En vän bad mig skriva om min syn på GAL-TAN skalan. Jag har inte pratat mycket om GAL-TAN skalan de sista åren, det ska sägas. Men jag har följt det och läst mycket om det och jag identifierar mig helt med GAL på den skalan. Det börjar bli dags för mig att ändra på detta och skriva mer om GAL-TAN.
GAL-TAN står för, Grön, Alternativ, Libertariansk respektive Traditionalistisk, Auktoritär, Nationalistisk. Det kan ses som en bra modell för en politisk skala som går bortom höger-vänsterskalan. Det kan finnas Liberaler och Vänsterpartister som i denna skalan står varandra närmare än man gör med någon i det egna partiet. (För bra artiklar som djupare förklarar begreppet läs Vladan Lausevic på Opulens eller Göran Dahl i tidningen Syre.)
Jag brukar säga att man bäst ser var en person befinner sig på denna skalan genom att se på personens visioner. Det är en sak att politiken kanske måste vara på ett sätt just nu, men åt vilket håll bör man sträva? Hur vill man ha politiken idag och imorgon för att lokalsamhället, Sverige och Världen ska utvecklas i en viss riktning, och bli bättre om 10, 20, 100 år?
Vill man ha en värld med allt mer öppna gränser, eller vill man tillbaka till gränser mellan nationer och folk? Vill man ha så mycket frihet som möjligt mellan människor, eller vill man att staten ska reglera mer och bestämma hur vi människor agerar? Behövs lösningar på miljöproblemen mellan staterna eller är det mindre viktigt? Ska alla människor ha möjlighet till frihet, eller ska vår möjlighet till frihet vara graderad, så att vissa kön, klasser, kulturer, ”raser”, ska ha bättre möjligheter än andra?
Man kan säga att invandringsdebatten sätter fokus på GAL-TAN skalan. Är det något positivt i sig med så öppna gränser som möjligt, eller är det något negativt? Som vision. Det kan hända att man måste realpolitiskt kompromissa eller rent av skydda nationer genom gränser och regleringar, men har man visionen om en enhetlig och gränslösare värld, eller inte? (Att svara att det är bra om svensk ungdom kan resa och jobba var de vill i världen men att förneka pakistaniern denna rätt är inte GAL, det är TAN. GAL bygger på att sträva mot lika möjligheter för alla.)
Svenskar reagerar ofta på ordet libertariansk – ersätt det med frihetlig, eller iden att så många människor som möjligt ska ha möjlighet till så stor frihet och utveckling som möjligt.
1800talet
Från min utgångspunkt är historien utmärkt om man ska studera GAL-TAN.
Just nu sitter jag med riksdagsprotokollen från 1800talet och ska studera debatten om migration och gränser på den tiden. Då hade vi nämligen gränser och tullar inom Sverige också. Var socken hade sina gränser, var stad sina, och tullar därtill. Du fick inte flytta fritt. Ville du flytta var du tvungen att bevisa att du skulle kunna försörja dig i socknen eller staden dit du skulle flytta. Sen fick du gå med mössan i handen till överheten, dvs prästen. Prästen kollade med länsman andra auktoriteter om det var ok att du flyttade. Sa de det fick du flytta. Samma med varor. En vara som skulle levereras från Västervik till Borås var tvungen att passera en mängd olika städer och var stad krävde tullar.
Det var ett styrt samhälle. präster och stat och släkt och lokala auktoriteter reglerade hur du tänkte, vad du fick säga, var du fick bo, hur du fick bo, vem du fick gifta dig med, hur du fick ha sex. Du var tvungen att be till Gud, och rätt sorts Gud, den stat och överhet hade bestämt (den evangeliska lutherska läran). Du fick inte ifrågassätta Gud, överhet eller konung. Arbetare fick jobba 14 timmar om dagen 6 dagar i veckan och de straffades av överheten om de inte orkade gå upp på söndagsmorgonen för den obligatoriska högmässan.
Museet Skansen i Stockholm är en polerad version av ett TAN samhälle. Det var inget paradis. Hade det funnits en riktig präst i Seglora kyrka hade han lyst i bann de flesta besökarna, för hor, majestätsbrott och brott mot kyrkolagen. Hade Skansen varit som bondesamhället verkligen var för 150-200 år sedan: hade vi sett det som en studie i sadism, ett helvete.
Visioner
Men det fanns visionärer. Jag har studerat många av dem. De hade ibland lite olika ideer, till exempelvis i tullfrågan. Men det fanns ideer som drev dem framåt.
De drömde om en värld som var lite friare där alla människor skulle kunna gå i skolan och bestämma friare över sina egna liv. Det skulle bli lättare att färdas inom landet. Arbetare och bönder skulle få bättre levnadsvillkor och staten skulle garantera vissa skydd för dem, för att skapa lika möjligheter för alla, så långt som möjligt. Arbetstidsreglering, arbetarskydd, sociala skyddsnät, etc. De mer visionära drömde om en värld där vilken bondsson eller arbetarson som helst skulle kunna studera på universitet. De riktigt visionära tänkte tanken att även vilken flicka som helst, bondflicka eller arbetarflicka, skulle kunna studera. Man drömde om ett Sverige med tågförbindelser mellan de stora städerna och ångbåtar, så att människor skulle kunna resa mellan olika delar av landet på en eller två dagar.
De första visionärerna fanns främst bland liberaler. men på 1800talets slut växte den socialdemokratiska rörelsen fram. den kom att samarbeta nära med liberalerna i den tidens stora frågor, som rösträttsfrågan, och frågor om sociala skyddsnät och arbetsrätt. Om man tittar på det politiska landskapet för 100-110 år sedan var det GAL-TAN. Mot demokratisträvandena stod de konservativa i Högern och bonderörelsen, den sista ville tillbaka till det gamla, nationalismen i sin extremform: med nationer med en massa inre gränser och hinder.
Socialdemokratin har under 1900talet tills stor del velat detaljkontrollera människor. men strävan efter lika möjligheter till alla människor är GAL, inte TAN. Där har socialdemokratin gjort mycket bra.
Men det är nu under 1900talets slut som Socialdemokraterna stegvis släppt sitt behov att detaljkontrollera och reglera, och därmed oftast varit mer GAL än TAN, i mina ögon. S har under de senaste 2 decennierna har ungefär samma politik som Folkpartiet hade på 40talet och 50talet under Bertil Ohlin. Kanske lite liberalare än det till och med. Och jag är mycket förtjust i hans visioner.
Nu
Den avgörande frågan idag är vilka visioner vi har! Hur vill vi forma samhället, vårt lokala, vårt gemensamma nationella och vårt globala?
För att ta migrationspolitiken som exempel. Det kan finnas behov av en mer pragmatisk politik för stunden, som gränsregleringar, etc, men hur vill vi ha världen om 10, 20, 50 och 100 år? De som började ta striden för rösträtt, kvinnors rättigheter, allas rätt till skolgång, iden att arbetarbarn skulle kunna gå på universitet, sociala skyddnät, miljörörelsens pionjärer, de satt inte på sina betonghäckar och tänkte bara pragmatiskt på hur världen måste se ut just nu. De var inga realpolitiker, de hade en klar vision och olika mål de ville föra världen mot.
En värld med mer samarbete, öppnare gränser och mer demokrati, vore väl något att sträva mot? En värld där med mindre kaos och mer gemenskap.
En värld som kanske till och med har en demokratiskt vald världsregering. En värld som koordinerar sådant som arbete mot miljöförstöring, och naturkatastrofer. Som har livsmedelslager och medicinlager i den händelse av katastrofer.
Flum? Javisst, man kallade det känslomässigt flummeri att tro på att alla männsikor en dag skulle kunna gå i skolan och lära sig läsa och skriva också.
GAL är drömmarna och visionärernas plats på skalan. Vi som kan vara pragmatiska i stunden här och nu men som har en moralisk kompass, och som vet vad som krävs för att styra världen in mot framtiden. Våra ideer om framtiden styr vad vi gör idag och påverkar historien!
Martin Luther King vad GAL. Ingen bok sammanfattar tanken på GAL och faran med TAN bättre än boken Kaos eller Gemenskap från 1967. Läs den! Jag har lagt in ett kapitel ur boken på min blogg: läs det här!
Alla människor är beroende av varandra. Varje folk har ärvt en skatt av landvinningar och idéer till vilka både levande och döda från alla nationer har bidragit. Vare sig vi är medvetna om det, eller ej, har vi alla skulder, som överskrider tillgångarna. Vi är för evigt gäldenärer till kända och okända män och kvinnor. När vi stiger upp på morgonen och går ut i badrummet för att tvätta oss, använder vi en svamp, som en man från Stilla havets övärld skaffat oss, vi använder en tvål. som tillverkats av en europé. Vid frukostbordet dricker vi sedan kaffe, skördat av en sydamerikan, eller te av en kines eller choklad av en västarikan. Innan vi ger oss av till vårt arbete har vi ställt oss i skuld till mer än halva världen.
I påtaglig mening står allt levande i ett inbördes förhållande. De fattigas umbäranden utarmar de rika; förbättrade villkor för de fattiga gynnar också de rika. Broderskapet förpliktar oss att ta vård om våra bröder. Det som direkt berör en av oss, berör oss alla indirekt.Det slutliga problem, som mänskligheten måste lösa för att kunna överleva i den värld vi ärvt, är att finna ett alternativ till krig och mänsklig förstörelse.
Demokrati 