EU:s slöjdom: inga enkla svar när principer kolliderar!

En EU dom fastställer att ett företag har rätt att kräva att anställda inte bär hijab. 

Saken är inte helt enkel. Två principer kolliderar. Å ena sidan religionsfriheten å andra sidan företagens rätt att bestämma själva, och organisationsfriheten. 

Många muslimer är upprörda.”Diskriminerande” anser de. Jag kan förstå det. Men vänd på steken lite saken är svår och komplex.

Å ena sidan

Det är inte så enkelt. En bra dom som definierar företags- och organisationers rätt kan vara ett skydd för muslimer också. I synnerhet i en tid då till och med stater styrs av muslimhatare.

Inom kort kommer det att finnas behov av servicehus för äldre för muslimer där ledningen kanske vill att alla kvinnor som jobbar där bär hijab och långa byxor. Ska företaget ha rätt att kräva det även om en anställd inte vill bära det? Eller i jobbet  på en moske där ledningen vill samma sak?

Eller se det så här. Om ett företag drivs av muslimer och en anställd börjar gå med en  T-shirt där muslimer hånas. Vilken rätt har den muslimska VDn att be personen ta av tröjan? 

Eller slips, eller inte slips, eller sexig klädsel eller sosse ros. ..

Och viktigast av allt. Ska staten ha rätten att bestämma över företags klädpolicy och be dem förbjuda hijab? Eller bestämmer de själva det?

Företag (o organisationer) har redan idag rätten att bestämma hur man ska klä sig. De nya reglerna är inte nya utan tycks bekräfta att samma regler gäller även för politik och religion och filosofi.

På många sätt vettigt. Företag måste tex kunna kräva att alla önskar God jul eller Ramadan Mubarak. Restauranger måste kunna kräva att anställda hanterar sprit och fläsk. Eller kött om de anställda är vegetarianer. Och företag som hanterar halalmat måste kräva att anställda tolererar det.

Om religiösas och politiskas rätt att uttrycka sig helt fritt måste respekteras är frågan var gränsen går. Måste man respektera personer som av religiösa skäl hatar homosexuella och muslimer och uttrycker, tex? Var går gränsen för t.ex företags tolerans?

Kläder är en delvis annan sak. Men inte helt. Ska en person ha oinskränkt rätt att bära en tröja med Vilks rondellhund som tryck?

Jag kan förstå de reglerna om företags rätt att bestämma själv på ett sätt. 

Men…

Å andra sidan

I en miljö med hat mot muslimer eller judar kan domen bli förödande.  Om företag har friheten att bestämma över anställdas val av huvudbonad pga respekt för kunden kan de väl anses ha samma rätt att välja kunder. Att diskriminera muslimer och judar är ännu förbjudet men ska företag ha rätt att vägra släppa in kippabärare och hijabbärare?

Företag som tolererar kippa och hijab bland anställda och kunder kanske kan tyckas fria. Men de är inte det. Det de kan göra begränsas av vad kunder och andra företag vill. Om muslimfientliga företag kräver att ett muslimvänligt företag de säljer till slutar vara muslimvänligt så kanske det företaget måste byta policy. Samma om kunderna bojkottar företaget. 

Där faller idén om att företaget självt kan bestämma och är skyddat i sin rätt till det.

Neutralitet 

Sen undrar jag lite hur konsekvent neutrala ett företag som åberopar neutralitet måste vara. Företaget i domen önskar folk en god jul.

Domen gör en stor poäng av företagets åberopande av neutralitet. Men borde det avgörande inte vara företagets rätt att bestämma själva? Företaget ifråga är inte neutralt, de firar jul.

Eftersom företaget som åberopar vilja till neutralitet i sina skäl för avskedande inte är neutralt borde väl domen blivit annorlunda. Företaget borde fällts som inkonsekventa. Hade företaget istället åberopat sin rätt att bestämma företagskultur hade det varit annorlunda och inte inkonsekvent.

Byxor?

Sen är jag less på det eviga tjafset om hijab. Långa byxor är lika mycket som hihab ett sk ”muslimskt klädesplagg”. De religiösa som anser att hijaben är ett måste anser oftast samma om långa byxor. Och mullra i Iran piskar kvinnor som både visar för mycket ben och för mycket hår.

Rasism?

Båda principerna är viktiga. Företags och religiösas rätt att bestämma själva.

Men en annan viktig aspekt är tajmingen. Det finns mycket islamhat i Europa. Domar och lagar om rätten att förbjuda folk att bära kippa 1931 hade kanske varit motiverade men tajmingen hade varit en aning fel.

I en miljö av hat faller företagets förmåga att bestämma själv eftersom de är beroende av kunder, företag och privatpersoner.

En del av rasismen mot muslimer består i att vilja förbjuda alla offentliga synliga tecken på muslimsk identitet. ”De ska in i garderoben” igen. På samma sätt hat det förhållit sig med hat mot judiska kippor och skruvlockar.


Saken är inte helt enkel. Varken svart eller vit. Det finns inga enkla svar när principer kolliderar.

För den som är intresserad av bakgrunden http://curia.europa.eu/jcms/upload/docs/application/pdf/2017-03/cp170030en.pdf

Ps

Rätten för organisationer och företag att definiera sig själva, sätta egna ramar etc, är det som ytterst domen handlar om.

Men detta med denna rätt är inte entydigt nåt hot mot minoriteter bara. Det är även ett skydd för företag som vill tolerera hijab och kippa och mångfald och ett skydd för minoriteter att ha sina egna platser och organisationer där de själva bestämmer hur de vill ha det.

Många ser bara det negativa i företags rätt att tex definiera en egen klädkod.Så enkel är det inte.

Men samtidigt oroas jag av hur man inskränker friheten att klä sig som man vill och vara den man vill.

Saken är en aning komplex.

Annonser