1947 och 1951, två märkesår i sjuksköterskornas kamp för fackliga rättigheter

Sjuksköterskorna och många av den övriga vårdpersonalen fick reglerad arbetstid (8h arbetsdag) 1947. Som sista stora grupp. Två år efter statarna fick det. hemsamariter och hemvårdarinnor utgjorde ett visst undantag, de fick vänta till 60talet. Barnmorskorna till 50talet. Men sjuksköterskornas löner var låga ännu.

1951 tog sjuksköterskorna strid mot den låga lönen, som var i absoluta botten av lönetabellerna. Målet var att de statliga sjuksköterskorna skulle få en vettig lön.

Ledda av Greta Höjer, en folkpartistisk politiker och facklig ledare för Svensk sjuksköterskeförening, tog man till det yttersta vapnet: massuppsägelser. Det gick så långt att regeringen, ledd av Socialdemokraten Tage Erlander, sammankallade riksdagen för att instifta en tvångslag september 1951. med polisens hjälp skulle man tvinga sjuksköterskorna tillbaka till jobben om de arbetsvägrade eller gjorde allvar av sina uppsägningar.

Men innan det skedde godtog motparten i avtalsförhandlingarna sjuksköterskornas krav. De fick högre lön och vann respekt för sitt yrke.

Om man googlar på Greta Höjer idag hittar man nästan inget. Men hon förtjänar vår respekt. Hon var viktig i kampen för kvinnors rättigheter och i den fackliga kampen. Hon vann striden 1947 för begränsade arbetstider. Innan 1947 jobbade sköterskor ofta från klockan sju på morgonen till sena kvällen. Hon vann striden för högre löner 1951.

Undrar bara varför hon är så bortglömd idag. Var det för att hon var Folkpartist och drev den fackliga kampen med en Socialdemokratisk regering som till stor del var hennes motståndare?Och vad ansåg LO om sjuksköterskornas strid?

Äras den som äras bör och kritiseras den som kritiseras bör, oavsett politisk bakgrund.

Läs även gärna tidningen Vårdfokus artikel om konflikten 1951: https://www.vardfokus.se/tidningen/2017/nr-5-2017-5/massflyktaven-pa50-talet/

Annonser