Stieg Larsson var själv politisk extremist

”Jag ska ställa en liten annan fråga. Hur ska arbetarklassen ta makten i Sverige? Ska de ta makten genom en väpnad revolution eller inte? Ska de krossa den borgerliga statsapparaten eller inte? Svara på den frågan! (”JA!”, från KAF:are i publiken och panelen).” (Källa)

”Visst kan en regering avgå, t.o.m. den ena efter den andra. Men den härskande klassen avgår inte. Den måste störtas och det kräver medveten och samordnad handling från de arbetande massornas sida. Det kräver en socialistisk revolution.” (KAF 1973)

Serien om Stieg Larsson verkar bra. Jag såg första avsnittet idag. (se länk här!) I de kommande tre delarna av serien kommer bland annat jag att intervjuas. Jag har hjälpt seriens skapare med den del som handlar om EAP och Alf Enerström.

Men det sticker i mina ögon och öron att Stieg själv faktiskt var politisk extremist och att det inte nämns alls i serien, mer än en gång i förbifarten som en lustig anekdot.

Han var kommunist och trotskist och aktivist i Kommunistiska Arbetarförbundet, numera trotskistiska Socialistiska Partiet, fd Revolutionära Marxisters Förbund, RMF. KAF trodde på revolutionen och drömde om en arbetarstat där den ”borgerliga demokratin” bekämpades och borgares och ”kontrarevolutionärers” makt aktivt nedtrycktes med en fin ”socialistisk demokrati”. Ja en så kallad demokrati, som s.k. borgare och kontrarevolutionärer exkluderades från. (Det är så man känner igen antidemokrater, fastän de kallar sig demokrater. Det är alltid vissa grupper de vill exkludera från sin ”demokrati”.)

Första avsnittet av serien nämner att Stieg som ung bar ”halvmilitär” uniformklädsel och Che Guevara basker och en person säger att han ”förberedde sig för revolutionen”… Samtidigt visas bilder på nazister i halvuniformell klädsel och det nämns att nazisterna var ett hot för de ville bekämpa det demokratiska systemet.

De som gjorde serien tycks inte vetat vad KAF stod för, att Stieg var mångårig medlem och aktivist i ett antidemokratiskt parti. Man pratar om extremhögerns frontgrupper men nämner inte att extremvänstern, tex KAF och SP, också arbetade med frontgrupper. Etc, etc…

Jag kan inte hjälpa det, hur mycket jag än beundrar stora delar av det Stieg Larsson gjorde… Det sticker i mig. Det sticker fan så mycket.

Tänk vad livet hade kunnat vara enklare. Det hade varit enklare att blunda för det obehagliga hos Stieg och bara se det ”goda”… Ska vi lösa morgondagens problem måste vi se verkligheten för vad den var, och är, utan skygglappar. Vi måste även våga se både de bra och dåliga sidorna hos människor vi beundrar, som Stieg Larsson.

Några citat ur SOU:91 del 2

Kommunisterna i KAF/SP

”KAF anser att staten är ett organ för kapitalistiskt klassherravälde. Parlamentet, polis, domstolar och andra institutioner kan inte bara tas över av arbetarklassen. Det finns ingen parlamentarisk väg till socialismen. Arbetarrevolutionen måste därför oskadliggöra kapitalets stat och i stället upprätta arbetarklassens egen stat baserad på arbetarråd (sovjeter) och andra demokratiska massorganisationer. Armén och polisen måste ersättas med en demokratisk arbetarmilis.”

1977 års kongress. Samma år som han skrev ett testamente där KAF skulle få allt efter hans död.

”Nu är det inte möjligt att genomföra denna krisplan blott genom ett enkelt konferensbeslut. Borgarklassen och arbetarbyråkratins hårda kärna kommer att bjuda ett ursinnigt motstånd mot dess förverkligande genom politisk kamp, ekonomiskt sabotage och kanske också ett öppet polisiärt och militärt våld. Arbetarrörelsen måste därför ta hela makten i samhället. Både den politiska och den ekonomiska. För att ett sådant maktövertagande ska bli möjligt krävs en kämpande och demokratisk arbetarrörelse som kan bära fram en arbetarregering till makten.”

Vid samma kongress tog KAF ännu ställning för Sovjet och Kina och de stater som ”brutit med kapitalismen”. De kritiserade ”diktaturerna” men ansåg att de hade ett bättre system än det imperialistiska och kapitalistiska väst.

”I varje konflikt mellan imperialismen och de stater som brutit med kapitalismen måste arbetarrörelsen obetingat stå på de senares sida.”

1974 om partiets arbete med soldater. Vid konflikt mellan svenska armén och en ”arbetarstat”. Stieg organiserade soldater vid det lokala regementet i Umeå med KAF.s skrift ”Röd Soldat”.

”Därför är det kommunisternas oavvisliga plikt att även här verka för den ”egna” imperialistiska regimens nederlag. Kommunisternas styrkor måste sabotera arméns krigsansträngningar på alla tänkbara upptänkliga sätt. Vi bör samordna våra ansträngningar med den utsatta arbetarstatens styrkor…. Vi vill sabotera försvaret, ett försvar som bara försvarar kapitalismen. Men vi saboterar inte försvaret genom att skruva loss muttrar eller spränga bergsrum. Vår främsta uppgift är att organisera soldaterna i kamp, sprida en politisk propaganda kring klassförsvarets funktion och roll. Genom ett sådant arbete
kan vi sabotera arméns möjligheter att fungera när kontrarevolutionen behöver den. Då kan i stället stora delar ansluta sig till arbetarklassens armé. En armé byggd på arbetarklassens beväpning under arbetarorganisationernas kontroll. ”

Citaten: som citerat ur SOU 2002:91 del 2.

KAFs tidskrift Fjärde Internationalen, som Stieg givetvis läste, kan man läsa i urval här.

Det finns en intressant artikel som nämner att KAF:s tidning Internationalen stödde de Röda Khmerernas maktövertagande i Kambodja, läs den här. (”Leve den nya arbetarstaten”, 1975)