? Nej! Ytterligare en dimension krävs, anser jag, rätten att kunna utvecklas, och rätten att kunna skapa sig ett visst relativt välstånd (tex rätten att inte behöva kastas ut på gatan utan ekonomiska skyddsnät om något skulle hända i livet) .

Rätten till frihet försutsätter alltså att vår frihet också utvecklas, att vi människor utvecklas, för att friheten ska bli maximal

Liv frihet och egendom, samt MÖJLIGHETEN till att skapa sig välstånd och utvecklas. Eller som man också kan säga. Rätten till frihet och rätten att kunna utvecklas!

Om man pratar om utveckling pratar vi egentligen här om en skola med BREDD, som inte bara utvecklar logiken, utan även människans konstnärliga och hantverksskickliga kapaciteter. En skola där man kan få pröva vingarna i så många områden som möjligt.

Inte krav och likriktning. Inte att alla måste få samma utbildning. Jag pratar om möjligheter, inte skyldigheter!

Digitaliseringen och framtiden

Vi är mitt uppe i denna mänsklighetens frigörelse än idag. Och datorn och internet har gett oss oanade möjligheter till frihet och utveckling.

Datoriseringen, internet och digitaliseringen har gett oss nya möjligheter att skaffa information och sprida den, att skapa välstånd och att kommunicera.

Det har redan revolutionerat vår vardag. I framtiden kommer det att påverka oss ännu mer.

Nästa steg i kampen för allmän rösträtt, för att bara ta ett exempel, är att alla människor får möjligheten att påverka politiken i Sverige och internationellt. Inte rätten, utan möjligheten.

Redan idag ser vi förstadierna till denna revolution i hur avståndet för första gången krymper mellan väljare och valda inom politiken. Genom internet kan i teorin varje människa redan idag bilda opinion och ta kontakt med politiker. Det är början till en fantastisk revolution!

Jag citerar Piratpartistiska Sagor från Livbåten, som så väl beskrev denna revolution i kunskaper och kommunikation.

En ny värld byggd på samtal

I den nya värld vi tror på blir nationer, nationaliteter och nationalism mindre viktiga. De ersätts av nya mer löst sammanhållna kollektiv. När alla människor i världen kommer närmare varandra så finns det ingen anledning längre att sluta oss samman efter strikt geografiska parametrar. Detta kommer enligt vår mening på sikt göra alla nationalistiska företeelser från nationalistiska partier via skurkstater till samverkan av nationer för ekonomisk vinning omoderna. Sverigedemokraternas idéer om olika kulturers oförmåga till samexistens och om värdet av ”det svenska” kommer helt enkelt inte vara relevanta i den värld vi ser växa fram i framtiden. Det kanske tar en stund att ta sig dit, men titta i backspegeln och fundera på vad som hänt bara under det senaste decenniet eller två?

Det vi behöver slå vakt om när vi tillsammans bygger en ny gemenskap över nationsgränser, generationsgränser och kulturella skillnader är att den byggs på goda värderingar. Det tål att diskuteras vilka dessa är: den gamla världens dödsryckningar kommer garanterat skakas av konflikter när vi försöker reda ut vems värderingar som ska gälla för goda.

Men i det fria demokratiska samtal där alla har en jämnbördig röst som internet har gett oss kommer bra idéer att övertrumfa dåliga. På sikt kommer vi att hitta spelregler som vi alla kan leva med. Detta är vår övertygelse.

Samtalet är det nya. Det kan låta vansinnigt, eftersom mänskligheten samtalat sen sin vagga i Östafrika, men nu har vi för första gången möjligheten att inkludera alla i detta samtal. Utan filter, utan överhet, utan våld eller tvång.

Vi tror det är svårt att överblicka vad det kommer innebära. Vi vet att kunskap om det främmande minskar rädslan. Vi vet att samtal skapar förståelse och för människor närmare varandra. Vad vi inte vet, det är hur en samtalande värld ser ut, men vi är övertygade om att den är en fredligare, tolerantare och vackrare plats än den vi hittills fått nöja oss med. Inte ett utopia, men något bättre än det som varit.

Det är eftersom vi tror på samtalets styrka att skapa möten mellan människor som vi driver den här bloggen…

Fortsätt samtala!

Att denna rätt hotas av myndigheters kontroll och klåfingriga byråkrater som vill kontrollera hur vi individer lever våra liv, är allvarligt. Det finns de som på allvar skräms av denna utveckling och vill lägga band på den. Det är det vi ser i försöken att kontrollera det fria kunskapsflödet, med ACTA, FRA, IPRED, etc…

Därför behövs det krafter i samhället som avslöjar försöken att kontrollera våra liv och begränsa vår möjlighet till frihet och utveckling.

Framtiden!

Mina honnörsord är dessa: Liv frihet och egendom, samt MÖJLIGHETEN till att skapa sig välstånd och utvecklas, som en del av mänskligheten och som svensk! KORT SAGT: Rätten till frihet och rätten till att kunna utvecklas!

Jag tror att tiden har kommit för politiska alternativ som sätter dessa friheter på dagordningen i Sverige och internationellt!

Hur kommer utvecklingen att fortsätta om 200 eller 300 år när svälten utrotats på planeten, och friheten inte längre är en ung, bräcklig planta. Jag vet inte? Jag är inte med då, men jag anar att framtiden kan bli helt fantastisk!

Vi lever i en spännande tid och mänsklighetens utveckling har bara börjat!

**********************

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

Framtidsvisioner och idéer! (En artikelsamling)

Frihet och liberalism (En artikelsamling)

——————————————————-

Läs även detta av Jerlerup:

J’Accuse! Artikel skriven på valdagsnatten om att politikerna svek kampen mot Sverigedemokraterna och att kampen går vidare!

————————————————————————-

Besök gärna också Svensk myndighetskontrolls hemsida

********

Nytt: Svd, Expressen, Expressen

Läs även andra bloggares åsikter om 

Visioner av ett framtida samhälle?

Som jag skrev igår håller jag på att leta framtidsvisioner. Det är intressant. Google är ett utmärkt hjälpmedel för att leta visioner. Om man söker på framtid, framtidsvisioner, framtidsidéer (etc och de politiska partiernas namn upptäcker man intressanta saker. Det som slagit mig är först och främst att partier pratar ganska mycket, det är få konkreta idéer och mycket flosker. Det som också slagit mig är att om visionerna blir mer konkreta är de ganska inriktade på de närmaste åren eller mandatperioderna. Sist, men absolut inte minst, slogs jag av Socialdemokraternas brist på framtidsdebatt.

Socialdemokraternas bristande framtidsdebatt är lätt att upptäcka. Det är bara att jämföra sökningar på framtidsvisioner + Socialdemokraterna med framtidsvisioner + Moderaterna eller Folkpartiet så ser man direkt hur det står till. Och om man hittar någon vision alls bland Socialdemokraterna är det kommunala eller regionala visoner, inte nationella.

Säga vad man vill om Göran Persson. Jag var inte speciellt förtjust i honom eller hans visioner, men han hade två visioner iallafall. Nämligen det gröna folkhemmet och en svensk variant av ”New labour” i England. Med Mona Sahlin försvann den öppna debatten om dessa visioner.

Jag letar Socialdemokratiska visioner, för att lägga fram dem här, rakt upp och ned. men det är inte lätt. Jag har hittat ganska mycket kritik av Socialdemokratin. Några visioner ska jag väl hitta med tiden som sträcker sig mer än en eller två mandatperioder framåt.

Jag kommer att återpublicera en hel del texter om framtiden för att ge spridning åt dem. Det behöver inte vara akademiska avhandlingar. Min poäng är att det är samtalet som behövs! Dialogen om ramtiden!

Här är en kort text med sex olika politikers syn på framtiden som får vara dagens bidrag till denna dialog.

2010-09-02 Många är besvikna för att det mest talas kronor och procent i valrörelsen, och mycket lite om visioner. Vi har frågat sex politiker, tre unga och tre med lång erfarenhet, om deras visioner och vilket samhälle de vill ha.

Ur Kommunalarbetaren: http://www.ka.se/index.cfm?c=93861

***

”Ett mer jämlikt samhälle där alla har jobb”
Ida Gabrielsson, 28 år, ordförande Ung vänster:

Min vision är ett mycket mer jämlikt samhälle. Jämlikhet är det som gör människan friare. Idag talar man om en förljugen frihet, som att man kan välja att bli direktör, bäst i klassen eller att köpa en bostadsrätt i Stockholm. Man måste ha tryggheten att man vet att man kan betala sina räkningar, veta att jag får hjälp när jag blir sjuk, har någon att vända mig till när jag har problem på arbetsplatsen. Det är det som är frihet.
Man ska kunna se sig själv i andra. Det är viktigt att en butiksanställd delar väntrum med direktörens son. Man ska inte känna sig som en gäst på besök när man kommer till högskolan, eller som tjej till fotbollsplanen.
Även i ett internationellt perspektiv, man ska kunna se sig själv i folk som lever under ohyggliga omständigheter i Palestina eller Afghanistan.
Alla ska ha ett fast jobb att gå till. Alla ungdomar ska kunna få en egen lägenhet.

”Ett hållbart samhälle som inte förstör miljön”
Maria Ferm, 25 år, språkrör för Grön ungdom:

Ett samhälle där vi lever hållbart och som inte stör miljön och förutsättningarna för kommande generationer. Det handlar om att se till att vi har hållbara bostadsområden, höghastighetståg, välutbyggd kollektivtrafik, hållbara energikällor, billig kollektivtrafik. Det krävs politiska beslut för att göra det möjligt för människor att agera hållbart. Alla har inte förutsättningar att göra de val som är bäst för miljön. Så ser det inte ut idag.
Ett samhälle med mer human migrations-politik, ökad förståelse för att vi delar planeten gemensamt och att vissa inte kan ägna sig åt rovdrift på naturen och därmed förstöra för andra människor.

”Full sysselsättning och kvalitet i välfärden”
Niklas Wykman, 29 år, ordförande för Moderata ungdomsförbundet:

– Man ska vara försiktig med att peka ut hur framtiden ser eller kommer att vara. Om frågan är ”hur ska människor leva sina liv i framtiden”, då gör man ju anspråk på att ha en kristallkula. Gör man det som politiker så är risken att ”nu har jag bestämt hur en bra framtid ser ut”. Då kanske man missar en massa andra möjligheter, som kanske kan bli en ännu bättre framtid.
Men tre saker är viktiga i ett bra samhälle: Alla har möjlighet att leva bra liv på sin lön, vi har full sysselsättning och tillgänglighet och kvalitet i välfärden. Oavsett om vi ska resa på chartersemester till månen eller vad som händer, så är det de här sakerna som består.

”Jag drömmer om ett kärnvapenfritt samhälle”
Maj Britt Theorin, 77 år, tidigare bland annat socialdemokratisk riksdagsledamot och EU-parlamentariker
:

Jag vill ha ett samhälle med omtanke om varandra. Ett samhälle där det är självklart att man ställer upp för varandra efter sin förmåga. Som människa ska man känna sig trygg även om man blir sjuk.  Rätten till god omsorg och vård, det är viktigt. Man ska inte behöva stå med mössan i hand eller inte ha råd att gå till läkare.
Jag har inget emot sex timmars arbetsdag, inte minst inom vård och omsorg. Jag är övertygad om att det blir mindre betungande för dem som jobbar, de blir friskare, företagen går bättre.
Och så vill jag se väldigt mycket mer kvinnor som tar ansvar.  Jag tror det behövs mer av den kvinnliga erfarenheten i politiken. I synnerhet när det gäller fredsfrågorna, kvinnorna behövs för att förändra det sätt som män löser problem på, med vapen i hand.
Jag trodde ett tag att vi var på väg mot det kärnvapenlösa samhället, jag trodde jag skulle få uppleva det, men nu är det skjutet framåt. Jag har fortfarande drömmen att mina barn ska få leva i ett kärnvapenfritt samhälle.

”Man jobbar mindre och har mer tid för fritidsintressen”
Per Gahrton, 67 år, ordförande för den gröna tankesmedjan Cogito
(tidigare riksdagsledamot för Folkpartiet och Miljöpartiet, samt ledamot i Europaparlamentet):

Jag tror ju att vi måste dra ner på konsumtionen och prylar ganska rejält och jag tror inte det blir ett sämre samhälle. Vi utnyttjar tekniska framsteg till att korta ner arbetstid-erna. Vi får mer tid. Det är mer makt över sitt eget liv, mer än att man får mer pengar. Ner till 30-timmarsvecka är något man kan se inom överskådlig tid.
Ett samhälle där man jobbar mindre tid har man mer tid för sociala kontakter, fritidsintressen och kultur.
Jag vill kanske mer än andra gröna ha ett starkt samhälle i form av stat, kommun och landsting som står för tryggheten. Lite privata grejer i marginalen, men det mesta i samhällets regi. Om vi kan klara av att verksamheten går i konkurs och försvinner då kan den vara privat. Annars inte.
Mer lokalt självstyre. Hur man bygger väg-arna och var man lägger husen ska vara lokalt.
Vi ska bygga på fredstraditionen. Sverige har fortfarande ett gott rykte för att vi är alliansfria, står för fred.

”Öppna arbetsmarknaden för äldre som vill och kan”
Barbro Westerholm, 77 år, folkpartistisk riksdagsledamot:

Leva och låta leva. Lägg dig inte i hur andra människor lever sina liv, så länge de inte skadar andra. Det blir väldigt tydligt i hbt-frågan. Vi ska bejaka kärlek mellan människor.
Alla ska ses som individer med sitt egenvärde. Man är en resurs hela livsresan vare sig man har funktionsnedsättningar eller blir äldre och har tappat en del förmågor. För att må bra måste man känna att man är behövd. Öppna arbetsmarknaden för de äldre som vill och kan. Äldre är individer, vi ska inte nekas bensinkort för att man fyllt sjuttio, och inte åldersgränser för att få flytta in i bostäder av olika slag.
Jag anser att människor ska ha rätt att få barn, det är det som är det stora i livet. Men hur vi ska göra med de möjligheter som står till buds, den frågan måste utredas.

******************************

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

Framtidsvisioner och idéer! (En artikelsamling)

——————————————————-

Läs även detta av Jerlerup:

J’Accuse! Artikel skriven på valdagsnatten om att politikerna svek kampen mot Sverigedemokraterna och att kampen går vidare!

Hur Socialdemokraterna och Expo svek kampen mot Sverigedemokraterna

Eftervalsanalys del 2: bristen på framtidsvisioner

————————————————————————-

Besök gärna också Svensk myndighetskontrolls hemsida

————————————

Läs även andra bloggares åsikter om 

Politiker med visioner?

Att googla en stund på ordet ”framtidsvision”,  ”visioner om framtiden” eller ”idéer om framtiden” är intressant. Jag har inte gjort det förr. Resultatet är tankeväckande. Det råder verkligen brist på en riktig framtidsdebatt i Sverige. Och mest av allt behöver Socialdemokraterna en framtidsdebatt och visioner.

Bland företagare pratar man ibland om tre typer av företagare. De som fokuserar på budgeten, de expansiva och de innovativa företagarna.

De med fokus på budgeten har visioner som oftast bara sträcker sig till nästa budgetperiod. För dem handlar företagande om att gå med vinst under det kommande budgetåret.

De expansiva vill expandera och tvingas därför lägga upp startegier som sträcker sig över flera år.  De lägger upp en plan och följer den.

De innovativa tänker inte bara på den plan de har för företaget just nu utan förbereder de förändringar av denna plan som är nödvändiga. De söker nya idéer och lägger stora resurser idag på idéskapande.

Av dessa är det de innovativa som mest förbereder sig för kriser och förändringar. Förändringar är inbakade i deras planering idag. De kan ofta redan idag fundera över vilka kriser som kan uppstå om tjugo år, då de inte längre följer dagens planering utan nån plan som de inte ännu känner till hur den ser ut.

Det är de innovativa som oftast förutspår problem och kriser, och de har ofta lösningar på kriserna också.

Forskningschefen på Astra på 70-talet, Ivan östholm, har skrivit en bra bok, Nya Skapelser, om hur man skapade Losec. Den är läsvärd. I den visar Östholm  de konflikter som nästan alltid uppstår mellan de som vill ha den kortsiktiga vinsten, de som tänker i termer av budgetåret, och de som vill ta fram de nya innovativa idéerna som kan ge företaget vinster även 20 år in i framtiden. Det han skriver är intressant. Ett riktigt lyckat företag får ALDRIG bara tänka på att få vinst under närmaste budgetåret.

Framtidsvisioner i politiken

Jag har ägnat en del tid åt att leta framtidsvisioner bland de svenska politikerna på nätet. Resultatet är slående.

Om man letar efter politiker som har framtidsvisioner genom att lägga till ordet politik framför sökningen hittar man oproportioneligt många piratpartister som skriver om framtiden. Efter piratpartisterna är det ett gäng ganska systemkritiska liberaler och politiker från Alliansen som skriver mest om framtiden. Det säger ett och annat om svensk politik idag.

Och Socialdemokraterna är en torr och steril öken om man söker framtidsidéer! Man hittar näst intill NOLL om man söker via google eller Socialdemokraterna.se. NOLL!

Om man använder de tre kategorierna av företagande kan man dela in politikerna i dessa tre grupper.

Först de ”budgetinriktade”, de som huvudsakligen har visioner som sträcker sig till nästa mandatperiod eller till vad man ska göra efter nästa mandatperiod (valrörelse). Det man märker omedelbart är att Socialdemokraterna platsar in här.

Sen de expansiva. Här har vi Alliansen som faktiskt pratar MYCKET om framtiden de närmaste mandatperioderna. Det har de gjort sen Reinfelt tog makten. En av hans stora poänger då han blev partiledare var för övrigt att han ville se en debatt om framtiden.

Att Alliansens strateger är expansiva, inte innovativa, ser man på att det var ytterst få i Alliansen som förutsåg den ekonomiska krisen under förra mandatperioden.

Att dessutom de personer som fick i uppdrag att lösa den ekonomiska krisen var de som inte förutsåg krisen är också ganska symptomatiskt. Så skulle aldrig en innovativ företagare göra. Den innovative företagaren skulle leta efter de i företaget som vågade varna för krisen, och skulle låtit dem leda arbetet med att ta företaget ur krisen.

Sist de innovativa… De är sällsynta i politiken eftersom de per definition gör sig obekväma i de flesta partier de är med i.

Det är de som går bortom partilinjen och som därför ofta kan lägga förslag som strider mot partilinjen. De är ofta ”whistleblowers” som varnar att något är fel och, dysterkvistar som kan varna för en kommande kris. Men de har lösningar också!

De tänker ofta globalt och man känner igen dem på att de kan prata om saker utanför den egna partilinjen. De kan prata med folk från alla politiska läger och lära sig något av dem, och, viktigast, deras ögon tindrar när man pratar om hur världen kommer att se ut om femtio år.

Man hittar oftast de mer innovativa svenska politikerna  i utkanten av Sveriges liberala kretsar, och bland Piratpartiets aktivister. Fast en och annan Miljöpartist och Vänsterpartist finns också med bland visionärerna.

Det säger sig självt att det även bland de innovativa företagarna och politikerna lätt uppstår situationer när detta sökande efter nya idéer kör in i gamla spår. Det ser man t.ex i Piratpartiet just nu. Därför måste även innovativa idéskapare lyssna till de som går lite utanför de normala ramarna, och som kanske varnar för att man slagit in på fel väg.

Var är Miljöpartiet och Vänstern?

Det som slog mig i de googlesökningar jag gjort var att man inte får många träffar på Miljöpartiet, trots att det finns massor av framtidsvisioner som rör miljön i sökningarna. Inte ens när man bara söker på Miljöpartiet får man resultat om deras syn på framtiden. Vad säger det om Mp?

Hur håresande det än kan låta så pratar inte Miljöpartiet så mycket om framtiden. Det vill säga. De pratar MYCKET om framtiden på planeten och om vad man kan göra åt det. Där låter de nästan innovativa. Men partiet tycks nästan helt sakna debatt om partiets framtidsstrategier och idéer.

Samma sak gäller för övrigt för vänstern, verkar det som.

Socialdemokraterna saknar en vision

Socialdemokraterna då? Ja, där blev jag chockad när jag sökte på google.

Ska man tro sökningarna på google handlar deras visioner om framtiden om ord. ”Vi vill ha frihet, jämlikhet och broderskap”, typ. Konkreta tankar som rör framtiden tycks inte finnas. Framtidsdebatten lyser nästan helt med sin frånvaro, iallafall på nätet. Antingen är sossarna usla på att föra ut att de har en framtidsdebatt eller så har de ingen.

Ganska många sökresultat för sossarna handlar om bristen på framtidsvisioner och om man hittar visioner så rör det deras kommunala visioner och är alltid ganska småskaliga. En framtidsvision handlade om att bygga fler hyresrätter och dela ut gratis hundbajspåsar till kommunens hundar. En annan om fler papperskorgar i parkerna år 2015 (!)

Jag har sett flera bloggar från Socialdemokratiska bloggare där de beskriver att sossarnas styrka i valet 2010 är ”framtidsvisionen”. Men man hittar INGET om vad denna framtidsvision ska handla om, mer än på sin höjd lite ord och visioner som maximalt sträcker sig till vad Socialdemokraterna ska göra efter nästa val. kan nån upplysa mig var man hittar nåt om denna vision?

Göran Persson pratade mycket om det gröna folkhemmet. Det var en vision, men även den har kastats bort nu.

Alliansen

Alliansen pratar mer om framtiden än de rödgröna. Det är ingen som helst tvekan om den saken. Skillnaden är enorm. Alliansen bubblar av expansiva framtidsidéer.

En sökning på Moderaterna och framtiden ger ett resultat av en helt annan klass än en sökning på Socialdemokraterna och framtiden (och återigen är det gott om artiklar om bristen på visioner hos sossarna). Det är böcker om framtiden, det är Moderater som får säga hur de ser på framtiden,det är konferenser om Moderaternas framtidssyn det är otaliga blogginlägg och politiska tal. Samma mönster hittar man om man söker på de andra Allianspartierna, tex Centern.

Jag är ändå ganska kritisk till hur Alliansen beskriver framtiden. Alliansen har många idéer om framtiden men de sträcker sig inte så långt och är inte så speciellt visionära. Därför pratar de inte så mycket om problemen som finns idag.

Förmågan att säga att man haft fel är viktig. Samma med förmågan att kritiskt kunna visa att det finns problem med en linje man slagit in på.

Här brister Alliansen ordentligt. De liberaler som varnar för IPRED, ACTA och FRA, etc, står inte så högt i kurs. Och vad jag vet har inte de inom Alliansens led som söker nya idéer som går BORTOM Alliansens inslagna linje, eller partiprogrammen, det så lätt. Jag har redan nämnt att de som förvarnade om att den ekonomiska krisen skulle komma INTE är de som Alliansen lyssnade på när man skulle lösa den ekonomiska krisen. Inte bra alls!

Utslätad debatt

En sak som hänger ihop med bristen på innovativt tänkande i politiken idag är att den ideologiska debatten hamnat på efterkälken. Djupet saknas.

Det är inte konstigt för ideologiskt djup och innovativt tänkande hör ofta ihop.

Jag ska avsluta med en artikel jag hittade då jag googlade. I mars i år skrev Peter Kadhammar en kolumn om Socialdemokraternas brist på framtidsvisioner, Sahlin har ärvt ett framtidslöst parti.

I början av artikeln skrev han om Socialdemokraternas försök att stoppa parabolantenner i början av 80-talet. Sen fortsätter han:

I samma stund som socialdemokraterna ställde sig med utsträckta armar och ropade ”stopp! förbjud!” åt den nya tekniken upphörde de att vara ett parti som hade en vision om framtiden.

Medan de bekymrade sig för att allmänheten kunde titta på västtysk underhållning införde den moderate ekonomiministern Gösta Bohman aktiesparfonder.

1965 ägde blott 350 000 personer aktier. Det var elitens sparande. Efter Bohmans omvälvning blev majoriteten av befolkningen aktieägare, vilket i grunden har förändrat svenskarnas världsbild.
Nästa revolution var internet. Om den tekniken sa socialdemokratiska IT-ministern Ines Uusmann så sent som 1996:

– Vad är det för nytta och glädje med det här egentligen?

När Sahlin blev ordförande tog hon över en rörelse som sedan länge tappat initiativet. Den har reducerat sig själv till ett parti som ältar bidragsnivåer och vars löfte inför framtiden är höjd skatt.

Det är ett bekymmer för fler än socialdemokraterna. För första gången sedan industrialismens genombrott finns inte längre två åskådningar som tävlar med varandra. Från alla håll matas vi med en ljum liberal soppa där kryddmixen heter Odell och Tolgfors.

I det ljuset ska man se Sahlins ned- och Maria Wetterstrands uppgång. Det handlar inte om personlig charm utan om att Wetterstrand står för något annat, något nytt.

Den svenska politiken lider brist på innovativa politiker. På en framtidsdebatt som rör globala frågor lika väl som lokala, och som sträcker sig långt fram i tiden. Politiken lider brist på nya idéer som utvecklar och kanske t.o.m går utöver partiprogrammen. Politiken lider brist på whistleblowers som varnar för att en politik är fel.

Det värsta är kanske att politiken inte premierar dessa problemlösare och visionärer. De stora partierna söker inte aktivt efter dessa personer och belönar inte dem. Minst av allt gör Socialdemokraterna detta.

Alternativen då? Sverigedemokraterna har inte mycket till framtidsdebatt, iallafall inte som syns på nätet. (Se: Sverigedemokraterna). Piratpartiet har det, mest av alla. De har en enorm framtidsdebatt. men den är ganska begränsad till Piratpartiets profilfrågor och själva partiet lider av brist på intern framtidsdebatt om själva partiets strategier. De som varnade för att partiet skulle göra ett uselt val om man trodde att man kunde göra samma sorts valkampanj som 2009 blev INTE hörda innan detta års val. Kunskapen om varför man vann så mycket stöd 2009 är begränsad.

Sammanfattningsvis kan man se att det är ont om innovatörer i politiken. Det som närmast liknar innovativa politiker hittar man bland libertarianer och bland socialliberalerna runt t.ex. Liberati, samt inom Piratpartiet. Den Piratpartistiska webbsidan 2022.nu måste nämnas och berömmas som den mest framtidsorienterade politiska hemsida jag någonsin sett i Sverige. Mer av sånt tack!

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

Framtidsvisioner och idéer! (En artikelsamling under uppbyggande.)

——————————————————-

Läs även detta av Jerlerup:

J’Accuse! Artikel skriven på valdagsnatten om att politikerna svek kampen mot Sverigedemokraterna och att kampen går vidare!

Hur Socialdemokraterna och Expo svek kampen mot Sverigedemokraterna

Eftervalsanalys del 2: bristen på framtidsvisioner

————————————————————————-

Besök gärna också Svensk myndighetskontrolls hemsida

—————————————————–

Nytt: Svd, Expressen, AB, AB, AB, SDS Expressen, Expressen, AB, Skånskan, DN, Peter Andersson, mittisteget, Bodström, Bodström, SvdGP, Ankersjö

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Microsofts visioner om framtiden

Idag börjar jag fokusera på framtidsvisoner här på bloggen. Många inlägg kommer att handla om att lösa integrationsproblemen och ta debatten mot Sverigedemokraterna. Men framtiden är så mycket mer än bara integrationsdebatt…

Hur kommer framtidens datorer att se ut? Vad kommer efter datorn? Och vad ersätter datorns ersättare? Det enda vi vet är att datorn och internet redan idag revolutionerat våra liv. Twitter, facebook och bloggar krymper dagligen avståndet mellan väljare och valda. Denna utveckling måste fortsätta. Piratpartiet har haft helt rätt som satt ljuset och fokus på denna utveckling.

Här är en film från Microsoft Labs som ger deras syn på datoriseringen år 2019. Deras serie artiklar och filmer kan du hitta här.

Internet

Bankerna

Hälsa

Industrin

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

Framtidsvisioner och idéer! (En artikelsamling under uppbyggande.)

——————————————————-

Läs även detta av Jerlerup:

J’Accuse! Artikel skriven på valdagsnatten om att politikerna svek kampen mot Sverigedemokraterna och att kampen går vidare!

Hur Socialdemokraterna och Expo svek kampen mot Sverigedemokraterna

Eftervalsanalys del 2: bristen på framtidsvisioner

————————————————————————-

Besök gärna också Svensk myndighetskontrolls hemsida

—————————————————–

Nytt: dagen, idg, Sds, Expressen

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Lös integrationsproblemen – skapa ekonomiska frizoner

För att lösa integrationsproblemen måste man först inse att det finns problem. Inte alla ser det. Men det finns problem och dessa utnyttjas av främlingsfientliga krafter som Sverigedemokraterna. Har man väl insett att det finns problem behövs en debatt om lösningar där man är beredd att leta efter lösningar tvärpolitiskt, från både högern och vänstern.

I denna artikel ska vi titta närmare på ett förslag som kommer från en moderat, Johnny Munkhammar. Den lösningen innebär att man skapar ”ekonomiska frizoner” i de förorter där det finns många problem med arbetslöshet, kriminalitet och utanförskap.

Förslaget kommer från moderaten Johnny Munkhammar. Som vi ska se innehåller hans förslag idéer som en Socialdemokrat eller vänsterpartist skulle tycka är oacceptabla. Bland annat vill han avreglera arbetsmarknaden, och införa lägre ingångslöner och sånt, i dessa frizoner. Om du som läser detta är Socialdemokrat ber jag dig att inte haka upp dig på just det. Förslaget går att genomföra även UTAN en avregreing av arbetsmarknaden i frizonerna. jag återkommer till detta senare.

I Alliansens valmanifest inför valet i år förklarade de att de vill utreda hur man kan skapa sådana frizoner. Det är bra. Det ska bli intressant att se vad Alliansen gör av detta framöver.

Låt oss först se på hur Munkhammar beskriver sitt förslag rent generellt. I Svenskt Näringsliv skrev han tidigare i år att idén med speciella frizoner sprider sig över hela världen:

Idag är frizoner vanliga i reformländer med än så länge låg inkomst men hög tillväxt. I Makedonien har frizoner för teknologisk och industriell utveckling inrättats. Där råder noll procent i inkomstskatt och bolagsskatt under de första tio åren, därefter tio procent. Inga tullar existerar och goda kommunikationer finns. Syftet är att locka investeringar, företag och nya jobb. Makedonien inrättar successivt fler zoner.

I Korea finns flera ekonomiska frizoner, bland annat en inriktad på teknologi och två nutida frihamnar. Där råder lägre skatt, lägre landavgifter, större frihet på arbetsmarknaden och inga hinder för utländska investeringar i sjukhus och skolor. Det pågår en kraftfull utveckling i dessa zoner, vilket kompletteras med attraktiva boenden för de som arbetar där.

Docklands i London är ett utmärkt exempel på hur en frizon kan bli framgångsrik i ett höginkomstland. Det gamla varvsområdet i Londons hamn, en gång världens största, kunde på 1960-talet inte längre användas för de allt större nya fartygen, och 1980 var hela verksamheten nedlagd. De sociala problemen var enorma.

Men regeringen bildade London Docklands Development Corporation, som fick ansvaret för omvandlingen, och inrättade en frizon med bland annat undantag för fastighetsskatt och planeringsregler. Idag har befolkningen fördubblats och Docklands är ett stort affärscentrum med många skyskrapor, bland annat Europas högsta.

Frizoner i förorterna!

Det speciella med Munkhammars idé är att han vill att dessa frizoner införs i Sverige. Närmare bestämt i invandrarförorterna. T.ex. Rosengård, områden med stor arbetslöshet och mycket utanförskap.

I en debattartikel i Aftonbladet kopplade han frizonsidén till debatten om Rosengårds framtid, i Malmö. Frizonerna kan vara lösningen på integrationsproblemen…

Då skulle områden som Rosengård befrias från skadliga skatter och regleringar. Då vore det lättare att starta företag, billigare att anställa och lönsammare att investera där.

RUT-avdraget visar att lägre skatt på arbete leder till fler jobb. Tänk om företagare kunde anställa för halva kostnaden i Rosengård. Tänk om företagaren och medarbetaren själva bestämde villkoren för anställningen. Tänk om det vore en barnlek att etablera företag där.

Frizoner är inget nytt för Sverige. År 1771 beslutade riksdagen att Eskilstuna skulle bli fristad. Där rådde frihandel och fri företagsamhet när resten av landet fortfarande tyngdes av tullar och skråväsende. Eskilstuna blev centrum för innovationer, företagande och välstånd.

I dag är frizoner mer populära än någonsin. För 30 år sedan fanns 80 speciella ekonomiska zoner i världen. Idag finns cirka 3000 zoner i 120 länder, med en årlig export över 600 miljarder dollar och som sysselsätter 50 miljoner personer.

RUT-avdraget visar att lägre skatt på arbete leder till fler jobb. Tänk om företagare kunde anställa för halva kostnaden i Rosengård. Tänk om företagaren och medarbetaren själva bestämde villkoren för anställningen. Tänk om det vore en barnlek att etablera företag där.

Avregleringen av arbetsmarknaden

Som ni kan se vill han att företag ska kunna anställa för halva kostnaden. Idén är rätt, anser jag. men det kan diskuteras exakt hur detta ska göras.

Det lite sorgliga är att väldigt många Socialdemokrater sluta läsa ett förslag som detta när de ser att han vill avreglera arbetsmarknaden. Det är synd. Istället för att strunta i Munkhammars idé kan man ju som Socialdemokrat utveckla en Socialdemokratisk version av denna idé, utan en långtgående avreglering av arbetsmarknaden i frizonerna.

Nu åter till Munkhammars egen idé. hans grundtanke är att integrationsproblemen löses genom att man skaffar fram arbeten. ”Vägen in i samhället heter möjlighet till arbete”, som han skrev i GP, tidigare i år. Och han vill riva upp en del av de nuvarande reglerna och lagarna om anställningsvillkor och om löner.

Så här skrev han i GP.

”Forskningen blir allt tydligare med sambandet regleringar-utanförskap. Ändå är den politiska viljan runtom i Europa att avreglera arbetsmarknaden svag… För att låsa upp dödläget krävs därför en strategisk kompromiss där vi kan lösa det akuta problemet. En snabb lösning kan underlättas av att man undviker att utmana dem som tror att deras framtid sitter i gamla privilegier.

Att inrätta ekonomiska frizoner i just de stadsdelar som har störst problem innebär att man kan gå längre i avreglering än en nationell reform hade inneburit. Samtidigt fokuseras på just de områden där situationen är akut. Dessutom vilar inte de stora särintressenas makt på deras roll i Rosengård eller Bergsjön, vilket innebär att de knappast kan vara kritiska. Exakt vilka friheter som ekonomiska frizoner ska innefatta bör utredas, men de bör fokusera på ingångslöner, uppsägningsregler och skatt på arbete.

Nackdelen är naturligtvis att särregler skapar svåra gränsdragningar. Men den typen av avsteg har gjorts förut, som i fallet med hushållsnära tjänster, och fungerat väl. Här är det dessutom ett betydligt mer brännande problem som ska lösas. I bästa fall blir det så mycket lättare att anställa, så mycket lönsammare att arbeta och så mycket enklare att driva företag att utvecklingen vänds på allvar. Kanske stadsdelarna med problem blir de nya expanderande och dynamiska delarna av landet, som lockar nya investeringar och når framgång?

Visar på snabb tillväxt

I andra länder har ekonomiska frizoner prövats. Kina är naturligtvis det strålande exemplet, vars enorma tillväxt har sitt ursprung i att ett antal områden längs kusten gjordes till ekonomiska frizoner. Men även Frankrike har gjort liknande; de inrättade ekonomiska frizoner där varvsindustrin lades ned, vilket ledde till omfattande nyföretagande och snabb tillväxt på just dessa platser.

Avreglera eller ej?

Jag är personligen tveksam till tanken på att ge invandrare andra klassens jobb. Jag jobbar själv i en bransch med uppluckrade anställningsregler, jag är personlig assistent, och ser nackdelarna med liberala anställningsvillkor. Därför ogillar jag instinktivt allt som luktar uppluckring av LAS (lagen om anställningstrygghet) t.ex.

Jag ser starka skäl till varför man INTE bör avreglera arbetsmarknaden i frizonerna. Försämras arbetsförhållandena finns det en elak tendens att de sämre villkoren blir permanenta, vilket man ser om man tittar på LSS och personlig assistans, som nästan är rena rövarbranschen arbetsrrättsligt.

Om andra klassens arbeten skapas i frizonerna finns en stor risk att de skulle förbli andra klassens arbeten för gott, och skapa en andra klassens arbetsmarknad, så som skett i personlig assistans-sektorn.

Men jag inser att istället för att förkasta detta bör man försöka arbeta fram andra alternativ. Hur skulle en miljöpartist utforma en frizon? Hur skulle en Socialdemokrat göra det.

Om du är Socialdemokrat ber jag dig inte stirra dig blind på det Munkhammar har att säga om just arbetsrätten. Jag tror hans förslag fungerar även om man ger invandrare BRA anställningsvillkor.

Vad bör göras?

Vad man kan göra är att man skapar en zon, exempelvis Rosengård, med avsevärda lättnader i olika skatter och avgifter. Dessutom kan man koppla lättnaderna till ytterligare skattemässiga belöningar om företagarna återinvesterar en eventuell vinst i den egna verksamheten eller i annan verksamhet i den ekonomiska frizonen. Skattelättnader skulle även kunna införas för de som anställer folk som bor i frizonen.

Kostnaderna för att etablera verksamhet på ny mark i kommunen bör vara låga. Ta dessutom bort onödiga regleringar i frizonen. Undvik att ge stöd till företagen, det leder till onödig byråkrati, hjälp företagen genom skattelättnader istället. Som Johnny skriver: ”lägre skatt, lägre landavgifter, större frihet på arbetsmarknaden och inga hinder för utländska investeringar i sjukhus och skolor.”

Just det där sista, att locka utländskt kapital, kommer att bli viktigt. Det är nämligen här de riktigt stora vinsterna kommer att komma. Och möjligheter för lönande handel med andra länder även utanför frizonerna.

Till sist bör stadsdelen dras in i olika stora projekt för att dra igång ekonomin. Infrastruktursatsningar. Bredband, vägar, etc, etc…  Allt detta givetvis i samarbete med de lokala krafterna i frizonen.

Företagen i frizonerna måste ges en möjlighet att anställa lättare och tjäna på att anställa och expandera, men personliga anser jag att det bör göras UTAN långtgående avregleringar i arbetsmarknaden. LAS är viktigt och måste skyddas och utvecklas.

Kort sagt. Munkhammars idé är bra och innovativ. Sådana förslag finns det alldeles för få av! Idén förtjänar att debatteras  tvärpolitiskt.

Rosengård, Alby, Fittja, Norsborg, Rinkeby och liknande områden skulle bli utmärkta områden att inleda en sån här försöksverksamhet på.

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

Framtidsvisioner och idéer! (En artikelsamling under uppbyggande.)

——————————————————-

Läs även detta av Jerlerup:

J’Accuse! Artikel skriven på valdagsnatten om att politikerna svek kampen mot Sverigedemokraterna och att kampen går vidare!

Hur Socialdemokraterna och Expo svek kampen mot Sverigedemokraterna

Vad jag sa om att politiker borde tagit debatten mot Sd.

Eftervalsanalys del 3: de skulle ha mötts med argument, inte med spyor!

Eftervalsanalys del 2: bristen på framtidsvisioner

Årets första eftervalsanalys: (med valresultatet 2010).

————————————————————————-

Besök gärna också Svensk myndighetskontrolls hemsida

—————————————————–

Nytt: Ab, Expressen, DN, AB, Expressen, SDS, DN, DN, Expressen, Expressen, GP, SVD, SVD, SVD, SVD, Expressen, PP, DN, Högberg, 1460, Expressen

Läs även andra bloggares åsikter om 

Dag ett, och alla gör precis samma saker som innan valet!

Jag ser kommentarerna efter att Sverigedemokraterna kommit in i riksdagen! Jag ser hur aktörerna agerar!! Nu ska det demonstreras. Men inte mot Moderaterna, Folkpartiet, idioterna på Expressen eller arbetarrörelsen… Inte mot Expo, Kristdemokraterna… Inte mot arbetarrörelsen och Socialdemokraterna som legitimierade Sd genom att kalla dem ett högerparti och genom antydningar att Sd var ”lika hemskt eller hemskare än Alliansen”. Nej, det ska demonstreras mot Sverigedemokraterna… igen!

Jag tar mig för pannan. Är detta land är ett land som bebos av av helt inkompetenta politiska debattörer?

Härmed dömer jag ut Expo. Expo har inte lärt sig ett skvatt utan gör samma saker mot Sverigedemokraterna som innan valet. Det var ju lyckat, eller hur!?

Härmed dömer jag ut Socialdemokratin och arbetarrörelsen som inte förstått att det de gör just nu är samma saker som gjorde att Sd kom in i riksdagen! Det var ju lyckat, eller hur!?

Härmed dömer jag ut vänsterns vuvuzelatutande idioter som gör samma sak nu som gjorde att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. Det var ju lyckat, eller hur!?

Härmed dömer jag ut riksdagspartierna och politikeretablissemanget, som fortsätter att agera som innan valet. Det var ju lyckat, eller hur!?

Om det snart börjar synas spår av tankeaktivitet och självkritik hos er förutsäger jag att Sverigedemokraterna får 15% nästa val. (Läs gärna min eftervalsanalys: J’Accuse!)

Varför jag började blogga

I juni sökte jag efter argument mot Sverigedemokraterna. Jag hade hamnat i privata diskussioner på Facebook. Gamla vänner och en nära släkting berättade att de hyste sympati för Sd. Dessutom sa en arbetskamrat att hon skulle rösta på Sd.

Då började jag leta efter argument på nätet. Jag ville veta mer om Sd:s politik och hur folk bemöter Sd och främlingsfientligheten, jag ville veta hur man kan bemöta fördomar om muslimer och invandrare, men jag hittade nästan ingenting.

Det som skrämde mig mest var att jag gick in på Expos hemsida och trodde jag skulle hitta massor av argument och matnyttigt. Men där fanns INGET. Där fanns bara alla kopplingar till nazipartier och andra rasister. Och det visste jag att det var ett argument som inte räckte. Det behövdes fler och djupare argument. Men dessa hittade jag inte hos Expo och de böcker jag köpte där till en början innehöll inte mycket jag kunde använda (senare fick jag veta att Alex Bengtsson författat två utmärkta böcker om att Sd har fel, men som sagt å nätet fanns NADA, NOLL, inget).

Sen tittade jag vad riksdagspartierna hade och hittade noll, INGET! Även om jag nu i efterhand borde sett att det lilla jag hittade hos sossarna faktiskt antydde att sosseretoriken skulle bli att säga att Sd är ett ”högerparti” som stöder Alliansen.

Så skedde det ironiska att denna blogg föddes genom att jag blev livrädd efter att jag läst Expos hemsidor. Om motståndet mot Sverigedemokraterna var så uselt skulle Sverigedemokraterna komma in i riksdagen sa jag!

Demonstrationer

Det var fel att tro att nyckelskrammel och vuvuzelor skulle stoppa Sd.

Det var fel att tro att man med censur skulle bekämpa Sd.

Det var fel att tro att man bäst bekämpar främlingsfientliga idéer genom att inte ta debatten mot främlingsfientliga idéer.

Det var fel att ge Sd problemformuleringsmonopolet i integrationsfrågorna, som partierna gjorde. Nu fick Sd stå oemotsagda hela valet (utom då Fp burkaflirtade lite).

Och nu ska man demonstrera mot Sd på Mynttorget. Jaha… Det är ju de som släppte in Sd i riksdagen som man borde demonstrera mot. men nej, dessa kommer väl att tala vid demonstrationen.

Nu måste alla som insett att något var väldigt fel i hur man hanterade Sd vara de som sätter dagordningen för hur man bekämpar Sd framöver. Det värsta som kan hända är om samma personer gör samma sak efter valet som före valet. Då får Sd 15% 2014!

KAMPEN GÅR VIDARE, med eller utan Expo, arbetarrörelsen och partierna!

PS

Och för att inte Alliansen ska tro att de är bättre. Varför i helvete satte de likhetstecken mellan kommunisterna och Sverigedemokraterna? Ja, sossarna satte likhetstecken mellan Sd och Alliansen, men Alliansen mellan Sd och V. Båda sakerna gav legitimitet till Sd.

Nytt: GP, Expressen, AB, GP, Svd, Expressen, DN, Expressen, Dagen, SVD, PP, Storstad, Högberg, Jinge

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

——————————————————-

Läs även detta av Jerlerup:

J’Accuse! Artikel skriven på valdagsnatten om att kampen måste gå vidare!

Hur Socialdemokraterna och Expo svek kampen mot Sverigedemokraterna

Vad jag sa om att politiker borde tagit debatten mot Sd.

Eftervalsanalys del 3: de skulle ha mötts med argument, inte med spyor!

Eftervalsanalys del 2: bristen på framtidsvisioner

Årets första eftervalsanalys: (med valresultatet 2010).

————————————————————————-

För övrigt tycker jag ni också ska besöka Sverigedemokraterna.de också.

Besök gärna också Svensk myndighetskontrolls hemsida

—————————————————–

Läs även andra bloggares åsikter om 

Sociala medier: en demokratisk revolution

Den tolfte september hade DN en artikel om att Sociala medier är en flopp i valrörelsen. (Skärmdumprar finns här och här!) Man vinner inga röster på Facebook eller Twitter, sa medieprofessorn Jesper Strömbäck, utan det är traditionell dörrknackning och tv-reklam som är bästa sättet att nå ut med sin politik. Javisst, det är rätt, skulle jag svar, men ändå fel! Och framför allt är det fel tänkt!

Avståndet mellan politiker och väljare har alltid varit stort. Politiker har sett som en överhet som man ska närma sig med mössan i hand, och politikerna har oftast sett sig som en sån överhet och förväntat detta beteende från väljarna. Så har det alltid varit.

För bara några år sen var det enda sättet att få reda på vad ens lokala politiker gör, och att ta ett samtal med denne, att passivt läsa vad massmedierna säger, eller att gå på ett möte med honom eller henne. Visst kunde man ringa, eller skriva också, men möjligheten till kommunikation har varit begränsad.

Förändring

Det är egentligen först nu, med datoriseringen och revolutionen med internet som det håller på att ändra sig. Plötsligt börjar en del av barriärerna mellan väljare och valda att brytas ner.

Visst är det ännu bara ca 20.000 som aktivt dagligen använder twitter i Sverige, och antalet aktiva politiska bloggare är väl lika många, och många politiker är ännu svåra att bli vän med på Facebook. Men möjligheten till kommunikation finns där på ett sätt som man aldrig tidigare skådat i världshistorien.

Nej, för att 20.000 twittrare är inte alla Sveriges väljare, men en stor del av de som skapar idéerna och kampanjerna, och rapporterar dem, dvs de som FORMAR valrörelser och debatter, finns på twitter, på bloggar och på facebook.

Inte alla svenska väljare formar politiken. Man brukar säga att 80% av befolkningen inte bryr sig så jättemycket om dagspolitiken, 19% bryr sig om vad som hänt eller händer, men bara 0,5%-1% ser till att få saker att HÄNDA. Det är alla föreningars och sociala kretsars eviga dilemma, det är ett fåtal som bär det mesta av utvecklingsarbetet och planeringen. Samma sak gäller för politiken.

Och bara för att man sitter i riksdagen betyder inte det att man tillhör de som vår saker att hända. Jag har mött riksdagsmän som anser att de inte kan förändra ett skvatt i Sverige.

Kort steg mellan att vara passiv och aktiv

Om man VILL är steget kort mellan att vara passiv och att vara aktiv idag. Vill du vara med och förändra Sverige öppnar du ett wordpresskonto och skapar en blogg, du öppnar upp din Facebook konto förmer än din släkt och dina närmsta vänner, och du går ut på twitter, sen är du igång!

Det är inte som förr, att om du vill vara aktiv i rikspolitiken måste du först bli aktiv i en liten lokalförening och gå den vägen.

En genomsnittlig ledig dag för mig ser ut ungefär så här. Jag börjar dagen med en snabbkoll på nyheterna och jag kommenterar kanske nåt på twitter. Jag ser nåt galet i nån riksdagspolitikers blogg, kanske en sosseblogg, och slänger iväg en kommentar på bloggen med länk till nåt jag skrivit i saken. Sen skriver jag nåt morgoninlägg som jag skickar iväg på twitter och pingar genom twingly och andra tjänster så folk kan läsa mitt inlägg lättare.

På eftermiddagen så kanske jag skickar några kommentarer till folk som skriver saker på twitter och skickar vidare länkar till intressanta artiklar jag funnit på nätet. Jag hjälper riksdagskvinna X att hitta material till en artikel som dagen efter dyker upp i Dagens Nyheter, och jag ger tips till bloggare Y som imorgon leder till ett inlägg som sprids ganska mycket över nätet. Jag läser några av mina favoritbloggar, bland politiker och debattörer, och plöjer igenom tips som sprids via twitter och facebook.

PÅ kvällen svarar jag på kommentarerna från sossebloggaren jag skrev till på morgonen, jag blir arg på en moderatblogg och hittar nåt intressant hos en ärkekommunist. Jag avslutar dagen med att skicka en skämtteckning till Gudrun Schyman och att skrattande läsa Federleys senaste twitterinlägg om ostbågar och politik, eller hur nån journalist sagt nåt knäppt om honom :-)!

Och detta utan att känna de allra flesta av personerna egentligen. Fast intressant nog lär man känna ganska många och breddar sitt nätverk snabbt!

Avståndet krymper

Avståndet har krympt mellan väljare och politiker. Och ALLA kan vara med och påverka Sverige och världen. För givetvis kan man göra samma sak i världspolitiken som i den svenska politiken! För nu kan den som har dator och internet nå de som formar debatten och politiken på ett sätt som aldrig skådats i historien.

Visst måste det som debatteras i sociala medier spridas ut till resten av befolkningen också. Utan tvekan. Men sociala medier har sin styrka i att koppla ihop de som skapar debatten!

Inom en snar framtid kommer detta att revolutionera även valdebatterna. Varför ska man ha fasta listor av personer att rösta på som är knutna till regioner i Sverige. En Skånsk centerpartist kanske fastnar för en moderat i Luleå som hon eller han vill rösta på. Personvalet kommer att spela en allt större roll.

Hur val, debatter och röstningar kommer att gå till om femtio år kan man inte ens gissa. Men vill man få en föraning om framtiden ska man titta på de sociala medierna. DE är framtiden!

———————————————

Läs även:

Mickael Zackrisson, Zackrisson, Newsdesk PR 2.0, Signerat Kjellberg, Hammerhanborg, Karpstryparen,

Piratpartiets bloggar: 2022, Troberg, Beelzebjörn, Opassande, Blogge

Och reklamfilmen för PP, rent mjöl i påsen

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Visioner och framtidsidéer

Här samlar jag framtidsvisioner och nya idéer. Idén jag har är att låta alla idéer få fritt spelrum här, därför kommer du att hitta vänsteridéer lika väl som högeridéer, miljöpartistiska och industri och tillväxtvänliga, Socialistiska lika väl som libertarianska. ja, inte nog med det. Ni kommer att se klassiskt ”röda” idéer behandlas ur ett liberalt perspektiv och klassiska liberala idéer ur ett socialdemokratiskt.

Ett speciellt fokus kommer att vara att ge idéer om hur man kan lösa integrationsproblemen i landet, för att göra rasismen och främlingsfientligheten omodern. Min tanke är att idélösheten är det viktigaste att komma över. Partifärg är egentligen en sekundär fråga. En röd och en blå idéspruta borde ha mer gemensamt med varandra än sina ”partikamrater”.

(Se även artikelsamlingen ”Frihet och liberalism”)

————————————————-

Att sätta rätten till frihet och utveckling i fokus, sept 2010

I dagens visionslösa och historielösa politiska värld är det lätt att tro att vi nåt någon sorts ändhållplats för historien.  Men sett i perspektiv är vi mitt uppe i den fas i mänsklighetens historia när individen upptäcker sitt värde och frigör sig. Rätten till människors frihet, under ansvar, är en ny idé i mänsklighetens historia. En idé som är sårbar eftersom den är ung och ny och måste vårdas ömt.

* Visioner av ett framtida samhälle, 24/9-2010:

Socialdemokraternas bristande framtidsdebatt är lätt att upptäcka. Det är bara att jämföra sökningar på framtidsvisioner + Socialdemokraterna med framtidsvisioner + Moderaterna eller Folkpartiet så ser man direkt hur det står till. Och om man hittar någon vision alls bland Socialdemokraterna är det kommunala eller regionala visoner, inte nationella.

* Arthur C. Clarke förutspådde datorrevolutionen, 24/9-2010:

Kunde man förutsäga sattelitkommunikationen, datorrevolutionen och internet redan på 50-talet. Författaren Arthur C. Clarke gjorde det.

* Politiker med visioner? 23/9-2010:

Att googla en stund på ordet ”framtidsvision”, ”visioner om framtiden” eller ”idéer om framtiden” är intressant. Jag har inte gjort det förr. Resultatet är tankeväckande. Det råder verkligen brist på en riktig framtidsdebatt i Sverige. Och mest av allt behöver Socialdemokraterna en framtidsdebatt och visioner… Det värsta är kanske att politiken inte premierar dessa problemlösare och visionärer. De stora partierna söker inte aktivt efter dessa personer och belönar inte dem. Minst av allt verkar Socialdemokraterna göra detta.

* Lös integrationsproblemen, skapa ekonomiska frizoner! 22/9 2010:

I denna artikel ska vi titta närmare på ett förslag som kommer från en moderat, Johnny Munkhammar. Den lösningen innebär att man skapar ”ekonomiska frizoner” i de förorter där det finns många problem med arbetslöshet, kriminalitet och utanförskap. #integration #invandring

Microsofts visioner om framtidens datorer och internet, 22/9-2010.

Hur kommer framtidens datorer att se ut? Vad kommer efter datorn? Och vad ersätter datorns ersättare? Det enda vi vet är att datorn och internet redan idag revolutionerat våra liv. Twitter, facebook och bloggar krymper dagligen avståndet mellan väljare och valda. Denna utveckling måste fortsätta. Piratpartiet har haft helt rätt som satt ljuset och fokus på denna utveckling. Här är en film från Microsoft Labs som ger deras syn på datoriseringen år 2019.

Sociala medier, en demokratisk revolution! 13/9-2010.

Avståndet mellan politiker och väljare har alltid varit stort. Politiker har sett som en överhet som man ska närma sig med mössan i hand, och politikerna har oftast sett sig som en sån överhet och förväntat detta beteende från väljarna. Så har det alltid varit. För bara några år sen var det enda sättet att få reda på vad ens lokala politiker gör, och att ta ett samtal med denne, att passivt läsa vad massmedierna säger, eller att gå på ett möte med honom eller henne. Visst kunde man ringa, eller skriva också, men möjligheten till kommunikation har varit begränsad. Det är egentligen först nu, med datoriseringen och revolutionen med internet som det håller på att ändra sig. Plötsligt börjar en del av barriärerna mellan väljare och valda att brytas ner.

Integrationsprojektet, 2010 och framåt.

Länkar till mina artiklar om problemen med integrationen i Sverige, och hur man kan lösa problemen. I Sverige är brottsligheten högre bland utrikes födda invandrare än infödda ”svenskar”, i USA är brottsligheten LÄGRE bland utrikesfödda invandrare än svenskar. Det tyder på att integrationsproblemen INTE beror på kultur och religion, som Sverigedemokraterna hävdar. #integration #invandring

Eftervalsanalys del 2: bristen på framtidsvisioner, Sept 2010:

Om bristen på framtidsvisioner och idéer i politiken idag. Om politikens problem och en del av anledningen bakom Sverigedemokraternas succé.

* Det saknas en vision för Sverige, juli 2010

”De skiter i byxorna och hoppas att hängslena håller” sa gamle finansministern Gunnar Sträng en gång. Detta skulle kunna sägas om politikerna idag. De saknar framförhållning, visioner och idéer.

* Vad säger de om 2010 år 2210? Juni 2010

I korthet. Medborgarrättskämpen Martin Luther King sa 1967 att en gång i framtiden kommer svälten, och den acceptans vi har av underutveckling och fattigdom, att betraktas som lika barbarisk som nazism, kannibalism och liknande riktigt vidriga saker i mänsklighetens historia. Jag håller med!


Frihet

Det behövs på sikt ett politiskt parti som garanterar människors frihet mot myndighetsövergrepp. Ett politikens DO/JO, politikens ”whistleblowers”, politikens ”Wikileaks”.  Här samlar jag artiklar på ämnet integritetsskydd och frihet.

(Besök även gärna länksamlingen: Framtidsvisioner och idéer!)

————————————–

* Rättigheter och liberalism, oktober 2010

”Nej, Johan Norbergs bok, som jag sa att jag skulle kika på igår, imponerade INTE på mig! Jag gillar Johan skarpt men i den här gamla boken var han helt fel ute!  Johan delar in FN-stadgans rättigheter i goda och dåliga rättigheter.  ”Frihetsrättigheter kräver att staten skall låta folk vara i fred, välfärdsrättigheter kräver tvärtom att staten skall tvinga medborgare att möta andras behov”, skriver Johan Norberg. I den här artikeln vill jag ge honom en del vänskaplig kritik!”

Recension: Till Frihetens försvar, oktober 2010

Idag recenserar jag Per Bauhns och Dilsa Demirbag-Stens bok ”Till Frihetens Försvar”, som kom ut för en månad sen  på Norstedts förlag. Filosofiska böcker om liberalism och frihet på svenska ser man inte så ofta. Därför blev jag givetvis intresserad av att läsa boken ”Till frihetens försvar”. Speciellt eftersom Dilsa Demirbag-Sten ofta skriver läsvärda och intressanta artiklar. Och visst finns det mycket intressanta saker i boken också. Men det finns några riktiga svagheter och blundrar. Blundrar som kanske avslöjar en del av den ”normala” politiska liberalismens problem.

* Jimmie Åkesson: Folkpartiets spökskrivare? Oktober 2010

Nu har Jan Björklund, Johan Pehrsson och de andra i Folkpartiet gjort det igen: stulit idéer från Sverigedemokraterna! Det är inte förslag på gynundersökningar på invandrare, eller burkaförbud denna gången som de snor från Sverigedemokraterna, utan ett förslag om att ge kristendomen särställning i skolan. Nietzsche sa att om man stirrar mot djupet för länge så stirrar djupet tillbaka mot en. Vad man kan säga här är att Folkpartiet har stirrat så länge  mot djupet att Jimmie Åkesson stirrar tillbaka mot Folkpartiet. I Folkpartiets egendomliga värld kallas oliberalism för liberalism.

* I valet mellan två dåliga alternativ bör man alltid välja det tredje, sept 2010

Ibland kan man lära sig saker från de mest oväntade håll och kanter. Jag lärde mig massor när jag på 90-talet studerade taxiavregleringen i Stockholm och hur den påverkade taxitrafiken i Arlanda. Det visade för mig att det finns ett alternativ mellan anarkoliberalism och Socialdemokratisk detaljreglering av ekonomin.

Att leva som bröder eller gå under som dårar, sept 2010

Vad skulle Martin Luther King ha sagt om Sverige idag? kanske: ”Varje samhällsform har sina beskyddare av det bestående och sina brödraskap av likgiltiga, som är kända för att sova under revolutionerna. Men i våra dagar är själva vår möjlighet att överleva beroende av vår förmåga att hålla oss vakna, att anpassa oss till nya idéer, att vara snabbtänkta och möta de krav förändringen ställer. Det världsvida hus vi lever i gör det nödvändigt, att vi förvandlar vårt världsomfattande grannskap till ett världsomfattande broderskap. tillsammans måste vi lära oss att leva som bröder, annars kommer vi att gå under som dårar.”

* Piratpartiets problem, september 2010

Jag har funderat en hel del över varför det gick som det gick med Piratpartiet. Jag gick med i partiet inför detta års val, och tänkte bli aktiv, eftersom jag trodde att partiet stod för en kamp för den personliga integriteten och mot kontrollsamhället och myndighetsmissbruk. Men jag hade fel. Partiets fokus låg 2010 på INFORMATIONSFRIHET, och det är bara en del av det jag trodde Piratpartiet var! Berodde Piratpartiets problem på att fler gjort samma upptäckt som jag gjort?

* Att sätta rätten till frihet och utveckling i fokus, sept 2010

I dagens visionslösa och historielösa politiska värld är det lätt att tro att vi nåt någon sorts ändhållplats för historien.  Men sett i perspektiv är vi mitt uppe i den fas i mänsklighetens historia när individen upptäcker sitt värde och frigör sig. Rätten till människors frihet, under ansvar, är en ny idé i mänsklighetens historia. En idé som är sårbar eftersom den är ung och ny och måste vårdas ömt

Lös integrationsproblemen – skapa ekonomiska frizoner, sept 2010

I denna artikeln tittar jag närmare på ett förslag som kommer från en moderat, Johnny Munkhammar. Den lösningen innebär att man skapar ”ekonomiska frizoner” i de förorter där det finns många problem med arbetslöshet, kriminalitet och utanförskap.

Eftervalsanalys del 2: Politik och framtidsvisioner, sept 2010

Som våra visioner är om framtiden, så blir samtiden. Saknas visioner om framtiden blir världen därefter. Och folks hopp blir därefter. Är det så egendomligt att nåt sånt som Sverigedemokraterna kan vinna stöd då?

* Ett nytt politiskt parti behövs! september 2010

Det behövs ett nytt politiskt parti i Sverige. Ett parti som gör det jobb Piratpartiet borde ha gjort. Ett som sätter främsta fokus på att säga att de ska kontrollera kontrollörerna, myndigheterna och byråkraterna. Ett som ska garantera människors frihet, från ALLT myndighetsförtryck och ”privatiserat” förtryck och avslöja vad myndigheterna gör. Ett sorts politikens DO, JO och Wikileaks…

* Individens rättigheter, aug 2010

Detta är en intressant fråga och nåt jag funderar över mycket. Jag var för en starkare stat tidigare men har gjort upp med dessa gamla idéer jag hade. Jag tror numera på att ha en liten stat. Numera tror jag på friheten och att alla människor har rätt att söka sig sin egen väg i samhället, att leva som de vill. Och jag tror på mänskligheten och på att den STORA revolutionen de sista tvåhundra åren är upptäckten av att mänskligheten är EN…

* Piratpartiet, partiet för ”fri sampling”, gräver sin egen grav, aug 2010

Nej! Jag är inte imponerad av Piratpartiet alls. Piratpartiet hade kunnat välja en strategi för detta valet där de hade kunnat gå på val med idén att en röst på Piratpartiet skulle bli en röst för övervakning mot kontrollsamhället, för maximal frihet för information om tex vad stat, riksdag och regering håller på med, för internet revolutionen. Men nej… Partiet och principprogrammet innehåller mycket som är bra om integritetsskydd och att övervaka övervakarna och staten, men så fort partiet ska prata politik blir det knastertorrt och fullt av smådetaljer och knasigheter. Politiken sägs tex gå ut på fri upphovsrätt, fri fildelning och fri sampling. Hur tusan kan man beskriva en politik ett parti vill genomföra på ett sånt sätt?

Min kritik av Piratpartiet blindhet i barnporrfrågan, aug 2010

Partiet fick stöd förra EU-valet för att folk tröttnat på kontrollsamhället och myndigheternas makt. Det var det, och att det var lite fart kring partiet, som gjorde att man röstade på PP. Detta är det många som inte ser, de tror att det var frågan om fildelningen och FRA som gav partiet stöd. Ska partiet kunna spela en roll framöver måste besättningen i partiet göra myteri och ändra kurs på skutan. Man behöver inte vara libertarian, eller Piratpartist, för att ogilla vad Piratpartiet pysslar med just nu… men det underlättar! För individens väl och ve, frihet, och självbestämmande är en princip som är lika viktig som informationsfriheten som princip!

* Det saknas en vision för Sverige, juli 2010

”De skiter i byxorna och hoppas att hängslena håller” sa gamle finansministern Gunnar Sträng en gång. Detta skulle kunna sägas om politikerna idag. De saknar framförhållning, visioner och idéer.

Vad säger de om 2010 år 2210? Juni 2010

I korthet. Medborgarrättskämpen Martin Luther King sa 1967 att en gång i framtiden kommer svälten, och den acceptans vi har av underutveckling och fattigdom, att betraktas som lika barbarisk som nazism, kannibalism och liknande riktigt vidriga saker i mänsklighetens historia. Jag håller med!

Eftervalsanalys del 2: Politik och framtidvisioner

Jag bor i Björnlunda, Gnesta. Det finns gott om ekdungar där jag bor. Vid hembygdsgården i Björnlunda finns ekar som lär vara mer än 300 år gamla. De högg visst ner ekarna här för att bygga upp den svenska flottan under Karl XI:s dagar. Det behövdes 2000 ekar för att bygga ett linjeskepp och flottan behövde många linjeskepp. Ekarna som användes skulle vara 150 till 250 år gamla, beroende på hur man skulle använda virket. De högg ner ekarna i Björnlunda och sen planterade de nya igen. Den svenska flottan 200 år senare behövde ju också ha ek, resonerade de.

Ett mer känt exempel är ekplanteringarna på Visingsö. Då var det den svenska flottans behov 1975 till 2100 de tänkte på. 300.000 ekar lär ha planterats i det projektet, de flesta av dessa på Visingsö. Även år 2010 behövde ju Sverige en stolt flotta av segelskepp, tänkte man.

År 1831 inleddes ekplanteringen på Visingsö av hovjägmästare Ström. 1975 anmälde generaldirektören för Domänverket (som förvaltade odlingen) till flottan att virket var färdigt för leverans. Flottan tackade nej. Nu är området natureservat. En del går till att tillverka tunnor, för ektunnor behövs än idag.

Kan du tänka dig Anders Borg eller Mona Sahlin sitta och besluta om frågor som rör hur Sverige ska se ut om 200 år?

Läget!

– Vi har fortfarande atombomber nog för att döda alla på den här planeten…

– Det finns fortfarande folk som svälter på den här planeten, det tar minst 30 år att utrota svälten och den värsta fattigdomen.

– Inom de närmaste hundra åren riskerar vi att drabbas av katastrofer på grund av miljöproblem, om vi inte ändrar inrikting på vårt globala tänkande nu.

– Vi har en ny istid att vänta när som helst inom de närmaste tusentalet år, hur gör vi för att stoppa den?

– Och rent statistisk bör vi när som helst drabbas av ett störra nedslag av en stor meteorit här på jorden. Ett sånt nerslag kommer att drabba hela planeten. Hur förhindrar vi detta?

– Och vad kommer den fantastiska internetrevolutionen att innebära för  mänskligheten?

Löjliga frågor?

Löjliga frågor? Inte om mänskligheten vill överleva! inget politisk alternativ är seriöst som inte aktivt diskuterar frågor som dessa!

Det är ett demokratiproblem att framtidsdebatten saknas, eller är liten, lokal och begränsad. Det är lokala frågor, i bästa fall nationella som ska diskuteras. Och planerna får inte sträcka sig för långt fram. Undantaget är för vissa delar av miljödebatten och när man planerar att bygga nån ny bro eller tunnel, eller en förbifart runt en stad.

Men vilket Sverige vill vi ha?

Det slog mig redan 1988 när jag irrade runt i politiken och bara visste en sak. Ett parti utan framtidsvisioner går jag inte med i. Men jag hamnade fel ändå. Man är ung och dum… Men frågan kvarstår. Den fråga som förföljer mig varje gång jag studerar politiken i Sverige, och runt omkring mig. Var hittar man de som vågar sätta visioner om framtiden, på alla plan, främst… Politiska grupperingar, som utan foliehattar, utan att vara religiöst sekteristiskt, utan nationalistiskt skitsnack eller kommunistiskt struntprat, ” diskuterar hur framtiden i stort och smått borde te sig.

Experter undrar varför Sverigedemokraterna får röster, och varför invandrarna i invandarförorterna väljer att inte rösta. Och de ser inte att anledningen är densamma. (Istället gnäller man på varandras politiska motståndare!) Man ser inte problemen och har inga visioner för att hur problemen ska arbetas bort och hur Sverige ska se ut om 50 år.

Jag kommer att ägna en hel del tankar åt att leta rätt på visioner och visionärer framöver. Egentligen hade jag tänkt vänta med detta till efter valdagen. Men… valet ÄR redan över på ett sätt!

Som våra visioner är om framtiden, så blir samtiden. Saknas visioner om framtiden blir världen därefter. Och folks hopp blir därefter. Är det så egendomligt att nåt sånt som Sverigedemokraterna kan vinna stöd då?

Läs del ett här: Årets första eftervalsanalys.

PS om Piratpartiet

Ett positivt undantag är Piratpartisterna runt 2022.nu som gör ett aktivt försök att iallafall tänka 12 år framåt i tiden.

Piratpartiet har en stor vision som talar för dem, internets frihet och datarevolutionen, och visionen om en värld där det finns kontrollmekanismer mot myndighetsförtryck. Bara de tar sig upp ur fildelningsträsket och upphovsrättsdiskussionerna skulle de kunna bli riktigt stora. I år ska de vara glada om de kommer över 0,5%.

Det är symboliskt viktigt att ta strid mot razziorna som pågår med räder för att fånga fildelare, bara man inte glömmer att det är motståndet mot KONTROLSAMHÄLLET och MYNDIGHETSFÖRTRYCKET, inte fildelningen i sig, som Pp kan vinna röster på.

Rekommenderad läsning finns hos Beelsebjörn, HAX,Christian EngströmScaber NestorNiklas DoughertyCopyriot,QerAnna TrobergAnders TrobergTrollanPolisstaten,SatmaranStefan FlodMichael GajditzaDaniel Gustafsson,Farmor GunJerker NilssonErik HultinIpse Cogita och  Kulturbloggen

Nytt: Svd, Svd, storstad

——————

Dessutom…

Varför partierna måste ta debatten mot SD:s idéer nu!Argumenten mot Sverigedemokraterna!

Sverigedemokraternas islamobi är som antisemitismenVarken burka eller Sverigedemokraterna!

Lägg till mig på twitter genom att klicka här!

För övrigt tycker jag ni också ska besöka Sverigedemokraterna.de kampanj mot Sd och länka till dem,

besök gärna Expo.se också!.

—————————————————–

Läs även andra bloggares åsikter om 

Årets första eftervalsanalys!

"När förnuftet sov, skapades Sverigedemokraterna..."

Nu när det snart bara är en vecka kvar till valet är det dags att inleda eftervalsanalysen och eftervalsdebatten. Jag har många funderingar och kommer att delta aktivt i eftervalsdebatten. Om inget jättestort skulle ske, om ingen lägger om taktiken, och om ingen gör bort sig ser jag ungefär detta scenario.

Vem som vinner valet är lite osäkert, eftersom det beror på vilka partier som klarar sig kvar över 4% men jag tror Alliansen gör det. För Socialdemokraterna vore det bästa att de förlorade för då skulle de tvingas ta sig en funderare på hur de gör fel. Vinner de kommer inte den interna debatten igång på samma sätt om begångna fel och nya riktlinjer kan inte dras.

Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen och får ca 5-6%.

Ja, det låter egendomligt att en blogg mot Sd skriver nåt sånt, men vad ska man annars göra när man ser att de politiska partierna inte tar debatten MOT Sverigedemokraterna eller de idéer bland vanligt folk som ger stöd till Sd. Roliga Hitlerfilmer i all ära, men det hjälper bara att mobilisera de redan mobiliserade. Folk väljer Sd för att de ser att det finns problem i samhället och tabun i debatten, utan att ta upp dessa problem, diskutera de tabubelagda frågorna och bemöta Sd:s idéer kan man inte stoppa partiets väg in i riksdagen.

Det har jag sagt från dag ett för den här bloggen. Nu är det en vecka kvar och för sent. Nu hänger valresultatet på om Sd gör bort sig (då kan de åka ut) eller om de etablerade partierna gör bort sig (då Sd kan få över 6%).

Hur reagerar Socialdemokraterna?

Väljarundersökningen på valdagen kommer att chockera Socialdemokraterna eftersom VALU och SCB återigen kommer att komma fram till att Sd:s väljare kommer från arbetarrörelsen, precis som 2006. Förhoppningsvis kommer partistrategerna fram till att man valde fel väg, men eftersom dessa strateger vid motgången 2006 inte ändrade politik utan sa ”vi kör på med mer av samma sort”, finns risken att de gör så 2010 också. Det hänger på om S kommer till makten eller inte. Kommer sossarna till makten och de fortsätter att bemöta Sd som nu bådar det inte gott för 2014. Förlorar sossarna valet ryker Mona Sahlin och då finns det utrymme för självkritik.

Jag vet att många antirasister som ägnat dagar och veckor och månader åt att bekämpa Sd genom möten, artiklar och arbete inom arbetarrörelsens led kommer att skaka på huvudet åt mig nu när de läser detta. Men så är det. Det finns en gigantisk skillnad mellan hur Sd bemöts och hur Sd får sitt stöd bland folk.

Om inte vi antirasister kan känna av hur stämningen är bland vanligt folk kan vi aldrig bemöta Sverigedemokraterna effektivt.

Det ironiska är att en massa folk från de olika partierna tycker att partierna gör ENORMT  MYCKET för att stoppa Sd redan idag. De kommer givetvis att bli irriterade och sura på mig. Nåja, förhoppningsvis vaknar de upp efter valet och inser att de gjorde nästan allt… utom att bemöta Sd:s idéer UTÅT och OFFENTLIGT i stor skala. Dessutom glömde Socialdemokraterna bort att medge att det existerar samhällsproblem och att Sd vinner på att dessa problem ännu till stor del sopas in under mattan…. Dessa små detaljer glömde Socialdemokraterna!

Inte vågmästare

Sverigedemokraterna blir inte vågmästare, hur än valresultatet utfaller. Men väl i riksdagen kan de börja bygga upp en maktbas. Deras drömsenario är att Socialdemokraterna vinner valet. Då kommer Sd att ha ett guldläge inför 2014 och kan plocka både röster från sossarna och Alliansen, om inte arbetarrörelsen kommer igång med ett internt självkritiskt arbete. (Men hur ska man lyckas vara självkritiska om man vinner och är rusiga över vinsten?)

Partierna försöker hitta egna lösningar och går förbi Sd. En tänkbar variant är Alliansen väljer att regera med stöd från Miljöpartiet.

Om Alliansen vinner blir det väl ungefär som nu, med skillnaden att Alliansen måste manövrera med tanke på hålla Sd stången.

Med tanke på Folkpartiets framtoning kommer Alliansen nog att försöka göra några utspel för att dra uppmärksamheten från Sd. Lite mer burkaförbud och lite hårda tag och lite mer pengar till polisen. Utan en grundläggande debatt om sakernas tillstånd spelar detta Sd i händerna hur väl än enstaka aktörer menar.

Piratpartiets chockval

Piratpartiet kommer att befinna sig i nån slags chock efter valet. De kommer att undra varför deras resultat blev så lågt. En del kommer att skylla på media, andra på att kampen mot Sverigedemokraterna ledde till att folk röstade på de etablerade partierna.

Piratpartiets framtid efter valet kommer till stor del att bero på om Pp kan få igång en intern självkritisk debatt eller inte.

Kommer de att inse att om man skriver valmaterialet, och har en politik, som riktar sig in på en målgrupp på mindre en två procent av landets väljare, så ska man vara glad om man ens lyckas få en tredjedel av denna målgrupp att rösta på Pp.

Partiet fick röster i EU-valet eftersom partiet sågs som en sorts politikens ”Wikileaks”, ett slags politikens JO eller JK, som skulle stoppa myndighetsmissbruk och kontrollsamhället. Fildelningen och upphovsrätten var inte anledningen till partiets stöd i EU-valet, orsaken till stödet var djupare än så eftersom fildelningen blev SYMBOLEN för en vilja att kontrollera myndigheternas utövning. Den blev en symbol för frihet.

Av denna önskan bland folk att få ett parti som kontrollerar myndigheter och regeringar på alla sätt, och bekämpa maktmissbruk, blev ett parti som i sin valretorik mest pratar om fildelning och censur av internet och e-trafiken. Ett parti som har ett valmaterial som till och med får fildelare att somna av leda när de läser det. Hur det kunde gå så fel trots att det finns så många i partiet vars engagemang sträcker sig utöver bara skydd mot elektronisk avlyssning, är viktigt att debattera. Den debatten blir avgörande för Piratpartiets framtid.

Att Feministiskt Initiativ får fler röster än Pp borde också få partiet att tänka till och inte bara skylla på media.

Nytt liberalt parti?

Piratpartiets misslyckande, Sverigedemokraternas intåg i riksdagen, det ökade samarbetat mellan olika liberala grupper över partigränserna och kritiken mot det svenska valsystemet, kommer att öppna upp diskussionen om ett nytt liberalt parti i Sverige.

Om Alliansen gör som sina partibröder i Europa och börjar föra en politik i Sverigedemokraternas riktning, så kommer detta att ännu mer öppna upp för en sån debatt. Samma sak om Alliansen skulle förlora valet.

De band som knutits över partigränserna, som man kan se en del av i valet (Liberati, etc) kan då resultera i nåt helt oväntat, en ny partibildning i det borgerliga blocket.

Jag hukar mig…

Nu kommer det att komma ruttna tomater från alla håll. Framför allt så kommer en del att säga att jag är uppgiven när det gäller chansen att förhindra spridandet av Sverigedemokraternas idéer. Det är jag inte. Men jag tror att som läget är nu behöver politikerna känna av chocken att Sd faktiskt kom in i riksdagen för att kunna mobilisera sig effektivt.

Jag började blogga i juni efter att ha hållit mig från politiken i många år (eftersom jag var ganska fel ute politiskt sett). Det jag har sett imponerar inte på mig alls.

Jag tar egentligen inte ställning mellan höger och vänster. Livet har lärt mig att lösningarna på problem brukar finnas på mer än ett håll. Min inställning till politik idag är tvärpolitisk. Jag ser mycket hos Vänstern och sossarna som jag tycker behövs, och mycket hos moderater och libertarianer och Piratpartister.

Det finns utrymme för förändring i Sverige, men då måste vi först inse att SJÄLVKRITIK är A och O. Att kunna uttala de magiska orden: ”vi hade fel” eller ”vi valde fel väg”… Först då kan man leta efter alternativa färdvägar! Och detta kommer jag att arbeta för efter valet.

Och därför är denna eftervalsanalys jag gör redan innan valdagen, inte pessimistisk och uppgiven, utan NÖDVÄNDIG.

Sverigedemokraterna – nej tack!

Men jag kommer att fortsätta argumentera för att stoppa Sd. Partierna KANSKE har nåt triumfkort de bara väntar att få spela ut…

En sak är klar… I min vision av det framtida Sverige finns inget utrymme för ett parti som sprider HAT och FÖRDOMAR som Sverigedemokraterna. Det är helt ok att kritisera religioner, men fördömer man en religion genom att kalla den nazistisk eller anser att den är värre än nazismen, så sprider man HAT. Och det är inte acceptabelt!

Mitt Sverige är frihetens och toleransens Sverige, inte Sverigedemokraternas nidbild av Sverige. Och kampen mot hatet får aldrig upphöra! Och jag tror att de flesta av Sverigedemokraternas väljare kan fås att inse att partiets hat inte är förenligt med varken sunt förnuft eller svenskhet.

Men när man ser allt fler och fler människor på diskussionsforum som Familjeliv, eller ute i ”verkligheten” som säger att. ”politikerna säger aldrig vad det är som är så FEL med Sverigedemokraternas politiska förslag”, så förstår man att nåt har gjorts fel i årets debatt.

PS

Och givetvis hoppas jag att hela min valanalys är fel, att jag får säga ”jag hade fel”… Jag hoppas folk är vettiga och säger nej till spridande av hat och håller Sd utanför riksdagen. Jag hoppas att partierna tar fram triumkorten mot Sd och jag hoppas att Pp skärper till sig. Jag hoppas att Sossarna får igång en härlig intern självkritik och förnyelsearbete även om de kommer till makten och att Alliansen inte flirtar med Sd! Jag hoppas att partierna tar itu med de stora integrationsproblemen i våra förorter och slutar behandla invandrare som andra klassens människor, etc, etc…

——————

Dessutom…

Varför partierna måste ta debatten mot SD:s idéer nu!Argumenten mot Sverigedemokraterna!

Sverigedemokraternas islamobi är som antisemitismenVarken burka eller Sverigedemokraterna!

Lägg till mig på twitter genom att klicka här!

För övrigt tycker jag ni också ska besöka Sverigedemokraterna.de kampanj mot Sd och länka till dem.

—————————————————–

Nytt: GD, SL, HD, AB. M, Pp, Blogge, PP, Liberati, Anna Troberg, Jesper Svensson, Svansbo, FarmorGun, PP, Svd, Tokmoderaten, LouiseP, Svd, Beijbom, AmandaBrihed, Svd, Svd, Svart Måndag, Dn, Schultz, GP, Gp, Gp, Gp, Skanskan, Skanskan, Sds, Sds, Expressen, Sds, Rudberg, Expressen, Peter ANdersson, Kent Persson . Essbeck, A Broman, Alliansfritt Sverige, Proffstyckarna, Lzac, Isobel, Felten, Klara, PI, Alliansnytt, FN . Hax, HAX

Läs även andra bloggares åsikter om 

Tala MED invandrarna inte bara OM eller MOT dem!

Många läsare av min blogg har efterlyst lösningar på integrationsproblemen. Jag kommer nu att börja lägga fram lösningar nu på min blogg, under rubriken ”lösningarna på problemen” som en del av integrationsprojektet. Men först en sak om att vi behöver lyssna på invandrarna själva.

För att stoppa främlingsfientligheten måste vi skapa känslan av att ”alla invandrare är skrämmande, utom vår pizzabagare och vår klackbarsägare och våra muslimska grannar och…..”  Tillräckligt många sådana personliga kopplingar och invandrarfientligheten vore som bortblåst!

Men hur sprider man denna känslan, om man samtidigt SKITER i vad invandrarna tycker?

Vem tänker på invandrarna i integrationsdebatten?

Ja, många tänker och tycker högt och ljudligt OM invandrare. Och Sverigedemokraterna talar både OM och MOT invandrare. De skränar om kriminella invandrare och kulturer, och påstår att islam är som nazismen och anser att invandring för med sig problem. Men när såg du senast ett förslag från Sd hur man kan förbättra livet för invandrarna och LÖSA problemen?

Politiker av alla färger anser sig kunna tolka vad invandrarna tänker men utan att fråga dem, eller lyssna på dem! Vem tänker på invandrarna?

Sabuni och Folkpartiet vill diskutera problemen, heder åt dem för det, men för lite och för sent. Och utan att bemöta Sverigedemokraternas IDÈER och utan att ge invandrare lika rättigheter. Istället ska de få andra klassens jobb och andra klassens föräldraförsäkring, anser Fp… Suck!

Jag jobbar i Botkyrka, är vaken och pratglad och känner folk från alla världens olika hörn och hör ofta deras oro över framtiden.

Om man bara har öronen öppna och vill lyssna hör man ett och annat!

Brottsligheten

Invandrarföräldrar som kan, flyttar gärna från invandrarområdena. Varför? Jo, för barnens skull.

Om man lyssnar är föräldrarna till barn i invandrarområdena ganska oroade över framtiden. De är rädda att deras barn ska dras med i något gäng och förstöra för sig själv och andra. Det är oro för att barnet ska missbruka alkohol och narkotika, eller bli tillsammans med fel person. Alltså samma slags oro som alla föräldrar bär.

Men dessutom oron att barnet kanske dras med i ett kriminellt gäng och börjar stjäla, misshandla eller ha sönder saker.

Polisen ser de inte ofta, och de har väldigt ofta har de negativa erfarenheter av poliser. Detta beror delvis på språksvårigheter och dels på erfarenheter av poliser från dras hemländer, men även på hur de behandlats här. De, eller nån närastående till dem har kanske upplevt att de misstänkliggörs eftersom de är invandrare.

Inte konstigt. När det är gräl eller bråk mellan folk med svenskt utseende och ”invandrare” ser man nästan alltid, än idag, att polisen först vänder sig mot invandrarna/invandraren för att lugna denne, oberoende av vem som kan ha ”rätt” eller ”fel”. Har ni tänkt på detta? Studera det nästa gång du får tillfälle!

Men givetvis bidrar språksvårigheterna också. Inte alla poliser kan förklara saker lätt och enkelt så folk som inte kan språket så bra förstår.

I Norsborg, där jag jobbar, sker ungefär en brand i bil, buss eller motorcykel varje vecka. Bränderna startas oftast på parkeringsplatsen mellan affären och fritidsgården/skolan. Detta sker år ut och år in utan att nån sätter upp en övervaningskamera.

Om man lyssnar på de som bor i Norsborg säger de att polisen och samhället inte gör något för att stoppa de problem .

I våras fick pessimisterna vatten på kvarn när en syrian körde ihjäl sig utanför T-banan i Norsborg. Han körde tydligen för fort och som en dåre. Då satte anhöriga upp kors och saker utanför T-banan och ritade grafitti på väggen till den dödes , och hotade personalen på SL att de skulle dödas om grafittin togs bort.

Vad gör dårarna på polisen och SL då, jo de viker sig och lät grafittit och alla kors och skräpande blommor stå kvar. En invandrare (muslim) jag pratade med då sa att det var ytterligare ett bevis på att samhället skiter i invandrarna, att de lät ett kriminellt gängs gigantiska klotter vara kvar i flera månader. ”Det skulle de aldrig tillåtit i Gamla Stan eller Täby”… Nej, exakt!

Professor Åke Daun konstaterade så här om vad INVANDRARE tycker, för snart 15 år sen (SvD den 30/4 -00) Han intervjuade invandrare och märkte att de var mycket kritiska mot integrationspolitiken:

”Inom politiken är det särskilt på två områden som de intervjuade är kritiska. Dels tycker många att det behövs hårdare tag mot brottsligheten, dels kritiseras invandringspolitiken – för att vara för liberal. Kontrollen av vilka som tillåts komma hit är för dålig, tycker en del. Invandrare som begår brott borde skickas hem, tycker andra…”

Exakt vad jag också hör. De flesta invandrare är strävsamma människor som vill göra rätt för sig och de jag pratar med förstår inte att varför Sverige är så liberalt då det begås brott. Det största mysteriet för dem är hur man kan söka asyl OCH FÅ ASYL; trots att man begår brott. Och att man kan söka medborgarskap OCH FÅ MEDBORGARSKAP, trots att man begår brott.

Alla invandrare jag har mött vill ha en öppen debatt i samhället om integrationsproblemen och har inget emot att problemen med kriminalitet och sånt bland invandrarna. De är mer arga över att debatten nästan inte tas och att INGEN verkar vilja prata om problemen!

Språket och arbetslösheten

Arbetslösheten bland invandrarna i förorterna är stor, de ekonomiska problemen också. Tvärtemot vad Sverigedemokraterna anser, beror detta inte på kulturerna, utan på POLITIKEN (och på allmänna svårigheter som beror på att man bytt land, kultur och språk).

För det första ÄR det svårare att få jobb om man inte kan det svenska språket bra, eller om man inte vet hur samhället fungerar. Och det är helt naturligt att det är så. Därför är det så viktigt att satsa på språkundervisning och samhällsinformation för invandrarna. Att skapa regler som gör att man måste ge jobb TROTS språksvårigheter är fel väg att gå. (Jag ser hur det funkar inom personlig assistans där invandrare med språksvårigheter OFTA får jobb hos  funktionshindrade med talsvårigheter. Hur tänker kommuner och arbetsgivare och myndigheter?)

Att invandrare, på grund av segrerationen, har svårt att få kontakt med ”svenskar” som fötts här och kan språket bra är ett annat stort problem.

Man skulle dessutom kunna skapa nån sorts mentorskap som gör att var invandrare får en mentor, någon vars familj bott här i minst två generationer.  Man skulle kunna ställa språkkrav på alla invandrare som vill bli medborgare, och dessutom ge dem EN BRA språkutbildning  (inte klumpa ihop analfabeter och proessorer i samma ”svenska för invandrare grupp”)

När en person från ett annat land ska söka efter jobb blir det ofta svårigheter. Dessutom är många arbetsgivare extremt opedagogiska och kan inte beskriva svåra saker enkelt, det gör att invandrare känner sig utanför. Att de inte känner till sina rättigheter på jobbet gör inte saken enklare.

Om de ens får jobb. Personer med annorlunda namn får färre svar på sina jobbansökningar än personer med svenskklingande namn, oberoende av språkkunskaper eller hur fint CV:t ser ut!

Hyresmarknaden och Tradera

Och hur ser verkligheten ut för en ung person som vill bryta sig ur utanförskapet och kanske flytta till innerstan eller till nåt icke segregerat område?

Ja, har man ett utlänsk-klingande namn och sätter ut en annons om är det svar från invandrarförorter man får. Jag har hyrt ut en lägenhet jag haft i andra hand två gånger. Ena gången gick det till en helsvensk brutta som blåste mig på hyror och ser polisanmälde mig och påstod att jag fått pengarna. (Hon förlorade rättegången.) Hon var söt och svensk och fick alltid hyra i andra hand (och har blåst nästan alla hon hyrt av). Den andra gången var det ett strävsamt par från Kosovo som senare berättade för mig att nästan ingen ville hyra ut till dem och att de fick få svar.

Paret från Kosovo hade till och med satt en blomma på bordet i den välstädade lägenheten när kontraktet löpte ut och de fick flytta!

Signaturen Romeo.net har skrivit bra om detta:

En gång i tiden så skulle jag hyra ut min lägenhet. Jag la in alla uppgifter, talade om precis vad man fick med i hyran och visade så detaljerat som möjligt bilder på lägenheten och la upp den på blocket.

På ca 2-3 dagar hade jag fått två svar. Lägenheten var bara några år gammal, fräsch med en djävla fin inredning, neonljus undersängen etc etc. Väldigt läcker och i ett oerhört attraktivt område. Så jag var riktigt förvånad över att ingen nappade. Kontaktperson stod det ”Romeo Patrick”.

Jag tänkte inte ”Uh, det är på grund av mitt namn” men jag var väldigt förvånad varför ingen hörde av sig. Så jag tog bort namnet och skrev min svenska flickväns namn. På mindre än några timmar hade det trillat in 42 mail och en 20-30 missade samtal och x antal SMS. Jag ville inte tro att det är sant, men av dom som ringde valde jag ett par som fick lägenheten i alla fall och sen testade jag att ta bort annonsen, lägga om det med mitt namn.. Samma sak, knappt någon som hörde av sig.. La in den med svenskt namn igen.. Och Voilá! Massa mail.

I matsalen när jag gick gymnasiet fick jag inte prata arabiska med mina vänner. ”Vi pratar svenska i Sverige”. Hade jag varit lite äldre som jag är idag hade jag nog sett till att göra något åt saken. När jag på idrotten i 8:an inte ville vara med längre i ”spökboll” för att det var några tjejer som fuskade och jag avskyrfusk så blev jag kallad till rektorn där jag fick frågan ”Är det för att dom är tjejer, vad tycker du om tjejer egentligen?”

Jag vet inte hur ofta jag stött på invandrare som använder svenska namn på Tradera. För att stjäla? Nej, men bara för att bli lika behandlade!

Inte bra alls!

Ekonomin och arbetslösheten

Men huvudanledningen till arbetslösheten är att Sverige är i en kris. Och värst kris har man invandrarområdena. och år ut och år in har vi samma kris och det görs inget…

Sverigedemokraterna hävdar att invandrarna VILL utnyttja systemet och vara arbetslösa. Ja, så tänker en del. men MYCKET FÅ. Om de hade brytt sig om att lyssna på invandrarna hade de sett att de flesta är fly förbannade över att man överhuvudtaget KAN utnyttja systemet.

Men många av dem säger att ”så är Sverige”… För de minns väl hur det var när de kom hit och asylsökande inte fick jobba. Nej, de fick inte jobba då de sökte asyl och fick leva på bidrag och/eller svartjobb i upp till tre-fyra år innan de fick uppehållstillstånd.

På tal om uppehållstillstånd så kanske en del av dem besökt en myndighet i något ärende som rör uppehållstillstånd. Afrikanen eller irakiern, som kanske varit professor eller riksdagsman i sitt hemland misstänkliggörs på myndigheten där de ska göra ansökan och får vänta i eeeeeevigheter på tillstånd, medan arbetslösa amerikaner glider in på en räkmacka och får gå före i kön!

Sånt skapar problem. Men idioterna på myndigheten som ger amerikanen VIP-behandling förstår inte detta! Än mindre förstår politiker detta.

Men åter till ekonomin.

Negativ särbehandling och utanförskap skapar problem. Det finns en ENORM företagsamhet bland folk i invandrarområdena men också arbetslöshet och fattigdom. Hur hittar man en lösning på problemen?

Kanske genom att STÖDJA denna företagsamhet?

Vad gör man åt problemen?

För det första att man lär av de historiska exempel som finns på hur man minimerar integrationsproblemen.

USA har mindre brottslighet bland invandrare än bland infödda amerikaner. Det säger ett och annat eftersom det är tvärtom i Sverige. Gör som dem. Utvisa de asylsökande och de som söker medborgarskap som begår brott. Satsa sen på språkundervising och samhällsinformation och ställ nån form av språkkrav för att man ska få bli medborgare eller få permanent uppehållstillstånd här (med undantag kanske för äldre anhöriga).

Och lyssna på invandrarna. De vill ha mer stöd från samhället MOT brottligheten. De har rätt!

Förslaget om mentorskap, att alla nykomlingar ska få mentorsfamiljer, är en bra idé.

Sen gäller det att bemöta Sverigedemokraternas idéer och idéerna bland vanligt folk och detta görs genom att ta FAJTEN MOT, och debatten MOT, främlingsfientlighetens IDÈER!

Detta måste givetvis kombineras med en idé om alla människors lika skyldigheter och lika rättigheter i Sverige. Negativ särbehandling och diskriminering FÖERKOMMER, och måste bekämpas. detta görs bäst genom att ge lika rättigheter och lika skyldigheter. Dvs att man ställer KRAV på föreningar och samfund men också ger dem lika rätt. Låt muslimerna få bygga moskéer på lika villkor med kristna som vill bygga kyrkor, t.ex. En sån sak skulle betyda ENORMT mycket för att lösa integrationsproblemen.

Och givetvis behövs stöd till föreingslivet. Idrott och andra föreningar. Speciellt föreningar som arbetar för att föra invandrare närmare det svenska kulturlivet!

Frizoner

Men tillfälligt kan viss positiv särbehandling behövas för att lösa problemen. jag tror inte på att kvotera in invandrare utan jag stöder istället Johnny Munkhammars och Johan Norbergs förslag om hur man hanterar problemen i invandrarförorterna genom ekonomiska frizoner:

Vägen in i ett samhälle heter arbete, så Sveriges inre gräns måste också öppnas. Men frågan är om stadsdelar som Rosengård, Rinkeby, Tensta, Gottsunda och Bergsjön kan vänta. När sysselsättningsgraden halkar under 50 procent uppstår ett utanförskap som har väldigt destruktiva effekter. Om trenden ska vändas måste vi agera snabbt.

Därför föreslår vi att dessa fem stadsdelar får bli frizoner i en tioårig försöksverksamhet. Alla boende som så önskar får F-skattsedel, arbetsgivaravgiften slopas för boende i området och individuella anställningsavtal tillåts. Det skulle vara ett kraftfullt reformpaket och en signal till invånarna att ta chansen. Det skulle öka företagsamheten och sysselsättningen i den vita sektorn dramatiskt. Skattebortfallet skulle mer än väl kompenseras av fler i arbete och färre på socialbidrag. Det blir lätt att jobba och lätt att tjäna pengar vitt. Färre regler att hålla reda på gör det lättare att följa reglerna.

Det finns problem med alla former av undantag, så även med dessa frizoner, bland annat för att konkurrensen snedvrids till förmån för företag i dessa stadsdelar. Men dagens situation är också problematisk.

Ifall vi har rätt kommer dessa stadsdelar om tio år att vara blomstrande exempel för andra regioner. Då utnyttjas inte bara invandringen till sin fulla potential – vi har även skapat en reformsporre för resten av landet. Tänk vad det skulle betyda för den svenska debatten om invandring, och för de som försöker hetsa mot invandrare, den dagen då alla vill vara som Rosengård!

Jag tror på tankarna, speciellt med att skapa skattelättnader för invandrare och invandrarföretag i frizonen. Frizonerna måste regleras en hel del så man är säkra på att zonidén funkar. Bland annat behöver man nog reglera att företagen måste anställa folk från zonen främst. Men jag är HELT mot att skapa undantag i LAS, för invandrare ska inte få andra klassens jobb.

Med en sån politik kan man behålla en stor invandring och dra nytta av alla fördelarna av invandringen.

SE DÄR, TVÅ TANKAR SAMTIDIGT. MAN KAN ALLTSÅ BÅDE PRATA OM PROBLEMEN SOM FINNS OCH VARA FÖR EN STOR INVANDRING SAMTIDIGT!

Munkhammars hemsida är här! Man kan läsa mer om förslaget med frizoner här:

http://www.svensktidskrift.se/?p=6285

http://erixon.com/blogg/2009/11/goteborg-vill-prova-ekonomiska-frizoner/

http://erixon.com/blogg/2008/09/gor-fororterna-till-ekonomiska-frizoner/

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.315961-frizoner-i-fororterna-knacker-utanforskapet

http://www.politico.se/artikel/1595/löser-ekonomiska-frizoner-utanförskapet/

http://www.alliansfrittsverige.nu/2010/02/februari-21-2010-munkhammar-etablera.html

http://www.munkhammar.org/blog/index.aspx?

http://www.aftonbladet.se/debatt/article7614263.ab

http://www.munkhammar.org/blog/index.aspx?page=display_entry&ID=2964

http://svt.se/2.128339/1.2110778/c_vill_gynna_foretag_i_problemomraden

http://www.svensktnaringsliv.se/reformbanken/frizoner-underlattar-foretagande-och-tillvaxt_114798.html

Jag återkommer till frizonsidén. Jag kommer att skriva en hel del om det. Det är en utmärkt idé!

Till sist!

Det finns ett hat mot polisen. Ord som ”svinen”, ”horungarna”, ”fittorna” och ”grisarna” kommer upp när man pratar t.ex om anställda vid Polismyndigheten eller myndigheterna. Ungdomen har i vissa områden hamnat i stenkastande gäng som hatar samhället. Och tro mig, de som är mest oroade över detta utveckling är föräldrarna till dessa barn!

Nu är det dags att sluta prata OM invandrarna utan istället prata MED dem, och att ta debatten om hur vi löser problemen!

Jag är trött på att se hur människor kastas på soptippen, eller hamnar i kriminalitet bara för att politikerna saknar stake och ryggrad och inte vågar ta debatten om integrationsproblemen… Så låter de Sverigedemokraterna och de främlingsfientliga stå oemotsagda istället!

Nyheter om valet och integrationen:  UNT, Sds, Johanne Hildebrand, Sds, dt, DN, DN, DN, Expressen, Svd, GP, Svd och HD om Landskrona, dn

Andra nyheter: dndndndnsvdsmphdhdhdexpressenexpressengpaftonbladetaftonbladetexpressen, , expressen,svdsvdsvdsvdsvd

Och läs svensk myndighetskontroll idag samt Rojas på Newsmill samt Merit Wager.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Identitär livbåtsetik utan livboj eller flytväst (svar till Solguru)

Ska man bemöta någon idé som man anser vara negativ för samhället måste man bemöta denna idé på djupet, så man visar VAD i idéerna som är negativt.

Jag har skrivit en hel del om den s.k. etnopluralismen som bland annat Nationaldemokraterna bekänner sig till, och kallat den en ny rasism. Men varför anser jag den vara fel? Bloggaren Solguru skrev ett inlägg till mig i en diskussion på på min blogg där han sa att han gärna ville ta en debatt om etnopluralismen och bad om mina åsikter om hans skriverier om etnopluralismen i en artikel om Identär etik. Den debatten tar jag gärna. Denna artikel är mitt svar.

Solguru! Som du kanske förstått har jag träffat en hel del traditionalister, identitära förespråkare. Min vana trogen börjar jag därför med att konstatera skillnaderna. Ja, jag ser etnopluralism som en sorts rasism, pga generaliseringarna som alltid följer i dess spår. Och ja, du ser troligen mina idéer som extrem samhällsförstörande modernism!

Sen vill jag konstatera att jag ogillar dagens politik mycket och anser INTE att dagens integrationspolitik är den rätta, även om jag är mycket positiv till invandringen, så jag ber dig att inte dra den slutsatsen, å din sida så vet jag vad traditionalism och det identitära är och vill göra klart att jag inte ser dig som nazist eller nåt liknande som gottköps-antirasisterna skulle säga.

Så, nu har vi klarat av det. Låt oss gå till idéerna. För det är dina och mina idéer om världen som är det avgörande. Och jag anser att det finns gigantiska luckor i de resonemang de identitära för om etnopluralismen.

Fortsätt läsa

Jerlerup rekommenderar: Sagor från Livbåten om Sverigedemokraterna

Jag fick tips om detta blogginlägg om Sverigedemokraterna nyss. Det är Piratpartistiska Sagor från Livbåten som vill öppna en dialog om hur man tar debatten med Sverigedemokraterna. Artikeln är mycket bra. Detta inlägg hittar ni här! Jag citerar avslutningen av inlägget:

I den nya värld vi tror på blir nationer, nationaliteter och nationalism mindre viktiga. De ersätts av nya mer löst sammanhållna kollektiv. När alla människor i världen kommer närmare varandra så finns det ingen anledning längre att sluta oss samman efter strikt geografiska parametrar…. Sverigedemokraternas idéer om olika kulturers oförmåga till samexistens och om värdet av ”det svenska” kommer helt enkelt inte vara relevanta i den värld vi ser växa fram i framtiden…

Det vi behöver slå vakt om när vi tillsammans bygger en ny gemenskap över nationsgränser, generationsgränser och kulturella skillnader är att den byggs på goda värderingar… Men i det fria demokratiska samtal där alla har en jämnbördig röst som internet har gett oss kommer bra idéer att övertrumfa dåliga. På sikt kommer vi att hitta spelregler som vi alla kan leva med. Detta är vår övertygelse.

Samtalet är det nya. Det kan låta vansinnigt, eftersom mänskligheten samtalat sen sin vagga i Östafrika, men nu har vi för första gången möjligheten att inkludera alla i detta samtal. Utan filter, utan överhet, utan våld eller tvång. Vi tror det är svårt att överblicka vad det kommer innebära. Vi vet att kunskap om det främmande minskar rädslan…”

Jag återkommer med kommentarer om denna debatt. Jag tycker den helt rätt och mitt i prick formulerar det jag tycker och tänker. Biskopen i svenska kyrkan uttryckte lite samma sak när han för någon vecka sen sa att skillnaden mellan hans syn och Sverigedemokraternas syn på kyrkan är att han vill bygga barnbarnens kyrka, istället för fädernas kyrka! Politiken behöver mer framtidsdebatt för det är våra idéer om framtiden som bygger nuet!


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Vad är svenskt?

Jag gjorde i morse försöket att googla på fundamentalism och extremism. Idén var att se om andra bloggare eller debattörer satt likhetstecken mellan olika former av fundamentalism, som jag gör. Jag ser nämligen radikal islamism, högreextremism (de storswänska nationella) och den militanta vänsterextremism som Afa står för som samma sak.

Det var ingen uppbyggande google-sökning. Visst är det trevligt att min blogg kom högt upp i sökningarna, men det säger lite om problemet också. Det tycks som om inte så många skrivit om detta.

Sen sökte jag efter någon läsning om hur man bemöter fundamentalismen och fann lika lite. Sorgligt, för ett samhälle både KAN och BÖR dra gränser mot fundamentalism. Jag drar gränsen vid de som vill använda hot och våld för att driva igenom sin sak och tvinga andra till sin underkastelse…. Vid de som förtrycker minoriteter, eller delar av sin egen grupp, tex pga kön eller sexuell läggning… Vid de som generaliserar om motsåndarna och fördömer dem alla på grund av ras eller etnisk härkomst eller religion och säger att alla funkar på samma sätt (kollektiv skuldsättning).

Men för att kunna dra dessa gränser behövs en diskussion om vilka värderingar vi ska skydda.

Vi både kan och bör definiera vad som är de svenska värderingarna, vad som är ”svenskt”. Men detta är en fråga som inte diskuteras mycket utanför de främlingsfientligas och de storswänskas krets…

Fortsätt läsa

Jerlerup rekommenderar: Wikileaks

En sak jag ofta tänkt på är hur stor skillnaden är mellan idag och tjugo år sen. Det går att hitta information så lätt nu och det är svårare för myndigheter och organisationer att dölja något. En kulturell allmänning har vuxit fram!

Jag minns hur det var att leta efter information om Afrika i början på 90-talet. Afrikanska tidningar fanns på sin höjd på biståndsorganet SIDA:s bibliotek, och det Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala, och de var ALLTID minst ett par månader gamla.

Världen har ändrats. Internet har ändrat världen!

Wikileaks är intressant. Det har blivit det forum där man kan gå runt myndighetscensur och staters censur på nätet. Idag rekommenderar jag deras hemsida: http://wikileaks.org/

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Vad säger de om år 2010 om 200 år?

”Tänk att för 200 år sedan, år 2010 så…”

  • svalt fortfarande människor på jorden. 30.000barn dog p.g.a fattigdom varje dag och de flesta människor ansåg att det var något naturligt. Få försökte göra något åt det.
  • nazistiska och kommunistiska folkmord sågs som folkmord, men att 30.000 barn dog pga fattigdom VARJE DAG på planeten sågs inte som ett folkmord!
  • kunde inte alla människor på planeten läsa och skriva.
  • ansåg fortfarande folk att världen inte var en, så de flesta svenskar förstod inte att det som hände i Afrika eller Syd Amerika också påverkade dem.
  • fanns det misstävlingar.
  • ansåg många muslimer att de var tvungna att bära burka, och många västerländska tjejer rakade av sig allt hår på kroppen, båda för att passa in i sina samhällen.
  • gick kvinnor i skor med hög klack och förstörde sina fötter, men betraktade kinesiska gamla seder för att snöra fötterna och göra dem förkrympta som barbariska.
  • fick homosexuella inte gifta sig eller adoptera barn på många håll i världen.
  • fick kvinnor i som var gravida problem med karriären.
  • fick mammor och pappor inte ekonomiskt stöd om de ville vara hemma med sina små barn och passa dem de första åren.
  • fanns det rasister.
  • fanns det folk som fördömde andra folk inte grundat på vad var och en av människorna tänkte och gjorde, utan på grund av vilken religion eller kultur man hade.
  • var sex mellan gamla tabubelagt.
  • krävde samhället i praktiken ännu heteronormativ tvåsamhet.
  • debatterade politiker sällan framtiden. Du kunde aldrig se en politisk debatt i Sverige om hur landet skulle se ut 50 till 100 år framåt i tiden.
  • var det fortfarande kontroversiellt att vilja ha ett globalt förhållningssätt till svält, fattigdom och miljöproblem.
  • fanns det gränser mellan nationerna och folk fick inte flytta vart de ville på planeten.
  • såg man kort och gott inte andra människor som en RESURSSKAPARE, utan som en konkurrent om ”begränsade resurser” på planeten.

I korthet. Medborgarrättskämpen Martin Luther King sa 1967 att en gång i framtiden kommer svälten, och den acceptans vi har av underutveckling och fattigdom, att betraktas som lika barbarisk som nazism, kannibalism och liknande riktigt vidriga saker i mänsklighetens historia. Jag håller med!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,