Invandringsstopp och miljöfundamentalism, ett eko av Garret Hardin?

Artikeln i GP igår om att invandring inte behövs för att försörja en åldrande befolkning, är intressant. Observanta läsare kunde se att det var två ekologer, Malte Andersson och Frank Götmark, som skrev artikeln, och att de kommer fram till slutsatsen att befolkningen i Sverige måste MINSKA i framtiden. Hur många vet att inspirationen till den artikeln kom från miljönationalisten Garret Hardin, som förespråkade massmord på fattiga människor?

”Hela idén att längre liv måste medföra ökad befolkning är feltänkt. I stället behöver politiken främja stabiliserad och på sikt minskad befolkning och miljöpåverkan.” (källa)

De orden har många missat. De visar att debattörerna inte vill stoppa invandringen av primärt nationalistiska skäl, utan av miljöskäl och ekologiska skäl. Och orden ”minskad befolkning” tyder på något mer än bara miljöintresse – på en fundamentalistisk och radikal syn på miljö och människor. Det är därför inte konstigt att de kommer till slutsatsen att de vill minska invandringen. En viss sorts miljöfundamentalism anammar nämligen invandringskritikers och nationalisters tänkande i kampen för en bättre miljö.

”Minskad befolkning”

När man tänker på miljörörelsen idag tänker man ofta på personer som är för en ökad invandring. Men det finns en form av miljörörelse som är mot det också. Och de uttrycker sig alltid i termer av att ”egentligen bör befolkningen minska”.

De fundamentalistiska miljökämpar som vill att vi ska helt sluta flyga, åka båt och åka bil landar ofta i en form av regionalism. Det är ganska logiskt. Om kontakten med folk på andra sidan jorden anses som något negativt och farligt för miljön, och vi inte ens kan besöka medelhavet utan att fyllas med miljöskam och klimatskam, då blir tänkandet väldigt regionalt. Om detta kombineras med en syn på människan som genomgående skadlig för ekosystemet och ideer om att världen har för många människor kan man lätt landa i en åsikt som liknar författarnas.

Då måste vi skydda den egna regionen från migration. Samtidigt som vi måste försöka minska befolkningen i det egna landet och på hela planeten.

Vid fall av riktigt svår extremism börjar man prata om främmande kulturer som ett hot, på ett sätt som liknar pratet om främmande arter bland biologer. Jag har stött på detta ganska ofta. Precis som biologiska arter bör ”stanna där de är” anser man att kulturer och människor som bär dessa främmande kulturer bör ”stanna där de är”. Precis som vi europeer inte bör påverka kulturerna bland Amazonas indianer, bör afrikaner inte påverka vår. Alla länder är ursprungsbefolkningar i sitt land, typ.

Nu säger inte jag att de ekologer som skrev artikeln går så långt. Jag hoppas de inte gör det. Men tyvärr har de miljöaktivister som både pratar om att minska Sveriges befolkning och stoppa invandringen oftast en så extrem världsbild.

Och det är det jag ska prata om i denna artikel.

Redan när jag läste artikeln förstod jag av formuleringen att det var Garret Hardins ideer som spökade här. När jag googlade fick jag det bekräftat. Frank Götmarks idol är nämligen Garret Hardin. Det framkom i en artikel i GP förra året (Källa).

”Hans vurm för miljö och naturvård förde in honom på området befolkningsökning. Boken Living within limits av humanekologen Garret Hardin blev en ögonöppnare. Frank Götmark insåg, efter att ha läst boken, att man ogärna pratar om att folkökning på jorden kan sätta käppar i hjulet för hållbar befolkningsutveckling.”

Allmänningens dilemma

Det mest tydliga exemplet på denna form av miljönationalism är nog Garret Hardin (1915-2003). Hardin skapade begreppet ”Allmänningens dilemma” (tragedy of the commons). Innebörden med begreppet är att gemensamt ägda områden (som vatten och luft) lätt riskerar att förstöras eftersom ingen äger området. Det konceptet är inte problematiskt. Alla som sett  vad som lätt kan hända med områden i utkanten av en by, som varken någon äger eller kommunen bryr sig om, förstår att det ligger något i det. Det är där illegala soptippar snabbt bildas.

Garret Hardin

Men Hardin gick längre än så. Han sa att på grund av att människan riskerar att skita ner sin miljö på detta sättet behöver vi auktoritära starka regimer som håller nere människans beteende så vi inte kan skita ner så mycket. I-länderna måste minska sin levnadsstandard drastiskt och U-länderna måste tvingas att avstå från utveckling. Det värsta hotet var för honom iden att U-länderna skulle industrialiseras. Detta sista skulle givetvis medföra att svält och sjukdomar grasserar i U-länderna. Men det ansåg han vara ok, länderna var ju överbefolkade ändå.

Bärkraft

Detta förde honom till en annan ide, som är central för miljöfundamentalistens syn på invandring som skadligt. Nämligen begreppet bärkraft (carrying capacity). Även detta begrepp har Garret Hardin som upphovsman. Begreppet är i sig inte helt fel. För människor kan det användas för att beskriva hur många som kan försörjas med den tekniska nivå man har. Eller hur miljö och försörjning påverkas i en viss biologisk miljö, av att populationen av en viss art ökas.

Människor har kämpat mot naturens bärkraft sen de bodde i grottor. Människor har betett sig på ett annat sätt än alla andra djur. När maten verkade ta slut i området de bodde i och svält blev konsekvensen av det, hittade vi på nya sätt att få fram mer mat. Vi uppfann elden, vi uppfann jordbruket. Vi kom på mediciner mot sjukdomar. Genom århundradena har vi med hjälp av vetenskap och teknik ÖKAT bärkraften i våra samhällen. Om antalet människor överskridit vår förmåga att försörja dem, har vi klurat ut tekniska prylar och uppfinningar för att hjälpa dem överleva.

Men Hardin, och en del andra miljöfundamentalister, gillar inte denna utveckling. De menar att om antalet människor överskrider vår förmåga att försörja människor bör människor dö.

I de fall en svältkatastrof inträffar någonstans på planeten bör man inte hjälpa de svältande, skrev han 1974, man bör låta dem dö (källa):

”A demographic cycle of this sort obviously involves great suffering in the restrictive phase, but such a cycle is normal to any independent country with inadequate population control. The third century theologian Tertullian (Hardin 1969a) expressed what must have been the recognition of many wise men when he wrote:

”The scourges of pestilence, famine, wars, and earthquakes have come to be regarded as a blessing to overcrowded nations, since they serve to prune away the luxuriant growth of the human race.”

Only under a strong and farsighted sovereign -which theoretically could be the people themselves, democratically organized- can a population equilibrate at some set point below the carrying capacity, thus avoiding the pains normally caused by periodic and unavoidable disasters. For this happy state to be achieved it is necessary that those in power be able to contemplate with equanimity the ”waste” of surplus food in times of bountiful harvests. It is essential that those in power resist the temptation to convert extra food into extra babies. On the public relations level it is necessary that the phrase ”surplus food” be replaced by ”safety factor.”

But wise sovereigns seem not to exist in the poor world today.”

Och för att bibehålla de rikare ländernas bärkraft bör de stänga gränserna.

”Overpopulation can be avoided only if borders are secure; otherwise poor and overpopulated nations will export their excess to richer and less populated nations.” (källa)

Det bör inte förvåna någon att Hardin lovprisade Maos Kina i början på 70talet. Han älskade hur Mao lät människor svälta när det inte fanns mat nog. Dessutom tyckte han det var bra att Kina tvingade familjer att föda ett barn bara.

Livbåtsetiken

Det leder till det tredje begrepp Garret Hardin skapade, idén om en ”livbåtsetik”. Om en livbåt kan bära fyra personer och en femte vill in i livbåten, hur bör man agera då? För någon med människokärlek vore svaret kanske att försöka hitta andra lösningar, som att ta människor på släp i rep. För Hardin är svaret enkelt ”låt den femte drunka”.

De mer utvecklade områdena i världen kunde ses som ”livbåtar” av välstånd ansåg Hardin. För att världen ska ha en framtid måste migrationen stoppa. De utvecklade områdenas avtryck på miljön måste i och för sig minskas, men ett visst välstånd kan man behålla. Fattiga länder med växande befolkning måste ”lära sig” att inte höja sin levnadsstandard utan bibehålla den de har. Det kan man bara lära dem genom att människor får svälta ihjäl där. De rika länderna måste spärra sina gränser och med våld och tvång förhindra att människor från U-länderna.

“Every Indian life saved through medical or nutritional assistance from abroad diminishes the quality of life for those who remain, and for subsequent generations.” (källa)

Dessutom… Det finns både ”kvalitetsskäl” och ”kvantitetsskäl” bakom åsikten att invandringen från fattigare länder bör stoppas, skrev han i sin berömda artikel om livbåtsetiken från 1974 (källa) Låt oss kika på vad han menade med det.

Chef för rasbiologiska sällskapet

Men inte all migration var fel, ansåg han. Migration mellan folk av samma kultursfär, ansåg han vara något positivt. Rasist som han var ansåg ha n givetvis att USA skulle definieras som vitt och europeiskt. Alltså var migration från Europa något positivt, men inte från spansktalande områden eller Afrika. Kulturer skulle hållas separerade och utvecklas var på sitt håll.

”Promoters of more diversity maintain that the more immigrants the better; and the greater the variety the richer America will become. Many of these promoters are Europhobic–fearful of, or revolted by, European civilization and values. They say we should stop taking in North Europeans, urging us instead to solicit the Filipinos, the Taiwanese and the Salvadorans. And why not more Sikhs, more Turks, more Somalis, more Chileans, more Maoris, more Ibos, and more Malaysians?

Diversity triumphant! How exciting! Anyone who opposes such proposals risks being called a racist. But possible genetic differences are not the issue. Even if there are no significant genetic differences there are formidable cultural differences. When we admit a Sikh or a Muslim, for instance, we are admitting more than a human body. We are admitting a person imbued with cultural values that are significantly different from our own.

Diversity is the opposite of unity, and unity is a prime requirement for national survival in the short run. In the long run, beliefs must be susceptible to change, but massive immigration is a dangerous way to bring about change in ideas and practices. To nurture both unity and progress a double policy should be embraced Great diversity worldwide; limited diversity within each nation.” (källa)

Ideer, information och varor bör kunna röra sig fritt i världen. men invasioner måste stoppas.

”Exchanges of information, fair trade, visiting and minimal immigration — these are highly recommended. But a civilization is not sustainable if it is at the mercy of uninvited invasions, peaceful or otherwise.” (Källa)

”Invasioner”…  Hur ser man då på människor från andra kulturer? Ja, nu nu börjar det bli intressant eftersom var mångårig medlem i American Eugenic Society. Dvs Amerikanska rasbiologiska sällskapet. (Eugenics är den vetenskapliga termen för det som mer folkligt kallat rasbiologi). Dessutom var han sällskapets chef 1977. (källa)

Och ja det är där hans slutsatser om ”allmänningar”, ”livbåtar” och ”bärkraft” slutar. I rasbiologi!

“During the first part of the 20th century, immigration to the United States was biased to favor those who were most like the people who created this legal entity — the northern Europeans. … Then popular anthropology came along with its dogma that all cultures are equally good and valuable. To say otherwise was to be narrow-minded and prejudiced, to be guilty of the sin of ethnocentrism… . That which was foreign and strange, particularly if persecuted, became the ideal. Black became beautiful, and prolonged bilingual education replaced naturalization.” (källa)

Kulturer och etniciteter bör inte blandas ansåg Hardin, av samma skäl som han ansåg att djur från en del av världen inte borde introduceras till en annan. Man måste bevara de olika kulturernas och etniciteters särart. Dessutom finns ”skadligare” kulturer och etniciteter precis som det, enligt han finns skadligare biologiska varelser.

1994 var Hardin en av de som undertecknade en artikel i Wall Street Journal om ”bevisen” för den svarta rasens lägre intelligens. (Källa)

”Rasliga-etniska skillnader i IQ-klockkurvor är i grunden desamma när ungdomar lämnar high school som när de börjar första klass … svarta 17-åringar har ett utfall, i genomsnitt, mer som vita 13-åringar”

Summa summarum

Hardin var inte ensam. Det finns en växande miljörörelse av miljönationalister. Personer som anser att muslimer inte bör tillåtas komma till Europa, eller mexikaner till USA för att det hotar miljön.

Hardins ideer kan låta bedrägligt bra i denna tid när man ofta och gärna pratar om miljö. Men om man funderar så ser man hur falska hans ideer är egentligen.

  • För det första. Miljöproblemen är internationella. Kan vi lösa dessa bara regionalt, eller behöver vi lösa dem BORTOM nationsgränserna?
  • Hur realistiskt är det att KIna och Indien eller Afrika skulle tillåta att de länderna inte industrialiseras och utvecklas? Vi måste hitta lösningar på miljöproblemen som kombinerar utveckling med arbete för en bra miljö och för att lösa klimatproblemen.
  • Hela bärkraftsresonemanget Hardin har faller på att människan har en förmåga att ÖKA sin egen bärkraft, genom teknisk och vetenskaplig utveckling. Det som var ett geografisk regions bärkraft 4000 f.kr är inte samma som den år 1563, och inte samma som den år 2019.
  • Mänskliga samhällen präglas av att ÖKA livbåtens bärkraft eftersom människan som individ har en förmåga att ta fram nya ideer. Detta gäller även i en riktig livbåt IRL. Om man IRL är 20 personer och bara har en livbåt med plats för  4 är det individerna som försöker klura ut lösningar på en till synes helt omöjlig situation, som får folk att överleva. Chansen att överleva är större i grupper där sådana kreativa personer finns som försöker lösa problem, än i grupper där de inte finns. Värst av allt, skulle jag säga av egen erfarenhet, är det i grupper där problemlösare saknas och där individer finns som resonerar likt Hardin och vill ”kasta folk överbord. I såna grupper är risken stor att INGEN överlever alls.
  • Det är givetvis rasism att vilja förvägra fattiga länder utveckling och välstånd, även om det sker i miljöns namn.
  • Överbefolkningen är bara ett problem tills ett land industrialiserats. Som västvärlden och Japan visar föder människor med välstånd färre barn. Vill man stoppa befolkningsökningen är det MER industrialisering, och inte mindre som ska rekommenderas.

Och det är där någonstans det hela landar, för att återknyta till de två ekologernas artikel. Om Sverige bara mår bra om vår befolkning MINSKAR, om människor är en sån ondska och börda för moder jord, så har givetvis de två ekologerna rätt, och även Garret Hardin. Men om nu det är så att människor mer defineras av denna kvalitet att kunna ta fram nya ideer och lösningar? Då har både ekologerna och Hardin fel. 

Då bör debatten istället handla om hur Sverige och världen bör styras för att människor välståndsskapande, och idékläckande, förmåga ska maximeras.

Mer läsning om Hardin