Fler utlandsfödda i Sverige än i USA under emigrationens tidevarv

När man tänker på invandringsländer tänker man ofta på USA för 100-200 år sen. Men den bilden är inaktuell. Numera är västeuropa i nästan lika stor utsträckning invandringsland som USA. Och Sverige har gått om USA för flera år sen.

USA har aldrig haft mer än strax under 15% av sin befolkning född i ett annat land. Sverige har nu ca 19% född i ett annat land, mer än någonsin USA haft.

Därmed kan vi konstatera att regeringens, och Erik Ullenhags, mytknäckarsida 2011 så här i efterhand visade sig vara fel och kritikerna hade rätt. Så här skrev Erik Ullenhag på mytknäckarsidan:

Myt 1: Det pågår en massinvandring, om några årtionden kommer svenskar att vara i minoritet i sitt eget land.

Påståendet är direkt felaktigt. I dag är knappt 15 procent av befolkningen född i ett annat land. Statistiska Centralbyrån räknar med en näst intill oförändrad andel i framtiden, andelen beräknas öka till 16,5 procent 2050.

I grunden bygger myten på att personer med utländsk bakgrund aldrig blir svenskar och att det skulle vara ett problem om människor har en bakgrund i ett annat land. Det är också värt att notera att den enskilt största gruppen invandrare 2010 var hemvändande svenskar, som stod för en femtedel av invandringen.

16,5% till 2050 visade sig i praktiken bli 19% till slutet av 2018. Tala om att ge kritikerna vatten på sin kvarn alltså.

Jag var kritisk till Erik Ullenhags skriverier 2011. Jag menade att Ullenhag valde att inte försvara den stora invandring vi har utan att istället tog han strid på frågan om man kan kalla invandringen en massinvandring. Vilket var bisarrt.

Kunde man kalla emigrationen till USA från Sverige på 1800talet som var på ca 0,4% per år för massemigration kan man väl kalla en invandring på stundtals 0,8-0,9% för massinvandring. Det är bara fånigt att ta strid på sånt.

Jag är positiv till migration och vill egentligen ha öppna gränser överallt. Det jag INTE är positiv är att samhällen har en migrationspolitik som skapar utanförskap och utslagning, vilket man ser idag om man kikar på läget i västeuropa och Sverige. Nya europeer och nya svenskar ska också ha rätt till att kunna skapa sig frihet och välstånd! Nu hamnar istället nya svenskar, i synnerhet flyktingar, i botten i arbetslöshetsstatistiken, i botten i skolstatistiken och i toppen i statistiken över fattigdom, brottsutsatthet och brottslighet. Hur smart är det? Jag ogillar dessutom att samhället inte verkar klara av de utmaningar som migrationen för med sig (som hederskultur, synen på kvinnors roll i samhället, homofobi och rasism bland de från kulturer som inte alls är i närheten av att vara så liberala som vårt Sverige).

Det man kan och bör diskutera också är hur man skött de demokratiska besluten kring denna stora förändring av Sverige. Just igenom att man påstått att det inte skett nån stor förändring alls. Det är som om man skämts för invandringspolitiken., Det har inte tagits någon egentlig debatt bland befolkningen någon gång om detta. Invandringen är ett beslut som politiker tagit över huvudet på folk, utan att involvera medborgarna i beslutsprocessen eller ens höra vad de anser, skulle jag påstå. (Men så har man betett sig med annat också, försvarspolitik, säkerhetspolitik, ekonomisk politik etc.)

Det kan man säga även om man är positiv till invandringen, som jag är. Hade vi förankrat invandringen lite mer bland folk, varit lite ärligare med statistiken och haft ett vettigare tänk om HUR man skulle hanterat migrationens utmaningar, så hade kanske läget sett annorlunda ut idag.

Om vi dessutom hade tagit itu med segregering och utanförskap bland utrikes födda redan för 50 år sen hade allt varit annorlunda idag.

Samma om vi tagit i med ideologiska hårdhandskar mot rasismen och partier som Sverigedemokraterna.

Nu svamlar till och med mitt parti, S,  om att invandrare ska ha PLIKT att jobba och lära sig svenska. God dag yxskaft, om man inte hostar upp jobb finns inga jobb att ta och om man inte lär ut svenska från dag ett till flyktingar samt inte bryr sig om att sysselsätta flyktingar, så är det inte konstigt att en del tror att ”detta landet prioriterar inte sånt här”. Och allt fler inom S börjar prata om religion och hijaben som ett problem.

Jag är POSITIV till massinvandring. Jag vill ha en invandringen som är ungefär som den vi har idag, men jag är pragmatiker och realist också. Den nivå vi ska ha på invandringen måste motsvara vår förmåga att se till att de nya svenskarna får ett bra liv! Om vi klarar det med 300.000 ska vi ta emot 300.000 om året. Om vi bara klarar av 10.000 ska vi ta emot 10.000 och sätta tryck på våra politiker så de ändrar politiken!

———————
PS

Att försöka prata om detta på ett mer nyanserat sätt är nog stört omöjligt. Vi lever i en polariserad tid då allt är svart och vitt och där gråskalor saknas.
 
Det gör att detta inlägg tyvärr kommer att mötas antingen med misstänksamhet (”du är smygrasist som ens nämner detta”) eller med ord om Sveriges snara påstådda undergång, slagord om ”muslimska faran” och ”stoppa invandringen”.
 
Men en och annan av er kanske ännu har förmågan att se detta för vad det är. En stor förändring som lett till stora utmaningar, men också något som är oerhört positivt i grunden om politiken ger migranterna bra förutsättningar att skapa sig ett bra liv här.