I debatten om Amanj Aziz på dramaten kommer en hel del fördomar och inkonsekvens upp till ytan. Personer som säger sig vara antirasister och demokrater och mot homofobi försvarar en person, Aziz, som både är homofob och antidemokrat och som samarbetar med rasister som vill döda homosexuella. Det är inkonsekvent. Men inkonsekvensen syns på andra hållet också, bland Amanj Aziz kritiker. En del personer upprörs över antirasisters kompromisser med rasister och homofober men är själva blinda för sina egna kompromisser med muslimhatare.
Tyvärr är detta alltför vanligt. Det är som om det slår slint hos en del personer. De anser att eftersom en person har utsatts för hat och förtryck så måste man försvara denne även om hen själv utsätter andra för hat och förtryck.
Så är det med hur en del personer ser på Amanj Aziz. Han måste vara en av de ”goda” eftersom han är muslim och utsatt för hat mot muslimer. Så man blundar för det hat han själv sprider eller stöder.
Inkonsekvens bland Amanj Aziz kritiker
Men inte bara de som stöttar Amanj Aziz är inkonsekventa. En del av Aziz kritiker ropar högt om hur hårresande det är att folk blundar för Aziz och hans vänners homohat och rasism men blundar själva för islamofobin, muslimhatet.
De inkonsekventa av den sort är inte islamofober själva. Men de är inkonsekventa. De kan reagerar mot judehat eller homohat (tex) men blundar då deras vänner saluför ideer om muslimer som liknar det judehat eller det homohat de avskyr. En av dem är Sakine Madon som kritiserade författaren till pjäsen Aziz deltar i, America Vera Zavala, med dessa ord;
”varför hon är så överseende med homofobi och antisemitism när det kommer till Amanj Aziz.” (Källa)
Varför är hon överslätande mot judehat? Kanske av samma anledning som Sakine Madon är överslätande mot muslimhat, kanske? Vera-Zavala och Madon kanske är varandras spegelbilder? Ingen av dem har uttalat hat mot homosexuella, judar eller muslimer men de har båda rabiata hatare i sin vänskapskrets.
Ida Dzanovic skrev ett inlägg på sin Facebooksida igår som är värt att lyftas fram. Hon ifrågassätter Sakine Madon samtidigt som hon också gör poängen att man kan vara konsekvent både Amanj Aziz rasism och islamofobi..
Däremot, det problematiska med Sakine är att hon aldrig har varit objektiv och konsekvent i islamofobifrågan. När islamofobi dyker upp i hennes nära kretsar, så blir hon tyst eller försvarar den som blev kritiserad.
Vi hörde aldrig Sakine i kritik mot Sara Mohammads (GAPF) generaliseringsfulla, hatiska och nästan maniska inlägg liksom uttalande.
Medan kritiken darrade i full fart så har Sakine suttit i en rad event med Sara Mohammad (GAPF) för att aldrig glömma bort Pella och Fadime, medan allt annat glömdes bort….
Du själv kan t.o.m. arrangera event med folk som uttalar sig hatiskt mot muslimer utan att anmärka något, så … Hur kan du plötsligt sitta och peta på Vera-Zevalas engagemang med Aziz? Mer balans och konsekvens lady, tack! (Källa)
Det finns fler exempel man kan ta från Madons vänkrets på personer som ofta kan gå helt bananas mot muslimer och islam. Ofta mitt framför näsan på henne. Jag har själv befunnit mig i trådar på Facebook där hon deltagit och hennes vänner löpt amok och jämfört naziuniformer och hijab eller bluddrat om att Sverige hotar att islamiseras.
En snabb googling visar det nära samarbetet Sakine Madon har med Sara Mohammad.
Jag har själv reagerat på detta samarbete. Speciellt eftersom Sakine Madin ofta klagar på att andra människor är inkonsekventa och överslätande.
Varför blundar hon för Sara Mohammads islamofobi? Är det för att hon anser att eftersom hon förtryckts av personer som kallat sig muslimer, så har hon ett frikort att uttala sig rasistiskt, svepande och generaliserande om muslimer? Hon anser att Sara Mohammad har den rätten att sprida hat mot islam och muslimer men jag tror inte hon skulle försvara Israel Shamir eller Lasse Wilhelmsson när de generaliserar negativt om judar och judendom och åberopar sin judiska bakgrund och förtryck för att försvara sina ord.
Ibland får jag frågan varför jag är så mycket mot att man generaliserar om vita. Amanj Aziz och hans vänner anser nämligen att ”vita inte kan vara antirasister” och generaliserar i termer av att alla vita bär kollektivskuld för hat och kolonialism. Svaret är enkelt: en rasism kommer sällan ensam. Om man börjar generalisera negativt om en grupp, eller demonisera den, så löper man risken att vara blind för vissa former av rasism och hat. Amanj Aziz och deras vänner generaliserar negativt om vita, hans försvarare blundar för det och i den vevan råkar de blunda för annat hat också, som homofobi.
Det är exakt den risken man löper om man inte konsekvent står upp mot alla former av demoniseringar som riskerar att peka ut en hel grupp eller negativa generaliseringar om gruppen. Som Sara Mohammads berömda generalisering om personer som ”heter Ahmed eller Muhammed”…
”’det är inte varenda person som heter Ahmed eller Muhammed som har en pistol i handen för att mörda dig som svensk’. Det köper jag gärna i integrationsprocessdiskussionen, Men när det gäller hedersmord och hedersrelaterat våld är det absurt att använda det. Lika gärna kan han mörda honom. Varför inte det? Han kan mörda sin dotter, varför kan han inte mörda din son?”
I Sara Mohammads ögon finns bara ett islam: det är det islam extremister, rasister, och fundamentalister är anhängare av. Det är djupt problematiskt och färgar allt hon säger eller skriver. Som då hon skriver om hijaben. I hennes ögon kan man endast vara för hijab om man är islamistiska sexistister eller viljelöst offer för hatiska sexistiska förrövare. Med en sådan syn demoniseras hijabbärare, eller förklaras kollektivt vara offer för elaka muslimska män.
På samma sätt demoniseras islam då man generaliserande förklarar att sharia är ondska, som Sara Mohammad också gör. Sharia är inget annat än det som motsvarar kristna lagar och levnadsregler. Begreppet används av alla, och omfattar allt från regler hur man ska städa och sköta en lokal moske till saudiarabiens ideer om hur de ska styra sitt land. Sharia används både för att försvara hedersförtryck och demokrati och för att bekämpa kvinnorsrättigheter och demokrati.
Jag är den förste att stå upp mot hedersförtryck. Men att om man tror att alla som bär hijab är islamistiska sexister eller viljelöst offer för hatiska sexistiska förrövare är man rasist. Det är lika snurrigt, och rasistiskt. som att anta att alla som bär kippa är judiska fundamentalistiska sexister eller viljelösa offer. Och det är när hon hanterar vänner som sprider sådana snurrigheter som Sakine Madons inkonsekvens lyser igenom!
Överhuvudtaget tolereras vilda generaliseringar förvånansvärt ofta bland de aktiva i denna debatt. Man blundar för personer som drar alla vita, homosexuella, muslimer, judar, eller vad det än må vara, över en kam. Snälla, sluta med det!
*******************************
Läs mer om Sara Mohammad och GAPF här:
Man kan undra hur mycket bevis som krävs för att folk ska inse att GAPF och Sara Mohammad hatar muslimer och islam och har det, inte kampen mot hedersvåld, som sin främsta drivkraft. Hur länge ska politiska partier, universitet och skolor stödja en grovt rasistisk förening?
Camilla Grepe och Devin Rexvid
Kampen mot hijaben hotar korset och kippan
Sara Mohammad – stolt islamofob | Sverige är inte världens navel!
Bör islamofobiska GAPF och Sara Mohammad få statliga stöd
Dani M, Sara Mohammad och antirasismens rasismproblem
Hedersmord och hatet mot kurder och muslimer
En annan som samarbetat med GAPF är Nima Dervish
Nima Dervish: när muslimhat goes rumsrent
Nima Dervish och IS har samma syn på islam
En annan som är viktig för GAPF är Johan Westerholm
Jakten på Johan Westerholms oavslutade master
***
Demokrati 