Det där om Keynes och att gräva en grop och fylla igen den…

…är en myt.

Nationalekonomen John Maynard Keynes har aldrig sagt nåt sånt. Däremot finns det ett citat där Keynes säger att man skulle kunna gräva ner sedlar i en gruva och sen gräva upp dem igen och det skulle kunna ses som nationalekonomiskt lönsamt.

Ibland ser man citat om att gräva ner pengar eller gräva en grop och det i samband med att man vill förlöjliga Keynes.

Men faktum är att Keynes aldrig menade att detta var vad han VILLE. Han kritiserade teorin att guld och pengar har ett värde i sig, och inte bara ett värde som vi människor ger det. Det var guldstandardsysemet han ville kritisera. Mänskligheten har hittills grävt efter guld och byggt pyramider, nu ville han att man skulle göra nåt som var mer resursskapande.

Så här skrev han i  The general Theory of Employment:

When involuntary unemployment exists, the marginal disutility of labour is necessarily less than the utility of the marginal product. Indeed it may be much less. For a man who has been long unemployed some measure of labour, instead of involving disutility, may have a positive utility. If this is accepted, the above reasoning shows how “wasteful” loan expenditure^[8] may nevertheless enrich the community on balance. Pyramid-building, earthquakes, even wars may serve to increase wealth, if the education of our statesmen on the principles of the classical economics stands in the way of anything better.

It is curious how common sense, wriggling for an escape from absurd conclusions, has been apt to reach a preference for wholly “wasteful” forms of loan expenditure rather than for partlywasteful forms, which, because they are not wholly wasteful, tend to be judged on strict “business” principles. For example, unemployment relief financed by loans is more readily accepted than the financing of improvements at a charge below the current rate of interest; whilst the form of digging holes in the ground known as gold-mining, which not only adds nothing whatever to the real wealth of the world but involves the disutility of labour, is the most acceptable of all solutions.

If the Treasury were to fill old bottles with banknotes, bury them at suitable depths in disused coalmines which are then filled up to the surface with town rubbish, and leave it to private enterprise on well-tried principles of laissez-faire to dig the notes up again (the right to do so being obtained, of course, by tendering for leases of the note-bearing territory), there need be no more unemployment and, with the help of the repercussions, the real income of the community, and its capital wealth also, would probably become a good deal greater than it actually is. It would, indeed, be more sensible to build houses and the like; but if there are political and practical difficulties in the way of this, the above would be better than nothing.

The analogy between this expedient and the goldmines of the real world is complete. At periods when gold is available at suitable depths experience shows that the real wealth of the world increases rapidly; and when but little of it is so available, our wealth suffers stagnation or decline. Thus gold-mines are of the greatest value and importance to civilisation. just as wars have been the only form of large-scale loan expenditure which statesmen have thought justifiable, so gold-mining is the only pretext for digging holes in the ground which has recommended itself to bankers as sound finance; and each of these activities has played its part in progress-failing something better. To mention a detail, the tendency in slumps for the price of gold to rise in terms of labour and materials aids eventual recovery, because it increases the depth at which gold-digging pays and lowers the minimum grade of ore which is payable.

In addition to the probable effect of increased supplies of gold on the rate of interest, gold-mining is for two reasons a highly practical form of investment, if we are precluded from increasing employment by means which at the same time increase our stock of useful wealth. In the first place, owing to the gambling attractions which it offers it is carried on without too close a regard to the ruling rate of interest. In the second place the result, namely, the increased stock of gold, does not, as in other cases, have the effect of diminishing its marginal utility. Since the value of a house depends on its utility, every house which is built serves to diminish the prospective rents obtainable from further house-building and therefore lessens the attraction of further similar investment unless the rate of interest is falling part passu. But the fruits of gold-mining do not suffer from this disadvantage, and a check can only come through a rise of the wage-unit in terms of gold, which is not likely to occur unless and until employment is substantially better. Moreover, there is no subsequent reverse effect on account of provision for user and supplementary costs, as in the case of less durable forms of wealth.

Ancient Egypt was doubly fortunate, and doubtless owed to this its fabled wealth, in that it possessed two activities, namely, pyramid-building as well as the search for the precious metals, the fruits of which, since they could not serve the needs of man by being consumed, did not stale with abundance. The Middle Ages built cathedrals and sang dirges. Two pyramids, two masses for the dead, are twice as good as one; but not so two railways from London to York. Thus we are so sensible, have schooled ourselves to so close a semblance of prudent financiers, taking careful thought before we add to the “financial” burdens of posterity by building them houses to live in, that we have no such easy escape from the sufferings of unemployment. We have to accept them as an inevitable result of applying to the conduct of the State the maxims which are best calculated to “enrich” an individual by enabling him to pile up claims to enjoyment which he does not intend to exercise at any definite time.

Rätt ska vara rätt.

Sen var Keynes positiv till att sköta den normala ekonomin genom statliga stöd till infrastruktur och produktion. Jag är mer skeptisk till det. Normalt sett bör ekonomin få sköta sig själv, med minimal statlig inblandning.

Men jag är ingen liberal fundamentalist. Jag tror inte den liberalism jag gillar är ”enda vägen”, ”enda sanningen”. Regleringsekonomi, liknande Keynes, var den form av ekonomi vi hade efter andra världskiget och onekligen byggdes Europa och Japan upp snabbt då. Det var inga pyramider man byggde då, utan staten riktade in ekonomin (dirigism) genom kreditväsende och skatter och egna stora projekt, mot industriella satsningar.

Det är en kunskap vi inte får glömma. Ibland kan det vara nödvändigt att bygge ekonomier på det sättet, likt vi gjorde efter andra världskriget.

Men maximal individuell frihet är ändå att föredra i normala fall.

Men rätt ska vara rätt. jag är dödligt trött på att man felciterar Keynes.

Sex timmars arbetsdag? Skräckscenarion och löst tyckande…

Har bloggat kring frågan om sex timmars arbetsdag på Frihetssmedjan nu på morgonen.

Nu har den nya ledaren för Vänsterpartiet, Jonas Sjöstedt, deklararat att man är för sex timmars arbetsdag för att ”bekämpa arbetslösheten”. I samband med detta menar många av vänsterpartiets, och sextimmarsreformens, kritiker att det skulle vara en katastrof för svensk ekonomi om vi skulle införa den. Vad är rätt?

Det finns många studier för eller mot sextimmarsdagen men få med historiska jämförelser, mig veterligen. Det är lite lustigt eftersom arbetstiden sänkts ganska ofta historiskt sett.

Under 1800-talet införde fler och fler arbetstidsregleringar i arbetstiderna. Arbetstiderna sänktes successivt från runt 14-12 timmar dagligen till runt 10 timmar per dag för de flesta vid tiden för andra världskriget.

Många företagare insåg tidigt att det var stor succé att sänka arbetstiden. Motståndarna till arbetstidsförkortningen sa att produktiviteten skulle gå ner, men istället upptäckte man att det gick upp per anställd per vecka. Mest dramatiskt var det då man gick från 14 eller 12 timmars arbetsdag till runt 10 timmar för 100-120 år sen.

1919 beslutade riksdagen att införa åtta timmars arbetsdag för industriarbetare (med 6 dagars arbetsvecka utan rätt till semester. Om man tittar på riksdagsprotokollen från tiden ser man att debatten liknar den idag i mångt och mycket. Högern sa att det skulle bli en katastrof för Sverige och företagen gå under och Socialdemokraterna ville lösa arbetslöshetsproblemen genom reformen. Många liberaler sa samma som sossarna men en del var för reformen för att den gav folk mer fritid och frihet.

Om man tittar på vad som hände visar det sig att högern hade fel. Företagen fick lite större problem men gick inte under. Delvis därför att produktiviteten per arbetare per arbetad timme ökade. Men även Socialdemokraterna hade fel. Arbetslösheten påverkades inte mycket av reformen.

Men reformen infördes inte på en dag. Kvinnlig vårdpersonal förväntades jobba mer, t.ex. Runt 1920 jobbade vårdpersonal upp emot 80 timmar i veckan (!). 1926 fick  Lunds sjukvårdpersonal förhandla sig till 66 timmars arbetsvecka. Först 1939 blev arbetsveckan för sjukvårdsanställda 48 timmar, 1960 infördes 45-timmarsveckan, 1969 blev arbetstiden 42,5 timmar i veckan och 1971 sänktes den till 40 timmar i veckan för vårdpersonal.

Reformerna tog nämligen inte slut med åttatimmarsdagen. Mellan 1960 och 1971 infördes fem dagars arbetsvecka. Det ska tilläggas att högern även då klagade på att samhället inte skulle ha råd med reformen.

Andra reformer som påverkat arbetstiden är semesterlagen. Arbetare fick rätt till semester först 1938, då fick alla arbetare rätt till två veckors semester. 1951 infördes tre veckors semester. Fyra veckor infördes 1963 och fem veckor 1978.

Det finns alltså gott om material att studera i Sverige och internationellt. Det man ser när man studerar det är att samhället inte gick under, men att arbetslösheten inte heller påverkats nämnvärt av reformerna. Däremot har reformerna gett oss individer mer fritid och ett liv vid sidan om jobbet.

Det är kanske därför vi ska införa  sex timmars arbetsdag, för att öka människors frihet och fritid. På sikt mår ett samhälle bra om individerna mår bra.

Det ska kanske tillfogas att samhället på sikt har vunnit på arbetstidsreformerna.Produktiviteten per anställd har ökat, utslitning och stress minskat och människor har fått en möjlighet att bidra till samhällsutvecklingen även på sin fritid. Det kanske sker med sextimmarsreformen också?

Hur som helst skulle jag efterlysa mer evidens och mindre tyckande, ideologi och färre skräckscenarion. Det finns gott om historiska exempel att lyfta fram och det vore intressant om politikerna gjorde detta!

Vad hände med bitcoin?

Vad hände med bitcoin förresten? Jag skrev en del om det i juni och varnade för att det var en bubbla. Mycket riktigt har värdet sjukit från 30 till ca 2-3 dollar nu. Bra! Nu börjar bitcoin hitta sitt riktiga marknadsvärde som lär ligga en bra bit under dollarn.

55% ökning på två veckor är inget sundhetstecken. Det är ett tecken på att en spekulativ bubbla blåsts upp. Det sa jag i juni, och hade rätt. 14 dagar efter mina varningar började kraschen.

Klicka för en större version.

Men låt oss inte kasta ut barnet med badvattnet. Tekniken fascinerar mig och jag misstänker att vi kommer att få se mer av kryptovalutor som denna framöver.

Att göra en ”arvfiende” till vän!

Tyskarna och fransmännen bevisade något viktigt efter kriget. De visade att ekonomiskt samarbete, och en friare ekonomisk politik,  kan göra gamla fiender till vänner. Tyskar och fransmän hade ju krigat i tusentals år. Men så tänkte politikerna till och började samarbeta och så slutade de kriga.

För att skapa en god säkerhetsmiljö runt Sverige bör vi tänka på samma sätt. En god säkerhetsmiljö skapas preventivt, inte med hjälp av vapen utan med diplomati och ekonomiska samarbetsprojekt. Därför är jag helt för att vi börjar använd rysk naurgas, något som t.ex. SvD i dagens tidning är mot.

Om vi aldrig vågar se Ryssland som en vän, kommer aldrig Ryssand att bli en vän!

Om vi är oroliga för vad Ryssland, eller andra aktörer. Kan ställa till med säkerhetspolitiskt sett vore det vettigare att SvD börjar kritisera hur man systematiskt monterat ner det svenska försvaret i 30 års tid.

Vi borde lära lite av Finland faktiskt har en ganska bra realpolitik. De behåller ett relativt starkt försvar men samarbetar med grannen för att skapa en god säkerhetsmiljö! Om vi vägrar använda rysk gas gör vi tvärtom: då nedmonterar vi försvaret samtidigt som vi för en konfrontativ politik mot ”ryssen” och gör dem till ovänner!

Inte så smart…

 

Torgny Segerstedt om det barbariska med svält och fattigdom!

Nåt av det mesta absurda jag vet är historierna om hur den amerikanska staten brände säd under den stora depressionen under 30-talet, trots att amerikaner svalt. man gjorde så för att hålla uppe priset och ”rädda” bönderna. Torgny Segerstedt använde det som exempel i en kolumn 1938 om det absurda att människor svälter. Liberal som han var såg han staters galna politik som en stor orsak till svälten.

Torgny Segerstedt 1876-1945

Det påminner mig om Martin Luther Kings ord 1967. Att en dag kommer folk att läsa sina historieböcker och förfäras över att man ens tillät svält i världen på 1900-talet. Svält kommer en dag att ses som lika barbariskt som kannibalism, slaveri och nazism, sa han.

Jag håller med!

Svälten i Somalia och Etiopien är en sån galenskap. Orsakad av galna politiska beslut. jag är INTE imponerad över hur stater betett sig på Afrikas Horn.

Men mest av allt förfäras jag av att experter i nära 8 månader vetat om att det skulle bli svält i Nordöstra Afrika i år, men staterna, och FN, gjorde inget förrän nu på sommaren. Då katastrofen redan drabbat området och människor dött…

Ja det är våra ”hjärtslag som bestämmer kompassens riktning”… Det vi har i hjärtat bestämmer vad resultatet ska bli för miljarder människor för kommande generationer!

/Torbjörn Jerlerup

Idag, fredagen den, 28/10 1938, GHT: Kabeljo

(Kabeljo är en sorts torsk.)

Alla ha vi grinat åt den ålderstigna historien om kabeljo. Kabeljo lär man sig som bekant att uppskatta vid mognare år. Somliga förbliva i detta stycke infantila till döddagar. Barn uppskatta aldrig delikatessen ifråga.

Nå för att efter denna vidlyftiga inledning komma till anekdoten, så förtäljer den, att mamman sade till den lille gossen, i vars mun de små kabeljo-tuggorna växte till hela kabeljo-balar: ”jag vet en liten fattig gosse, som skulle bli så glad, om han finge den mat, som Du sitter och petar i”. Då rördes den lille gossens hjärta och han sade: ”Mamma, om Du bara säger, var den gossen bor, så skall han få det här”.

Min hund fick sin goda gröt, men rynkade på nosen och förklarade sig icke ha någon mataptit Och jag förehöll den alldeles som mamman i anekdoten, att mången liten fattig hund skulle vara salig, om han finge sådan gröt kokt på opolerade risgryn. Då såg kräket  eftersinnande på mig, såg länge och allvarligt. Vi känna varandra så bra, att vi kunna läsa varandras tankar. Jag läste: Hund sade du, Nu är Du dum igen. Jag mår inte bra. Du känner väl att nosen är het. Annars skall jag säga Dig att det finns tusen, ja miljoner, tvåbeningar, som skulle kasta sig över den gröten om de kunde få den. Tänk efter hur Ni  ställt till för Er.

Kräket viftade överseende på svansen och promenerade ut. jag stod kvar och tänkte, ja det var, Gud hjälpe, nog sant hur många millioner människor hungra icke i denna stund här på jorden. Tankarna överfara Spanien. De mönstra da olyckliga utstötta I Donauländerna. De sopa fram över Rysslands vidder, genom Asien till Kina. Hur många hungra icke av de hundratals miljoner, som äro utströdda över denna Jordyta.

På andra ställen sitta människor och gräma sig över Jordens givmildhet. Hon ger överflöd av allt. Säd förstöres emedan det är för mycket av varan. Överenskommelser om produktionsinskränkningar träffas allestädes. Det får icke salubjudas för mycket av några förnödenheter. Priserna miste hållas uppe. Efterfrågan är för liten. Det enda för vilket ingen begränsning ifrågasittes, är rustningarna. De bedrivas med febril hetsighet.

Skulle man tvivla på människosläktets naturliga höghet, bör en stunds begrundande över hur förnuftigt vi inrättat oss skingra tvivlen. Vi äro skapade till Guds beläte. Och trevliga beläten har vi blivit.  En mild försyn leder oss varliga rätt, när vi tveka om den rätta vägen. Allting blir därför ändamålsenligt och förnuftigt i vår tillvaro. Det är först och sist hjärtslaget som bestämmer kompassnålens inriktning.

Jag rycker upp mig ur funderingarna och traskar aftar hundan. Trädens lövverk har glesnat. Det är liksom ljusare och rymligare utan att än vara ännu vara naket. Marken är strödd med rödgula blad. Ingeting är mer tagande än denna höstdager. Där finns allt: förgängelsen, rymden, stillheten.

För länkar till alla artiklar i denna serie: kolla här: Liberalism och humanism i kristider…! 

Där finns länkar till övriga artiklar om Torgny Segerstedt!

London brinner!

Man frågade en kille på Al Jazeera varför han deltig i upploppen i London. vad vinner han på det, frågade de? Du hade inte intervjuat mig om inte jag deltagit i upploppen, då hade ingen lyssnat på mig, nu intervjuar världspressen mig, svarade han. 

Man frågade en kille som saboterade en skola i Botkyrka samma sak, han svarade att ”annars hade INGEN hört vad jag säger”.

Jag vet några som blivit radikala islamister enbart för att ingen lyssnade till dem…

Och här i Sverige röstade en vän till mig på Sverigedemokraterna, för att ”ingen lyssnade” på honom… För övrigt anser nog en STOR majoritet av Sverigedemokraternas väljare att ingen lyssnar på dem!

Ser ni mönstret? Ja, i ena fallet är det våld, i andra inte, men mönstret är samma!

Kombinationen av demokrati-underskott, arbetslöshet och ekonomiska nedskärningar i trygghetssystemen är en tickande bomb.

Vi liberaler missar ofta detta med de ekonomiska faktorerna bakom samhälleligt missnöje. Detta eftersom vi se den fria marlnaden som det bästa ekonomiska systemet och är mot statlig styrning. Vi missar VARFÖR marknadsekonomin är bra. den är bra eftersom folk SKA tillåtas göra misstag, och till och med vara giriga. Det skapar välstånd… men eftersom systemet inte ur mänsklig synvinkel är ”perfekt” så faller en hel del mellan stolarna.

‎”man is not free if government is too limited”

”Man is not free if man is not freed from the government and government is not free if man is not freed from the government.”

Dessa två påståenden klistrades in på min vägg igår och det första mötte en del kritik.

jag svarade då så här: Båda två har rätt. Det förta citatet är kontroversiellt bland liberaler men helt rätt också.

Utan grundläggande skyddsnät berövas en stor del sjuka, arbetslösa, och personer i kris, sin frihet. Vilket man ser tydligast i funkis-frågorna. Utan en stat är funkisar hänvisade till välgörenhet eller föräldrar för att kunna leva, för GRUNDLÄGGANDE frihet! Och välgörenhet är inte frihet, det är en variant av bingolotto

Vi liberaler glömmer ofta att marknaden inte är perfekt och att det faktiskt är DÄRFÖR marknadeskonomin fungerar bäst av alla system! Men att marknaden inte är perfekt behövs skyddsnät och alla skyddsnät kan inte individen skaffa själv.

Utan en stat som kan garantera människors frihet från förtryck (= att man har möjlighet till sjukvård, att slippa de värsta formerna av förtryck på arbetsmarknaden, att alla barn kan gå i BRA skolor, etc) berövas folk på sin frihet också.

‎”man is not free if government is too limited”… Jo, så är det, även om det är kontroversiellt att säga så bland liberaler och libertarianer. Utan grundläggande skyddsnät berövas en stor del sjuka, arbetslösa, och personer i kris, sin frihet. Vilket man ser tydligast i funkis-frågorna. Utan en stat är funkisar hänvisade till välgörenhet eller föräldrar för att kunna leva, för GRUNDLÄGGANDE frihet! Och välgörenhet är inte frihet, det är en variant av bingolotto

Eftersom marknaden inte är perfekt behövs skyddsnät, och alla skyddsnät kan inte individen skaffa själv.

Utan en stat som kan garantera människors frihet från förtryck (= att man har möjlighet till sjukvård, att slippa de värsta formerna av förtryck på arbetsmarknaden, att alla barn kan gå i BRA skolor, etc) berövas folk på sin frihet också.

Det kommer upplopp i Sverige också om inte vi ser vad arbetslöshet, nedskärningar och demokratiunderskott kan leda till!

PS

För övrigt har engelsmännen installerat tiotusentals övervakningskameror mot ”terrorn”, se hur bra det funkade! Övervakningskameror löser inte alla problem i världen!

Så länge en enda människa svälter är ALLA människor ofria!

Så länge en människa är ofri är alla människor ofria, sa Martin Luther King. Så länge en människa svälter på grund av staters galenskap (eller företags också för den delen) är alla människor ofria på denna planeten!

Svältkatastrofen i NV-Afrika är vidrig. Speciellt vidrigt är det att vi känt till att den varit på väg ganska länge nu och inte än har de rikare länderna gjort speciellt mycket. Flyktingströmmarna från Somalia och Etiopien har ökat från 4000 i månaden i december till 10000 i månaden i våras och nu 30 000 på de senaste två månaderna.

Vad var det Martin Luther King brukade säga. Att en dag i framtiden kommer människor att betrakta sån galenskap som vi idag betraktar människooffer, kannibalism och nazism. Jag håller med Martin Luther King! Han var 200 år före sin tid!

Svältkatastrofer är lika barbariska, och onödiga, som nazism, kannibalism eller människooffer!

Just nu läser jag i rapporterna att 60% av alla (!) djur hos bönder i Kenya har dött. Det är illa, om än inte lika illa som i Somalia och delar av Etiopien.

Jag anser att biståndspolitiken suger. Biståndet har blivit ett stöd för galna diktatorer och olika sorters galenskap under många år. Men katastrofbiståndet är viktigt. De svältande i Afrika kan inte hjälpa att de blivit offer för galna politiker, felaktig biståndspolitik och maktpolitik från olika stormakter.

Det finns just nu hundratusentals svältande i flyktingläger i Kenya! FN-organet Unicef säger att en halv miljon barn lider av ”överhängande, livshotande undernäring”.

Samtidigt som svältkatastrofen blir värre och värre ser vi att regeringen flyttar pengar BORT från biståndsbudgeten:

Samtidigt rapporterar Ekot att svenska regeringen flytt­ar över en miljard kronor från ­biståndsbudgeten till ­finansdepartementet. Kolleg­ial ­solidaritet med Anders Borg, ett nytt inslag i bistånds­politiken? Nej, det är faktiskt inte första gången som pengar lyfts ur biståndsbudgeten.

Genom google kan du följa vad som händer!

Använd den kunskap som finns för att snabbt ge mat och hjälp ner dit. Använd gärna ingenjörskårer från västvärlden för att bygga de vägar som behövs! När människoliven räddats kan vi prata om hur vi gör om hela biståndet och slutar stöda en politik som år efter år för länderna in i fattigdom och svält!

Håkan Juholts politik: statliga stöd till SAAB och varven. ”Svenska varv” i repris?

Mycket har sagts om Håkan Juholt, men när jag googlar på honom ser jag att inget (!) skrivits om att han drivit kampanjer för att återinföra stödet till den svenska varvsvindustrin. Med tanke på att Sverige slösade bort ca 50 miljarder kronor 1977 till 1985 i ett fåfängt försök att rädda varven, anser jag att detta är absurt. Nu när Juholt gått ut med krav på statliga stöd till SAAB kanske vi skulle syna hans ekonomiska förslag lite närmare!

Han har lagt fram flera förslag för att stödja varven, på 90-talet och 2002. I riksdagen la han t.ex. fram en motion1996/97 om subventionering av varven. Ur den saxar vi detta:

I Sverige, som enda land, är dedirekta subventionerna avvecklade sedan flera år tillbaka.Kvar finns rätt till vissa kreditgarantier. Nu kan detemellertid konstateras att praktiskt taget alla andra länderfortsätter att subventionera sina varv. I USA, Holland,England,Italien, Spanien, Frankrike, Tyskland, Finland, Danmark och Norge lämnas fortsatta subventioner förnyproduktion på mellan 9-14 % av ordersummorna…

I Sverige är arbetslösheten fortfarande mycket hög. Alla medel måste sättas in för att klara målet att halvera den öppna arbetslösheten fram till år 2000. Skall dessutom de flesta arbetstillfällen skapas inom det svenska näringslivet måste varje tillfälle tas till vara. Det brukar sägas att varje arbete i varvsnäringen skapar ytterligare tre arbetstillfällen i andra, ofta små, företag. I vår satsning på småföretagen skulle alltså vårt förslag kunna bli ett ytterligare tillskott…

Det första och mest naturliga är att Sverige agerar kraftfullt för att avveckla subventionerna i alla länder. Under tiden till dess att andra länder är beredda att avveckla sina subventioner bör vi också lämna subventioner på i huvudsak samma villkor som de länderna.

2002 skrev Juholt:

– Det är orimligt att statligt stöd till varven bara ska kunna utgå för tillverkning av vissa fartygstyper, som EU föreslår. När EU nu accepterar varvsstöd ska det naturligtvis omfatta all tillverkning. Detta är viktigt inte minst för varvet i Oskarshamn. EU har knäckt principen om statligt varvsstöd. Nu måste vi gå vidare.

Att andra länder subventionerar sina varv är inget skäl till varför Sverige ska göra samma sak.

Har inte Juholt, och Socialdemokraterna, lärt sig något av varvskrisen på 70-talet. Att försöka styra ekonomin och rädda krisdrabbade branscher leder aldrig till något gott!

Försöket att rädda svensk varvsindustri på 70-talet är ett skolexempel på vad man INTE ska göra ekonomiskt sett. 35 miljarder slösades ut i direkta stöd. Många miljarder förlorades indirekt. Att Håkan Juholt ens kunde komma på tanken att prata om att förespråka stöd igen är ordentligt absurt.

Står han för detta än idag? Mycket tyder på det. Juholt har nämligen gått ut med krav på statliga stöd för att rädda SAAB, stöd som givetvis bara kan bli lika katastrofala som stödet till Svenska Varv. Läs mer om hans idéer om det i Expressen.

Se även här, och här (2002).

/Torbjörn Jerlerup

Liberaldemokraterna, Martin Moberg, HR, S, S, Rödaberget, Hökmark, Maria Abrahamsson, Tommy, Hans lINDQVIST, Wennerholm, LO, Fo

Nätmobbingen mot Blondinbella igång igen…

Nätmobbing är inte kul. Nu är den igång igen oh måltavlan är Isabelle Löwengrip, som vill skapa ett entreprenörsgymnasium. Bra! Men se det tycker inte alla. En tjej som är höger, framåt och entreprenör är visst för mycket för många. Jag har skrivit om detta förr, i denna artikel: ”till Blondinbellas försvar”, tex. Idag publicerar jag en artikel av Mattias Svensson från 2008 om Blondinbella som är bra. 

Bra med egoism, sade Isabella Löwengrip

I en TV-intervju på Resumé sade Isabella Löwengrip aka Blondinbella att det är bra med egoism, hon vill ”få egoism till ett positivt ord” därför att tjejer idag har för dåligt självförtroende och för att hennes egen framgång bygger på att hon värderar sig själv. I Expressen ber hon dessutom klåfångriga politiker att hålla tassarna borta från möjligheter för unga tjejer att tjäna pengar på sitt modebloggande:

”Jag är så otroligt trött på denna jantelag i Sverige som ligger över oss som ett tjockt tungt svart moln. Det är det här molnet som gör att vi i Sverige ligger långt ner på listan över antalet kvinnliga entreprenörer, efter Moldavien. Det är jantelagens fel. Människor som Maria Wetterstrand som ägnar tid åt att klaga på bloggar – istället för att främja denna modeindustri som det faktiskt går att tjäna massvis med pengar på – medverkar till det. Vad spelar det för roll vad det är för företag man driver (så länge ingen kommer till skada)?”

Det är bra, riktigt bra till och med. Så insiktsfull var inte jag när jag var 17 år. Självklart har hon helt rätt. Egoism, att se till sina egna intressen, handlar inte om att bete sig illa mot andra (det är ju tvärtom vad de missunnsamma politikerna gör) utan om att förverkliga sig själv. Det finns miljontals sätt att göra livet storslaget som även berikar eller åtminstone inte skadar andra. Så låt människor vara fria att göra det utan politiska restriktioner.

Låter som hämtat ur Ayn Rands filosofiska romaner Urkällan och Och världen skälvde, som jag hoppas att Isabella så småningom läser. Man ska inte glömma att även Rand var en mycket glamour- och skönhetsfascinerad ambitiös ung kvinna i Hollywood på 1920-talet, innan hon slog igenom som författarinna och filosof. Ska bli mycket intressant att följa vad Isabella Löwengrip utvecklas till.

Egoism är bra, tjejer borde ta för sig mer. På ett mer intellektuellt (och inlindat) plan är det även vad Isobel pläderar för i sin läsvärda Bang-text. Missa inte den heller.

8 Kommentarer

Publicerat 2008-03-20 av Mattias Svensson

PS

Mattias låter hälsa via twitter:

@Jerlerup Tack, noterar att jag kritiserar @M_Wetterstrand i texten. Hon har blivit bättre sedan dess 🙂 http://bit.ly/jwd4Wj

Dessutom: läs om Modebloggseländet här!

Varför jag tror på kryptovalutorna

Bitcoin må vara en spekulativ bubbla… men kryptovalutorna, e-valutorna, är här för att stanna. Och jag ska berätta varför jag tror på dem!

För 100 år sen behövde affärsmän föra över pengar från banken i lilla Höganäs till Tyskland. De lyfte på luren, ringde och så var det klart. överföringstid nån minut.

Idag tar det 3-5 dagar att föra över pengar mellan Sverige och Tyskland via bankerna, digitalt.

De behåller pengarna för att göra sig en hacka genom räntan från de miljarder som cirkulerar i banksystemet. Detta har de kommit överrens om sinsemellan. Och de skiter helt i vad vi andra anser om detta.

De förklarar inte ens för oss vanliga ”dödliga” varför de gör så. De bara gör det. Inte ens skenet av en vettig överrenskommelse gör de med oss!

Kryptovalutorna ger oss en möjlighet att utöva press mot bankerna genom konkurrens.

Hittills har vi inte kunnat det. Vi har varit fångar. Antingen accepterar vi deras spelregler eller får inte föra över pengar.

Nya tider, nya möjligheter!

Bitcoin som alternativ valuta

Den elektroniska valuta som börjar omskrivas en hel del är en riktig valuta. Det betyder en del saker. För det första betyder detta att ett alternativt valutasystem börjar växa fram utanför regeringars kontroll och det är jättespännande. Men… det betyder också att värdestegringarna på bitcoin är en spekulativ finansbubbla. För de normala ekonomiska lagarna gäller för bitcoin också! Om man vill skapa en alternativ valuta kan man inte bara förvänta sig att de POSITIVA effekterna av valutan ska infinna sig, alla de negativa effekter valutor har, och alla risker som är förknippade med valutor gäller givetvis även för en elektronisk valuta…

En valutas värde definieras normalt sett av två faktorer. TILLIT och MAKT. Normalt sett ger regeringar ut valutorna eftersom de har MAKT att sätta bakom mynt- och sedelutgivningen, så att folk fortsätter att handla även om tilliten till valutan sjunker. Det ska mycket till innan tilliten till en valuta har sjunkit så mycket att folk inte alls använder den: det är MAKTEN bakom som garanterar valutan.

Alternativa valutor finns. Men oftast måste även de ha nån form av makt bakom. Jag befinner mig i Höganäs just nu och Höganäsbolaget hade en form av enkel valuta som bara kunde inlösas på bolagets handelsbod. I det fallet var företaget makten bakom valutan. Idag har vi kuponger i reklam och dagstidningar. Kuponger är en sorts valuta också.

Dessutom har grupper av människor spontant hittat på egna valutor ibland. Men detta har varit i liten skala. I Gnesta hörde jag att man på landsbygden använde mässingsbitar som ”kreditbevis” som man handlade med fram och tillbaka…

I stor skala har sånt här bara skett vid kris- eller krigstider. Men då har detta ”spontana” skapande av valutor oftast styrts av kriminella intressen som ersatt bolag eller stat som ”MAKT”.

Kryptovalutor

Nu har kryptovalutor börjat växa fram på internet. Främst av dessa Bitcoin.

Försök att skapa en e-valuta har gjorts tidigare. tex RipplePay, eCache, and ecash. Men de har skapats centraliserat och de som skapat dessa valutor har inte haft MAKT nog att kunna garantera valutan. Det fascinerande med bitcoin är att den funkar som de alternativa valutorna som funnits genom historien, som överrenskommelser mellan människor vid sidan om statens pengamonopol. Men utan en makt bakom.

Aktörerna själva ger legitimitet åt valutan. Vilket stärks av att vem som helst, med lite besvär, kan ”framställa” nya bitcoins. I liten skala, men ändå.

Jag gillar idén. Exakt vad kryptovalutorna kommer att betyda ekonomiskt är svårt att säga, men om man tillåter systemet att vara kvar och det visar sig omöjligt att sabotera med datavirus och liknande, kommer hela det globala finansssystemet att se annorlunda ut om några år.

Även annonsmarknaden kan komma att se annorlunda ut vilket bitcoinblogger skriver om.

En VALUTA

Men… Bitcoin visar just nu tecken på att vara en finansiell bubbla…

Poängen med bitcoin är att det faktiskt ÄR en valuta. Alltså finns det inte bara fördelar, utan även nackdelar, med denna valuta. Till nackdelerna med valuta- och penningsystemet hör något som kallas spekulation.

Just nu är det en del folk som håller på att försöka göra sig riktigt rika på bitcoin.Man kan nämligen köpa bitcoin av olika säljare för riktiga dollar. och värdestegringen är enorm.

Bitcoin fungerar just nu som nån sorts hybrid melan en valuta och ett finanspapper. De köps och säljs och värdestegringen är så stor att värdet på en bitcoin ökat 55% på två veckor. Detta är spekulation, och inget annat. Och precis som med IT-bubblan eller liknande kommer givetvis luten att gå ur även denna bitcoin bubbla.

Det allra säkraste tecknet på att det ÄR en spekulativ bubbla just nu är att de som förespråkar bitcoin inte säger, eller vill säga ett SMACK negativt om handeln eller bitcoin. Spekulation drivs av förväntningar och därför är det, lustigt nog, alltid så att folk som driver en spekulativ bubbla framåt ALLTID har inställningen att man ska ”tänka positivt” och inte säga något negativt. Säger man nåt negativt, eller pekar på ett problem, kan detta skada värdestegringen ju!

Jag såg det på nära håll med IT-bubblan för några år sen. Boo.com funkade ju så, om ni minns dem. Bolaget vars börskurser ökade hundratals procent i värde medan bolagets egentliga inkomster sjönk! Journalister som försökte granska dem fick höra att grundarna av Boo.com att de spred negativitet, vilket var farligt. Medarbetarna fick höra att de inte skulle diskutera vanliga nationalekonomiska faktorer som P/E-(pris/vinst) tal . Boo.com och Birgerssons Framfab representerade det NYA och inga gamla ekonomiska lagar gällde längre…

I Boo.com fick man avskeda folk i 1999, när bubblan började brista. Då fick medarbetarna som tvingades gå ett mail där de ombads lämna arbetsplatsen direkt utan att säga ett ord till någon… Skulle de pratat skulle de spridit negativitet…

En IT-företagare jag mötte som överlevde kraschen sa att hans bolag överlevde för att de vågade diskutera PROBLEMEN med It-bubblan, inte bara fördelarna. Alltså tog de avstånd från spekulation…

Normala ekonomiska spelregler

Folk som stöttar bitcoin säger att det är en normal valuta. Bra! Men då gäller också NORMALA EKONOMISKA SPELREGLER! 55% ökning på två veckor, 100.000 % ökning av värdet på ett år… Det brukar tyda på spekulation!

Som förespråkare av bitcoin behöver man inte acceptera mina ord att det är så, men med ett minimum av kunskap om ekonomi bör man DISKUTERA RISKERNA med värdestegringen!

Läs mer i artikeln jag skrev igår om bitcoin 

Jag följer fascinerat bitcoin-utvecklingen. Det här är stort.

Det mest intressanta är hur alternativa valutasystem nu håller på att etablera sig. Vi lever i en tid som kommer att bli ihågkommen som lika nyskapande finansiellt sett som när sedlarna skapades på 1600-talet.

Men… Jag gillar clowner på cirkus. Ni vet de som gör bort sig, råkar drämma tårtor i varandras ansikten, och sånt… jag har saknat skådespelet från 1999 och 2000. Det var ganska kul att se clownerna på finansmarknaden göra bort varandra och linka ut från cirkusarenan med tårta över hela nyllet…

Jag bänkar mig förtjust på första parkett och ser fram emot en kladdig tillställning med kraschande spekulanter i bitcoin-bubblan! Och jag ser fram emot att få se världens centralbankschefer oroa sig över konkurrensen, och att se deras försök att använda bitcoin bubblan för att förbjuda de alternativa valutorna…

Det här blir en kladdig och gapig föreställning! Kul!

Men jag oroar mig lite för att världens regeringar kan komma att försöka kontrollera internet ännu mer i framtiden, för att försöka stoppa kryptovalutorna.

Nakna Sanningen

A few words about bitcoin…

Some years ago I sat down and studied classical financial bubbles. It was at the time when the stocks belonging to IT-companies rose sky high. Companies were regarded as financially sane even if their P/E-ratio  proofed that the companies were on the verge of bankrupcy. In Sweden the value of Boo.com increased with hundreds of percent in 1999 while the real profit of the PRODUCTION of the company dropped… A classical financial bubble… In 2000 it all ended with a crasch.

Today I have been studying the bitcoin-bubble.

In one way it seems interesting. A currency has been created that makes it possible to bypass the governments. An electronic currency. Interesting. VERY INTERESTING! (Read Rick Falkvinge for an explaination as to how it works!)

But… For the moment I just shake my head.

The value of bitcoin has increased 100.000% in a year, 55% in two weeks and 10% today only. That does NOT sound good at all…

Many have warned about the development (look here, and here and here). Others are more positive like ”Virtually shocking” and Rick Falkvinge who writes:

This can be hard to grasp. If you had changed 2,500 euros into bitcoin last spring, they would be worth more than two point five million euros today.

and

So why am I so certain that the value will continue to grow? So certain that I bet all of my own money on it? The supply of bitcoin is limited, and on a timescale of years, it is fairly constant. Nobody will issue more bitcoin to meet demand. This means that as more people exchange national currencies for bitcoin, the value of one bitcoin rises.

The sad thing is that the opponents do not see anything good in bitcoin while those that like bitcoin seems to be totally uncritical…

Just to make it clear. I do not believe that bitcoin is a scam. But I KNOW that increases like the one we can see at the moment, normally leads to craches, scam or no scam!

This does not mean that the TECHNOLOGY is bad.

In 1999 and 2000 we hade the bubble in the IT-market. Speculation is one thing, the technoloy another. In Sweden we also have the Dala Djupgas business.  It rose from 10000 SEK to 100000 SEK before it crashed. In the 1860 there was the railroad bubble. In the 1600s the tulip bubble…

And in 1848, my favourite. The speculation in cereals in the harbours of southern England. The cereals stayed in the storehouses but switched owners and the values increased and increased until… the rats came! With the rats the need to trow the mould cereals in the sea. And thus the bubble burst!

55% increase in two weeks… 100 000% increase in a year… Well, well… A classical pattern. We have seen all this before, many times!

But dont make the mistake to say that bitcoins as such are wrong, just because there is an ongoing speculation. The technology is always something else than the speculation on the technology.

And not all critique is good. Some say that bitcoins will have no pratical value because there is noone that coordinates it. no central bank behind it. The new thing is that WE create the market. If many starts to deal with it it will gain power and strength and thereby legitimization as currency. It gets the value that we want it to have.

But that wchish legitimizes it will also be the great danger to the new currency.

Lets hope it survives the crasch. If bitcoin does so, it will become interesting!

But if it is to survive, then some of its creators and defendors have to act differently and start to map out a longterm strategy for it, beyond speculation and crasches… IT IS NOT A GOOD SIGN THAT THE PEOPLE THAT LIKE BITCOIN DO NOT DISCUSS THE DANGERS OF THE SUDDEN RISE IN VALUE!

 

PS

I will write more about it to the weekend. But more about its positive sida. That individuals or groups of them creates a currency is nothing new (cupons in stores is a kind of currency). But that it is possible to do this in a large scale is something new. I find it fascinating!

Definitioner och taggtrådsstängsel…

Min tillhörighet rent liberalt har diskuterats en del. Själv anser jag att jag är liberal och att jag mest av allt lutar mot libertarianismen. Nån ren libertarian eller socialliberal ser jag mig inte som. Libertarianer anser att jag absolut inte kan vara libertarian, utan socialliberal, eftersom jag månar om rättigheterna för de som har det lite svårare också, och för barn och funktionshindrade och vill att staten ska garantera deras rättigheter. Socialliberaler å sin sida gillar inte att jag vill ha en liten stat och kallar mig ofta libertarian…

För några dar sen var jag med om nåt lustigt som är typiskt för mig.

Först damp det ner ett mail från min socialiberala vän.

Han och jag mailade om hur världen kan komma att se ut år 2150. Jag svarade med visioner om hur mänskligheten koloniserar rymden. Sen säger jag att jag tror att mänskligheten då mognat och skaffat fram ny teknik så att det inte finns några stater längre. ”När tror du vi kan avveckla staten”, frågar han. ”Inte i min livstid eller dina barns livstid”, var mitt svar. ”Typiskt dig, du är ju libertarian”, svarar han då, och tillägger att de för övrigt han ville bevisa genom min ”extrema” syn på kroppslig integritet, genom min syn på privatiseringar, och genom att jag ogillar det som kallas ”positiv rätt”.

”Du är en klockren libertarian”, skrev min socialiberale vän…

Sen en timme senare fick jag ett mail från min vän Caspian Rehbinder, som snarast lutar åt det libertarianska hållet… Där skriver han detta:

Ingenting du någonsin skrivit skiljer dig från en socialliberal – tvärtom är socialliberalismens utmärkande drag just vad du står för, att vissa positiva rättigheter (som rätt till hörapparat) är nödvändiga för att de negativa rättigheterna ska ha någon betydelse. Du är en klockren socialliberal, med precis de argument som socialliberaler i hundra år framfört mot den klassiska liberalismen helt enkelt! Så äkta det kan bli, på min ära.

Jag kunde inte hjälpa att jag skrattade lite då. Att både bli kallad klockren libertarian och klockren socialiberal på mindre än en timme…

Men det är lite typiskt mig, det ska jag medge!

Murar…

Vad är jag? Jag är en person som ogillar att bli definierad, som ogillar att sätta ideologiska murar och taggtrådsstängsel runt mig själv. Anledningen är enkel, väldigt enkel. Jag har varit en person som satt höga ideologiska skyddsmurar runt mig själv och delat in världen i saker som jag ansåg vara ”rätt” och ”fel”. Det har jag lämnat bakom mig nu, men just därför ser jag mig som gränsöverskridare.

Efter att ha lämnat det moralkonservativa tänkandet bakom mig blev kärnan i mitt tänkande den personliga integriteten. Alla vuxna ska givetvis ha rätt att leva sina liv som de vill, utan att någon påpekar för dem att de lever fel.

Och det är på den vägen det är.

Min liberalism

Jag anser inte att den s.k. ”klyftan” mellan libertarianer och socialliberaler är svår att överbrygga.

Den är svår om man pratar med ”socialliberaler” som vill styra och ställa med folks liv, som så många i Alliansen idag, Johan Persson t.ex, eller Beatrice Ask. De hatar libertarianer!

Och den är svår om det handlar om de utopiska libertarianer som vill avveckla staten här och nu. De är ungefär som de utopiska kommunisterna som vill ha revolution och avveckla den kapitalistiska staten på en eftermiddag. 

Men de flesta libertarianer är inte sådana. De flesta anser att en stat behövs på ett eller annat sätt, antingen under en övergång till det statslösa samhället, eller som en nattväktarstat.

Tanken med en nattväktarstat är att den ska skydda  individerna mot kränkningar av deras rätt till liv, frihet och egendom. Nattväktarstaten ska se till att individernas FRIHET FRÅN förtryck (gränser för vad man får göra, hot mot yttrandefriheten, hot mot det egna ägandet, mot kroppslig autonomi, etc) stärks, dvs att FRIHETEN TILL yttrandefrihet, egendomsrätt, etc garanteras så långt det är möjligt.

Själv anser jag  att det statslösa samhället kan och bör införas i framtiden. Men då pratar jag om en värld långt bortom allas livstid idag. En värld som börjat kolonisera rymden och som därför gjort staten onödig. En värld där tekniska hjälpmedel och uppfinningar gjort att många av dagens problem försvunnit.

Men vägen dit är lång och staten nödvändig idag.

Frihet till och frhet från

Det är ifråga om statens vara eller inte vara som libertarianer och socialliberaler tvistar. I detta sammanhang pratar man om s.k. positiva och negativa rättigheter. Man kan säga att positiva rättigheter är FRIHET TILL, dvs att man ger rätt till något. Negativa är FRIHET FRÅN; dvs att man inte får göra något eller slipper något, tex tvång.

Negativa rättigheter är en rätt som handlar om att individer ska lämnas i full frihet så länge de inte skadar andra individer eller försöker begränsa andra individers frihet. Negativa rättigheter ålägger på dig en sorts plikt… Plikten att lämna folk ifred att leva sina egna liv. Yttrandefrihet, organisationsfrihet, egendomsrätt är typiska negativa rättigheter.

Positiva friheter handlar om att hjälpa folk. FRIHET TILL. Arbetarrätt, rätt till skola, sociala skyddsnät etc är positiva rättigheter. Man GER rätter.

Libertarianen håller hårt vid att de negativa rättigheterna är statens enda legitima grund, medan socialliberalen gärna kramar de positiva rättigheterna. Libertarianen är ofta mot skatt medan socialliberalen för skatt, tex.

Men verkligheten är inte så svart och vit. Socialliberaler använder ofta argument om negativa rättigheter och libertarianer ofta positiva rättsargument. Men libertarianen använder bara positiva rättsargument för att rättfärdiga skydd för negativa rättsargument.

Låter krångligt? Häng med ett tag till bara…

Johan Norberg

Låt oss analysera detta lite närmare. Yttrandefrihet…

Man kan betrakta yttrandefrihet på två sätt. Å ena sidan som FRIHET FRÅN, men också som FRIHET TILL. Dvs att man har rätt att säga vad man vill utan att någon (individer eller staten) försöker kväsa denna rättighetet. Det gör att även libertarianen ofta pratar om en FRIHET TILL något som staten ska garantera.

Libertarianska partiet i USA ser på yttrandefriheten så:

We defend the rights of individuals to unrestricted freedom of speech, freedom of the press and the right of individuals to dissent from government itself. …

Johan Norberg, vars bok om FN:s stadga om de mänskliga rättigheterna (Rättigheter) anses som ett libertarianskt svenskt standardverk om rättigheter använder samma ord i sin bok. Jag ska citera lite längre stycken ur den. Först detta:

De 21 första rättigheterna är klassiska rättigheter i den västerländska, liberala traditionen. De förklarar att människan har rätt till frihet, politisk medbestämmanderätt, likhet inför lagen, rättssäkerhet, integritet, fri rörlighet, äganderätt och tanke-, samvets-religions- och tryckfrihet. De förbjuder slaveri, tortyr, diskriminering, godtyckligt fängslande och retroaktiva straff. Vi kan kalla dem frihetsrättigheter. Ibland kallas de ”negativa rättigheter” eftersom de ger folk en negativ skyldighet; att inte inkräkta på andras frihet, att låta andra vara i fred.

Johan skiljer mellan dessa FRIHETER TILL och andra FRIHETER TILL. Han fortsätter:

Men FN-deklarationen tar inte slut där. Den har totalt trettio artiklar, och bland de nio som följer finns rättigheter av ett helt annat slag än de tjugoen första. Artikel 22–27 räknar upp olika saker som människor behöver för att kunna leva ett bra liv, och förklarar att de har rätt att kräva dessa: social trygghet, en levnadsstandard som inkluderar föda, kläder, bostad, hälsovård, gratis undervisning, rätt till arbete, begränsad arbetstid, lagstadgad semester med bibehållen lön, rätt att njuta av konst och få tillgång till vetenskapens förmåner, trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom och ålderdom. Dessa sju artiklar har en helt annan funktion än rätten till frihet, de kan bara respekteras om någon aktivt förser rättighetsinnehavaren med sjukvård, bidrag, arbete osv. Eftersom sådana rättigheter ger andra positiva förpliktelser kallas de ibland ”positiva rättigheter”, eller välfärdsrättigheter.

Den uppmärksamme ser att Johan Norberg gör något intressant här. Han försvarade nyss negativa rättigheter genom ett positivt argumentationssätt. Yttrandefriheten var en FRIHET TILL yttrandefrihet.

Vidare…

Rätten till frihet är ett skydd av individen och hennes handlingar – dvs de skyddar något som individen har eller skulle ha om inte andra människor ingrep i hennes liv. Välfärdsrättigheter ger tvärtom individen rätt till någonting som hon inte har, och inte skulle ha om inte andra ingrep…

Vad betyder då detta i verkligheten kan man fråga. Mer från Johan Norberg.

Frihetsrättigheterna medför en negativ skyldighet för människor att avhålla sig från vissa kränkande handlingar, välfärdsrättigheterna en positiv skyldighet, att betala och ge oss det vi behöver. Frihetsrättigheter handlar alltså om processer, medan välfärdsrättigheter handlar om resultat. De förra begränsar vad vi får göra mot varandra när vi strävar efter våra mål, men de garanterar inte på något vis att vi skall lyckas med att nå dem. De senare säger att vi skall få sträva efter att förtjäna en viss inkomst eller ett visst resultat, men inte att vi faktiskt skall lyckas. Välfärdsrättigheter säger tvärtom att vi skall få de saker vi tycker att vi behöver – socialförsäkringar, sjukvård eller arbete – om vi inte kan eller vill skaffa dem på egen hand. De garanterar kontroll över helt olika saker: Frihetsrättigheter säger att vi har rätt att bestämma hur vi skall handla, men garanterar inte att vi skall nå ett visst resultat. Välfärdsrättigheter innebär att vi inte har rätt att bestämma hur vi själva skall handla, eftersom vi skall tvingas ge andra vad de behöver. Men samtidigt garanterar de att vi skall få det vi anses behöva, av andra. Frihetsrättigheter ger oss kontrollen över våra egna beslut och handlingar, välfärdsrättigheter ger andra kontrollen över vissa av våra handlingar…

Dilemmat

Det är här vi kan börja se dilemmat.

Libertarianen, liksom socialliberalen, lutar sig också mot positiva rättigheter, dvs FRIHETEN TILL (även om de inte alltid gillar att se det som positiva rättigheter). Varför gör de det?

Jo, det hänger ihop med att verkligheten inte är sån att man bara kan lämna alla i fred och då löser allt sig till det bästa. Det finns brottslingar som vill begränsa din frihet. Det finns maffior. Det finns folk som vill täppa igen truten på dig om du har fel åsikt.

Därför behövs en nattväktarstat som garanterar folk dessa friheter. Dvs som garanterar folks FRIHET TILL tex egendom och folks FRIHET FRÅN tjuvar. Man har RÄTT TILL rättegång och RÄTT TILL att söka hjälp hos polis, och därmed RÄTT TILL att slippa drabbas av kriminella.

I praktiken är det så att även en nattväktarstat grundas på positiva rättigheter att ge ”individen rätt till någonting som hon… inte skulle ha om inte andra ingrep”…

Låter bistert? Kanske. Men anledningen till att många libertarianer är för en stat och för vissa skatter är för att de faktiskt insett att det här med friheter inte är så lätt. Utan en stat skulle väldigt lätt brottslingar kunna köra över våra individuella friheter.

Den rena utopiska libertarianismen bryr sig bara om negativa rättigheter. Alla ska få göra vad de vill och staten ska bort. Men så snart man pratar om en stat överhuvudtaget måste man blanda in begreppet FRIHET TILL, dvs det paradoxala att positiva rättigheter behövs för att skydda negativa rättigheter.

Det är här möjligheterna kommer in… Det finns nämligen en sak som Johan Norberg missar i diskussionen om rättigheterna, MÖJLIGHETERNA.

Möjligheter

Rättigheter handlar inte om att alla SKA GÖRA något utan om att ge MÖJLIGHETERNA till att göra något.

Yttrandefrihet innebär inte att alla SKA säga vad de vill. Yttrandefriheten innebär, paradoxalt nog, att man har rätt att gå med i en sekt och ALDRIG säga vad man vill! Men alla ska ges/ha RÄTTEN TILL att KUNNA säga vad man vill dvs ges/ha MÖJLIGHETEN att säga vad man vill.

Yttrandefriheten som rättighet kan inte stå för sig själv. Om inte det finns lagar mot personhot, mot tjuvar, utpressning och banditer funkar inte lagen. Att ha RÄTTEN att säga vad man vill om man inte har MÖJLIGHETEN till det är ju inte mycket värd, eller hur?!

Om man lever i en värld med olika maffiagrupper som hotar att skjuta skallen av dig om du inte gör som de säger så är ju faktiskt inte yttrandefriheten mycket värd, eller hur?

För libertarianen ingår yttandefriheten i ett sorts paket, kan man säga. Den friheten kan inte funka för sig själv bara utan funkar bara ihop med andra lagar, och ihop med en polis och ett rättsväsende som är statligt. (Och kom ihåg att jag fortfarande pratar om de libertarianer som är för en stat. De libertarianer som är mot staten helt ser inte ens ett behov av lagar eller polis för att trygga yttrandefriheten.)

Det handlar om att GE MÖJLIGHETEN till yttrandefrihet… Något som tangerar väldigt nära begreppet positiva rättigheter…

Funkisar

Det är här man hittar det som gör att man kan upphäva många av skillnaderna mellan libertarianer och socialliberaler.

Hur ska man definiera begreppet rättighet. Betyder det att man har RÄTT TILL och SKA få/eller tvingas göra något, hur man än gör. Eller betyder rättighetsbegreppet att man ska ges MÖJLIGHET och att i övrigt ska inget annat göras?

Här har vi ett etiskt dilemma som är intressant. För det finns stora grupper i samhället som inte har möjlighet till frihet utan att de får hjälp på något sätt. Sjuka, fattiga, barn, funktionshindrade…

Funkisarna, de funktionshindrade, vill jag koncentrera mig på i denna diskussionen men jag hade lika gärna kunnat prata om barn eller långtidssjukskrivna.

En CP-skadad med talsvårigheter var dömd till ett liv ensam i en säng för 50 år sen. Idag kan denne med modern teknik och personliga assistenter förflytta sig och delta i samhällslivet som alla andra. Men det kostar. MASSOR! Och hjälp att skaffa sig den tekniska utrustningen kan de bara få på tre sätt. Antingen genom sina föräldrar (om de är miljonärer), eller genom välgörenhet eller genom en statlig eller kommunal hjälp.

Många libertarianer skulle avvisa tanken på att staten/kommunen ger hjälp till dem detta som ”positiv friheter”. Det innebär ju att en stat måste ta in skatt (ta från andra) bara för att ge till funkisen. Det ogillar många libertarianer.

Men de ogillar detta därför att de inte ser att man kan garantera funkisars rättigheter som libertarianerna vill garantera yttrandefriheten, dvs som ett försvar av negativa rättigheter.

Jag återvänder till Johan Norberg.

Rätten till frihet är ett skydd av individen och hennes handlingar – dvs de skyddar något som individen har eller skulle ha om inte andra människor ingrep i hennes liv. Välfärdsrättigheter ger tvärtom individen rätt till någonting som hon inte har, och inte skulle ha om inte andra ingrep…

Verkligheten är inte så svart- och vit… Väldigt många funkisar har inga rättigheter alls om inte andra ingriper. Noll, zero, nihil!!

Funkisens rätt till liv, yttrandefrihet, egendom och all annat vackert som libertarianer är för blir lika meningslös som den rätt till yttrandefrihet som en person med en pistol riktad mot sin tinning har, om inte funkisen får en MÖJLIGHET att använde denna frihet.

Därför står inte vissa grundläggande positiva åtgärder för att skydda ALLAS negativa rättigheter i strid mot libertarianismens syn på en nattväktarstat. Tvärtom! Precis som positiva åtgärder irl behövs för att skydda ytttrandefrihet och egendomsfrihet behövs positiva åtgärder för att skydda funkisars rätt till liv, frihet och egendom.

Det är en enorm skillnad mellan att säga att alla SKA ha rätt till tex välfärd och att mena att alla ska ges MÖJLIGHET att skapa sig välfärd. Samma skillnad som mellan att alla SKA säga sin mening och att alla ska ges MÖJLIGHET att säga sin mening.

Många funkisar har som sagt varken möjlighet till att yttra sig överhuvudtaget, eller att ens leva, utan stöd.

Jag fortsätter att citera Johan Norberg:

Om min rätt till välfärd innebär att andra skall tvingas att förse mig med det jag behöver, blir varje persons rätt ett anspråk på andras tid, energi, tankekraft och egendom. Det vill säga varje rätt är ett hot mot alla andra, och därför uppfattas rättigheter inte längre som ett skydd.

Han glömmer en sak… Om inte folk kan yttra sig fritt, utan att en stat (med polis) ger folk den rätten, och staten inte ingriper för att trygga yttrandefriheten så utövar staten indirekt TVÅNG mot folk, genom att INTE ingripa.

På samma sätt: om inte folk överhuvudtaget KAN skapa sig välfärd alls utan stöd, så har de inte heller i praktiken rätt till det, och staten utövar indirekt tvång mot dem genom att INTE ingripa.

Välgörenhet?

Nu protesterar säkert många och säger: men välgörenheten då?

Kan inte funkisar få hjälpmedel via välgörenhet. Folk är ofta beredda att ge massor. Om de får behålla mer pengar i plånboken så kanske de vill ge mer?

Låt mig citera Johan Norberg igen:

Men verkliga rättigheter är inte något som vi måste köpa med plikter och uppoffringar. Det är något som vi, kort sagt, har rätt till. Det man har rätt till behöver man inte köpa, vare sig med tacksamhet eller med skyldigheter

Om en funktionshindrad CP-skadad ska ha RÄTTIGHETEN att yttra sig, äga saker, och att leva överhuvudtaget måste man ge dem också MÖJLIGHETEN till liv, frihet och egendom.

Precis som Johan skriver är det ingen frihet om man måste tigga och be om friheten.

Johans ord gäller för funkisarna. Johan skriver väldigt bra, faktiskt. Liv är något alla har rätt till, punkt slut!

Välgörenhet är bra. Men är man beroende av välgörenhet så har man ingen RÄTT till det. Precis som den tänkta personen som bor i ett kvarter som maffian styr, och som lever mot pistolen riktad mot pannan, inte heller har egentlig RÄTT till frihet om denne tvingas be den lokala maffiabossen om lov först innan denne t.ex. yttrar sig.

I en liberal stat behövs också välgörenhet men poängen med att en stat garanterar ALLAS rätt till liv även funkisens) är att man inte blir beroende av välgörenhet. Man kan gå ett steg till och be om hjälpen från staten. Precis som personen i maffians våld , i mitt tänkta exempel, kan kräva sin rätt att yttra sig fritt (= slippa maffians övervåld) från polis och myndigheter.

Jag fortsätter att citera Johan Norberg:

Att rättigheter är universella betyder att de gäller lika för alla, och universaliteten går i båda riktningarna: alla åtnjuter rättigheterna och alla måste respektera dem. Om jag har rätt att inte bli dödad och att inte bli misshandlad har alla människor en förpliktelse att avstå från att döda eller skada mig. Det spelar ingen roll vem man är eller var man bor, om man är lång eller kort, man eller kvinna, jude eller grek. När det gäller mänskliga rättigheter har alla människor lika rättigheter och alla har en skyldighet att respektera andras rättigheter. Om jag blir tvångsförflyttad eller misshandlad av polisen eller av ett rövarband är det mycket tydligt vem det är som har kränkt mina rättigheter.

Exakt! Och om den CP-skadade inte kan leva, yttra sig eller röra sig därför att denne inte får stöd gäller exakt samma sak som Johan skriver. Dennes rättigheter kränks då lika mycket som dina, mina eller Johans om vi skulle tvångsförflyttas eller misshandlas av polisen!

Hörselskadade

När jag var i USA 1992 mötte jag en dag en uteliggare som tittade med stora ögon på mina hörapparater och med tårar i ögonen sa: ”om jag hade haft en sån som ung hade jag sluppit det här”…

2003 var jag i USA igen och passade på att kolla med folk där hur läget är. En aktivist för hörselskadades rättigheter sa att 10-15% av uteliggarna var gravt hörselskadade. (Mot ca 0,5 – 1% av befolkningen i övrigt).

De fick inte hörapparater som välgörenhet som barn, och hade föräldrar och fick därför inte MÖJLIGHETEN att skapa sig välfärd, skaffa arbete,utbilda sig eller nåt som vuxna.

Det är skillnaden mellan att alla SKA ha rätt till något och rätten att HA MÖJLIGHETEN till något. Har man möjligheten att skaffa sig hörapparat själv ska staten inte blanda sig in. Men för de som INTE har det måste staten garantera hörapparater.

I min värld är det självklart att alla ska ha möjligheten att skaffa sig välstånd, arbete etc… Om man inte har MÖJLIGHET att skaffa sig välfärd eller arbete är man inte fri. Då begränsar något denne människas  rätt till frihet och liv och egendom och det är inte bra!

Jag vill ha en liten stat… Men en liten stat är inget självändamål. Jag menar, ska man begränsa folks rätt till frihet bara för att staten ska vara liten? Som om ändamålet helgar medlen, typ!

Bortom skillnaden mellan libertarianer och socialliberaler

Det finns alltid risker med att att föra en sak till extremen.

Libertarianer som hårddrar sina argument och glömmer att frihet utan möjlighet att utöva friheten är ofrihet, riskerar alltid att förvandla rätten till liv, frihet och egendom till de starkas rätt.

De rena socialliberalerna å sin sida riskerar jämt och ständigt att gå för långt. Att de i sin strävan att hjälpa de fattiga och utsatta går för långt och ersätter strävan efter folks MÖJLIGHET att skapa sig ett bra liv med en strävan at GE folk ett bra liv, dvs att alla SKA HA ett bra liv.

Skillnaden mellan de olika synsätten är stor. Som jag sa om yttrandefrihet. Alla ska ha MÖJLIGHET att prata fritt. Men det betyder inte att  alla MÅSTE (dvs SKA) säga allt om allt. Det betyder inte heller att poliser måste skydda folks rätt att säga vad de vill, på plats, även där ingen polis behövs och inget hotar individens rätt att säga vad denne vill.

Att garantera rätten till något betyder inte att staten ska ge alla det, enbart de som inte kan få det på annat sätt, man ska garanteras hjälp!

Om en stat behövs kommer man per automatik in på frågan om vad man ska ha staten till. Är en stat bara av ondo? Något nödvändigt ont? Eller finns det något positivt med en stat? Är det bara av ondo att poliser garanterar folks yttrandefrihet, eller är det något positivt också?

Johan Norberg skrivier:

Så frågan vad man skall med yttrandefrihet och äganderätt till om man svälter kan faktiskt besvaras med att man ogiltigförklarar frågan. Folk svälter i allmänhet inte, just därför att de har yttrandefrihet och äganderätt. Det är alltså inte rätten till mat, utan rätten till frihet som gör att folk inte svälter. Livsmedel och andra nyttigheter uppstår nämligen inte för att man dikterar att någon har rätt till dem, de kan bara uppstå genom att vissa andra människor producerar och förmedlar. För att den processen skall uppstå krävs inga särskilda maträttigheter, och det kräver inte att alla producerar mat. Men frihet kan bara råda om alla avhåller sig från att kränka den, det vill säga om den skyddas som en rättighet.

Jag  håller med. Men med den lilla, viktiga skillnad, att de negativa rättigheterna för barn och folk som har det besvärligt måste skyddas ALLA har rätt till liv frihet och egendom, inte bara de starka utan även folk som behöver hjälp för att kunna utöva sin rätt till liv, frihet och egendom.

Det är här man hittar sätten att överbrygga skillnaderna mellan libertarianer och socialliberaler. Man kan försöka garantera ALLAS rätt till det som libertarianer ser som det viktiga, dvs de negativa rättigheterna. Man kan utsträcka de POSITIVA skydd för människors frihet (stött av staten och med stöd av skatter) som även libertarianen vill ha för att skydda RÄTTEN TILL yttrandefrihet, för att även skydda barns rätt, sjukas rätt och t.ex. funktionshindrades rätt.

Ja, det betyder gränsdragningar. Världen är inte svart och vit. Vill man garantera allas rättigheter måste man sluta tänka svart- och vitt och börja se hur verkligheten ser ut och fundera över var gränserna ska gå mellan frihet och statliga garantier. Och handlar det om allas rätt, måste man börja gå in evidensliberalt och se var staten behöver gå in för att garantera friheten, och hur man minimerar insatsen.

Många libertarianer opponerar sig mot att jag väldigt medvetet säger att jag ser mig som libertarian också. Men det är libertarianernas argument om negativa rättigheter som jag gjort till mina. Om man automatiskt är socialliberal om man menar att ALLA invånare i en stat ska ha möjligheten till liv frihet och egendom, så är det nåt allvarligt fel… 🙂

PS

För övrigt tilltalar vänsterlibertarianismen mig mycket. För företag är liksom stater mänskliga skapelser som lätt skapar problem, speciellt då de blir stora och klumpiga!

Det är inte Medhelp, det är politikerna, som bär ansvar!

Medan tre miljarder människor tittar på bröllopet i England, och jag mest irrat omkring på jakten efter deklarationsblanketter, har jag funderat på det här med SOS-alarm. Medhelp, som nu fått ta över SOS-alarm i Uppsala, Västmanland, Södermanland och samt Gotlands kommun, är nämligen ganska kända för en sak de gjorde 2009…

Medhelp hade då kontrakt på Sjukvårdsrådgivningen i Värmland. De ville spara pengar (för att maximera vinsten) och försökte göra det genom att minska den genomsnittliga tiden som sköterskorna pratade i telefon med folk från 7 minuter till tre och en halv minut. De sköterskor som klarade att hålla tre och en halv minut skulle få en bonus på en tusenlapp per månad.

Till slut backade Medhelp. Efter händelsen blev det en livlig debatt. Den debatten har kommit upp nu igen efter beskedet att de tar över SOS-alarm i flera landsting.

Men kom igen. Det är faktiskt inte Medhelps fel att det blev så 2009. De agerar som vilket annat privat bolag som helst skulle gjort, dvs de skär ner utgifter och försöker maximera vinsten. Felet att det blev som det blev i Värmland 2009 är politikernas som trodde att privatisering av sjukvårdsrådgivning kan hanteras på samma sätt som när man privatiserade sjukhusens caféer och kiosker!

För det är rena galenskapen att privatisera något sånt som SOS-alarm eller sjukvårdsrådgivningen UTAN att ge regler och ramar för vad ett företag får, och inte får, göra.

Jag ska nog ta kontakt med de landstingen Medhelp slutit avtal med nu om SOS-alarm, och be att få kika på avtalet. Om inte landstingen noga begränsat vad ett företag får göra för att vinstmaximera kommer Medhelp givetvis att försöka effektivisera och… SPARA! Och sparar man fel kommer folk att dö!

Sen undrar jag varför inga av de korkade politikerna i Värmland som såg vad Medhelp gjorde, att de satte en bonus på 1000 kronor, förstod vad det skulle leda till!? Privata företag vill effektivisera, och SKA effektivisera. men sjukvårdsrådgivning och SOS-samtal är inte en vara som vilka lakrissnören eller smartphones som helst, eller som skatterådgivning på en bank, eller så… Där kan det vara bra att effektivisera och minska tiden för ex. säljsamtal. Om man försöker effektivisera genom att dra ner tiden för vart samtal i ett säljföretag, är det en sak, i sjukvårdsrådgivinings- och SOS-samtalsbranschen en annan…

Det leder till att de anställda kommer att se tusenlappen framför sig som det hägrande målet för månaden… GIVETVIS!

Marknadsekonomi och privatiseringar är bra men man behöver inte vara dum bara för att man vill privatisera. Det behövs klara och tydliga regler för vad företag får och inte får göra i vissa samhällsviktiga tjänster, som t.ex. i sjukvården och larmcentralerna.

Liberaldemokraterna: plattskatt och medborgarlön är modellen!

Expressen skriver om medborgarlön idag. Isobel Hadely Kamptz skriver om att SSU vill ha medborgarlön och anser att det skulle kunna fungera: ”vi skulle alltså kunna lösa svåra konkreta problem. För både fattiga och utsatta och för medelklassens livspusslare samtidigt. Onekligen hisnande”.

Men det skulle inte behöva vara så. Det finns andra system, som inte plattar till människor, inte stänger ute och håller nere. Ett sådant är medborgarlönen. Det finns olika modeller, negativ inkomstskatt eller rent bidrag, men allihop bygger på en viss låg basinkomst för alla utan motprestation.

I ett svep får man då bort alla negativa effekter med socialbidraget. Alla uppmuntras att arbeta – man får behålla det man tjänar, uppmuntras att spara – man får se pengarna växa själv. Det stigmatiserande försvinner, ofriheten i att behöva böna och be på socialkontoret. Med bas-tryggheten i ryggen kommer fler att våga starta företag, ta de risker som ekonomin långsiktigt behöver.

Det är bra att det kommer igång en debatt om medborgarlönen. Jag, som är Liberaldeeokrat, håller med Isobel.

Men vi i (L) vill ta debatten ett snäpp vidare än SSU. I Finland har man delvis gjort det. Där kopplar många av debattörerna ihop medborgarlönsfrågan med en skattereform mot ett plattskattesystem. Liberaldemokraterna, som jag är med i, vill göra samma sak. Här kan ni läsa en artikel om Liberaldemokraternas förslag.

I Liberaldemokraternas manifest står det:

Införandet av plattskatt är den mest effektiva metoden för att uppnå detta. Det leder dessutom till väsentligt lägre kostnader för såväl staten som enskilda företagare att administrera skatten, och de flesta former av skatteplanering försvinner. I kombination med plattskatt förordar vi medborgarlön; ett system vi kallar PSML, för att förtydliga att de är intimt sammanlänkade. Alla medborgare över arton år ska erhålla en basinkomst; samma för alla. Detta ger ett tryggare samhälle, där ingen behöver vara orolig för att stötas ut ur samhällsgemenskapen. Dagens bidragssystem är ett ineffektivt och dyrt sätt att hjälpa utsatta människor.

Vi vill lyfta bort skammen som följer med bidrag, och göra basinkomsten ovillkorad. Med dagens system utsätts socialbidragstagare för grova integritetskränkningar i alla de prövningar man måste genomgå. Det ärockså en situation som är mycket svår att ta sig ur, då bidragen minskar i samma grad som man tjänar pengar. Marginalskatten blir alltså hundra procent för de sämst ställda. Med medborgarlön lönar det sig alltid att arbeta.

En av de stora poängerna med att förena plattskattedebatten med medborgarlönsdebatten är att man förenar en höger och en vänsterfråga. Det gör att man kommer från den klassiska höger och vänsterdebatten. Båda sidor vinner på det!

Gå med i Liberaldemokraterna här! 

Gå med i Liberaldemokraternas sida på FB här!

Några ord om auktoritetstro…

Det finns en blind tro på auktoriteter som kan vara ganska farlig. Högern varnar ofta för staten, för att man inte ska tro att staten automatiskt gör gott och vill dig väl. Det är ena sidan av myntet. Den andra sidan varnar vänstern för, dvs tron på företagarna och marknaden, alltså att marknaden självorganiserar sig till det bästa, om man lämnar den i fred.

Båda argumenten är två sidor av samma mynt.

Det behövs fler som säger ifrån.

Alltför många är mesiga och böjer sig inför auktoriteterna. Man visar leg på SJ trots att det är kränkande med alla som ska be om leg överallt. Man tror automatiskt att matvarorna man köper är bra och kollar inte alla E-nummer och annat konstigt. Man litar på iphone som visar sig ha dolda program som registrerar allt du gör inbygda i datorn. Man accepterar stillatigande politikernas alla påfund. Man gör inget då ett privat dagis, eller en skola, skär ner för barnen pga resursbrist, samtidigt som ägarna tar hem mångmiljonvinster. Det tar inte hus i helvete då kommunala äldreboenden vägrar servera ägg till folk på påsken…

Världen behöver fler som ifrågasätter auktoriteter, och faktiskt såväl ”marknadsauktoriteter” som ”politiska auktoriteter”.

Auktoritetstro…

Alltför mycket av den gamla känslan att direktörer och politikerna är ”finare” människor eftersom de är auktoriteter, lever kvar. För hundrafemtio år sen stod man med mössan i handen framför dem. Så sker alltför ofta än idag.

En del säger att staten är ett hot och andra ser marknaden som ett hot. En del säger att bara staten får mer makt så löser allt sig medan andra säger att bara marknaden får mer makt så löser det sig… Att det är två sidor av samma mynt ser inte alla.

Som jag skrev för några dagar sen fungerar marknaden ofta bättre än stater. För att bli lite filosofisk kan man beskriva det med att stater liksom marknader, och enskilda företag, är mänskliga konstruktioner. Inget mänskligt är perfekt, det finns alltid några inbyggda svagheter i varje system. Att ge för mycket makt åt ett system, staten, är inte bra. Därför gillar jag marknadsekonomi. Men man bör veta att även om man låter relativt jämbördiga system konkurrera med varandra, som på en marknad, och man ökar chansen att de blir effektiva och idéskapande, blir de aldrig perfekta. 

Alla system mår bra av att ifrågasättas och granskas!

Skitjobbsdebatten

Det för mig till skitjobbsdebatten som rasat i media några dagar. Återigen ser man samma polarisering mellan höger och vänster, och samma tro på . Karin Wanngård generaliserade om hela branscher och kallade dem skitjobb, och vänstern höll med, vilket fick högern att gå ut och säga att skitjobb finns och de är bra bara man låter marknaden vara ifred.

Jag läste ett utmärkt inlägg av Peter Högberg som jag knycker för bloggen.

   Det har uppstått en diskussion kring vilka jobb som är ok och vilka som är skitjobb. Och skitjobben finns i den benämningen att villkoren är under all kritik. Själva arbetsinsatsen må vara tuff och de får man ta. Det är ingen dans att arbeta utan många yrken tär på både kropp och själ. Men det som vi måste rikta kritik emot är när en gräns passeras så det blir skitjobb. När villkor som få vuxna skulle acceptera ska vara ok bara för att man är ung och borde vara tacksam har man passerat en gräns.

          Jag ska ge er ett par exempel på skitjobb. Och betyget kommer från en som själv haft dessa skitjobb, nämligen jag. Det första jobbet som jag hade som kan tillskrivas denna kategori var att i brinnande industrisemester få anställning på ett litet företag i ett källarutrymme på Stora Essingen med att sälja presentreklam. Jag fick en telefon ett stolpmanus och Gula sidorna och befallningen ring. Lön var bara provision när kunder beställt. Chefen stod i andra rummet och kastade pil med motiveringen att det ändå inte gick att sälja under brinnande semester. Men där satt jag och kunde inget annat än jaga för pilkastning betalade inte räkningarna. Ett gäng pennor fick jag sålt till kompisens, som jag var inneboende hos, pappa så jag kunde ge något till hyran… Men det kom inga pennor… Nästa skitjobb var att sälja ekonomisk rådgivning. Det vill säga att boka tid till en rådgivare. Hade två typer av dessa jobb och jag var bra på att boka möten. Kruxet kom sedan med betalningen. Det var beroende på vad rådgivaren/säljaren lyckades sälja in. Om de misslyckades så fick inte jag betalt. En av de säljare som jag arbetade åt lyckades inte göra något på de besök som jag bokade så med andra ord ett stor arbetsinsats utan ett öre till hyran. Eller de åren jag jobbade svart i radio och TV affär. Varav när jag fick sluta inte hade någon annan väg än socialkontoret att bege mig till. Alla dessa jobb som inte gav mig något än en skev bild av vuxenvärlden. En bild av att arbete var skit. Det var ingen bild som fick mig att vilja söka nästa arbete. Att se det som lärdomar var väldigt kostsamt för mig och som tur var så hade jag en kompis med tålamod som accepterade att jag slet hårt utan att dra in pengar. Men fler ska inte behöva göra denna resa. Det hör inte 2000-talet till.

          Så det finns en sunkig skitjobbsmarknad som borde saneras. Det är ett uppdrag både för stat, facket och kommuner. Ungas första kliv ut på arbetsmarknaden ska inte vara det som jag mötte utan tuffa jobb men med schyssta villkor. Så när Karin Wanngård uttalar sig om ungdomar och skitjobb delar jag hennes uppfattning utifrån att det är villkoren som måste ses över. Att vi inte blundar för oseriösa arbetsgivare som utnyttjar ungas oerfarenhet kring vad som gäller på arbetsmarknaden. Från höger kommer det komma en massa påståenden kring att sådana arbetsgivare gallrar ut sig själva men så är inte fallet. De fanns när jag gav mig ut på arbetsmarknaden och kommer finnas när min son ger sig ut på arbetsmarknaden om inget görs. 

          Vill man se mer så besök Öland sommartid eller alla de andra arbetsplatserna som Fackets hjälptelefon får ta emot anmälningar om. Vidare har vi det som uppmärksammades kring företaget Phone House. Glöm saneringen från marknaden sig själv. De unga är inte en jämnbördig part utan står i underläge och med det så tror de att arbetslivet ska vara så. Jag trodde det innan jag mötte medlemmar i facket som visade på att det fanns ett annat liv på arbetsmarknaden också. Så skitjobben finns och de ska bort.

Varför marknaden trots allt oftast vet bäst!

Jag fick en fråga om vad jag menar med att jag varit ekonomiskt konservativ, men ändrat mig. ”Hur resonerar någon som varit konservativ men som blivit liberal”, var frågan. Jo, jag har varit för statliga långtgående statliga regleringar av ekonomin och protektionism, men jag har ändrat min uppfattning. Jag ska förklara på ett lite enklare sätt hur jag tänker nuförtiden.

Det betyder inte att jag gått och blivit naiv och tror att marknaden är ett perfekt system. Marknaden är inte perfekt.

Perfekta system finns inte. Företag är liksom stater skapade av människor och eftersom ingen människa är perfekt är inget företag det. Företagare ungefär samma misstag saker som politiker. De tänker kortsiktigt, de kan blir byråkratiska, kan stagnera, kan köra över människor i jakten på vinster, de kan tänka kortsiktigt och glömma långsiktiga mål, etc.

Det är inget konstigt med det.

Men skillnaden är att staten är EN medan marknaden består av MÅNGA aktörer. Om man har en marknad med flera aktörer ökar chansen att en eller flera av dessa inte tänker kortsiktigt, eller stagnerat. Därför är det lättare att få fram nya idéer i en marknad än i en stat. Flera konkurrerande system som inte är perfekta kan fungera bättre än ett ensamt som inte är perfekt.

Och detta gäller även för att skapa bra förhållanden för arbetarna i företaget. Gamle Henry Ford hade rätt som blev världens rikaste man genom att betala de högsta lönerna och producera den billigaste bilen. Hans princip var enkel: ”Det är klart att jag måste betala HÖGA löner till de som arbetar i mina fabriker så de kan köpa bilarna jag säljer”…

Frihet och statlig kontroll.

Ytterst är detta med ekonomi en fråga om frihet för mig.

Men jag har den bakgrund jag har, så jag vet att frågan inte är svart eller vit. Protektionism och statliga regleringar är ett system som fungerar, det är inte det som är problemet med det. Poängen är att det finns BÄTTRE ystem.

Protektionistiska system med statliga regleringar som tullar, kreditregleringar, etc fungerar. Tvivlare kan studera alla I-länder från 1945-1970, eller Japan och Sydkorea. Då hade vi regleringsekonomier och det funkade. Det producerades oerhörda mängder saker och skapades välstånd.

Vill man studera regleringar kan man även studera krigstidsekonomier, som USA under andra världskriget. Ett komplicerat system av keditregleringar gjorde att amerikanarna kunde mobilisera oerhörda resurser.

Men det är just hur regleringar funkar under krig som visar problemet med regleringarna. De är frihetsinskränkande. De upphäver konkurrensen mellan folk med olika idéer och centraliserar stora delar av produktionsprocesserna utifrån ETT mål och EN idé. Detta kan vara bra under korta tider. Är det krig kan man behöva producera en hel del inom det egna landet som man annars kan köpa på världsmarknaden. Då behövs regleringar. Men det är rent destruktivt under långa tider.

Vill man se ett konkret exempel på de negativa effekterna av regleringarna kan man se på miljonprogrammet för att bygga bostäder på 60-talet. Alla är rörande överrens att husen är av usel kvalitet och inte kommer att hålla länge. Dessutom var de standardiserat fula och miljöerna kring husen steril. Miljonprogrammet uppmuntrade inte till skönhet och olikheter: kort sagt frihet.

Man kan även studera de problem länder haft med att göra sin krigsindustri civil. Man kan inte tillverka traktorer efter samma tänkande som man tillverkade stridsvagnar.

Det är ingen slump, anser jag, att den stora datarevolutionen kom efter att ekonomierna började avregleras på 1970-talet. Med regleringar kunde man skapa datorer för att ta människan till månen, men för att skapa system för att behandla text och sprida text krävdes det något annat: en marknad, konkurrens mellan idéer och företag, där vissa idéer och företag dukade under medan andra visade sig mer livskraftiga.

Världen skulle inte gå under med statliga regleringar men på sikt skulle mindre välstånd skapas än genom frihet.

Det är intressant att studera Sydkoreas och Japans ekonomier efter kriget. De hade ett mycket centraliserat system till en början, med benhårda regleringar, men redan från början ingick det i Japans och Sydkoreas planering att regleringarna skulle avvecklas gradvis och tas bort. Japanska MITI (som stod för den statliga planeringen) såg tre faser i ekonomins utveckling. Först skulle Japan KOPIERA I-länderna, under den fasen skulle Japan ha ett strikt reglerat finanssystem med fria företag men en reglerad ekonomi. Den andra fasen var när japanerna skulle producera själv, då skulle ekonomin avregleras. Den tredje fasen är den Japan är inne i nu, då landet ska bli en vetenskaplig stormakt, och klara sig utan större regleringar. I stort är det så Japans utveckling sen andra världskriget ser ut.

Om man ska tro regleringsivrare skulle världen bli fattigare ju mer avreglerad en ekonomi är. Men en massa välstånd har skapats efter 70-talet då avregleringarna globalt sett kom igång, och många länder har kommit ur fattigdomen.

Vad är då statens roll?

Hur ser jag då på statens roll?

Jag vet att även marknaden är ett system som människor skapat, och marknaden är inte perfekt. Det finns företagare som gärna går över lik för att vinna kortsiktiga fördelar. ”Rövarkapitalister” kallar vänstern dem ibland. Jag håller med om den beskrivningen.

Poängen är att långsiktigt fungerar inte en sån strategi för ett företag, men kortsiktigt kan sådana ”rövarkapitalister” ställa till med en hel del. Inte bara inom det egna företaget utan även inom en hel bransch (eftersom folk måste konkurrera med rövarna). Vill det sig riktigt illa, kan sånt pågå under lång tid, som man t.ex. kan se inom den avreglerade personlig assistansbranschen idag.

Det är inte konstigt att så sker. Marknaden som sagt inte perfekt. Därför behövs grundläggande skydd för människor, som jag ser det. Detta skydd behöver en stark aktör som försöker garantera dessa skydd så gott det går, alltså staten.

Inte många skydd behövs, eller stora skydd. Jag talar om hur arbetsmarknaden ska se ut (arbetarskydd och rätt till semester t.ex), grundläggande trygghet (medborgarlön, rätt till hjälpmedel och sånt för funkisar etc, skydd för bankkunder (insättningsgaranti t.ex) och ett grundläggande skyddsnät som garanterar sjukvård, sjukförsäkringar, etc, till och med för de som är i tillfälig ekonomisk knipa.

Dessutom anser jag att staten måste garantera att det finns äldrevård, sjukvård och liknande till alla. Om det bara finns ett sjukhus i Blekinge (t.ex) FÅR INTE det sjukhuset kollapsa. Det betyder inte att de måste äga och driva sjukhuset, det gör det privata bättre. Staten ska inte heller styra, utan bara garantera att det finns i sista hand (och att det inte missköts grovt, givetvis).

Staten behöver inte hålla på med en enda reglering och kan mycket väl privatisera det mesta. Men OM något skulle ske ska staten gripa in och dessutom finnas där som en instans som individer kan överklaga till OM något gått fel.

Sådana grundläggande skydd kan inte bli perfekta heller men behövs i det enda som är riktigt befogat, dvs i att skydda människors grundläggande friheter.

Staten och det privata

Staten måste hålla sig ifrån marknaden av den enkla anledningen att staten har en förbaskat massa makt. Det staten, eller statliga bolag, gör påverkar resten av marknaden i kraft av den TYNGD staten har i ett land. Att staten ska äga en massa är helt snurrigt anser jag. Och det snedvrider konkurrensen och hämmar idéskapandet.

Det är mycket bättre att låta olika aktörer verka i frihet så företag skapas och nya idéer kan växa fram.

Om staten blandar sig in i marknaden hämmas denna process. Staten kanske får för sig att stödja en del av marknaden mot andra delar. Som när staten pumpade in pengar för att rädda de svenska stålverk och varven på 70-talet, som inte var konkurrenskraftiga längre. Det var förrödande.

Staten behövs, anser jag, men ska hålla sig vid sidan om marknaden och i praktiken bara gripa in för att så långt som möjligt försöka skydda människors vars friheter och rättigheter hotas (inget system är som sagt perfekt, inte ens de bästa och mest kreativa fria marknaderna). 

Inte en nattväktarstat, men näst intill…

My 5 cents…

Så skiljer man bra från dåliga ledare!

Min vän Scaber Nestor är arg på arbetsgivarna. Han skriver att han blir ”illamående av att se samma personer som gett sig själva och andra högre chefer på storbolagen rejäla lönellyft och bonusar stå och hävda att arbetarrörelsen måste stå tillbaka för att inflationen inte ska sticka iväg”.

George Washington korsar Delawarefloden

Jo, det har jag också funderat på. Det påminner mig om en sak som en av de amerikanska grundningsfäderna,Alexander Hamilton, skrev en gång: att en sann ledare säger ”följ mig”, en sann ledare är ingen skrivbordsgeneral…

Hamilton hade vuxit upp i de danska kolonierna i Västindien, på ön St Croix, och äcklades över dubbelmoralen i de karibiska slavsamhällena.

När det började växa upp en revolutionär rörelse i Norra Amerika tog han chansen och stack dit.

Mycket snabbt såg de amerikanska kolonisternas ÖB under självständighetskriget, George Washington, att den unge Hamilton var en begåvning. Washingtons största egenskap var nog att han såg människor som de var och brydde sig inte ett skvatt om de var unga eller gamla. Därför gjordes den unge Hamilton år 1777, som 19-åring, till Washingtons högra hand, hans aide-de-Camp. Som 32 åring blev han senare finansminister.

Men det är inte det jag ska prata om nu. Utan vad han skrev strax efter kriget. Han pratade då om ledarskap till fält.

Han sa ungefär så här.

Alla bra militära ledare genom tiderna har varit de som inte bara suttit bakom fronten och dragit upp planer. De bra militära ledarna har varit de som gått ner i de skitiga löpgravarna och talat med manskapet, för att sen dra värjan och högt och tydligt säga ”follow me”, följ mig. Sen har de hoppat upp ur löpgravarna och gått i spetsen för anfallet.

Han sa att detta var general Washingtons starka sida. Därför vann han. Han sa inte ”gör det”, han sa ”följ mig”.

Att man är beredd att gå i spetsen för de man leder, och ta riskerna, betyder inte att man alltid behöver göra så, sa Hamilton. Ledarna måste skyddas, de är ju värdefulla. Men ibland måste ledare kliva ner i löpgravarna, ställa sig sida vid sida med manskapet, för att skapa band av samhörighet mellan soldat och ledare.

Soldaterna är villigare att kämpa för en ledare som de känner samhörighet med, och som vågar utsätta sig för lera och fientlig eld själv, än för en skrivbordsgeneral, klädd i rena fina kläder av guld och siden, som inte vågar lämna tryggheten bakom fronten.

Det är det de svenska arbetsgivarna och storföretagarna missar.

Därför skulle jag MYCKET noga kolla vilka VD:s och styrelseledamoter som avstår från bonusar och lönehöjningar nu och vilka som inte gör det. De som tar emot bonusarna, eller yrkar på löneförhöjningar, samtidigt som de vill att de anställda ska ”hålla igen” lönekraven kan man sparka direkt, för de vet inte vad ledarskap är!

Till sist instämmer jag med vad ”Scaber Nestor” skriver till arbetsgivarna som vill hålla nere arbetarnas löner men som kräver höga lönelyft själva:

”Era satans girigbukar, om ni ska ha trovärdighet i era påståenden är det bara att avstå från era egna lönelyft.”

***

Läs även ett angeläget inlägg om företagande på Liberaldemokraternas hemsida.

/etc _

Påskuppropet: att vara för sänkt skatt och mot utförsäkringar, går det?

Det är snart påsk och det gör att Påskuppropet mot utförsäkringarna inom sjukförsäkringssystemet blir en mer och mer aktuell fråga. Det är BRA att det skapas initiativ mot utförsäkringarna och nedskärningarna. Folk dör, ja faktiskt rent av DÖDAS,  på grund av nedskärningar. Det är rätt att vara arg och vilja ha förändring.

Jag gillar framåtandan i påskuppropet. Fast en sak stör mig…

Påskupproret sätter skattesänkningar och en skattereform i motsats till ett fungerande sjukförsäkringsssystem. Varför det? Man måste kunna finansiera sjukförsäkringsssystemet också och då krävs det företagande och en fungerande fri ekonomi. Varför kritiserar Påskuppropet de som är för sänkta skatter? Onödigt!

Det behövs nya idéer för att komma bort från den här eländiga dualismen om att man antingen måste vara för höga skatter eller för ett bra sjukförsäkringssystem. Det finns ett tredje alternativ: bra sjukförsäkring, bättre trygghet än nu och lägre skatter! Liberaldemokraternas idé om plattskatt och medborgarlön i kombination med Påskuppropets krav att man slutar skära ner i sjukförsäkringssystemet vore en intressant tanke!

Och… Till er som är mer vänster och tror att sossarna är bättre än Alliansen i denna fråga säger jag bara: minns ni Göran Persson? Om inte – gå hem och skäms! Ett upprop mot att kasta människor i soptunnan, och mot nedskärningar i socialsystemet måste faktiskt rikta sig mot både Alliansen och (S).

Här följer en länksamling för den som vill veta mer. (Se även denna länksamling!)

Påskuppropet på Facebook finns här.

Deras namninsamling pågår här.

Liten länksamling om utförsäkringarna och påskuppropet

Delvis hämtad härifrån.

*******

Sluta straffa våra patienter – läkarnas upprop i SvD, refererat i AB

Upprop står utanför partipolitik (Arne Carlsson i UNT)

Det finns bara ett påskupprop – men det är inte så bara (Seglora smedja)

Håller vi på att få ett teknokratiskt och omänskligare Sverige?

Kyrkligt upprop för utförsäkrade

Hans Wallmark har fel om sjukförsäkringen (Dagen)

Hans Wallmark är ute och cyklar (här bemöts framför allt det han framförde i UNT)

Kyrkan måste påtala när folk lider (diakon Marie Larsson svarar Hans Wallmark)

Hans Wallmark ljuger hänsynslöst om utförsäkringarna

Diakoner möter människor i kläm (diakon Boel Skoglund svarar Hans Wallmark)

Fler myter om sjukförsäkringen finns här

Fastebrev från katolske biskopen som nämner de utförsäkrade

Intervju med ärkebiskopen

Biskopar larmar om sjukreformen

Påskuppropet är varken höger eller vänster

Regeringen bör lyssna på kloka förslag från kyrkorna

Protestlistor mot utförsäkringar

SKR kräver snabba förändringar

KD sätter blåslampa på Kristersson

Borgerlig kritik mot sjukförsäkringen

Thord Karlsson (KD) uppmanar partikollegor att ansluta sig till påskuppropet

Omvänd i sjukfrågan

Ångerfullt parti

KD står inte bakom sjukförsäkringen som den ser ut nu

Sjuka sjukförsäkringen – mycket viktigt att stödja påskuppropet

Kristersson varnade själv för sjukreglerna

Fackförbunden LO och SEKO har anslutit sig till påskuppropet

Sjukregler diskuterades på LO

Sjukförsäkringsreformens effekter (video från LO-seminarium)

Påskuppropet sätter en snöboll i rullning

Gör sjukförsäkringen mänskligare

Vi borde ha skrikit långt tidigare (diakon Anneli Ekholm)

Allt fler söker hjälp hos kyrkan (Ängelholm)

Möter nästan dagligen drabbade människor (Karlskoga)

5000 underskrifter i Skara stift

Radio Skaraborg rapporterar

Pressmeddelande från SKR

Biskopsmötet står bakom SKR’s öppna brev om sjukförsäkringsreformen

Unikt krav från kyrkornas gräsrötter – lyssna regeringen!

Den här artikeln om hur det hela startade har fått en ny länk.

Rehabiliteringskedjan – från hundra till noll går det snabbt

Det finns försäkringsläkare som nekar alla

Arbetslösa och lågavlönade nekas ofta sjukpeng

Tankesmedjan allmänmedicin – förutspått om utförsäkrade

Skrämmande varningar från remissinstanser negligerades – och besannades

Några få av alla ”enskilda fall”

Cancersjuke Erik Videgård

Plocka av dig spikskorna, Ulf Kristersson

Utförsäkrade Paulina

”Du borde ha sparat” – nekades hjälp av sociala

…och vad hände sen?

Domstol avgör arbetsförmåga

Snart ser alla denna hårda verklighet

Samtidigt i England

Mitt i steget om Påskuppropet.

Annarkia: Påskupproret

Nemokrati om Påskupproret

Aftonbladet om läkarnas krav

Martin Moberg: sjukförsäkringen är sjuk

Påskupproret: länkar

Leines blogg

Socialsekreterare

Löntagarbloggen

Thomas Paine om ”medborgarlön” och ”plattskatt” 1797

Den amerikanska revolutionären och religionskritikern Thomas Paine var en av de första som började fundera på någon form av medborgarlön, och en rättvis beskattning för att finansiera medborgarlön. Detta gjorde han 1797. Tanken var att utrota fattigdomen en gång för alla, och ge alla människor en chans att göra något av sitt liv. Hans förslag var ett ”medborgararv” finansierat med  platt arvsbeskattning.

Välkommen till del 3 i min serie med tankar om liberalismens historia. (Del 1, del 2)

Paines idéer  kan givetvis inte kopieras rakt av idag, vi lever i en annan tid. Men det är intressant att studera, och lära av, hans tankegångar. Speciellt för de idag som vill utrota vår tids fattigdom genom en kombination av plattskatt och medborgarlön.

I pamfletten Agrarian Justice (1797) föreslår han att man skulle beskatta arv.

Alla arv skulle beskattas lika. Arv till arvingar skulle beskattas med en plattskatt på 10% + (”10 percent or more”…) för alla, och arv som inte går till direkta arvingar, utan till andra, skulle beskattas högre, men enligt samma princip om plattskatt. Dvs samma skatt till alla.

En del av pengarna man skulle få in från detta ville Paine ge till alla medborgare som var över 50 år. De skulle få 10 pund om året, som en pension. Det mesta av de övriga pengarna skulle gå till att ge var medborgare, man och kvinna, 15 pund det år de fyllde 21, dvs myndighetsåldern. En arbetare på ett jordbruk tjänade ungefär 23 pund per år vid denna tid. En liten summa skulle bli kvar som skulle gå till ”de lama och blinda”.

Det är inte samma sak som medborgarlönen. Arvet var ett engångsbelopp till var medborgare. Men tanken bakom det var samma, grundtrygghet till alla.

Låt oss se vad Paine skriver.

Han börjar med att diskutera begreppen frihet och jämlikhet. Vad innebär jämlikhet? Paine skiljer mellan två sorters egendom. Den man anskaffar under livet och den han anser att man har ”rätt till” genom att man föds här på jorden, genom att man kort och gott är människa.

France has had the honor of adding to the word Liberty that of Equality; and this word signifies essentially a principle that admits of no gradation in the things to which it applies. But equality is often misunderstood, often misapplied, and often violated.

There are two kinds of property. Firstly, natural property, or that which comes to us from the Creator of the universe–such as the earth,air, water. Secondly, artificial or acquired property–theinvention of men. In the latter, equality is impossible; for to distribute it equally it would be necessary that all should have contributed in the same proportion, which can never be the case; and this being the case, every individual would hold on to his own property, as his right share.

Equality of natural property is the subject of this little essay. Every individual in the world is born therein with legitimate claims on a certain kindof property, or its equivalent.

Det gör att det finns vissa saker som alla har rätt till. Ett sånt exempel på något som är rösträtten.

Det kan verka vara ett egendomligt exempel, men vid denna tid var egendomsrätt (rätten till ägande) en fråga som hade med rösträtten att göra, eftersom rösträtten i många länder, som England, var kopplad till stånd, eller hur mycket man tjänade. Kampen för allmän rösträtt handlade till stor del om egendom och om att definiera egendomsrätt (se hur liberalerna resonerade ifråga om arbetarrätt, rösträtt och egendomsrätt här hemma i Sverige här!).

Paine använder alltså EGENDOMSRÄTTEN en medborgare – en röst, som exempel på en rätt, som alla ska ha från födseln.

The right of voting for persons charged with the execution of the laws that govern society is inherent in the word liberty, and constitutes the equality of personal rights. But even if that right (of voting) were inherent in property, which I deny, the right of suffrage would still belong to all equally, because, as I have said, all individuals have legitimate birthrights in a certain species of property.

Vad Paine menarmed detta var att försvara rätten till egendom. Jämlikhet, betyder inte att alla måste tvingas att vara lika. Allas lika rätt att KUNNA skapa sig en bra tillvaro, det var jämlikhet för Paine. Att alla har rösträtt betyder inte att alla är lika, en del blir riksdagsmän och styr över andra ändå. Det är samma sak.

Fattigdomen

På samma sätt är det naturligt med inkomstskillnader, men det betyder inte att fattigdom ska tillåtas, anser Paine. Ett liknande system som med rösträtten behövs. Dvs att alla får en grundtrygghet, men att alla ändå tillåts utveckla sina förmågor och bli rika.

I förordet till den engelska utgåvan förklarar Paine att det just är tanken på att fattigdom måste existera som upprört Paine. Pamfletten om agrarian justice är en polemik mot tanken att ttigdomen, liksom rikedomen, skapats av Gud, och att fattigdom därför är bra (!) för en nation.

THE following little piece was written in the winter of 1795 and ’96… What has determined me to publish it now is a sermon preached by Watson, Bishop of Llandaff. Some of my readers will recollect, that this Bishop wrote a book entitled ”An Apology for the Bible,” in answer to my second part of ”The Age of Reason…. At the end of the Bishop’s book is a list of the works he has written. Among which is the sermon alluded to ; it is entitled: ”The Wisdom and Goodness of God, in having made both Rich and Poor; with an Appendix, containing Reflections on the Present State of England and France.”

The error contained in this sermon determined me to publish my ”Agrarian Justice.” It is wrong to say God made rich and poor; He made only male and female, and He gave them the earth for their inheritance.

Instead of preaching to encourage one part of mankind in insolence . . . it would be better that priests employed their time to render the general condition of man less miserable than it is. Practical religion consists in doing good: and the only way of serving God is that of endeavoring to make His creation happy. All preaching that has not this, for its object is nonsense and hypocrisy.

Texten: Agrarian Justice

Paine börjar med att måla ut hur barbariskt det är med fattigdom

On one side, the spectator is dazzled by splendid appearances; on the other, he is shocked by extremes of wretchedness; both of which it has erected. The most affluent and the most miserable of the human race are to be found in the countries that are called civilized…

In taking the matter upon this ground, the first principle of civilization ought to have been, and ought still to be, that the condition of every person born into the world, after a state of civilization commences, ought not to be worse than if he had been born before that period.

But the fact is that the condition of millions, in every country in Europe, is far worse than if they had been born before civilization begin, had been born among the Indians of North America at the present.

Via resonemang om jordräntan visar han att en del människor i och med civilisationens utveckling blivit rika och andra fattiga. Man har glömt bort människans rätt att slippa födas in i fattigdom och misär.

Cultivation is at least one of the greatest natural improvements ever made by human invention. It has given to created earth a tenfold value. But the landed monopoly that began with it has produced the greatest evil. It has dispossessed more than half the inhabitants of every nation of their natural inheritance, without providing for them, as ought to have been done, an indemnification for that loss, and has thereby created a species of poverty and wretchedness that did not exist before.

In advocating the case of the persons thus dispossessed, it is a right, and not a charity, that I am pleading for. But it is that kind of right which, being neglected at first, could not be brought forward afterwards till heaven had opened the way by a revolution in the system of government. Let us then do honor to revolutions by justice, and give currency to their principles by blessings.

Vad Paine ville göra

Pain kallar sitt förslag ”naturligt arv”. Dvs att alla människor då de är myndiga ska få en summa av staten. (Precis som varje arvsberättigad fick ut eventuella arv då de fyllde 21.

Having thus in a few words, opened the merits of the case, I shall now proceed to the plan I have to propose, which is:  To create a national fund, out of which there shall be paid to every person, when arrived at the age of twenty-one years, the sum of fifteen pounds sterling, as a compensation in part, for the loss of his or her natural inheritance, by the introduction of the system of landed property:

And also, the sum of ten pounds per annum, during life, to every person now living, of the age of fifty years, and to all others as they shall arrive at that age…

It is proposed that the payments, as already stated, be made to every person, rich or poor. It is best to make it so, to prevent invidious distinctions. It is also right it should be so, because it is in lieu of the natural inheritance, which, as a right, belongs to every man, over and above property he may have created, or inherited from those who did. Such persons as do not choose to receive it can throw it into the common fund.

Varifrån ska man ta pengarna? Jo från en platt arvsskatt.

Taking it then for granted that no person ought to be in a worse condition when born under what is called a state of civilization, than he would have been had he been born in a state of nature, and that civilization ought to have made, and ought still to make, provision for that purpose, it can only be done by subtracting from property a portion equal in value to the natural inheritance it has absorbed.

Various methods may be proposed for this purpose, but that which appears to be the best (not only because it will operate without deranging any present possessors, or without interfering with the collection of taxes or emprunts necessary for the purposes of government and the Revolution, but because it will be the least troublesome and the most effectual, and also because the subtraction will be made at a time that best admits it) is at the moment that property is passing by the death of one person to the possession of another…

Considering, then, that man is always related to society, that relationship will become comparatively greater in proportion as the next of kin is more distant; it is therefore consistent with civilization to say that where there are no direct heirs society shall be heir to a part over and above the tenth part due to society…

I do not suppose that more than one family in ten, in any of the countries of Europe, has, when the head of the family dies, a clear property of five hundred pounds sterling. To all such the plan is advantageous. That property would pay fifty pounds into the fund, and if there were only two children under age they would receive fifteen pounds each (thirty pounds), on coming of age, and be entitled to ten pounds a year after fifty.

It is from the overgrown acquisition of property that the fund will support itself;

Paine fortsätter…

Jag utesluter de delar av pamfletten som rör hans beräkningar om hur exakt det ska finansieras. Det blir för tekniskt, ni får läsa det själva. Det är resonemang som rör jordräntan, en idag död fråga som i 200 år låg i centrum för den ekonomiska och sociala debatten. Han föreslår att skatten ska vara 10% eller mer på alla arv. Det system för obligatrioner och för att lösa ut arv och sånt, som han föreslår kan givetvis inte tillämpas i dagens värld.

Paine fortsätter genom att säga att detta arv som alla medborgare ska ha rätt till ska vara en rättighet, inte en allmosa som man ger som välgörenhet. Paine menar också att denna rätt till ”arv” via staten befrämjar individens skapande av välstånd. ”Jag anser att rikedom är något positivt eftersom rikedom skapar något gott för samhället”, skriver Paine.

Having now gone through all the necessary calculations, and stated the particulars of the plan, I shall conclude with some observations.

It is not charity but a right, not bounty but justice, that I am pleading for. The present state of civilization is as odious as it is unjust. It is absolutely the opposite of what it should be, and it is necessary that a revolution should be made in it. The contrast of affluence and wretchedness continually meeting and offending the eye, is like dead and living bodies chained together. Though I care as little about riches as any man, I am a friend to riches because they are capable of good.

I care not how affluent some may be, provided that none be miserable in consequence of it. But it is impossible to enjoy affluence with the felicity it is capable of being enjoyed, while so much misery is mingled in the scene. The sight of the misery, and the unpleasant sensations it suggests, which, though they may be suffocated cannot be extinguished, are a greater drawback upon the felicity of affluence than the proposed ten per cent upon property is worth. He that would not give the one to get rid of the other has no charity, even for himself.

There are, in every country, some magnificent charities established by individuals. It is, however, but little that any individual can do, when the whole extent of the misery to be relieved is considered. He may satisfy his conscience, but not his heart. He may give all that he has, and that all will relieve but little. It is only by organizing civilization upon such principles as to act like a system of pulleys, that the whole weight of misery can be removed.

The plan here proposed will reach the whole. It will immediately relieve and take out of view three classes of wretchedness-the blind, the lame, and the aged poor; and it will furnish the rising generation with means to prevent their becoming poor; and it will do this without deranging or interfering with any national measures.

…But it is justice, and not charity, that is the principle of the plan. In all great cases it is necessary to have a principle more universally active than charity; and, with respect to justice, it ought not to be left to the choice of detached individuals whether they will do justice or not. Considering, then, the plan on the ground of justice, it ought to be the act of the whole growing spontaneously out of the principles of the revolution, and the reputation of it ought to be national and not individual.

A plan upon this principle would benefit the revolution by the energy that springs from the consciousness of justice. It would multiply also the national resources; for property, like vegetation, increases by offsets.

…Would it not, even as a matter of economy, be far better to adopt means to prevent their becoming poor? This can best be done by making every person when arrived at the age of twenty-one years an inheritor of something to begin with.

…To the numerous class dispossessed of their natural inheritance by the system of landed property it will be an act of national justice. To persons dying possessed of moderate fortunes it will operate as a tontine to their children, more beneficial than the sum of money paid into the fund: and it will give to the accumulation of riches a degree of security that none of old governments of Europe, now tottering on their foundations, can give….

Det handlar om att för evigt bli av med källan till politisk instabilitet och göra revolutioner onödiga i framtiden.

The superstitious awe, the enslaving reverence, that formerly Surrounded affluence, is passing away in all countries, and leaving the possessor of property to the convulsion of accidents. When wealth and splendor, instead of fascinating the multitude, excite emotions of disgust; n, instead of drawing forth admiration, it is beheld as an insult on wretchedness; when the ostentatious appearance it makes serves call the right of it in question, the case of property becomes critical, and it is only in a system of justice that the possessor can contemplate security.

To remove the danger, it is necessary to remove the antipathies, and this can only be done by making property productive of a national bless, extending to every individual. When the riches of one man above other shall increase the national fund in the same proportion; when it shall be seen that the prosperity of that fund depends on the prosperity of individuals; when the more riches a man acquires, the better it shall for the general mass; it is then that antipathies will cease, and property be placed on the permanent basis of national interest and protection.

Revolutioner föds genom fattigdom, genom att människor behandlas som djur, menar Paine.

…Despotic government supports itself by abject civilization, in which debasement of the human mind, and wretchedness in the mass of the people, are the chief criterions. Such governments consider man merely as an animal; that the exercise of intellectual faculty is not his privilege; that he has nothing to do with the laws but to obey them; and they politically depend more upon breaking the spirit of the people by poverty, than they fear enraging it by desperation.

Intressant att en av de stora liberala tänkarna under 1700-talet funderade i dessa termer!

Arbeit macht frei?

”Men är de hungriga, varför det, de kan väl äta Semlor och bakelser”… Det berömda citatet tillskrivs drottningen Marie Antoinette under revolutionsåret 1789 i Frankrike. Det är inte undra på att jag tänker på det citatet just nu när jag ser den f.d. moderata riksdagskvinnan Helene Riviéres artikeln om barnfattigdomen på Newsmill där hon på allvar påstår att inga barn går hungriga, eller är fattiga i Sverige.

Medkänsla eller inte medkänsla, det är frågan!

Vi kan inte omskapa världen från grunden och vi kan inte undanröja orättvisor, varken faktiska eller upplevda. Människor är olika. Jag tror inte att de barn som betecknas som fattiga har drabbats av någon begränsande olycka eller otur, eller att deras föräldrar gjort det. Jag tror inte heller att de ambitiösa som det tittas snett på har fått någon skänk från ovan. De flesta jobbar och tar sig fram.

Det finns ingen annan väg till – om inte rikedom så i alla fall hyggligt välstånd och framför allt personlig frihet än att jobba och sköta sitt efter bästa förmåga.

Hmmm… Jo, du… Har man ett brinnande intresse för historia, som jag har, så har man sett det förut. Den sortens resonemang har jag sett så ofta, så ofta…

Redan Ebenezer Scrooge, i Dickens berömda julsaga, sa att är man fattig får man skylla sig själv, då har man inte jobbat tillräckligt hårt.

Men ok, Scrooge är en uppdiktad person, men det var inte de högrestånds ”pseudoliberaler” och ”konservativa” i England som sa samma sak på 1800-talet. Hade man inte jobb och svalt fick man skylla sig själv. Och var man utan jobb och fattig fick man tvångsjobb, slavarbete, för nästan ingen lön. (FAS-3 uppfanns inte av Fredrik Reinfelt om ni tror det!)

Jag kikade nyss på några brev som ”hjältekungen” Karl XII skrev från krigets Polen där folk svalt för att han lät bränna byarna. ”Hå lappri! (Strunt betyder det…) Folk får skylla sig själva om de svälter, de skulle inte fötts här”, var andemeningen. För övrigt var de lata… Jag såg samma sak då jag kikade i några fattigvårdsprotokoll i Lunds domkapitel nyligen från 1680-talet. ”Jaha, deras gård brann ner då svenska soldater brände byn, sen dess har de varit fattiga, nej, inte kan vi hjälpa dem, de får skylla sig själva…

Och vad hette han den konservativa svenska politiken på 1840-talet, som numera är mest känd för att han sagt att järnvägar och ångbåtar var en styggelse… Rääf någonting. Jag läste vad han ansåg om de fattigvårdslagar som liberalen Erik Gustaf Geijer ville genomföra. Andemeningen i Rääfs kritik var ”folk är fattiga för att de är lata och har jobbat för lite… För övrigt gör det inget om de dör, då slipper vi latmaskarna…”

Vad är det Riviére egentligen säger. Jo, att de fattiga barnen får skylls sig själva som fått ”lata” föräldrar. Synd om dem liksom, det är inget att göra åt.

Jag sätter upp Helene Riviére på listan över gamla stofiler och stenålderspolitiker. Där kan hon, Marie Antoinette och Rääf stå i all sin bedrövlighet.

Vi andra som vet att det finns fattiga barn, och bryr oss om dem och deras familjer, försöker hitta lösningar. Liberaldemokraterna förordar barnkonton. Läs mer om dem hos Jan Rejdnell!

—————————————————-

Jag är en av grundarna till Liberaldemokraterna.

Men åsikterna på bloggen är mina egna…

Vad är Liberaldemokraterna?

Liberaldemokraternas Facebookgrupp —– Twitter: http://www.twitter.com/Lib_dem

Vår hemsida, som är under byggnad, finns på:

www.liberaldemokraterna.com

***

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

—————————————————-

Nytt. Sosse, Alliansfritt Sverige, Vi slåss för utblottades upprättelse, Martin Moberg, Björn Andersson, Leijonroos, Ett hjärta rött, PåF, Staxäng, Gullbergiana, Dagen, Centern

Läs även andra bloggares åsikter om moderaterna, barnfattigdom, barnkonto, liberaldemokraterna

Hur Kungen och ”KGB” stoppade Dennispaketet

Nu när det pratas om att bebygga Stockholm, och att bygga på höjden, kan det vara på sin plats att vi påminner oss vad som skedde förra gången stora infrastrukturprojekt och bostadsprojekt för Stockholm diskuterades då Kungen och det Kungliga hovet, ingrep politiskt och stoppade byggprojekten.

Runt 1990 började politikerna planera det som senare blev det s.k. Dennispaketet. Det fanns planer på att bygga ringleder runt Stockholm och bostäder, bland annat på Norra Djurgården, vid gasklockorna. Detta stoppades genom att man skapade Nationalstadsparken i Stockholm, och den som drev på detta var Kungen. Fast kungen höll sig i bakgrunden och lät HOVET sköta det politiska arbetet.

Den officiella boken om Nationalstadsparkens bildande heter Ekoparken, och har skrivits av Henrik Ekman och Gunnar Brusewitz, skriver öppet att initiativet kom från Kungliga slottet. Detta är vad som skedde:

1989 la ornitologen Henrik Waldenström, enligt boken, fram ett förslag till Kungliga Djurgårdsförvaltningen att man skulle stoppa bebyggelsen av Norra Djurgården genom att skapa en nationalstadspark. Vid ett möte på Kungliga Slottet i oktober 1990 mellan Christer Lignell på Kungliga Djurgårdsförvaltningen, Kungliga Ståthållaren Harald Smith och Jens Wahlström från Världsnaturfonden (som kungen var ordförande i) bestämde sig Kungliga Ståthållarämbetet att betala Waldenström för att utreda det som de på mötet kallade KGB, det ”Kungliga Gröna Bältet”.  Samtidigt bestämde man sig för att bilda en lobbygrupp för att skapa en ”ekopark”

I januari 1991 la Waldenström fram sin och hovets rapport, ”Ekoparken”, och förslaget anammades helt okritiskt av bland annat Miljöpartiet som ett motförslag mot Dennispaketets uppgörelse om ringleder och bostäder, som just då träffats mellan Socialdemokrater och Borgerliga. Sen var det politiska spelet i full gång.

I ALLA protestaktiviteter mot Dennispaketet kunde man se som ledande aktör nåt som kallades ”Förbundet för Ekoparken”, det var den lobbygrupp för Nationalsstadsparken som sskapades som en direkt följd av det mötet på slottet den där oktoberdagen 1990. Som aktiv förening såg den dagens ljus som en förening i 1992, då hovet och några ”gräsrotsaktivister” från Djurgårdens vänner samt några miljöaktivister bildade den.

Till slut vann kungen och hovet, Dennispaketet stoppades, och i 1995 invigde Karl XVI Gustaf Nationalstadsparken.

Låt oss se vad en annan författare skrivit om detta:

Waldenström söker kontakt på olika håll för sina idéer. Han skriver den 22 mars 1990 brev till Christer Lignell vid de Kungliga Hovstaterna (närmare bestämtStåthållarämbetet, Kungliga Djurgårdens Förvaltning). Kungliga Djurgården och Haga-Ulriksdalsområdena disponeras enligt Riksdagens beslut av HM Konungen men förvaltas av Ståthållarämbetet. Brevet rör bland annat skyddet för Djurgården.

Waldenström tar under samma vår även upp sin idé kring det ”Kungliga Gröna Bältet” med Lignell. Kontakten med Lignell ska, som vi ska se i nästa kapitel, ha stor betydelse för bildandet Stockholms nationalstadspark.

Waldenström talar dessutom den 18 maj 1990 med Jens Wahlstedt, Världsnaturfonden (svenska avdelningen av World Wide Fund for Nature, WWF, en internationell naturvårdsorganisation), och beskriver sin tankegång att de kungliga grönområdena hör ihop och om kartläggningen av fågellivet…

Förhistorian till försöken att få riksdagsmän att skriva motioner är följande.Waldenström mobiliserar Stockholms Ornitologiska förenings medlemmar föratt inventera fågellivet på Norra och Södra Djurgården. Detta för att skaffa ett faktaunderlag som kan ge ammunition i form av argument mot exploatering, särskilt vid Bergiusvägen, jfr avhandlingens kap. 8.

Där framgår även att Waldenström lanserar idén om ett sammanhängande grönt bälte. Idén har vuxit fram hos honom under inventeringsarbetet. Han söker med det syftet upp Christer Lignell, Kungliga Djurgårdsförvaltningen, men även Jens Wahlstedt,Världsnaturfonden. Waldenström lyckas via Lignell få till stånd ett möte (18oktober 1990) med Harald Smith, Ståthållaren – Kungliga Hovstaterna. Där deltar även Lignell och Wahlstedt. Waldenström berättar om sitt uppslag om det Kungliga Gröna Bältet (KGB). Smith beslutar att han ska få utreda saken som konsult. Uppdraget är att studera möjligheten att skapa ett naturreservat på Ståthållarämbetets marker på Kungliga Djurgården, Haga och Ulriksdal.

Planerna konvergerar delvis med Stockholms kommuns förslag om att skapa ett naturreservat på Kungliga Djurgården. Kommunen framför dessa planer i en rapport (Översiktsplan 90). Ståthållarämbetet stödjer kommunens idéer i ett remissvar.  (Källa Michael Glemdal, Gubben på Kullen)

Alltså bör vi noga hålla koll på vad som händer från hovets sida. En av punkterna på Kungens och hovets dagordning 1990 var att förhindra att man bygger på höjden i Stockholm. Detta för att bevara Stockholms ”unika skyline” och förhindra att man ser skyskrapor från Kungliga Djurgården. Det är alltså fullt möjligt att kungen/hovet återigen väljer att ingripa politiskt.

Jag har egentligen personligen inget emot Nationalstadsparken, men ogillade väldigt mycket hur Kungen och hovet ingrep politiskt. Det absurda var att ingen reagerade mot detta konstitutionella övertramp! Kungens ingripande och Nationalstadsparksdebatten förhindrade dessutom en massa nödvändiga projekt som bara skrotades utan att något alternativ lades fram.

Konsekvenserna av att Dennispaketets projekt stoppades ser vi idag då det saknas 73000 bostäder i Stockholm och infrastrukturen är i kaos. Tacka Hans Majestät Konungen och hans anhang för det! Så urbota korkat var det, att stoppa nödvändiga projekt utan att ge ett alternativ för hur man skulle lösa problemen!

/T

Fast som jag skriver på ett annat ställe: som läget är nu vore det smartaste att expandera Stockholms stadskärna och bygga stort och högt i förorterna, eller strax utanför tullarna! Då bevarar vi Nationalstadsparkens grönområden och den förbaskade skylinen och kan bygga högt ändå!

—————————————————-

Jag är en av grundarna till Liberaldemokraterna.

Men åsikterna på bloggen är mina egna…

Vad är Liberaldemokraterna?

Liberaldemokraternas Facebookgrupp —– Twitter: http://www.twitter.com/Lib_dem

Vår hemsida, som är under byggnad, finns på:

www.liberaldemokraterna.com

***

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

—————————————————-

Läs även andra bloggares åsikter om Nationalstadsparken, kungen, bostäder, liberaldemokraterna +Yimby

Lös bostadsbristen i Stockholm!

Stockholm saknar 73000 bostäder. Vi har kort och gott en skriande bostadsbrist. De enda bostäder på rimligt avstånd till Stockholm som bjuds ut är dyra ettor och tvåor för fantasipriser. Så kan det inte vara. Som Scaber Nestor skriver: regeringen driver en arbetslinje för att få folk att flytta dit jobben finns, men utan att se till att det finns bostäder dit de vill att folk ska flytta.

Vad gör vi?

Vi behöver bygga högt i Stockholm. Det behövs skyskrapor och höghus.  Men framför allt måste vi befria oss från den låsta politiska debatt vi har idag. Det verkar som om de enda alternativ som finns är att antingen vara mot alla former av skyskrapor och högus för att man vill bevara Stockholms ”skyline”, och rädda ”nationalstadsparken”, eller att man vill smälla upp ett par skyskrapor i Klarakvarteren, typ, och bygga på Djurgården.

Det är inte speciell kreativt med varken den ena eller andra lösningen. Därför undrar jag om inte den smartaste lösningen vore att börja bygga stort och högt strax utanför Stockholms tullar.

Det finns en diskussion om att bebygga Liljeholmsområdet mellan Liljeholmen och Gröndal. Det är bra!

Det hade varit jättebra att helt enkelt bygga ett stadsområde där med en serie höga hus. Inte bara de 20-25 våningars lyxhus med vattenutsikt som planeras utan även andra. Om vi struntar i att bygga skyskrapor i centrala Stockholm så slipper vi förstöra Stockholms profil och slipper den heta potät som detta innebär, och vi kan börja bygga HÖGT. Om vi bebygger närområdet så expanderar vi innerstaden och skapar en stad som blir mer kontinental och slipper förortseländet.

Jag efterlyser en plan för att expandera innerstaden.

Det finns det några logiska ställen. Liljeholmen, en övertäckning av nynäsvägen kombinerat med en bebyggelse av slakthusområdet, samt en vidare expansion av Hammarbysjöstad mot Sickla och Nacka. Då fortsätter vi med den stadsplan som Carl Lindhagen drog upp riktlinjerna till. idén med Gamla Enskede var att det skulle bli en fortsättning av innerstaden men med max fyravånings hus. Om man kikar i Alvik, Liljeholmen och Enskede så ser man att det finns embryon till ”innerstadsbebyggelse”. Inget förortselände där inte.

Om vi bygger en serie höga hus, 20-30 våningar plus ett eller två riktigt höga skyskrapor på dessa tre områden borde bostadsbristen kunna lösas ganska snabbt. Speciellt om man också satsar på att husen ska byggas så att lägenheterna blir så billiga som möjligt. Inte några ettor för 6000-8000 i månaden. Det är lyxlägenheter!

Låt oss göra två flugor på smällen! Bygga högt och stort och samtidigt rädda Stockholms skyline och nationalstadsparken!

För övrigt rekommenderas YIMBY: http://www.yimby.se/

DN, DN, DN, tidning, FP-eslöv, AFS, Bo Widergren, Gunnar Hökmark, Lena Ek, Marknadsliberalen.

—————————————————-

Jag är en av grundarna till Liberaldemokraterna.

Men åsikterna på bloggen är mina egna…

Vad är Liberaldemokraterna?

Liberaldemokraternas Facebookgrupp —– Twitter: http://www.twitter.com/Lib_dem

Vår hemsida, som är under byggnad, kommer att finnas på:

www.liberaldemokraterna.com

***

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

—————————————————-

Läs även andra bloggares åsikter om bostadsbrist, skyskrapor, bostäder, liberaldemokraterna

Liberaldemokraterna på SVD och Newsmill

Två debattinlägg av Liberaldemokraterna har publicerats idag som jag rekommenderar. Det ena, på Svenska Dagbladets debattsida handlar om sexköpslagen. Det andra på Newsmill har jag varit med och skrivit och det handlar om plattskatt och medborgarlön och vad det kan göra för de hemlösa:

SVD-debatt: EU säger nej till svensk morallag

och Newsmill: Medborgarlön och plattskatt är lösningen!

——————————-

Jag är en av grundarna till Liberaldemokraterna.

Men åsikterna på bloggen är mina egna…

Vad är Liberaldemokraterna?

Liberaldemokraternas Facebookgrupp —– Twitter: http://www.twitter.com/Lib_dem

Vår hemsida finns här:

www.liberaldemokraterna.com

***

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

—————————————————-

Nytt: SVD, Per Pettersson, Calle Rehbinder

Läs även andra bloggares åsikter om sexköp, Liberaldemokraterna, medborgarlön

Gå i strejk!

Landets alla läkare borde gå i strejk, eller protestera mot hur de behandlas av försäkringskassan, som rutinmässigt bedömer att deras intyg i samband med sjukförsäkring är felaktiga, skriver Michael Gajditza i denna brinnande artikel om en av vår tids stora galenskaper.

Svensk Myndighetskontroll: Det känns som jag skrivit något viktigt.

Försäkringskassans sjukförsäkringsexperter

Vägra att skriva intyg som ändå bara underkänns av nån cykelreparartör på FK som aldrig ser nån patient. Se hur avslagen ser ut. FK:s läkare tar fram nån tabell och i denna hittar han vad socialstyrelsen har fastlagt är normal tid för att återhämta sig och så kör han på det. Att patienter är olika och att man kan ha individuella skillnader är inget det tas någon som helst hänsyn till.

Vem f-n skulle acceptera att få sin professionella bedömning avfärdad på det sättet gång på gång? Det måste vara personligt kränkande att få sin bedömning avfärdad gång på gång på gång men så här långt har jag inte sett någon reaktion från t.ex läkarförbundet.

Själv ska jag nu för min klients räkning söka prövningstillstånd i Kammarrätten och beviljas inte det så överklagar jag till regeringsrätten och blir det nej även där så är det Europadomstolen nästa. Med tillräckligt många i rättsprocesser mot staten så kommer det för övrigt att visa sig att nån besparing blev det ändå inte. Det blev bara ett långt, utdraget och onödigt lidande för många människor som inte alls skulle ha behövt utsättas för detta.

Sättet att ta hand om fattiga och sjuka talar om för oss om det samhälle vi lever i är ett bra eller ett dåligt sådant. Vårt samhälle har, med det som utgångspunkt, försämrats radikalt de senaste åren.

—————————————————-

Jag är en av grundarna till Liberaldemokraterna.

Men åsikterna på bloggen är mina egna…

Vad är Liberaldemokraterna?

Liberaldemokraternas Facebookgrupp —– Twitter: http://www.twitter.com/Lib_dem

Vår hemsida, som är under byggnad, kommer att finnas på:

www.liberaldemokraterna.com

***

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

—————————————————-

Läs mer i ämnet här: AB, AB, AB, AB, Röda Malmö, Annarkia, Högbergs,

Läs även andra bloggares åsikter om Liberaldemokraterna, försäkringskassan

Liberaldemokraterna: en ny politik för småföretagare!

Tre liberaldemokrater, Alexander Bard, Jan Rejdnell och Torbjörn Jerlerup har en artikel i Newsmill idag om en ny småföretagarvänlig näringspolitik för Sverige: Varför är det svårare för privatpersoner att satsa pengar i småföretag än att köpa en aktie? Statistik från SCB visar att 60 000 företagare kommer att gå i pension de närmaste fem åren, vilket motsvarar var åttonde aktiv företagare. Vi måste alltså akut besvara den fråga som Alliansen låtsas inte finns: Hur ska vi få nya företagare i Sverige?

Alexander Bard Liberaldemokraterna

http://www.newsmill.se/artikel/2010/11/17/maud-olofsson-och-alliansen-struntar-i-sm-f-retagen

Orden och beskrivningarna var stora om hur småföretagen skulle få det bättre under regeringen Reinfeldt med näringsminister Maud Olofsson 2006.Istället började man med att höja snarare än sänka arbetsgivaravgifterna. Faktumet är att satsningarna på småföretag mer än halverades under den senaste mandatperioden. I en tid då ekonomin bygger mer och mer på kunskapsföretag och nätverksföretagande bygger näringspolitiken istället uteslutande på stöd till traditionella storföretag.

Staten satsar årligen 29 miljarder kronor i företagsstödjande åtgärder. Mycket av detta försvinner till administration och statliga myndigheter som ALMI. Resten går till storföretagen. Endast 41 miljoner når småföretagen, d v s en enda futtig krona per 700 kronor som satsas på företagande i Sverige går till småföretagen!

Den politiska apparaten hänger inte med. Exempelvis betraktas varannat café eller restaurang inte som kreditvärdigt och får därmed inga krediter. Fortfarande behandlas småföretagare som potentiella skattesmitare, och lagen om kassaregister är enbart anpassad för skattemyndighetens kontroller och inte för småföretagens vardag. Bankerna och ALMI är inte intresserade av att låna ut pengar till annat än säkra verksamheter. Mindre onoterade bolag framförallt inom tjänstesektorn som kan och vill växa hänvisas enbart till de få privatpersoner som kan och vågar satsa sina skattade pengar i dessa framtidens bolag.

Idag går pensionssystemets och småspararnas kapital ensidigt till börsnoterade bolag som redan har lätt att attrahera kapital. Att däremot satsa pengar i små onoterade bolag är en större risk som måste premieras. Istället för statligt stöd vill vi i Liberaldemokraterna införa avdragsmöjligheter för privatpersoner som satsar kapital i mindre onoterade bolag.

Vi tar bort statens roll som finansiär genom lån till företagen, och underlättar istället för privatpersoner att satsa eget kapital i företagandet. Ett riskkapitalavdrag måste införas omgående. Men Alliansen genomför inga nya reformer utan är förblindad av att krampaktigt hålla kvar vid makten. Liberaldemokraternas krav på införande av platt skatt skulle däremot revolutionera tillgången på riskkapital.

Ett riskkapitalavdrag kan utformas så att man även kan satsa i företag via mindre riskkapitalfonder som satsar på mindre företag och i tidiga skeden, likt det system man redan har i Storbritannien. Där finns ett stort antal lånemöjligheter som stöds av staten. Det innebär inte att det är myndigheter som typ ALMI eller Industrifonden som är långivare, utan att privata aktörer lånar ut egna pengar i kombination med statliga pengar. Dessutom har britterna ett system med Enterprise Investment System (EIS) som ger skattelättnader för privatpersoner som investerar i onoterade bolag.

Samma modell har den svenska utredningen om ”skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar” föreslagit, vilket skulle innebära avdragsmöjligheter på 20 procent i deklarationen påföljande år vid nyinvestering. Om man behåller investeringen i tre år skulle man dessutom inte betala reavinstskatt. Med dessa åtgärder belastas inte bolagets likviditet och lönsamhet i början av dess verksamhet då bolaget är som mest sårbart.

Vi skulle utan svårigheter kunna tillföra betydande investeringar i onoterade bolag från privatpersoner i Sverige, om bara den politiska viljan fanns. Det gick att införa såväl avdragsrätt för hushållsnära tjänster som ROT-avdrag så varför inte avdragsrätt för investeringar i småföretag? Vi tror viljan att investera i svenska onoterade bolag är stor hos gemene man.

Men om man inte lägger om industripolitiken till att bli en småföretagarpolitik har vi snart tiotusentals färre fungerande bolag kvar på marknaden. Detta trots att alla vet att det är småföretagen som ska skapa de nya jobben och stärka välfärden. Maud Olofsson och Alliansen har vänt småföretagarna ryggen. Därför behövs det nya partiet Liberaldemokraterna (L) som småföretagarnas vänner.

/Alexander Bard, Jan Rejdnell och Torbjörn Jerlerup

—————————————————-

Jag är en av grundarna till Liberaldemokraterna.

Men åsikterna på bloggen är mina egna…

Vad är Liberaldemokraterna?

Liberaldemokraternas Facebookgrupp —– Twitter: http://www.twitter.com/Lib_dem

Vår hemsida, som är under byggnad, kommer att finnas på:

www.liberaldemokraterna.com

***

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

—————————————————-

Nytt: Sds, svd, Blt, DN, Svd, Skånskan, DN, Rolf Eriksson, HD, SVD, SVD

Läs även andra bloggares åsikter om företagande, Centerpartiet, Maud Olofsson, Liberaldemokraterna, småföretagare,

Medborgarlön för hemlösa!

En ny kall vinter närmar sig. Socialstyrelsen räknar med att det finns ca 20.000 hemlösa i Sverige. Dvs sist de räknade antalet hemlösa var 17 800 personer utan hem. 5 procent av dem levde då utomhus eller i trappuppgångar, de flesta även på vintern. För att vara rakt på sak, de politiska partierna i riksdagen skiter i de hemlösa! Vad kan liberaler med hjärta och hjärna göra för att hjälpa dem?

Hemlösheten är något som är ovärdigt 2000-talet!

Reglerna är för övrigt snåriga. Stadsmissionen får inte ens ta emot all hjälp som de hade kunnat få. Snåriga livsmedelsregler gör att företag som vill skänka överbliven mat efter stora fester inte tillåts göra det.

Och antalet hemlösa ökar. Antalet bostadslösa familjer ökar. örra året bodde 196 familjer med 498 barn inom Hotellhem för familjer i Stockholm. Men behovet var större än så – och det har ökat. Narkotikamissbrukare tvingas ut på gatan eftersom de inte har nån inkomst och inte får nåt hem.

Liberaldemokraterna vägrar att kasta folk på soptippen! Det kan sossar och konservativa partier som Folkpartiet, ha på sitt program. Det är inte vår politik. Vi behöver ett BÄTTRE, inte sämre, socialt skyddsnät än idag.

Medborgarlön!

Liberaldemokraternas förslag kommer att vara att införa en kombination av medborgarlön och plattskatt. Om detta finns mycket att säga men grundtanken är att bli av med förmynderi, avdrag och elände och samtidigt skapa ett BÄTTRE system än idag för socialt skyddsnät.

Tanken är att alla Svenskar, barn och vuxna, ska få en lagstadgad grundinkomst.

Poängen är att man ersätter en massa bidrag och avdrag med en grundinkomst. Då kommer INGEN att falla mellan stolarna, ALLA kommer att ha en inkomst garanterad. Det gör det t.ex. lättare att skaffa fram bostäder till hemlösa och missbrukare.

Medborgarlönen bör vara lite högre än existensminimum så man kan garantera sjukvård och hälsovård till alla.

Nya idéer behövs för att lösa problemen i Sverige. Ett är säkert, stat och myndigheter ska inte kasta folk på soptippen, som det sker nu!

—————————————————-

Jag är en av grundarna till Liberaldemokraterna, ett parti som håller på att byggas upp.

Men åsikterna på bloggen är mina egna…

Vad är Liberaldemokraterna?

Liberaldemokraternas Facebookgrupp

Twitter: http://www.twitter.com/Lib_dem

Vår hemsida, som är under byggnad, kommer att finnas på:

www.liberaldemokraterna.com

***

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

—————————————————-

Läs även andra bloggares åsikter om Liberaldemokraterna, liberalism, plattskatt, medborgarlön, hemlöshet

Proposition 19, ska Kalifornien legalisera marijuana?

 

Kommer Kalifornien att säga ja till marijuana?

 

På tisdag nästa vecka, den andre november, går Kalifornien till folkomröstning för att rösta ja eller nej till Proposition 19, ett förslag att legalisera marijuana. Eftersom svensk media inte lär vara objektiva i denna debatten vill jag ge några länkar för den som vill studera ja-sidans argument.

Proposition 19

Själva den föreslagna lagtexten kan ni studera här!

Och här är YESON19, dvs kampanjsidan FÖR legaliseringen.

Och nejsidans kampanjsida finns här.

Idén som jasidan har är att man vill att licensierade företag ska kunna odla och sälja drogen lagligt, och delstaten få skatteintäkter från verksamheten. Här följer några utvalda stycken ur propositionens inledning.

1. California’s laws criminalizing cannabis (marijuana) have failed and need to be reformed. Despite spending decades arresting millions of nonviolent cannabis consumers, we have failed to control cannabis or reduce its availability.

3. Despite having some of the strictest cannabis laws in the world, the United States has the largest number of cannabis consumers. The percentage of our citizens who consume cannabis is double that of the percentage of people who consume cannabis in the Netherlands, a country where the selling and adult possession of cannabis is allowed.’

4. According to The National Research Council’s recent study of the 11 U.S. states where cannabis is currently decriminalized, there is little apparent relationship between severity of sanctions and the rate of consumption.

5. Cannabis has fewer harmful effects than either alcohol or cigarettes, which are both legal for adult consumption. Cannabis is not physically addictive, does not have long-term toxic effects on the body, and does not cause its consumers to become violent.

6. There is an estimated $15 billion in illegal cannabis transactions in California each year. Taxing and regulating cannabis, like we do with alcohol and cigarettes, will generate billions of dollars in annual revenues for California to fund what matters most to Californians: jobs, health care, schools, libraries, roads, and more.

7. California wastes millions of dollars a year targeting, arresting, trying, convicting, and imprisoning nonviolent citizens for cannabis-related offenses. This money would be better used to combat violent crimes and gangs.

8. The illegality of cannabis enables the continuation of an out-of-control criminal market, which in turn spawns other illegal and often violent activities. Establishing legal, regulated sales outlets would put dangerous street dealers out of business.

B. Purposes

1. Reform California’s cannabis laws in a way that will benefit our state.

2. Regulate cannabis like we do alcohol: Allow adults to possess and consume small amounts of cannabis.

3. Implement a legal regulatory framework to give California more control over the cultivation, processing, transportation, distribution, and sales of cannabis.

4. Implement a legal regulatory framework to better police and prevent access to and consumption of cannabis by minors in California.

5. Put dangerous underground street dealers out of business, so their influence in our communities will fade.

6. Provide easier, safer access for patients who need cannabis for medical purposes.

(…)

Argumenten för ett ja

Ja-sägarnas argument kan studeras på NORML. Här följer några Tv-klipp som kan vara av intresse.

Läs dessutom svensk myndighetskontroll här:

I Californien som på många sätt kanske är USA:s liberalaste stat, åtminstone i vissa avseenden, är opinionen inför valet mycket jämnt fördelad mellan ja och nej där ja sidan har 46,5% mot nej sidans 45,3%. Ett intressant särdrag i opinionen är att så många juridikprofessorer över hela USA stöder förslaget. Professorer vid universtitet som Harvard, Yale, Georgetown och NYU menar att förbudet är både verkningslöst och kontraproduktivt.

 

—————————————————-

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

Lägg till Liberaldemokraterna på twitter genom att klicka här!

Gå med i Liberaldemokraternas grupp på Facebook här!

—————————————————-

Nytt: Sds, GP, Dagen, Johanna Sjödin, Fp, Moberg, Det progressiva USA, Dr Spinn, Pp, Fajaf, M, V

Läs även andra bloggares åsikter om Liberaldemokraterna, Cannabis, Liberalism, legalisering,knark, ekonomi, narkotika, proposition 19, marijuana, hasch,

En storregion Stockholm – Helsingfors – Tallinn – St Petersburg?

Finska ingenjörer är intressanta. Deras visioner är väldigt storslagna men alltid väldigt pragmatiska. Finska ingenjörer vill få saker gjorda, de vill inte bara babbla i all oändlighet. Jag har under åren följt en del finska ingenjörers visioner. De mest intressanta går ut på att skapa en storregion av området Stockholm – Helsingfors – Tallinn – St Petersburg.

Idén är inte ny, den föddes när muren föll och syftet var att skapa en bra säkerhetsmiljö för Finland genom ekonomiskt samarbete Helsingfors – Tallinn – St Petersburg.

Nyligen hölls en pristävling om Finland 2050 som är intressant. (Se dess hemsida här!). Ett av de vinnande bidragen, Emerald Boards, beskrev sin vision så här:

Här kan ni se tänkandet. Idén är att förbinda Stockholm och Estland med Finland via tunnlar. Dessutom vill man bygga en ringled runt Finska Viken och förbindelser mellan St Petersburg och Stockholm genom Finlands inland och snabbtågsförbindelser från Helsingfors till Tallinn och genom Baltikum till kontinenten.

En tunnel mellan Stockholm, Åland och Åbo, kan låta som en vild vision men då ska man veta att Finska ingenjörer redan idag studerar flera olika projekt.

Via Baltika, E67:

Idén om en järnvägs (för höghastighetståg) och vägförbindelse över Baltikum, VIA BALTIKA, har diskuterats sen 1990. Men EU får aldrig tummarna loss. Den idén brukar kombineras med idén om en tunnel mellan Tallinn och Helsingfors (se tex här!).

Tunnel mellan Tallin och Helsingfors:

Idén är att bygga en fem mil lång tunnel mellan Helsingfors och Tallinn. Projektet har diskuterats flera år och det finns officiella studier från Helsingfors stad om tunneln. 2011 hålls en stor internationell tunnelkongress i Finland och aktörerna hoppas att ett beslut om tunneln ska kunna tas samma år.

Tunnel eller bro Umeå – Vasa:

Kvarkenrådet och flera ingenjörer studerar redan idag olika idéer om att bygga en förbindelse över Kvarken. Det finns till och med en Facebookgrupp för detta ändamål.

En av de centrala finska ingenjörerna bakom dessa visioner är Usko Anttikoski. Om man pratar med honom eller andra av de stora visionärerna hänvisar de till Danmark som förebilden och vill göra samma sak för Finland som Danmark gör för sitt land idag.

Och tunneln över Åland. Ja, du. Det är som han sa till mig för tio år sen när jag pratade med honom sist om det. ”Men det är ju självklart att vi måste bygga en förbindelse över Ålands hav så snabbtågen kan gå från Tyskland över Danmark och Sverige och Finland direkt till Ryssland i framtiden, utan färjor och annat trams.”

—————————————————-

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

Lägg till Liberaldemokraterna på twitter genom att klicka här!

—————————————————-

Läs även andra bloggares åsikter om Liberaldemokraterna, infrastruktur, Liberalism, Torbjörn Jerlerup,Alexander Bard, ekonomi, rasism, antirasism, tunnel, bro,

 

Bygg ihop Tyskland, Sverige och Danmark

 

Broalternativet...

 

2012 ska danskarna påbörja arbetet med förbindelsen över Femern Bält. Tanken är att förbindelsen ska vara klar 2018. Beslutet är redan taget mellan de två länderna, det enda som inte är klart ännu är exakt hur det ska se ut. Man bollar mellan två alternativ, dels en bro och dels en sänktunnel. Blir det en bro blir det en 19 km lång bro som bärs upp av pyloner som är 281 meter höga.

http://www.femern.dk/

http://www.femern.info/

http://da.wikipedia.org/wiki/Femern_B%C3%A6lt-forbindelsen

Men om projektet ska bli så effektivt som teknikerna tänkt sig måste vi bygga en tunnel eller bro mellan Helsingör og Helsingborg. Fördelen med detta är att kunna köra godståg direkt mellan Sverige och kontinenten och att kunna köra snabbtåg under bron.Öresundsbron och Stora Bältsbron visar att det lönar sig. Med avgifter kommer bron eller tunneln mellan Helsingborg och Helsingör att ara betald på 20-30 år.

Kattegattsbro nästa?

Redan nu sitter ingenjörer och funderar på nästa steg efter förbindelsen över Femern Bält och den mellan Helsingör och Helsingborg och det de vill bygga då är bron över Kattegatt och länka ihop Själland direkt med Jylland

http://kattegatbro.dk/

http://da.wikipedia.org/wiki/Kattegat-forbindelsen

Tanken är att dra en hel del av transporterna och trafiken från motorvägarna över Fyn med Kattegattsförbindelsen.

Funderingar finns dessutom på en ny bro över Lilla Bält.

Liten och stor region

Tanken är att skapa en storregion som omfattar Norra Tyskland, Danmark och Södra Sverige.

Med nya snabbtågsförbindelser över den s.k. Europakorridoren kan vi knyta Stockholm till denna framtida dynamiska region.

http://www.europakorridoren.se

—————————————————-

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

Lägg till Liberaldemokraterna på twitter genom att klicka här!

—————————————————-

Läs även andra bloggares åsikter om Liberaldemokraterna, Sverigedemokraterna, Liberalism, Torbjörn Jerlerup,Alexander Bard, ekonomi, rasism, antirasism, Europakorridoren, Femern,

 

Sverigedemokraternas idé om företagande

Jag har läst lite i riksdagens snabbprotokoll för budgetdebatten förra veckan och såg att Sverigdemokraternas ekonomiska talesman, Johnny Skalin, jämfört Sverige med ett medelstort företag som tar in 100 nya anställda utan att ha täckning för det. Jo, jo, det blir alltid snurrigt när Sd ska prata ekonomi.

Så här sa Johnny:

Anf. 50 JOHNNY SKALIN (SD) replik:

Fru talman! Vi ser också människor som en tillgång. Men vi inser dessutom att landet fungerar ungefär som ett företag. Om ett medelstort företag skulle börja anställa 100 personer extra utan att ha behov av dem, skulle vi då kunna kalla dem för en tillgång rent generellt? Det kan vi naturligtvis inte göra. Vi måste i stället anpassa landet, ungefär som ett företag anpassar sin verksamhet efter de förhållanden som faktiskt råder.

Sedan innebär det inte att invandrare som individer på något sätt är dåliga, utan det handlar bara om att anpassa den politik man bedriver efter den verklighet som faktiskt råder.

Det får stå för Thomas Östros att en politik som anpassats efter den verklighet som råder är en fientlig politik. För mig är det precis tvärtom. Anpassar man inte politiken efter verkligheten skapar man utanförskap. Man skapar främlingsfientlighet.

Jag, Alexander Bard, Jan Rejdnell och Michael Gajditza skrev också om företagande när vi skrev om Liberaldemokraternas syn på intergration för en och en halv vecka sen. Vi skrev:

Vill vi göra upp med idén att integration, och ekonomi, är ett nollsummespel. Istället för att debattera hur resurser ska fördelas, vill vi skapa nya resurser! (…)

Alltför ofta beskrivs politik som fördelning, som en kamp ”vi mot dom”. Det hävdas att vi har begränsade resurser som måste fördelas, och har man inte pengar nog så tar man det från en grupp och ger till en annan…

Vi vill vända debatten upp och ned och sätta den fråga först, som ofta behandlas sist i debatten: Hur man skapar nya resurser? Och här kommer invandringen in. För om man bara fördelar resurser blir invandringen ett hot, då får måste man ta resurserna av någon annan. Men om man har fokus på att skapa resurser så börjar man märka att man behöver arbetskraft och att därför fler människor behövs, precis som på 50-talet och 60-talet.

Fördelningspolitik leder till en dragkamp mellan människor som slåss om resurserna. Man ser enbart varandra som potentiella motståndare – vi mot dom. Vid resursskapande kan folk från olika grupper samarbeta om de gemensamma målen och invandring ses som något positivt som kan tillföra MER resurser, MER arbetskraft och nya idéer till samhället.

* Vi vill sätta fokus på det som varje företagare vet. Vilket är bäst för ett företag: expansion eller stagnation? Hur skapas en expansion? Jo, genom nya idéer, ny teknik och skapandet av nya marknader. För lite större företag: forskning och utveckling. Intressant nog betyder detta också att mer folk behövs. Utan nyanställningar kan inte företaget expandera och utan de nya idéerna dör förmågan till expansion.

* Vi vill göra det som egentligen alla kommunpolitiker vet att man måste göra. I längden kan man inte fördela bort en kris i en kommun. Man måste locka till sig företag, eller få nya att startas. Man måste satsa på infrastrukturen så företagen  lockas dit. Dessutom behövs nya produktiva skattebetalare i kommunen. Varje kommun vet att nyföretagande, god infrastruktur och nya skattebetalare är A och O för att kunna utveckla en kommun.

Det är en intressant syn på företagande Johnny Skalin från Sd visar i budgetdebatten.

Skalin har rätt i att ett företag som nyanställer utan att ha ekonomi för det beter sig oansvarigt. Men LIKA oansvarigt beter sig de företag som vill införa permanenta stopp för nyanställningen.

En expansion i ett företag förutsätter oftast att man anställer fler människor också. Att expandera utan att nyanställa brukar leda till katastrof det också!

Företag behöver nyanställa om de vill expandera och företagen har resurser till det!

—————————————————-

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

—————————————————-

Nytt: HD, DN , AB, SVD, HD, Expressen, UNT , DN, PI, Kent Persson

Läs även andra bloggares åsikter om Liberaldemokraterna, Sverigedemokraterna, Liberalism, Torbjörn Jerlerup, Alexander Bard, integration, invandring, ekonomi, rasism, antirasism, liberal, IPRED, FRA, arbetslöshet, flyktingar

Bortom dogmen om de begänsade resurserna…

Sverigedemokraternas valfilm sätter fingret på en del idéer som vi måste göra upp med om vi ska bli av med främlingsfientligheten. Ni vet hur filmen är?! En pensionär kämpar om de begränsade resurserna mot burkaklädda invandrare med barnvagn. Vad är fel i den bilden? Ser ni?

Egentligen är Sverigedemokraternas valfilm en logisk konsekvens av hur politik i stor drivs i Sverige idag. Vi har begränsade resurser som måste fördelas och har man inte pengar nog så tar man det från en grupp.

Resultatet blir att grupp sätts mot grupp. Hur sa arbetare och arbetsgivare hitta det de har gemensamt om det ständigt är en kamp om skatter ska gå upp och ner, och arbetsgivaravgifter. ”Ska vi ta från arbetaren eller arbetsgivaren”, är de två politiska ”idéer” som hörs oftast i debatten.

Bedrövligast av allt är debatten på kommunal nivå. Ekonomi där handlar bara om att fördela resurser. Enda sättet att skapa nya resurser verkar vara att ”stjäla” från andra kommuner. Man kan bara expandera resurserna, antas det, genom att få folk och företag att flytta till kommunen från andra kommuner; och att man förhindrar andra kommuner att ”stjäla” de egna invånarna.

Det är delvis rätt. men man kan göra så mycket mer.

Ska vi göra upp med Sverigedemokraternas idéer måste vi överge fokuset på att fördela resurser och hitta sätten att SKAPA nya. Genom teknik och vetenskap, genom nya idéer, genom att öka och bredda skatteunderlaget.

Om man tänker så inser man att det faktiskt är ett plus att vi får invandrare hit. Inte i första hand för att vi, likt kommuner, ”stjäl” människor från andra länder utan för att de nya idéerna och nya perspektiven kommer från de som tänker annorlunda än majoriteten.

Alltså: Vi måste börja arbeta för det gemensammas bästa mellan alla i Sverige, och det görs bäst genom att vi slutar beskriva ekonomi som en kamp grupper emellan om de begränsade tillgångarna! gemensamt kan vi skapa NYA resurser!

——————————————————-

Läs även detta av Jerlerup:

**********

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

Framtidsvisioner och idéer! (En artikelsamling)

Frihet och liberalism (En artikelsamling)

J’Accuse! Artikel skriven på valdagsnatten om att politikerna svek kampen mot Sverigedemokraterna och att kampen går vidare!

————————————————————————-

Besök gärna också Svensk myndighetskontrolls hemsida

Besök gärna också Liberatis hemsida

*********

Läs även andra bloggares åsikter om Fildelning, liberalism, val2014, IPRED,Liberaldemokraterna, Liberala Nätverket, Liberati, information, Piratpartiet

I valet mellan två dåliga alternativ bör man alltid välja det tredje!

Ibland kan man lära sig saker från de mest oväntade håll och kanter. Jag lärde mig massor när jag på 90-talet studerade taxiavregleringen i Stockholm och hur den påverkade taxitrafiken i Arlanda. Det visade för mig att det finns ett alternativ mellan anarkoliberalism och Socialdemokratisk detaljreglering av ekonomin.

Nu var det några år sen jag studerade detta, så ni får ursäkta om några detaljer är fel, men så här minns jag det.

Modell ett: planekonomi

Först hade man planekonomi. Den enda aktören var i praktiken det taxibolag som senare blev taxi Stockholm. Priset för taxiresor mellan Arlanda och Stockholm var detaljreglerat. På ett sätt var det tryggt för resenären, som slapp obehagliga överraskningar i form av ockerpriser. Men på ett annat sätt var det också problematiskt. Dålig service, dålig samordning, brist på bilar ibland och överskott ibland, etc.

Den fria företagsamheten bland chaufförerna var hämmad. Enda sättet att göra något fritt var att köra svarttaxi. Det fanns en stor svart ekonomi i taxibranschen. Den var inte trygg. Chaufförer kunde mista licensen och jobbet och kunder skinnas av mindre seriösa svarta alternativ.

Modell två: anarkoliberalism

Det höll inte med planekonomi. Då släppte man allt nästan helt fritt i och med avregleringen av taxi. Mängder av små och stora aktörer började köra taxi. Nu fanns det oftast en bil att tillgå vid Arlanda och inne i stan. Marknaden styrde tillgången. Det var ju bra… Men… snart upptäckte man att det hade blivit anarki. Inga prisregleringar fanns så MÄNGDER av stackars turister blev skinnade på pengar. Det var inte ovanligt att man fick betala 2000-4000 för en taxiresa mellan t.ex. Arlanda och Stockholm.

Eftersom gamla svartchaufförer nu blivit vita blev inte tryggheten optimal heller. Antalet stölder och våldtäkter i samband med resorna Arlanda – Stockholm ökade.

Och företagsamheten gynnades inte. Egna företagare som ville vara seriösa och hålla bra standard, höll sig kort och gott från Arlanda. Vid taxifilerna i Arlanda och vid centralen i Stockholm var det anarki och de mer oseriösa snodde åt sig de bästa kunderna.

Alternativ tre: Blandekonomi av ”bästa” sossemodell.

Det här var inte hållbart så Arlanda (och Centralstationen i Stockholm) slog till bromsarna och gick från anarkoliberalism till god sosse-ekonomi.

De skapade två taxifiler. En fil för de ”seriösa” bolagen, alltså de stora aktörerna, taxi 020, taxikurir och Taxi Stockholm, och en för resten. Samtidigt skapades lagar som gjorde det svårare att ta för mycket betalt. man skulle nu noga redovisa sitt pris.

Enligt taxichaufförerna vid denna tiden (för ca 8-10 år sen) missgynnades nu seriösa chaufförer dubbelt. Dels kunde de inte stå på de mest attraktiva platserna, som de tre stora hade monopol på, och dels var det samma anarki bland de ”fria” åkarna och de andra bolagen. Djungelns lag.

Det fanns många problem med effektiviteten och servicen kvar, dessutom.

Hur det är nu vet jag inte riktigt. Kanske nån av läsarna vet?

Vad hade de kunnat göra istället?

Det sunda förnuftet säger att de hade kunnat välja en annan väg. De hade kunnat säga att alla får konkurrera på lika villkor. Så hade man kunnat skapa en större taxicentral för ALLA bilar, oavsett ägare.

Sen hade man kunnat skapa ramar för verksamheten. I detta fallet hade jag nog reglerat i avtalsform vad som är överpris, vad som krävs som minimum med service och att ID-kort måste finnas synligt, etc. Samt reglerat att man måste följa reglerna vid taxicentralerna.

Om någon hade misskött sig hade de kort och gott straffats. De hade inte tillåtits köra taxi Arlanda mer.

Dvs: Var med här och kör våra resenärer. Alla är välkomna som sköter sig. Pröva gärna egna lösningar och ge service som du tror att folk vill bli bemötta. Pröva dina vingar!

Så hade de kunnat säga!

Frihet!

En av mina läromästare är den gamle svenske liberalen och järnvägsbyggaren Claes Adelsköld som levde under andra hälften av 1800-talet.

Han var interventionist, som det kallades. Dvs man skulle ha fritt näringsliv och frihandel men staten skulle ge ramarna för ekonomin och stötta den med stora ekonomiska projekt, tex järnvägsbyggen.

Han sa ungefär så här en gång: Släpp allt så fritt som möjligt och låt människor pröva sina egna vingar. En nation ska bara ingripa om människan av någon anledning har svårt för att pröva sina egna vingar, och för att se till att alla människor KAN pröva vingarna om de vill!

Egentligen tror jag att man skulle kunna privatisera nästan allt i Sverige. Det som behövs är inte statligt ägande eller detaljstyrning utan ramar för verksamheten och regleringar (Ja, jag vet att det är ett s.k. fult ord!) som träder i kraft om det blir kris (tex om en privat skola inte sköter sig) eller som stöttar om det behövs (om en privat skola har många barn som har specialbehov t.ex).

En HELT privatiserad skola eller omsorgssektor? Visst! No problems! Bara du har fasta ramar för det så!

I valet mellan två konstiga alternativ ska man alltid välja det tredje!

——————————————————-

Läs även detta av Jerlerup:

**********

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

Framtidsvisioner och idéer! (En artikelsamling)

Frihet och liberalism (En artikelsamling)

J’Accuse! Artikel skriven på valdagsnatten om att politikerna svek kampen mot Sverigedemokraterna och att kampen går vidare!

————————————————————————-

Besök gärna också Svensk myndighetskontrolls hemsida

*********

Läs även andra bloggares åsikter om Fildelning, liberalism, val2014, IPRED,Liberaldemokraterna, Liberala Nätverket, Liberati, information, Piratpartiet

Lös integrationsproblemen – skapa ekonomiska frizoner

För att lösa integrationsproblemen måste man först inse att det finns problem. Inte alla ser det. Men det finns problem och dessa utnyttjas av främlingsfientliga krafter som Sverigedemokraterna. Har man väl insett att det finns problem behövs en debatt om lösningar där man är beredd att leta efter lösningar tvärpolitiskt, från både högern och vänstern.

I denna artikel ska vi titta närmare på ett förslag som kommer från en moderat, Johnny Munkhammar. Den lösningen innebär att man skapar ”ekonomiska frizoner” i de förorter där det finns många problem med arbetslöshet, kriminalitet och utanförskap.

Förslaget kommer från moderaten Johnny Munkhammar. Som vi ska se innehåller hans förslag idéer som en Socialdemokrat eller vänsterpartist skulle tycka är oacceptabla. Bland annat vill han avreglera arbetsmarknaden, och införa lägre ingångslöner och sånt, i dessa frizoner. Om du som läser detta är Socialdemokrat ber jag dig att inte haka upp dig på just det. Förslaget går att genomföra även UTAN en avregreing av arbetsmarknaden i frizonerna. jag återkommer till detta senare.

I Alliansens valmanifest inför valet i år förklarade de att de vill utreda hur man kan skapa sådana frizoner. Det är bra. Det ska bli intressant att se vad Alliansen gör av detta framöver.

Låt oss först se på hur Munkhammar beskriver sitt förslag rent generellt. I Svenskt Näringsliv skrev han tidigare i år att idén med speciella frizoner sprider sig över hela världen:

Idag är frizoner vanliga i reformländer med än så länge låg inkomst men hög tillväxt. I Makedonien har frizoner för teknologisk och industriell utveckling inrättats. Där råder noll procent i inkomstskatt och bolagsskatt under de första tio åren, därefter tio procent. Inga tullar existerar och goda kommunikationer finns. Syftet är att locka investeringar, företag och nya jobb. Makedonien inrättar successivt fler zoner.

I Korea finns flera ekonomiska frizoner, bland annat en inriktad på teknologi och två nutida frihamnar. Där råder lägre skatt, lägre landavgifter, större frihet på arbetsmarknaden och inga hinder för utländska investeringar i sjukhus och skolor. Det pågår en kraftfull utveckling i dessa zoner, vilket kompletteras med attraktiva boenden för de som arbetar där.

Docklands i London är ett utmärkt exempel på hur en frizon kan bli framgångsrik i ett höginkomstland. Det gamla varvsområdet i Londons hamn, en gång världens största, kunde på 1960-talet inte längre användas för de allt större nya fartygen, och 1980 var hela verksamheten nedlagd. De sociala problemen var enorma.

Men regeringen bildade London Docklands Development Corporation, som fick ansvaret för omvandlingen, och inrättade en frizon med bland annat undantag för fastighetsskatt och planeringsregler. Idag har befolkningen fördubblats och Docklands är ett stort affärscentrum med många skyskrapor, bland annat Europas högsta.

Frizoner i förorterna!

Det speciella med Munkhammars idé är att han vill att dessa frizoner införs i Sverige. Närmare bestämt i invandrarförorterna. T.ex. Rosengård, områden med stor arbetslöshet och mycket utanförskap.

I en debattartikel i Aftonbladet kopplade han frizonsidén till debatten om Rosengårds framtid, i Malmö. Frizonerna kan vara lösningen på integrationsproblemen…

Då skulle områden som Rosengård befrias från skadliga skatter och regleringar. Då vore det lättare att starta företag, billigare att anställa och lönsammare att investera där.

RUT-avdraget visar att lägre skatt på arbete leder till fler jobb. Tänk om företagare kunde anställa för halva kostnaden i Rosengård. Tänk om företagaren och medarbetaren själva bestämde villkoren för anställningen. Tänk om det vore en barnlek att etablera företag där.

Frizoner är inget nytt för Sverige. År 1771 beslutade riksdagen att Eskilstuna skulle bli fristad. Där rådde frihandel och fri företagsamhet när resten av landet fortfarande tyngdes av tullar och skråväsende. Eskilstuna blev centrum för innovationer, företagande och välstånd.

I dag är frizoner mer populära än någonsin. För 30 år sedan fanns 80 speciella ekonomiska zoner i världen. Idag finns cirka 3000 zoner i 120 länder, med en årlig export över 600 miljarder dollar och som sysselsätter 50 miljoner personer.

RUT-avdraget visar att lägre skatt på arbete leder till fler jobb. Tänk om företagare kunde anställa för halva kostnaden i Rosengård. Tänk om företagaren och medarbetaren själva bestämde villkoren för anställningen. Tänk om det vore en barnlek att etablera företag där.

Avregleringen av arbetsmarknaden

Som ni kan se vill han att företag ska kunna anställa för halva kostnaden. Idén är rätt, anser jag. men det kan diskuteras exakt hur detta ska göras.

Det lite sorgliga är att väldigt många Socialdemokrater sluta läsa ett förslag som detta när de ser att han vill avreglera arbetsmarknaden. Det är synd. Istället för att strunta i Munkhammars idé kan man ju som Socialdemokrat utveckla en Socialdemokratisk version av denna idé, utan en långtgående avreglering av arbetsmarknaden i frizonerna.

Nu åter till Munkhammars egen idé. hans grundtanke är att integrationsproblemen löses genom att man skaffar fram arbeten. ”Vägen in i samhället heter möjlighet till arbete”, som han skrev i GP, tidigare i år. Och han vill riva upp en del av de nuvarande reglerna och lagarna om anställningsvillkor och om löner.

Så här skrev han i GP.

”Forskningen blir allt tydligare med sambandet regleringar-utanförskap. Ändå är den politiska viljan runtom i Europa att avreglera arbetsmarknaden svag… För att låsa upp dödläget krävs därför en strategisk kompromiss där vi kan lösa det akuta problemet. En snabb lösning kan underlättas av att man undviker att utmana dem som tror att deras framtid sitter i gamla privilegier.

Att inrätta ekonomiska frizoner i just de stadsdelar som har störst problem innebär att man kan gå längre i avreglering än en nationell reform hade inneburit. Samtidigt fokuseras på just de områden där situationen är akut. Dessutom vilar inte de stora särintressenas makt på deras roll i Rosengård eller Bergsjön, vilket innebär att de knappast kan vara kritiska. Exakt vilka friheter som ekonomiska frizoner ska innefatta bör utredas, men de bör fokusera på ingångslöner, uppsägningsregler och skatt på arbete.

Nackdelen är naturligtvis att särregler skapar svåra gränsdragningar. Men den typen av avsteg har gjorts förut, som i fallet med hushållsnära tjänster, och fungerat väl. Här är det dessutom ett betydligt mer brännande problem som ska lösas. I bästa fall blir det så mycket lättare att anställa, så mycket lönsammare att arbeta och så mycket enklare att driva företag att utvecklingen vänds på allvar. Kanske stadsdelarna med problem blir de nya expanderande och dynamiska delarna av landet, som lockar nya investeringar och når framgång?

Visar på snabb tillväxt

I andra länder har ekonomiska frizoner prövats. Kina är naturligtvis det strålande exemplet, vars enorma tillväxt har sitt ursprung i att ett antal områden längs kusten gjordes till ekonomiska frizoner. Men även Frankrike har gjort liknande; de inrättade ekonomiska frizoner där varvsindustrin lades ned, vilket ledde till omfattande nyföretagande och snabb tillväxt på just dessa platser.

Avreglera eller ej?

Jag är personligen tveksam till tanken på att ge invandrare andra klassens jobb. Jag jobbar själv i en bransch med uppluckrade anställningsregler, jag är personlig assistent, och ser nackdelarna med liberala anställningsvillkor. Därför ogillar jag instinktivt allt som luktar uppluckring av LAS (lagen om anställningstrygghet) t.ex.

Jag ser starka skäl till varför man INTE bör avreglera arbetsmarknaden i frizonerna. Försämras arbetsförhållandena finns det en elak tendens att de sämre villkoren blir permanenta, vilket man ser om man tittar på LSS och personlig assistans, som nästan är rena rövarbranschen arbetsrrättsligt.

Om andra klassens arbeten skapas i frizonerna finns en stor risk att de skulle förbli andra klassens arbeten för gott, och skapa en andra klassens arbetsmarknad, så som skett i personlig assistans-sektorn.

Men jag inser att istället för att förkasta detta bör man försöka arbeta fram andra alternativ. Hur skulle en miljöpartist utforma en frizon? Hur skulle en Socialdemokrat göra det.

Om du är Socialdemokrat ber jag dig inte stirra dig blind på det Munkhammar har att säga om just arbetsrätten. Jag tror hans förslag fungerar även om man ger invandrare BRA anställningsvillkor.

Vad bör göras?

Vad man kan göra är att man skapar en zon, exempelvis Rosengård, med avsevärda lättnader i olika skatter och avgifter. Dessutom kan man koppla lättnaderna till ytterligare skattemässiga belöningar om företagarna återinvesterar en eventuell vinst i den egna verksamheten eller i annan verksamhet i den ekonomiska frizonen. Skattelättnader skulle även kunna införas för de som anställer folk som bor i frizonen.

Kostnaderna för att etablera verksamhet på ny mark i kommunen bör vara låga. Ta dessutom bort onödiga regleringar i frizonen. Undvik att ge stöd till företagen, det leder till onödig byråkrati, hjälp företagen genom skattelättnader istället. Som Johnny skriver: ”lägre skatt, lägre landavgifter, större frihet på arbetsmarknaden och inga hinder för utländska investeringar i sjukhus och skolor.”

Just det där sista, att locka utländskt kapital, kommer att bli viktigt. Det är nämligen här de riktigt stora vinsterna kommer att komma. Och möjligheter för lönande handel med andra länder även utanför frizonerna.

Till sist bör stadsdelen dras in i olika stora projekt för att dra igång ekonomin. Infrastruktursatsningar. Bredband, vägar, etc, etc…  Allt detta givetvis i samarbete med de lokala krafterna i frizonen.

Företagen i frizonerna måste ges en möjlighet att anställa lättare och tjäna på att anställa och expandera, men personliga anser jag att det bör göras UTAN långtgående avregleringar i arbetsmarknaden. LAS är viktigt och måste skyddas och utvecklas.

Kort sagt. Munkhammars idé är bra och innovativ. Sådana förslag finns det alldeles för få av! Idén förtjänar att debatteras  tvärpolitiskt.

Rosengård, Alby, Fittja, Norsborg, Rinkeby och liknande områden skulle bli utmärkta områden att inleda en sån här försöksverksamhet på.

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

Framtidsvisioner och idéer! (En artikelsamling under uppbyggande.)

——————————————————-

Läs även detta av Jerlerup:

J’Accuse! Artikel skriven på valdagsnatten om att politikerna svek kampen mot Sverigedemokraterna och att kampen går vidare!

Hur Socialdemokraterna och Expo svek kampen mot Sverigedemokraterna

Vad jag sa om att politiker borde tagit debatten mot Sd.

Eftervalsanalys del 3: de skulle ha mötts med argument, inte med spyor!

Eftervalsanalys del 2: bristen på framtidsvisioner

Årets första eftervalsanalys: (med valresultatet 2010).

————————————————————————-

Besök gärna också Svensk myndighetskontrolls hemsida

—————————————————–

Nytt: Ab, Expressen, DN, AB, Expressen, SDS, DN, DN, Expressen, Expressen, GP, SVD, SVD, SVD, SVD, Expressen, PP, DN, Högberg, 1460, Expressen

Läs även andra bloggares åsikter om Sverigedemokraterna, Jimmie Åkesson, Moderaterna, Alliansen, Socialdemokraterna, Johnny Munkhammar

Visioner och framtidsidéer

Här samlar jag framtidsvisioner och nya idéer. Idén jag har är att låta alla idéer få fritt spelrum här, därför kommer du att hitta vänsteridéer lika väl som högeridéer, miljöpartistiska och industri och tillväxtvänliga, Socialistiska lika väl som libertarianska. ja, inte nog med det. Ni kommer att se klassiskt ”röda” idéer behandlas ur ett liberalt perspektiv och klassiska liberala idéer ur ett socialdemokratiskt.

Ett speciellt fokus kommer att vara att ge idéer om hur man kan lösa integrationsproblemen i landet, för att göra rasismen och främlingsfientligheten omodern. Min tanke är att idélösheten är det viktigaste att komma över. Partifärg är egentligen en sekundär fråga. En röd och en blå idéspruta borde ha mer gemensamt med varandra än sina ”partikamrater”.

(Se även artikelsamlingen ”Frihet och liberalism”)

————————————————-

* Att sätta rätten till frihet och utveckling i fokus, sept 2010

I dagens visionslösa och historielösa politiska värld är det lätt att tro att vi nåt någon sorts ändhållplats för historien.  Men sett i perspektiv är vi mitt uppe i den fas i mänsklighetens historia när individen upptäcker sitt värde och frigör sig. Rätten till människors frihet, under ansvar, är en ny idé i mänsklighetens historia. En idé som är sårbar eftersom den är ung och ny och måste vårdas ömt.

* Visioner av ett framtida samhälle, 24/9-2010:

Socialdemokraternas bristande framtidsdebatt är lätt att upptäcka. Det är bara att jämföra sökningar på framtidsvisioner + Socialdemokraterna med framtidsvisioner + Moderaterna eller Folkpartiet så ser man direkt hur det står till. Och om man hittar någon vision alls bland Socialdemokraterna är det kommunala eller regionala visoner, inte nationella.

* Arthur C. Clarke förutspådde datorrevolutionen, 24/9-2010:

Kunde man förutsäga sattelitkommunikationen, datorrevolutionen och internet redan på 50-talet. Författaren Arthur C. Clarke gjorde det.

* Politiker med visioner? 23/9-2010:

Att googla en stund på ordet ”framtidsvision”, ”visioner om framtiden” eller ”idéer om framtiden” är intressant. Jag har inte gjort det förr. Resultatet är tankeväckande. Det råder verkligen brist på en riktig framtidsdebatt i Sverige. Och mest av allt behöver Socialdemokraterna en framtidsdebatt och visioner… Det värsta är kanske att politiken inte premierar dessa problemlösare och visionärer. De stora partierna söker inte aktivt efter dessa personer och belönar inte dem. Minst av allt verkar Socialdemokraterna göra detta.

* Lös integrationsproblemen, skapa ekonomiska frizoner! 22/9 2010:

I denna artikel ska vi titta närmare på ett förslag som kommer från en moderat, Johnny Munkhammar. Den lösningen innebär att man skapar ”ekonomiska frizoner” i de förorter där det finns många problem med arbetslöshet, kriminalitet och utanförskap. #integration #invandring

* Microsofts visioner om framtidens datorer och internet, 22/9-2010.

Hur kommer framtidens datorer att se ut? Vad kommer efter datorn? Och vad ersätter datorns ersättare? Det enda vi vet är att datorn och internet redan idag revolutionerat våra liv. Twitter, facebook och bloggar krymper dagligen avståndet mellan väljare och valda. Denna utveckling måste fortsätta. Piratpartiet har haft helt rätt som satt ljuset och fokus på denna utveckling. Här är en film från Microsoft Labs som ger deras syn på datoriseringen år 2019.

* Sociala medier, en demokratisk revolution! 13/9-2010.

Avståndet mellan politiker och väljare har alltid varit stort. Politiker har sett som en överhet som man ska närma sig med mössan i hand, och politikerna har oftast sett sig som en sån överhet och förväntat detta beteende från väljarna. Så har det alltid varit. För bara några år sen var det enda sättet att få reda på vad ens lokala politiker gör, och att ta ett samtal med denne, att passivt läsa vad massmedierna säger, eller att gå på ett möte med honom eller henne. Visst kunde man ringa, eller skriva också, men möjligheten till kommunikation har varit begränsad. Det är egentligen först nu, med datoriseringen och revolutionen med internet som det håller på att ändra sig. Plötsligt börjar en del av barriärerna mellan väljare och valda att brytas ner.

* Integrationsprojektet, 2010 och framåt.

Länkar till mina artiklar om problemen med integrationen i Sverige, och hur man kan lösa problemen. I Sverige är brottsligheten högre bland utrikes födda invandrare än infödda ”svenskar”, i USA är brottsligheten LÄGRE bland utrikesfödda invandrare än svenskar. Det tyder på att integrationsproblemen INTE beror på kultur och religion, som Sverigedemokraterna hävdar. #integration #invandring

* Eftervalsanalys del 2: bristen på framtidsvisioner, Sept 2010:

Om bristen på framtidsvisioner och idéer i politiken idag. Om politikens problem och en del av anledningen bakom Sverigedemokraternas succé.

* Det saknas en vision för Sverige, juli 2010

”De skiter i byxorna och hoppas att hängslena håller” sa gamle finansministern Gunnar Sträng en gång. Detta skulle kunna sägas om politikerna idag. De saknar framförhållning, visioner och idéer.

* Vad säger de om 2010 år 2210? Juni 2010

I korthet. Medborgarrättskämpen Martin Luther King sa 1967 att en gång i framtiden kommer svälten, och den acceptans vi har av underutveckling och fattigdom, att betraktas som lika barbarisk som nazism, kannibalism och liknande riktigt vidriga saker i mänsklighetens historia. Jag håller med!

Sverigedemokraterna och ekonomin

Del nio i Sverigedemokraterna.de:s serie artiklar mot Sverigedemokraterna har kommit och handlar om ekonomin.

Läs del nio om ekonomin här!

Sverigedemokraterna tror att invandringen kostar så mycket att det äventyrar svensk välfärd. Det är också temat i deras främlingsfientliga valfilm som går på TV4 just nu. Magnus Betnér har visat att Sverigedemokraternas sätt att räkna dessa kostnader är löjeväckande. Han skriver bland annat:

Så vad kostar invandringen då? Ja… Det beror naturligtvis på hur man räknar. Sverigedemokrater och andra rasister vill gärna att man räknar in kostnader som i själva verket inte alls är kostnader för invandring, utan kostnaden för att ha medborgare i ett land. Typ polisiära insatser, sjukvård och allt annat som vi etniska svenskar förväntar oss att få utan att någon gnäller om att vi kostar. Det är ju ingen som för fram argumentet att arbetarklassen kostar pengar om de är överrepresenterade i viss brottsstatistik eller har fler alkoholister (om det är så vet jag inte, men ni fattar poängen), ingen argumenterar att värmlänningar som vägrar flytta är dyrare när de blir av med jobben. Ingen pratar om att de flesta som läser det här för tillfället är dyrare för samhället än han som skrivit det. Och så vidare. Men när det kommer till invandrare så är det i vissa kretsar legitimt. Idiotiskt och dessutom missvisande säger jag.

Det finns en forskare som studerar invandringens kostnader. Han heter Jan Ekberg och är professor i nationalekonom vid Växjö universitet. För några år sedan var det något ljushuvud som påstod att invandringen kostar 300 miljarder om året. Detta menar Jan Ekberg är totalt felaktigt.

Enligt Ekbergs beräkningar ligger siffran närmare 40 miljarder kronor per år. Detta är ingen nödvändig kostnad menar Jan Ekberg, utan ett resultat av att vår arbetsmarknad inte fungerar. Invandrarna, som ofta är i arbetsför ålder och redan har utbildning, borde nämligen kunna bidra på ett positivt sätt på arbetsmarknaden. Tyvärr är arbetslösheten stor bland invandrare. För att lösa detta borde vi försöka motarbeta diskrimineringen på arbetsmarknaden och skapa förutsättningar för att invandrare ska få jobb.

Jan Ekberg underkänner även Sverigedemokraternas beräkningar när det gäller vilka vinster man kan få av att stoppa asyl- och anhöriginvandringen. Ekberg menar att Sverigedemokraterna överskattar kostnaderna och underskatta intäkterna.

Fallet Piteå kommun – och varför vi behöver invandrare rent ekonomiskt

En person som kallar sig T K mejlade nyligen och påstod att Sverigedemokraterna.de inte kan ta debatten om invandringens kostnader. Han skickade även med länkar till olika tidningsartiklar, om hur Piteå kommun ska ta emot ensamkommande flyktingbarn och samtidigt göra nedskärning i äldreomsorgen.

Det som T K verkar ha missat är att äldreomsorgen och flyktingmottagandet inte finansieras från samma budget. Sedan ädelreformen står kommunerna för kostnaderna för äldreomsorgen. Flyktingmottagandet däremot finansieras av statliga medel. Med andra ord spelar utgifter för flyktingbarn ingen roll för hur mycket pengar kommunerna ska lägga på äldreomsorgen.

Vad som däremot påverkar hur mycket pengar kommunerna kan lägga på äldreomsorg är hur mycket skatteintäkter kommunen får in. I Piteå, liksom andra mindre kommuner,flyttar många yngre till storstäder för att studera och jobba. Något Piteå därför kunde göra är att ta emot fler invandrare som får jobb. Dessa invandrare kan bidra till de äldres omsorg på sikt. Så ser man på invandring i många andra länder menar författarna till boken Lyckad invandring:

I länder såsom USA och Kanada, där man ser invandring som naturligt och något i grunden positivt, jobbar invandrare i lika stor utsträckning som infödda. Invandring och jobb hör ihop, arbetsmarknaden är öppnare och introduktionen okomplicerad och jobbfokuserad.

I sammanhanget kan det också vara värt att nämna att många invandrare arbetar just i äldreomsorgen. Pensionärer i Sverige kritiserar Sverigedemokraterna av denna anledning:

PRO, Pensionärernas Riksorganisation, tycker inte heller att det finns ett motsatsförhållande mellan pensionärer och invandrare.

– Tvärtom är det så att många invandrare gör ett jättebra jobb inom äldreomsorgen. Den skulle fungera väldigt dåligt om vi inte hade invandring, säger Maja Fröman, presschef på PRO.

——————

Dessutom…

Varför partierna måste ta debatten mot SD:s idéer nu! / Argumenten mot Sverigedemokraterna!

Sverigedemokraternas islamobi är som antisemitismen / Varken burka eller Sverigedemokraterna!

Lägg till mig på twitter genom att klicka här!

För övrigt tycker jag ni också ska besöka Sverigedemokraterna.de kampanj mot Sd och länka till dem.

———————————————-

Läs även andra bloggares åsikter om Sverigedemokraterna, rasism, Nationaldemokraterna, främlingsfientlighet,val2010, Jimmie Åkesson,

Nytt: Svd, Ab, Sds, PI, Svd, S

Sverige behöver (minst) en miljon nya invandrare

Jag fick frågan via mail hur många invandrare som jag skulle vilja ta in i Sverige, och vad jag anser om de som jämställer kritik av invandringspolitiken med rasism. Så här svarade jag på de frågorna:

Hur många?

1)

Enligt SCB är det idag 1,5 miljoner pensionärer som ska försörjas av 5,3 miljoner yrkesverksamma. År 2050 beräknas antalet yrkesverksamma vara 5,7 miljoner och antalet pensionärer 2,5. Det säger sig själv att det inte kommer att fungera. Det är för få yrkesarbetande kvar som kan försörja barn och ungdom samt pensionärer.

Redan på 2030-talet räknar SCB med att det går två yrkesverksamma på varje pensionär. Vad detta innebär kan ni själv kanske föreställa er.

Därför behöver Sverige invandrare. Vi behöver minst en miljon invandrare, snarast.

Får man vara mot invandring?

2)

Det är helt legitimt att vara MOT invandring och att vilja minska invandringen. Det som aldrig kan accepteras i ett civiliserat samhälle är negativa generaliseringar; när man sprider fördomar och hat genom att drar folk, religioner och kulturer över en kam och demoniserar dem, som Sverigedemokraterna gör med islam.

Framöver, förr eller senare måste vi ta diskussionen om hur många invandrare vi ska ha. Och ALLA röster har rätt att höras i den offentliga debatten! Jag ogillar skarpt att kritik mot invandringspolitiken, eller mot att ens ta in invandrare, automatiskt anses vara rasism.

Jag anser alltså inte att kritik av invandrarpolitiken, eller åsikten att man vill minska invandringen, är lika med rasism. Absolut inte!!! Men tyvärr har väldigt ofta folk som vill minska invandringen en massa fördomar om invandrarna, det ska gudarna veta. Som Sverigedemokraterna som demoniserar vissa invandrargrupper och sprider hat.

Men bara för att jag anser att alla har rätt att sprida sina åsikter, så betyder det inte att jag håller med om den. Den dag en riktig debatt kommer igång kommer jag att förespråka en STOR invandring.

Läs också Svensk Myndighetskontrolls artikel om myten att invandrarna tar jobben från ”oss”!

och

Jinges blogg

JINGES blogg som gått igenom SD:s 99 vallöften. Jinge har, precis som jag, åsikten att blockaden och särbehandlingen av Sd GYNNAR Sd. Jag kan bara hålla med!

Under flera år så har de politiska partierna och media särbehandlat Sverigedemokraterna. På det sättet har det byggts upp ett slags martyrskap, något som partiet rider högt på idag. Dessutom har det gett deras medlemmar argument av typen ” – Ingen vill prata med oss eftersom vi säger sanningen!”.

Den attityden leder dem in i Sveriges Riksdag om några veckor och jag tycker att det är – Bra! Media och politiska partier tycks ha fastnat i ett slags uppfattning som går ut på att svenskarna behöver skyddas mot den sortens åsikter. Så istället för att bjuda in SD i alla möjliga och omöjliga sammanhang så exkluderas de, och de enda som gynnas av den saken är Sverigedemokraterna själva. Det enda rätta vore att bjuda in Jimmie Åkesson till den serie partiledarintervjuer som SVT nu gör, svenska valmanskåren gynnas givetvis av en så adekvat och relevant information om partiet som möjligt.

Nu på morgonen analyserar Jinge också Reinfelts TV framträdande igår att Sd ”grundat för Sd”.

Nytt: Skånskan, PI, PI, Resume, Dagen, Skånskan, Beelzebjörn, Skånskan, NMPK, NMPK, AB, DN, Svd, Sds, GP, Sds, Svd

——————

Dessutom…

Varför partierna måste ta debatten mot SD:s idéer nu! / Argumenten mot Sverigedemokraterna!

Sverigedemokraternas islamobi är som antisemitismen / Varken burka eller Sverigedemokraterna!

Muslimer som bloggar! (Extern länk)

För övrigt tycker jag ni också ska besöka Sverigedemokraterna.de och länka till dem.

——————

Läs även andra bloggares åsikter om Sverigedemokraterna, Jimmie Åkesson, val2010

Tala MED invandrarna inte bara OM eller MOT dem!

Många läsare av min blogg har efterlyst lösningar på integrationsproblemen. Jag kommer nu att börja lägga fram lösningar nu på min blogg, under rubriken ”lösningarna på problemen” som en del av integrationsprojektet. Men först en sak om att vi behöver lyssna på invandrarna själva.

För att stoppa främlingsfientligheten måste vi skapa känslan av att ”alla invandrare är skrämmande, utom vår pizzabagare och vår klackbarsägare och våra muslimska grannar och…..”  Tillräckligt många sådana personliga kopplingar och invandrarfientligheten vore som bortblåst!

Men hur sprider man denna känslan, om man samtidigt SKITER i vad invandrarna tycker?

Vem tänker på invandrarna i integrationsdebatten?

Ja, många tänker och tycker högt och ljudligt OM invandrare. Och Sverigedemokraterna talar både OM och MOT invandrare. De skränar om kriminella invandrare och kulturer, och påstår att islam är som nazismen och anser att invandring för med sig problem. Men när såg du senast ett förslag från Sd hur man kan förbättra livet för invandrarna och LÖSA problemen?

Politiker av alla färger anser sig kunna tolka vad invandrarna tänker men utan att fråga dem, eller lyssna på dem! Vem tänker på invandrarna?

Sabuni och Folkpartiet vill diskutera problemen, heder åt dem för det, men för lite och för sent. Och utan att bemöta Sverigedemokraternas IDÈER och utan att ge invandrare lika rättigheter. Istället ska de få andra klassens jobb och andra klassens föräldraförsäkring, anser Fp… Suck!

Jag jobbar i Botkyrka, är vaken och pratglad och känner folk från alla världens olika hörn och hör ofta deras oro över framtiden.

Om man bara har öronen öppna och vill lyssna hör man ett och annat!

Brottsligheten

Invandrarföräldrar som kan, flyttar gärna från invandrarområdena. Varför? Jo, för barnens skull.

Om man lyssnar är föräldrarna till barn i invandrarområdena ganska oroade över framtiden. De är rädda att deras barn ska dras med i något gäng och förstöra för sig själv och andra. Det är oro för att barnet ska missbruka alkohol och narkotika, eller bli tillsammans med fel person. Alltså samma slags oro som alla föräldrar bär.

Men dessutom oron att barnet kanske dras med i ett kriminellt gäng och börjar stjäla, misshandla eller ha sönder saker.

Polisen ser de inte ofta, och de har väldigt ofta har de negativa erfarenheter av poliser. Detta beror delvis på språksvårigheter och dels på erfarenheter av poliser från dras hemländer, men även på hur de behandlats här. De, eller nån närastående till dem har kanske upplevt att de misstänkliggörs eftersom de är invandrare.

Inte konstigt. När det är gräl eller bråk mellan folk med svenskt utseende och ”invandrare” ser man nästan alltid, än idag, att polisen först vänder sig mot invandrarna/invandraren för att lugna denne, oberoende av vem som kan ha ”rätt” eller ”fel”. Har ni tänkt på detta? Studera det nästa gång du får tillfälle!

Men givetvis bidrar språksvårigheterna också. Inte alla poliser kan förklara saker lätt och enkelt så folk som inte kan språket så bra förstår.

I Norsborg, där jag jobbar, sker ungefär en brand i bil, buss eller motorcykel varje vecka. Bränderna startas oftast på parkeringsplatsen mellan affären och fritidsgården/skolan. Detta sker år ut och år in utan att nån sätter upp en övervaningskamera.

Om man lyssnar på de som bor i Norsborg säger de att polisen och samhället inte gör något för att stoppa de problem .

I våras fick pessimisterna vatten på kvarn när en syrian körde ihjäl sig utanför T-banan i Norsborg. Han körde tydligen för fort och som en dåre. Då satte anhöriga upp kors och saker utanför T-banan och ritade grafitti på väggen till den dödes , och hotade personalen på SL att de skulle dödas om grafittin togs bort.

Vad gör dårarna på polisen och SL då, jo de viker sig och lät grafittit och alla kors och skräpande blommor stå kvar. En invandrare (muslim) jag pratade med då sa att det var ytterligare ett bevis på att samhället skiter i invandrarna, att de lät ett kriminellt gängs gigantiska klotter vara kvar i flera månader. ”Det skulle de aldrig tillåtit i Gamla Stan eller Täby”… Nej, exakt!

Professor Åke Daun konstaterade så här om vad INVANDRARE tycker, för snart 15 år sen (SvD den 30/4 -00) Han intervjuade invandrare och märkte att de var mycket kritiska mot integrationspolitiken:

”Inom politiken är det särskilt på två områden som de intervjuade är kritiska. Dels tycker många att det behövs hårdare tag mot brottsligheten, dels kritiseras invandringspolitiken – för att vara för liberal. Kontrollen av vilka som tillåts komma hit är för dålig, tycker en del. Invandrare som begår brott borde skickas hem, tycker andra…”

Exakt vad jag också hör. De flesta invandrare är strävsamma människor som vill göra rätt för sig och de jag pratar med förstår inte att varför Sverige är så liberalt då det begås brott. Det största mysteriet för dem är hur man kan söka asyl OCH FÅ ASYL; trots att man begår brott. Och att man kan söka medborgarskap OCH FÅ MEDBORGARSKAP, trots att man begår brott.

Alla invandrare jag har mött vill ha en öppen debatt i samhället om integrationsproblemen och har inget emot att problemen med kriminalitet och sånt bland invandrarna. De är mer arga över att debatten nästan inte tas och att INGEN verkar vilja prata om problemen!

Språket och arbetslösheten

Arbetslösheten bland invandrarna i förorterna är stor, de ekonomiska problemen också. Tvärtemot vad Sverigedemokraterna anser, beror detta inte på kulturerna, utan på POLITIKEN (och på allmänna svårigheter som beror på att man bytt land, kultur och språk).

För det första ÄR det svårare att få jobb om man inte kan det svenska språket bra, eller om man inte vet hur samhället fungerar. Och det är helt naturligt att det är så. Därför är det så viktigt att satsa på språkundervisning och samhällsinformation för invandrarna. Att skapa regler som gör att man måste ge jobb TROTS språksvårigheter är fel väg att gå. (Jag ser hur det funkar inom personlig assistans där invandrare med språksvårigheter OFTA får jobb hos  funktionshindrade med talsvårigheter. Hur tänker kommuner och arbetsgivare och myndigheter?)

Att invandrare, på grund av segrerationen, har svårt att få kontakt med ”svenskar” som fötts här och kan språket bra är ett annat stort problem.

Man skulle dessutom kunna skapa nån sorts mentorskap som gör att var invandrare får en mentor, någon vars familj bott här i minst två generationer.  Man skulle kunna ställa språkkrav på alla invandrare som vill bli medborgare, och dessutom ge dem EN BRA språkutbildning  (inte klumpa ihop analfabeter och proessorer i samma ”svenska för invandrare grupp”)

När en person från ett annat land ska söka efter jobb blir det ofta svårigheter. Dessutom är många arbetsgivare extremt opedagogiska och kan inte beskriva svåra saker enkelt, det gör att invandrare känner sig utanför. Att de inte känner till sina rättigheter på jobbet gör inte saken enklare.

Om de ens får jobb. Personer med annorlunda namn får färre svar på sina jobbansökningar än personer med svenskklingande namn, oberoende av språkkunskaper eller hur fint CV:t ser ut!

Hyresmarknaden och Tradera

Och hur ser verkligheten ut för en ung person som vill bryta sig ur utanförskapet och kanske flytta till innerstan eller till nåt icke segregerat område?

Ja, har man ett utlänsk-klingande namn och sätter ut en annons om är det svar från invandrarförorter man får. Jag har hyrt ut en lägenhet jag haft i andra hand två gånger. Ena gången gick det till en helsvensk brutta som blåste mig på hyror och ser polisanmälde mig och påstod att jag fått pengarna. (Hon förlorade rättegången.) Hon var söt och svensk och fick alltid hyra i andra hand (och har blåst nästan alla hon hyrt av). Den andra gången var det ett strävsamt par från Kosovo som senare berättade för mig att nästan ingen ville hyra ut till dem och att de fick få svar.

Paret från Kosovo hade till och med satt en blomma på bordet i den välstädade lägenheten när kontraktet löpte ut och de fick flytta!

Signaturen Romeo.net har skrivit bra om detta:

En gång i tiden så skulle jag hyra ut min lägenhet. Jag la in alla uppgifter, talade om precis vad man fick med i hyran och visade så detaljerat som möjligt bilder på lägenheten och la upp den på blocket.

På ca 2-3 dagar hade jag fått två svar. Lägenheten var bara några år gammal, fräsch med en djävla fin inredning, neonljus undersängen etc etc. Väldigt läcker och i ett oerhört attraktivt område. Så jag var riktigt förvånad över att ingen nappade. Kontaktperson stod det ”Romeo Patrick”.

Jag tänkte inte ”Uh, det är på grund av mitt namn” men jag var väldigt förvånad varför ingen hörde av sig. Så jag tog bort namnet och skrev min svenska flickväns namn. På mindre än några timmar hade det trillat in 42 mail och en 20-30 missade samtal och x antal SMS. Jag ville inte tro att det är sant, men av dom som ringde valde jag ett par som fick lägenheten i alla fall och sen testade jag att ta bort annonsen, lägga om det med mitt namn.. Samma sak, knappt någon som hörde av sig.. La in den med svenskt namn igen.. Och Voilá! Massa mail.

I matsalen när jag gick gymnasiet fick jag inte prata arabiska med mina vänner. ”Vi pratar svenska i Sverige”. Hade jag varit lite äldre som jag är idag hade jag nog sett till att göra något åt saken. När jag på idrotten i 8:an inte ville vara med längre i ”spökboll” för att det var några tjejer som fuskade och jag avskyrfusk så blev jag kallad till rektorn där jag fick frågan ”Är det för att dom är tjejer, vad tycker du om tjejer egentligen?”

Jag vet inte hur ofta jag stött på invandrare som använder svenska namn på Tradera. För att stjäla? Nej, men bara för att bli lika behandlade!

Inte bra alls!

Ekonomin och arbetslösheten

Men huvudanledningen till arbetslösheten är att Sverige är i en kris. Och värst kris har man invandrarområdena. och år ut och år in har vi samma kris och det görs inget…

Sverigedemokraterna hävdar att invandrarna VILL utnyttja systemet och vara arbetslösa. Ja, så tänker en del. men MYCKET FÅ. Om de hade brytt sig om att lyssna på invandrarna hade de sett att de flesta är fly förbannade över att man överhuvudtaget KAN utnyttja systemet.

Men många av dem säger att ”så är Sverige”… För de minns väl hur det var när de kom hit och asylsökande inte fick jobba. Nej, de fick inte jobba då de sökte asyl och fick leva på bidrag och/eller svartjobb i upp till tre-fyra år innan de fick uppehållstillstånd.

På tal om uppehållstillstånd så kanske en del av dem besökt en myndighet i något ärende som rör uppehållstillstånd. Afrikanen eller irakiern, som kanske varit professor eller riksdagsman i sitt hemland misstänkliggörs på myndigheten där de ska göra ansökan och får vänta i eeeeeevigheter på tillstånd, medan arbetslösa amerikaner glider in på en räkmacka och får gå före i kön!

Sånt skapar problem. Men idioterna på myndigheten som ger amerikanen VIP-behandling förstår inte detta! Än mindre förstår politiker detta.

Men åter till ekonomin.

Negativ särbehandling och utanförskap skapar problem. Det finns en ENORM företagsamhet bland folk i invandrarområdena men också arbetslöshet och fattigdom. Hur hittar man en lösning på problemen?

Kanske genom att STÖDJA denna företagsamhet?

Vad gör man åt problemen?

För det första att man lär av de historiska exempel som finns på hur man minimerar integrationsproblemen.

USA har mindre brottslighet bland invandrare än bland infödda amerikaner. Det säger ett och annat eftersom det är tvärtom i Sverige. Gör som dem. Utvisa de asylsökande och de som söker medborgarskap som begår brott. Satsa sen på språkundervising och samhällsinformation och ställ nån form av språkkrav för att man ska få bli medborgare eller få permanent uppehållstillstånd här (med undantag kanske för äldre anhöriga).

Och lyssna på invandrarna. De vill ha mer stöd från samhället MOT brottligheten. De har rätt!

Förslaget om mentorskap, att alla nykomlingar ska få mentorsfamiljer, är en bra idé.

Sen gäller det att bemöta Sverigedemokraternas idéer och idéerna bland vanligt folk och detta görs genom att ta FAJTEN MOT, och debatten MOT, främlingsfientlighetens IDÈER!

Detta måste givetvis kombineras med en idé om alla människors lika skyldigheter och lika rättigheter i Sverige. Negativ särbehandling och diskriminering FÖERKOMMER, och måste bekämpas. detta görs bäst genom att ge lika rättigheter och lika skyldigheter. Dvs att man ställer KRAV på föreningar och samfund men också ger dem lika rätt. Låt muslimerna få bygga moskéer på lika villkor med kristna som vill bygga kyrkor, t.ex. En sån sak skulle betyda ENORMT mycket för att lösa integrationsproblemen.

Och givetvis behövs stöd till föreingslivet. Idrott och andra föreningar. Speciellt föreningar som arbetar för att föra invandrare närmare det svenska kulturlivet!

Frizoner

Men tillfälligt kan viss positiv särbehandling behövas för att lösa problemen. jag tror inte på att kvotera in invandrare utan jag stöder istället Johnny Munkhammars och Johan Norbergs förslag om hur man hanterar problemen i invandrarförorterna genom ekonomiska frizoner:

Vägen in i ett samhälle heter arbete, så Sveriges inre gräns måste också öppnas. Men frågan är om stadsdelar som Rosengård, Rinkeby, Tensta, Gottsunda och Bergsjön kan vänta. När sysselsättningsgraden halkar under 50 procent uppstår ett utanförskap som har väldigt destruktiva effekter. Om trenden ska vändas måste vi agera snabbt.

Därför föreslår vi att dessa fem stadsdelar får bli frizoner i en tioårig försöksverksamhet. Alla boende som så önskar får F-skattsedel, arbetsgivaravgiften slopas för boende i området och individuella anställningsavtal tillåts. Det skulle vara ett kraftfullt reformpaket och en signal till invånarna att ta chansen. Det skulle öka företagsamheten och sysselsättningen i den vita sektorn dramatiskt. Skattebortfallet skulle mer än väl kompenseras av fler i arbete och färre på socialbidrag. Det blir lätt att jobba och lätt att tjäna pengar vitt. Färre regler att hålla reda på gör det lättare att följa reglerna.

Det finns problem med alla former av undantag, så även med dessa frizoner, bland annat för att konkurrensen snedvrids till förmån för företag i dessa stadsdelar. Men dagens situation är också problematisk.

Ifall vi har rätt kommer dessa stadsdelar om tio år att vara blomstrande exempel för andra regioner. Då utnyttjas inte bara invandringen till sin fulla potential – vi har även skapat en reformsporre för resten av landet. Tänk vad det skulle betyda för den svenska debatten om invandring, och för de som försöker hetsa mot invandrare, den dagen då alla vill vara som Rosengård!

Jag tror på tankarna, speciellt med att skapa skattelättnader för invandrare och invandrarföretag i frizonen. Frizonerna måste regleras en hel del så man är säkra på att zonidén funkar. Bland annat behöver man nog reglera att företagen måste anställa folk från zonen främst. Men jag är HELT mot att skapa undantag i LAS, för invandrare ska inte få andra klassens jobb.

Med en sån politik kan man behålla en stor invandring och dra nytta av alla fördelarna av invandringen.

SE DÄR, TVÅ TANKAR SAMTIDIGT. MAN KAN ALLTSÅ BÅDE PRATA OM PROBLEMEN SOM FINNS OCH VARA FÖR EN STOR INVANDRING SAMTIDIGT!

Munkhammars hemsida är här! Man kan läsa mer om förslaget med frizoner här:

http://www.svensktidskrift.se/?p=6285

http://erixon.com/blogg/2009/11/goteborg-vill-prova-ekonomiska-frizoner/

http://erixon.com/blogg/2008/09/gor-fororterna-till-ekonomiska-frizoner/

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.315961-frizoner-i-fororterna-knacker-utanforskapet

http://www.politico.se/artikel/1595/löser-ekonomiska-frizoner-utanförskapet/

http://www.alliansfrittsverige.nu/2010/02/februari-21-2010-munkhammar-etablera.html

http://www.munkhammar.org/blog/index.aspx?

http://www.aftonbladet.se/debatt/article7614263.ab

http://www.munkhammar.org/blog/index.aspx?page=display_entry&ID=2964

http://svt.se/2.128339/1.2110778/c_vill_gynna_foretag_i_problemomraden

http://www.svensktnaringsliv.se/reformbanken/frizoner-underlattar-foretagande-och-tillvaxt_114798.html

Jag återkommer till frizonsidén. Jag kommer att skriva en hel del om det. Det är en utmärkt idé!

Till sist!

Det finns ett hat mot polisen. Ord som ”svinen”, ”horungarna”, ”fittorna” och ”grisarna” kommer upp när man pratar t.ex om anställda vid Polismyndigheten eller myndigheterna. Ungdomen har i vissa områden hamnat i stenkastande gäng som hatar samhället. Och tro mig, de som är mest oroade över detta utveckling är föräldrarna till dessa barn!

Nu är det dags att sluta prata OM invandrarna utan istället prata MED dem, och att ta debatten om hur vi löser problemen!

Jag är trött på att se hur människor kastas på soptippen, eller hamnar i kriminalitet bara för att politikerna saknar stake och ryggrad och inte vågar ta debatten om integrationsproblemen… Så låter de Sverigedemokraterna och de främlingsfientliga stå oemotsagda istället!

Nyheter om valet och integrationen:  UNT, Sds, Johanne Hildebrand, Sds, dt, DN, DN, DN, Expressen, Svd, GP, Svd och HD om Landskrona, dn

Andra nyheter: dn, dn, dn, dn, svd, smp, hd, hd, hd, expressen, expressen, gp, aftonbladet, aftonbladet, expressen, , expressen,svd, svd, svd, svd, svd

Och läs svensk myndighetskontroll idag samt Rojas på Newsmill samt Merit Wager.

Läs även andra bloggares åsikter om Sverigedemokraterna, frizoner, debatt, ekonomi, Rosengård, Botkyrka, Rinkeby, rasism, främlingsfientlighet, Johnny Munkhammar

Argument 5: ”invandrare är lata och jobbar inte”

Som många debattörer redan pekat ut är detta argument lite lustigt eftersom samma person kan hävda att invandrarna också tar våra jobb… Men låt oss inte hänga upp oss på det. Låt oss kika närmare på myten om den late invandraren!

Och jag ska börja med att medge att JA, det finns lata invandrare och invandrare som lever på socialbidrag och som inte VILL jobba. I invandrarförorterna finns det en en del som tänker på detta sätt. Men som sagt utgick svensk flyktingpolitik under många, många år från att asylsökande INTE skulle jobba under tiden de sökte asyl här. Och därför gick de år ut och år in utan jobb. ALLA problem som finns med detta har skapats av en galen politik.

men det som framför allt slår en som besöker invandrarområdena i Stockholm är att vi har mycket att lära av invandrares företagsamhet. Det skapas massor av nya företag.

Och invandrarnas arbetsmönster är intressant. Medan ”Svensson” oftast är en arbetare som vill följa fasta arbetstider och inte gå hem senare än 17.01 om han eller hon slutar 17.00, arbetar invandrare oftast mer och längre. Och detta gäller både företagare och anställda, medan oftast endast ”svensken”  som är företagare jobbar över extremt mycket.

Jag vet en företagare som jobbar i liten butik med sin fru. Han jobbar säkert sju dagar i veckan minst tolv timmar om dagen fem av de dagarna. Han har råd med en dyr bil. När han åker i sin fina Mercedes ser en del ”svenskar” ner på honom. ”Han måste langa knark ju, han är ju muslim, hur skulle han annars ha råd”…

Och den killen från Irak som jobbar inom vården OCH i grannens lilla butik OCH som hjälper till med torgförsäljning av grönsaker…  Det blir sju dagar i veckan…

Eller den Thailändska som har en liten thaimat-buss i Gnesta där jag bor och dessutom driver en klinik för Thaimassage… Fast hon verkar bara jobba sex dagar i veckan.

Ja, arbetslösheten är högre bland invandrare (dubbelt så stor som arbetslösheten bland ”inrikes födda”). Men det beror på en kombination av usla politiska beslut och utanförskap samt språkproblem. Ser man till verkligheten ser man hur galet det är att generalisera om ALLA invandrare!

Se argumenten mot Sverigedemokraterna HÄR!

Nyheter: Svd, HD

Läs även andra bloggares åsikter om Sverigedemokraterna, arbetslöshet, ekonomi, Jimmie Åkesson, invandring, val2010, politik, utanförskap, rasiism, främlingsfientlighet

Kan man stoppa Sverigedemokraterna utan att erkänna begångna fel?

Sverigedemokraterna, hedrar flaggan?

Förra året hade två avhoppade f.d. medlemmar ur Sverigedemokraterna några mycket vettiga saker att säga om partiet och debatten: ”Om de etablerade partierna ska ha någon som helst trovärdighet inför de som i allt högre utsträckning röstar på SD, så måste de sluta skylla på varandra och erkänna att problemen har ökat oavsett om regeringen varit röd eller blå.”

Jag citerar:

SD är ett parti som hyser en överdriven tilltro till vad som kan lösas genom minskad invandring till Sverige. Både sänkta skatter och höjda bidrag utlovas, om bara invandringen minskar. Trots detta hävdar man från SD:s sida, med en dåres envishet, att invandringens totala kostnader mörkats. Hur kan man lova så mycket besparingar på grund av något man själv säger sig sakna tillräcklg kunskap om?

Vi som sett SD inifrån vet att det inte är ett parti som organisatoriskt och resursmässigt inte har mycket att komma med. Tyvärr är det en kunskap som vi inte delar med de många som bara sett SD utifrån. Till denna skräckblandade fascination över det växande SD kan det finnas en del förklaringar.

Politikernas misslyckande!

En förklaring är förstås att de flesta politiker vet om att det finns en rad problem kopplat till invandrings- och integrationspolitiken i Sverige. Att inse behovet av att ta ner SD på jorden för att de profiterar på problemen, innebär ett indirekt erkännande att riksdagspartierna faktiskt har misslyckats rejält själva med att hantera problemen. Politiken är tyvärr inte full av sådana erkännanden, men det behövs eftersom det är denna insikt som lockar över väljare till SD.

Att vi vill ha en debatt om problemen innebär inte att vi vill skuldbelägga invandrare kollektivt för att problemen har uppstått. Vi påstår heller inte att invandringspolitiken är roten till allt ont. Dock vågar vi påstå att en illa genomtänkt invandringspolitik, i kombination med andra illa genomtänkta politikområden, har gett upphov till vissa betydande problem.

Två konkreta områden är arbetslösheten och bostadsbristen.

Invandrares utbildning

Enligt myten är invandrare lågutbildade. Detta stämmer inte.

Jag har grävt i statistiken och efter diverse sökande och efter att ha citerat rapporter med lite missvisande statistik (där invandrarbarnens utbildning i Sverige räknades in) har jag nu genom SCB fått tag på den exakta statistiken om de som invandrar till Sverige och är över 25 år gamla.

Det visar sig att bland de inrikes födda har 13% förgymnasial utbildning bara och 48% bara gymnasial utbildning. 33% har eftergymnasial utbildning. Bland de utrikes födda är samma uppgifter 21, 36 och 34%! Det är alltså 34% invandrare som har högre utbildning mot 33% svenskfödda.

Då ska det sägas att invandrare från en del regioner, som Kazakhstan, Uzbekistan, Ryssland, Ukraina, Irak och Iran är extremt välutbildade och drar upp statistiken ordentligt. Av irakierna har t.ex. 37% högre utbildning och bland iranierna 47%. En del andra regioner drar ner statistiken och det finns dessutom en del analfabeter från dessa regioner.

Det saknas officiell statistik om antalet invandrare som är analfabeter. Men antalet är extremt lågt. Det har gjorts en studie över utbildningsnivån hos de som går i Sfi (Svenska för invandrare) och den statistiken är intressant.

Utbildningsbakgrund hos SFI-elever 2007/08.

Antal år	Procent	Antal personer
0–6 år	24,5	18108
7–9 år	15,6	11533
10– år	59,9	44314
Totalt	100,0	73955

Låt oss titta närmare på statistiken från SCB hur utbildningsnivån är hos  invandrare från olika regioner…

Galen debatt om Rinkeby

Jag har läst debatten i DN igår om vad som gått fel i Rinkeby. Debatten inleddes med Nyamko Sabunis artikel om problemen bland ungdomarna i städerna. Hon vill att ungdomar ska få en chans, alltför många hamnar i arbetslöshet och dras in i extremism skriver hon. Hon nämner att ungdomarna kommer från ”socialt utsatta områden” men inte att det är invandrarungdomar som är illa ute. Och inte med ett ord nämns några fel som nuvarande regering, eller sossarna begått tidigare som gjort att problemen uppkommit.

Det har fått några att svara på hennes artikel. Tomas Englund i en artikel om skolan, igår och Carin  Jämtin för sossarna också igår. Jämtin passar på att ge Sabuni en snubba men utan att hon heller medger tidigare begångna fel sossarna gjort.

I Stockholms läns landsting införde den borgerliga majoriteten Vårdval Stockholm och avskaffade den socioekonomiska kompensationen för patienternas behov. Resultatet är att vårdcentralen i Rinkeby har fått kraftigt minskade resurser och tvingats halvera sin personalstyrka – med samma antal patienter…
I Stockholms stad har den borgerliga majoriteten urholkat det socioekonomiska tillägget i skolan. Resultatet är att skolorna i Rinkeby har fått mindre resurser, samtidigt som skolor i mer välmående områden har fått mer. Sedan 2006 har exempelvis antalet lärare på Bredbyskolan i Rinkeby minskat med nära en tredjedel. Konsekvenserna är tydliga: 2006 blev 75 procent av niorna på Bredbyskolan behöriga att läsa på gymnasiet. 2009 hade andelen sjunkit till 60 procent.

Inte heller Jämtin nämner det känsliga ordet invandrare i artikeln. Och en del av statistiken hon drar fram är skrattretande.

Vill man se varför problemen ökar i de svenska förortsghettona ska man studera Sabuni och Jämtin. Att undvika att nämna problemen, och ordet invandrare, gör inte att problemen försvinner! Och vill man göra något åt problemen måste man medge gångna misstag. Det är Sabunis och Jämtins tänkande som ligger bakom såväl problemen i ghettona, som det ökande invandrarhatet. Politikerna skapar ett politikerförakt som uttnyttjas av Sverigedemokraterna och Nationaldemokraterna.

Vad tusan spelar det för roll att behörigheten för att läsa i gymnasiet varit 75% och gått ner till 60% när det ändå bara är runt 25% av ungdomarna i Rinkeby som går vidare till gymnasiet? Genom att kasta mänskliga resurser på soptippen skapas problem. Ska det vara så svårt att se?

Läs även andra bloggares åsikter om politik, val2010, Carin Jämtin, Rinkeby, invandring, Nyamko Sabuni, Brottslighet, hat, rasism, Sverigedemokraterna, Nationaldemokraterna

Nyheter om invandring 2/7

Dagens huvudnyhet rör Emigrantinstitutet i Växjö, som verkar kunna räddas. Dessutom nyheter om en statlig utredning om Cirkulär migration, plus nyheter om dubbelmordet i Södertälje samt blogginlägg om invandringen. Samt en bra artikel av Offensiv om EU:s galna flyktingpolitik.

Emigrantinstitutet räddas

Smålandsposten rapporterar att Emigrantinstitutet räddas: ”Den seglivade konflikten mellan Emigrantinstitutet å ena sidan och Landstinget Kronoberg och Växjö kommun å andra, är löst. Kommunen köper Utvandrarnas hus för nio miljoner kronor och Emigrantinstitutets verksamhet stannar i huset.”

Det värdefulla arkivet och museet med material om den svenska utvandringen till bland annat Amerika kommer alltså att få nytt liv. Disskussionen nu kommer att handla om vilken framtida inriktning institutet ska få. Ska materialet de har digitaliseras? Ska institutet bli ett migrationsinstitut som också ska hålla på med invandringsfrågor.

Följande bakgrundsartikel i Smålandsposten är intressant:

Styrelseordförande Harald Runblom är medveten om att många ser på institutet som något dammigt, där professorer från förr samlas.

– Bilden av oss i Växjö är att vi är ett gäng gammaldags stofiler…

– Forskningen kring emigrationen är inte så intensiv som när vi startade. Men om vi kunde vidga forskningen till invandring skulle det bli annorlunda. Och vårt material är fortfarande intressant för forskare och släktforskare över världen.

När svenskar var invandrare – i Danmark och Tyskland.

1,4 miljoner människor emigrerade till USA från ca 1840 till 1930-talet. Men svenskar flyttade även till andra länder. Detta är den glömda svenska emigrationen. Enbart mellan 1850 och 1910 emigrerade 170.000 svenskar till Tyskland och Danmark.

Emigrantforskaren Lars Hansson har skrivit om detta i ”den glömda utvandringen”. Lars Hansson skriver:

”De svenska immigranterna tillskrevs olika negativa stereoptypa drag, även om bilden av svenskarna också inkluderade positiva sidor. Svenskarna betraktades som aggressiva och hängivna på alkohol, och på Bornholm tillskrevs de samma egenskaper som finländska immigranter i Sverige på 1960-talet – begivna på sprit och vana att slåss med kniv.

De svenska immigranterna sågs också som verkliga eller potentiella lönenedpressare eller i värsta fall som strejkbrytare. Svenskar värvades i själva verket direkt som strekbrytare vid en arbetskonflikt vid ett skeppsvarv i Kiel 1871… ”

De svenska invandrarna till Tyskland och Danmark sågs alltså som konkurrenter om de få jobben, fastän de ofta tog de jobb som lokalbefolningen ratade, och sågs även ofta som så kulturellt olika att de var ett ”hot” mot den egna kulturen. (Nån som känner igen retoriken från idag och  Sverigedemokraterna plus Nationaldemokraterna?)

Den ”svenska” kulturen: kräftskivan!

Kräftskivan är en unik svensk tradition.Onekligen! Men är kräftskivans ursprung unikt svenskt?

Som med allt som kallas svenskt omgjärdas de små röda godsakerna av en massa myter och vanföreställningar. Speciellt bland de s.k ”kulturkonservativa”. Trots att sederna att ära kräftor till stor del är ”importerade” från utlandet görs alla möjliga försök att kalla seden ursvensk.

I själva verket är kräftskivan ett bra exempel på samspelet mellan det ”svenska” och det utländska. Vilket jag vill  visa här.

Invandring är bra för ekonomin

Det har debatterats ekonomi en del på sistone. Åsikten att invandringen i grunden är bra för ekonomin har kommit fram ganska klart och tydligt. Det är bra, myten om att invandring bara kostar pengar behöver punkteras!

Idag rekommenderar vi Caroline Szybers blogginlägg från i torsdags om att invandring ett stort plus för Sverige med rätt ekonomisk politik: ”En ny studie av UD visar att ökad invandring också ger ökade inkomst till staten. Studien visar att 12 000 fler invandrare ger 7 miljarder i export. Många invandrare är duktiga egenföretagare, därför är en ambitiös småföretagarpolitik viktig för en lyckad integration.”

Detta blogginlägg påminner om ett seminarium på Fores tidigare i år…

Nyheter om invandring, 06 2010

På min blogg länkar jag med jämna mellanrum till intressanta artiklar om invandringen och integrationsdebatten, gärna så BÅDA sidors argument kommer fram. Mitt ställningstagande är klart. Jag är invandrarpositiv och VET att en stor invandring och en bra politik för att ta fram jobb och utnyttja det POSITIVA som invandrarna kan tillföra Sverige, är BRA för Sverige! Men censur är ett otyg och båda sidors argument måste skärskådas!

Dalarna

Först ut denna gången Peter Hojem och Berit Danielsson om att Dalarna behöver ökad invandring, Dalarnas Tidning den 3/6: ”Dalarna är ett exempel på ett län i landet som har börjat ta i frågan och engagera sig vilket är framsynt men det krävs mer insatser och framförallt en stark opinionsbildande insats för att göra klart att de kommuner som inte förmår attrahera också utrikesfödda går en svår framtid till mötes.”

På detta svarade Lars Täpp och Ingvar Låång den 8/6 med två seperata artiklar. Låång skrev: ”De menar att invandringen är bra för försörjningskvoten, det vill säga hur många varje förvärvsarbetande måste försörja. Men detta förutsätter att invandrarna får ett arbete. Det är svårt i dag eftersom vi har den högsta arbetslösheten i Sverige sedan 1930-talet.”

…

Vidare i detta inlägg: Sverigedemokraternas skuggbudget, debatten i Södertälje, Reinfelts miss, Miljöpartiet och Expo…

Sverigedemokraternas budgetförslag (3)

=

Jag fortsätter att kika på utbildningsfrågorna och invandringen…

Har dessutom kikat närmare på några engelska rapporter om invandringen och ekonomin. De kan du hitta här, här och här! De ger samma bild av invandringens effekter på ekonomin som man kan se om man studerar läget i Sverige. Ett invandrat barn ger ekonomin positiv effekt (om denne jobbar som vuxen), en invandrad vuxen en ännu mer positiv effekt (kostnaderna för utbildningen försvinner) och en utbildad invandrare ger massor av överskott OM DENNE TILLÅTS JOBBA INOM SITT SPECIALOMRÅDE (alltså som något annat än spärrvakt).

Anhöriginvandringen ger ett visst minus, i form av den grundpension de får. Men det positiva är att invandrarna slutar sända pengar utomlands för att stödja de anhöriga, och att momsinkomsterna ökar.

”Vi i Sverige” har gjort en serie bra analyser. I detta blogginlägg ska jag citera ytterligare en rapport om utbildningsnivån hos invandrare. Detta är viktigt eftersom den utbildning de tar med sig generera ett stort PLUS ekonomiskt sett för oss.

OM de får använda denna höga utbildning de har och inte bara hänvisas till att bli lokalvårdare som får sopa upp skiten efter sossarnas intergationspolitiska konferenser, eller spärrvakter eller nåt liknande… Socialdemokraternas interationspolitik är lika galen som Nationaldemokraternas eller Sverigedemokraternas för den har betraktat och BEHANDLAT invandrarna som avskräde och skräp! Denna syn på människan är oacceptabel och otidsenlig!

Sverigedemokraternas budgetförslag (2)

Jag ställde i förra inlägget frågan om Man kan hitta rapporter som visar vad samhällets kostnader är för att hjälpa en nyfödd svensk växa upp, med utbildning och liknande, och vad kostnaderna är för att hjälpa en invandrare under de första åren.

Jag har nu genom viisverige.blogspot.com hittat en del av de uppgifter jag söker.

Tvärtemot myterna är invandrarna till Sverige generellt sätt ganska VÄL utbildade. Det är det Viisverige utgår från i sina beräkningar av det mervärde vi får genom invandringen. De skriver: Beräkningen avser värdet av förskola, grundskola, gymnasieskola och högskola. Beträffande förskola beräknas den kostnad som samhället undgått genom att invandrarna kommer till Sverige efter förskoleåldern. För övriga utbildningar beräknas värdet av den utbildning invandrarna har vid invandringstillfället… 95% antas ha minst grundskola. De flesta invandrare kommer från länder med väl utbyggt skolsystem… Tar man hänsyn till antalet invandrare från olika regioner och deras utbildningsnivå blir resultatet att av alla invandrare har 46% eftergymnasial utbildning och 62% har gymnasial utbildning.”

Jag väljer att citera rapporten i sin helhet här:

Sverigedemokraternas budgetförslag (1)

En vän bad mig kommentera Sverigedemokraternas budgetförslag. Igår kikade jag lite på det. Vi ska tjäna massor av pengar genom att föda fler barn i Sverige och minska invandringen, heter det.

Jag har inte tid att just nu detaljgranska förslaget men jag ser att de missar en hel del poänger. Främst givetvis den stora företagsamheten bland invandrarna. Jag skulle vilja se information om den. Kommer SD:s politik att missgynna eller gynna den?

Men den stora missen hos SD ser man om man studerar hur mycket pengar en infödd svensk kostar. Det kostar att utbilda och föda en svensk i ca 20 år innan han/hon börjar jobba, och en invandrare för inte med sig dessa kostnader eftersom de flesta är vuxna när de kommer hit, i synnerhet då om de är utbildade (som så ofta folk från arabvärlden är). Det är fråga om hundratusentals kronor MER i kostnad för att utbilda en svenskfödd jämfört med socialhjälp och sånt de första åren för en invandrare.

På 60-talet såg man ofta uträkningar om detta då man pratade om invandringens fördelar, men jag har inte sett några aktuella på detta. har inte sett det än. Har någon sett det får ni gärna tipsa mig.

Nu är inte detta hela sanningen. Outbildade invandrare kostar mer. Men det visar att sanningen inte är så enkel som SD beskriver den!

Läs även andra bloggares åsikter om Sverigedemokraterna, ekonomi, invandring, främlingsfientlighet