Dan Korn borde lära sig lite om konservatism

Dan Korn har skrivit ett inlägg för Sverigedemokraternas tankesmedja Oikos, om konservatism med titeln: ”liberaler begriper sig inte på konservativa”. Men Dan brister i en sak. Han antyder att konservatismen är EN enhetlig idérörelse som, som helhet, arbetar för nåt gott. I själva verket finns det olika former av konservatism.

Kan man säga att konservativa ofta brister när det gäller ”att utveckla mänskliga rättigheter, jämställdhet, skydd för minoriteter, respekt för individens livsval”?

Dan Korn säger nej. Korn ogillar att man ställer mänskliga rättigheter och liberal demokrati mot konservatism.

Jag håller med. Det har han en poäng i. Det har alltid funnits konservativa som varit för demokrati och mänskliga rättigheter. Men Korn har fel då han antyder att konservatismen som helhet alltid är en god kraft för mänskliga rättigheter.

Bevara, bevara, bevara

Fokuset på konservatismen ligger på att bevara skriver Korn, och det har han rätt i. Han skriver:

”Det handlar alltsåmycket om att bevara och det är just vad konservatism handlar om. Att bevara det bästa vi har från tidigare generationer, samtidigt som man är medveten om att tiderna förändras och samhället med dem.”

Exakt så! Konservatismens styrka och svaghet ligger i att vilja bevara. Både den demokratiskt lagda konservatismen och de som var mot demokrati pratade på 1800talet om att bevara. Men de ville bevara lite olika saker.

Konservativa demokrater mot demokrati pratade mycket om AUKTORITETER. För dem var världen en beslutskedja där Gud stod överst, sen kungen, sen regeringen, sen kommunens befattningshavare sen männen, sen kvinnor och barn. Alla skulle lyda dem ovanför dem. Så var samhället uppbyggt sen Adam och Evas dagar och så skulle det förbli. Kvinnan skulle styras av mannen. Medborgarna skulle styras av kung och överhet och adel och rika borgare skulle forma denna överhet. Att tex vara för kvinnlig rösträtt var att stå upp mot samhällets ordning och Gud.

De konservativa som var FÖR demokrati pratade om annat. De pratade om bygemenskaper och om att den fria medborgaren hade en ”odalsrätt” till medbestämmande. Pratade om att bondedemokratin var kärnan i nationen och kungariket. Och de visade ibland även på att kvinnor ibland haft en hel del att säga till om lokalt.

Det fanns inte En konservatism. Där har både Dan Korn och de som Dan Korn attackerar i inlägget på Oikos fel.

Samma sak kunde man se i debatten om arbetarrätt för 120 år sen. Icke demokratiskt lagda konservativa var mot det, de menade att samhällets grund var att det bestående måste vara kvar, det är överheten som alltid bestämt enväldigt över sina arbetare och så ska det vara. De mer demokratiskt lagda pratade om att överhet som inte betedde sig rättrådigt MISTER sina mandat av Gud. Makt gjorde inte rätt. Överheten måste styra RÄTTRÅDIGT, annars måste de bytas ut. Samma sak i debatten om sociala rättigheter. Skulle fattiga få hjälp och stöd eller inte, alla olika konservativa skolor och idetraditioner hämtade sina argument från det förgångna!

Forma om naturen och människan

Det som gjort att de flesta konservativa, och konservativa partier tyvärr ofta varit sist på bollen då individens rättigheter förts på tal, är tyvärr att de som är tveksamma till mänskliga rättigheter har varit tongivande. Homosexuella hade inga rättigheter. Man ville ge dem det. Konservativa sa ”skynda långsamt”. Svarta i USA ville ha medborgarrätt på 60talet, konservativa sa ”vi måste gå framåt långsamt”. Demokrater ville ha rösträtt för alla, konservativa sa ”vi låter de rika få rösträtt först, och går långsamt framåt”.

Dan Korn förklarar:

”Konservatismen sysslar inte med att korrigera den mänskliga naturen eller att forma den enligt någon föreställning om det ideala rationella valet”, skriver Roger Scruton. ”Den försöker förstå hur samhällen fungerar och att skapa utrymme som behövs för att de skall kunna fungera framgångsrikt. Dess början är den djupa psykologin om den mänskliga varelsen. Detta är konservatismens styrka.”

Ja det är konservatismens styrka, men också dess förbannelse.

Det var med argument om att ”man inte kan ändra den mänskliga naturen” som många konservativa stödde nazismen på 30-taket och 40talet. Om man läser de nazi-konservativa skrifterna från den tiden ser man att den idén var i fokus. Det ansågs vara att vilja förändra mänskliga naturen att bygga en stat där både ”svenskar” och judar kunde samexistera. Det var att vilja förändra människan att vara för demokrati, bry sig om svaga och vara för rösträtt, sa många konservativa.

Medan de demokratiskt lagda konservativa bad antidemokrater och judehatare stoppa in sina politiska dogmer i sin röv och dra dit pepparn växer. De sa att det var NAZISTERNA som försökte förändra, manipulera och kontrollera den mänskliga naturen. Det var deras argument mot nazzarna!

Det Dan Korn missar är att de konservativa argument han lägger fram använts genom historien för att försvara så vitt skilda saker som demokrati och diktatur, mångkultur och antisemitism, medborgarrätt och slaveri.

Bara för att nåt är konservativt är det inte per automatik ont eller gott. Och det vi måste fråga oss är VILKEN sorts konservatism folk förespråkar. Så, vilken sorts konservatism kan det bli av en tankesmedja grundad av ett nyssnazistiskt parti som gick och heilade för 30talet. Bra fråga, eller hur?

PS

Till sist. ”Berätta gärna för mig var det finns en fungerande demokrati som inte är en nationalstat”, frågar Dan Korn. Öh, ja, t.ex. USA. Sist jag kollade var de trots allt en demokrati.

Även om USA inte är något föredöme när det gäller demokrati:
Plus Belgien, Schweiz, Kanada, Australien, Nya Zeeland.

T.ex.