27% av amerikanska arbetare har ingen rätt till semester

I vissa diskussioner har jag sett personer prata väl om USA:s arbetsrättsliga lagstiftning igen. USA:s semesterlagar framhålls som en förebild. Det påstås att det är bra att staten inte har lagar som reglerar antalet semesterdagar företag ska betala ut, i USA. 

Bra för vem, kan man fråga. USA är det enda västliga land som inte har någon lag som tvingar företag att ge anställda ett minimum av semester. Konsekvensen av denna brist på statlig reglering har blivit att amerikaner är det västliga land där medborgarna har minst semesterdagar.

Hela 27% av arbetsstyrkan har ingen rätt (!) till betald semester (källa).

Men som vi ska se är siffran missvisande eftersom en del av det som kallas semester också ofta inkluderar sjukdagar.

I USA har företag oftast ett system där man får rätt till ett antal lediga dagar efter en viss tid på jobbet. Första året har man bara rätt till någon enstaka dags semester. Efter ett år oftast 10 dagar. Efter 5 år har man rätt till 14 dagars ledigt. Efter 10 år 17 dagar, efter 20 20 dagar i genomsnitt i privata företag. (källa) Men då ska man veta att det är tillåtet i usa att bunta hop sjukdagar med semesterdagar. Så att alltså arbetaren får ett minskat antal semesterdagar om hen är sjuk. Paid time off, som jag ska beskriva strax.

Att googla på debatten om sjuk- och semesterdagar i USA är absurt. Det gavs t.ex. ut en mycket omtalad rapport om semesterledighet i USA 2017 (källa). Om ni kikar på hur den presenteras ligger fokus på ”att donera semesterdagar”. Dvs anställda kan donera sina semesterdagar de ”inte behöver” till ”mer behövande”, t.ex. sådana som har sjukt barn eller själv är sjuka ofta. Anledningen till det heter ”Paid Time Off”. Trenden i USA är att bunta ihop alla semesterdagar och betalda sjukdagar till ett paket. Man kan få avtalat om semester, sjukdagar och sånt separat, eller så får man det i ett paket.

Så här ser det ut. (2016). De som har en PTO får i genomsnitt 18 betalda dagar per år (inkl. sjukdagar) om de jobbar heltid och 12 vid deltid. Men som sagt beror detta på hur länge man jobbat i företaget.

PTO statistiken skiljer sig lite från semesterstatistiken jag visade på ovan. Efter ett år har man i genomsnitt rätt till 10 dagars semester. PTO hamnar i genomsnitt på 12 dagar. Men då ska man veta att man klumpar ihop sjukdagar och semesterdagar. (källa)

The survey reports that salary employees receive an average of 12 days of vacation after one year of service, 16 days after five years, 19 days after ten years, and 23 days after 20 years of employment.

27% av alla anställda i USA har inte semester. Men egentligen är siffran högre eftersom en del inte har rätt till semester inskrivet i sina avtal utan PTO, ”paid time off” och där inkluderas sjukdagar. När man läser amerikansk semesterstatistik ska man veta att mycket av det som registreras som semesterdagar är sjukdagar i verkligheten.