Om generaliseringar om folkgrupper och hat som föder hat…

Varför är det viktigt att reagera då någon svepande generaliserar om folkgrupper, vare sig det är vita, svarta, kristna, muslimer, svenskar, serber eller romer?

För att hat föder hat. Svepande negativa generaliseringar föder mer svepande negativitet.

Men har man inte rätt att skrika ”jag föraktar judar”, ”jag föraktar män”, ”jag föraktar vita”, om man utsatts för övergrepp och våld och är i maktmässigt underläge?

Jovisst. Men hur bör omgivningen reagera då någon i vanmakt och ilska möter hat med hat riktat mot personer som aldrig utsatt hen för något, som barn?

Svepande generaliseringar sveper mot alla. Säger man att man föraktar muslimer eller vita riktas föraktet mot gruppen, och detta inkluderar barnen. (Det är ABC i kunskapen om rasism att svepande generaliseringar slår även mot barn.)

Jag ska berätta en sak.

Om en kvinna som just våldtagits i sin ilska skriker att hon hatar män, kan man förstå det. Precis som man kan förstå den man som säger att han hatar kvinnor då hans fru legat med någon annan. Jag kan på ett plan förstå personen som ser ett terrordåd begånget av IS som skriker att han hatar muslimer. Jag kan förstå den som rånats av nån romsk liga då hen skriker ”jag hatar romer” också. Och jag kan förstå ilskan mot vita i usa och ilskan mot judar i Palestina. Och jag förstår den homosexuelle som säger att hen hatar islam då hen möter imamers homofobi och inte kan hitta en enda moske i Sverige som tillåter honom att bli pappa och make.

Men hur bör vi andra agera då vi ser sånt? Bör vi applådera och jubla åt det som sägs i affekt?

En exmuslim som konverterat som jag är bekant med fick höra att religiösa nötter i en klan mördat hens släkting och blev rasande. ”Jävla muslimer, förbjud islam, stäng moskeerna” sa hen.

Prästen bemötte detta vettigt. Han förmedlade att han förstod ilskan men var väldigt tydlig med att säga ”När du tänkt över saken inser du att det inte gäller alla muslimer.”

Varför var det viktigt? Prästen sa till mig sen att det var viktigt för att ”hat föder mer hat”.

”Det är fler än han som drabbats som lyssnar. Om jag inte reagerar på detta så smittar det kanske de andra. Hans vänner. Och hat föder mer hat”.

Och just det var problemet med Bilan Osmans ord igår om att hon föraktar vita och inte pallar med vita, och att så många applåderade och jublade åt orden. Hat föder hat. Negativa generaliseringar om grupper föder mer negativitet och fler generaliseringar.

Prästen var i en priviligierad position också. Hen har inte haft religiösa nötter som pekat pistoler mot sin panna, som konvertiten haft. Hen har inte jagats av is och galna imamer. Hen är inte homosexuell. Ändå gjorde han klart den lilla viktiga saken: ”inte alla muslimer”.

Gjorde han fel?

Kort och gott. Jag kan förstå sverigedemokratens ilska ”jag föraktar islam” om det man ser av islam bara är homofobi, is, hamas och galna mullor. Men…

Och jag förstår absolut exmuslimers ofta glödande ilska mot islam och muslimer, Sara Mohammed och Mona Walter genomgick ett helvete i sina hemländer. De om några har levt med våld, nåt de kallar ”islams våld”, och i strukturellt underläge. Men…

Jag kan förstå ilskan mot rasisternas USA, Trump och polisvåldet och att man kanske utbrister ”jag föraktar vita”… Men…

Men… det rättfärdigar ändå inte att man generaliserar negativt och svepande om muslimer eller om vita.

Det görs vidriga saker av vita, av många män, av många muslimer, av många judar och många romer. Men det gör det inte rätt att generalisera negativt om hela gruppen.

Det som många vita eller muslimer gör rättfärdigar inte ord som ”jag föraktar vita” eller ”jag föraktar muslimer”.

När vi andra ser nån som i ilska och vanmakt vräker ur sig att hen föraktar muslimer, judar eller vita eller män, bör vi andra säga: ”jag förstår din ilska, men inte alla”… ”Inte alla muslimer”, ”inte alla män”, ”inte alla judar”, ”inte alla vita”.

Jag har skrivit mycket om faran med negativa generaliseringar om folkgrupper. Läs mer här!