Har majoriteten rätt att förtrycka minoriteten?

Är det ”rätt” att en majoritet stoppar och tystar en minoritet i demokratins namn? Allt oftare hör man svaret att det är ”rätt”. Som så ofta är det minoriteten muslimer som bör stoppas, ena dagen är det böneutrop som inte bör höras, och andra dagen moskeer som bör förbjudas.

Vilken rätt har en minoritet i en demokrati? Och vilken rätt har man att försöka stoppa eller tysta en minoritet i en demokrati?

Just nu pågår en massa kampanjer mot olika minoriteter som av olika anledningar man tycker inte bör synas offentligt. För att bara nämna några exempel: nazister, tiggare, de som vill ha böneutrop, de som vill ha moskeer, Mr Cool, antimuslimska individer och rörelser, personer som förespråkar legalisering av hasch eller prostitution.

En demokrati handlar inte bara om val och att valvinnaren styr. Demokrati är mycket mer än bara val. Demokratin är förbunden med andra friheter, som rätten att organisera sig, yttrandefriheten, etc. Och i en demokrati får man vara för åsikter eller grupper eller saker, men man får också vara mot åsikter, grupper eller saker. I demokratin och yttrandefriheten ingår rätten att arbeta mot saker lika väl som att arbeta för saker. Att arbeta för att tysta och bojkotta företag eller politiska partier, är också en del av demokratin, även om syftet kan sägas vara att tysta motståndaren.

Det är med andra ord inte odemokratiskt att organisera stora protester mot något, som t.ex. Mr Cool just nu, eller mot Sverigedemokraterna, även om slutresultatet blir att Mr Cool och Sd bojkottas av företag och faktiskt på många sätt tystas. Det är inte heller odemokratiskt att påtala att majoriteten inte har rätt att helt tysta minoriteten, Mr Cool eller Sd.

Rätten att vara mot och att mobilisera andra att vara mot och t.ex. bojkotta något, är också en del av demokratin. Det är här det blir komplicerat. För det måste finnas balans och skydd för minoriteter även om en majoritet skulle vilja bojkotta den och hur vämjelig majoriteten än anser att minoritetetens åsikter vara.

Att skydda majoriteten från minoriteten

Det kanske känns jobbigt att se åsikten att muslimer bör förbjudas nämnas samtidigt som åsikten att nazisterna eller rasisterna bör förbjudas. Men om man tittar på de olika åsiktsyttringarna ser man att argumenten ofta är likadana.

Exakt vilka grupper vill störta demokratin? För en antirasist kan frågan verka självklar. Men glöm inte att det finns mängder av svenskar som anser att antirasister och muslimer arbetar mot demokratin och vill störta demokratin.

”Muslimerna hotar vår demokrati och vår frihet och sprider våld och hat, därför måste de förbjudas.”

”Nazister och rasister hotar vår demokrati och vår frihet och sprider våld och hat, därför måste de förbjudas.”

Det finns islamistiska extremister som vill förbjuda socialism och liberalism och i Ukraina har man förbjudit kommunism.

”Kommunister hotar vår demokrati och vår frihet och sprider våld och hat, därför måste de förbjudas.”

”Liberaler och socialister hotar vår demokrati och vår frihet och sprider våld och hat, därför måste de förbjudas.”

Det är just detta som gör det lite komplicerat. Om man anser att majoriteten har rätt att förbjuda nazism så öppnar man dörren för åsikten att majoriteten också har rätt att förbjuda muslimer, judar, homosexuella, socialister eller vad det nu må vara, om de skulle komma i majoritet.

För att balansera demokratin har därför utvecklats en sorts maktbalans mellan stat och samhällets alla olika individer och grupper. Staten skyddar demokratin och individerna från t.ex. våld, och försök att omstörta systemet och avveckla demokratin. Samtidigt måste staten skydda individers och gruppers rätt att existera som minoritet, om än inte att skydda dem från kritik och att bli motarbetade.

Har en majoritet rätt att stoppa en kampanj en minoritet för för att stoppa och tysta en annan minoritet? Hur gör man då minoriteten vill göra statskupp och tysta majoriteten? Den sista frågan har kommit upp flera gånger de sista hundra åren då man pratat om kommunister och nazister. Var åsiktsregistreringen av nazister och kommunister förr fel? Eller gjorde man rätt i att registrera personer som var aktiva i partier som ville störta demokratin, massmörda svenskar, och samarbetade med främmande makter? Hur hanterar vi de som lovprisat IS de sista åren, är det rätt att åsiktsregistrera dem?

Det de flesta experter och statsvetare är därför överens om är att staten bör ingripa så lite som möjligt i demokratin och yttrandefriheten, eftersom det är farligt att låta majoriteter bestämma om minoriteter ska få existera.

Att skydda minoriteten från majoriteten

Frågan om demokratin är komplex och inte alla har tänkt igenom saken totalt innan de yttrar sig.

Malcom Kyeyune skrev en artikel i GP den 2 juli, demokratin är inte döende. Den handlar om ett av Göteborgspostens favoritämnen numera, att politikerna bör lyssna mer på Sverigedemokraterna och de invandringskritiska väljarna.

Kyeyune gör gällande att politikerna länge ignorerat majoriteten av svenskarna till förmån för minoriteterna. Det är i samband med det han skriver rakt upp och ned att vi borde lyssnat mer på de som vill förtrycka minoriteten.

”författaren Lionel Shriver att modern litteratur älskar att behandla invandraren och dennes perspektiv, samtidigt som den är totalt ointresserad av perspektivet hos de personer vars hembygd transformeras. Tycker de om detta? Ville de ha detta? Vem fan bryr sig? Deras perspektiv spelar ingen roll; om de har en åsikt så är den antagligen rasistisk…

Allt detta i ett demokratiskt system där en skalle, en röst gäller. Det mest fascinerande med vår tid är faktiskt hur otroligt förvånade våra politiker verkar vara över att deras värld nu faller sönder. Bygg en moské, baby! Ni som inte gillar moskéer kan dra åt helvete; alla de rättrådiga och goda skäms över att dela land med er. Tänkte verkligen ingen på att man inte bara delar land utan också delar valurnor med dessa människor? Det är galet, men svaret verkar faktiskt ha varit nej. Tänkandet lyste med sin frånvaro. Att förhärliga minoriteter och snäsa åt majoriteter att göra bot för alla sina privilegier kanske tillfredsställer ideologiskt, men det är usel praktik.”

Idag ser vi i Sverige att denna majoritet kräver att få sin röst hörd. Det är bra, skriver han, det är förenligt med demokratin.

”Man kan lyssna på majoriteten, eller så kan man få sparken och bli ersatt av politiker och partier som lyssnar. Att detta sker är inte ett tecken på att demokratin är döende.”

Keyeyune anser alltså att vi bör lyssna på de som inte vill ha moskeer, dvs de som inte anser att troende muslimer ska få bo i sverige. Att vi lyssnar på de rasister som vill förtrycka minoriteten anser han vara demokratiskt, om det är en majoritet som står bakom rasisterna.

Men är det demokratiskt att stoppa minoriteter i namn av majoritetens makt och rätt?

Minoritetens rättigheter

Vad sker om denna majoritet inte vill bygga moskeer? Det är här det förrädiska i Keyeyune s resonemang visar sig. Utan skydd för minoriteternas rättigheter kommer minoriteterna att trampas på. Det kommer med andra ord inte att byggas några moskeer.

Att lyssna på majoriteten och att låta majoriteten styra betyder INTE att majoriteten har rätt att göra vad de vill. Det är INTE demokrati om en majoritet trampar på, eller tystar, en minoritet.

Det är inte demokratiskt om ett parti med 51% av rösterna förbjuder ett parti med 20% av rösterna. Det är inte heller demokrati att en majoritet förbjuder sådant som moskeer eller synagogor.

Keyeyune är svart. Om Keyeyune hade tänkt efter lite mer innan han skrev det han skrev hade han kanske insett att exakt samma argument som han för fram, har spridits olika rasister och personer med fördomar om just svarta.

Jag vet själv hur personer i min barndoms Höganäs frynte näsan åt svarta de såg och sa att det var galet att politiker inte brydde sig om majoritetssvenskarnas åsikter om att ”importera” en massa svarta till Sverige. Bra frågor.

Borde man lyssnat på dessa fördomsfulla? Borde vi gjort det om de var en majoritet?

Men så långt tänkte inte Keyeyune.

Demokrati är något komplicerat, inte något enkelt.

Alla sunda demokratier skyddar minoriteters rättigheter, till och med rätten för grupper och organisationer man själv ogillar eller anser vara ett hot mot t.ex. demokratin. De enda undantaget till detta som kan finnas är de som rör skyddet av medborgarnas liv och frihet. men till och med där måste staten vara restriktiv. Så sent som på 60talet ansågs sexupplysning om homosexualitet hota medborgarnas liv och frihet och var förbjudet i Sverige. Att låta stat och kommun begränsa minoriteter är farligt!