MSB och Magnus Norell: ”islamofobi finns inte”

Detta är ytterligare en artikel om den rapport Magnus Norell skrivit om Muslimska Brödraskapet för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Denna gången ska vi kika påståendena om vad som är islam och islamofobi i rapporten.

De tidigare artiklarna är: Muslimska Brödraskapet – eller: att anklaga utan bevis! och Muslimska Brödraskapet och ”fake news” på myndighetsnivå. Läs dessutom artikeln jag skrev på Ledarsidan.nu igår: Varför publicerar MSB islamofobiska rykten? Ibn Rushd har besvarat anklagelserna i denna kommentar: Undermålig MSB-rapport sprider konspirationsteorier.

Mina tidigare artiklar har berört bristen på källor och bevis (det finns inga alls) och hur de bryter med normala normer för hur man skriver rapporter av detta slaget. Påståendet att ”islamiseringen” är ”organiserad” i Sverige och styrs av Muslimska Brödraskapet är så hårresande och vittgående att det krävs noggranna bevis för det.

Idag ska jag visa hur rapporten sprider islamofobiska myter.

Det är mycket allvarligt att en myndighet ger ut en rapport som hävdar att islamofobi inte finns i verkligheten utan är ett påhittat begrepp som endast används av ”islamister” för att misskreditera ”modiga islamkritiker”. Det verkar som de anser att rasism och fördomar mot muslimer inte finns. Man kan undra om Norell och co anser samma sak om antisemitism.

”Handlingsmönstret som utvecklats under senare år är att aktivisterna i rörelsen avfärdar alla former av kritiska synpunkter av islam eller av aktivisternas praktik med termen ”islamofobi”. Termen, med sentida ursprung hos den brittiska tankesmedjan The Runnymede Trust, används av islams ”försvarsadvokater” för att underminera personers moral istället för att diskutera sakfrågor.”

Tänk er att IFIS, Islamiska Förbundet, bjudit in en person som påstår att antisemitism inte finns. Det hade blivit ett RAMASKRI i media. Påståendena att islamofobi inte finns är värre, de uttalas av personer kopplade till försvaret i en rapport på MSB.

Islamism (sidan 3)

Eftersom rapporten börjar med beskrivningen av islamism måste jag också börja där. Tvärt emot gängse forskning hävdar författarna att islamism kan ses som en enhetlig rörelse med ungefär samma ideer. Men så är det inte. Precis som nationalism, socialism och sådant som höger och vänster i politiken, finns det en extrem bredd i begreppet islamism. Allt från radikala varianter som förespråkar våld och avskyr . Det finns allt från personer som vill använda terror och som hatar demokrati till personer som älskar demokrati. Även bland de radikala skiljer sig ideerna mycket åt, se t.ex skillnaderna mellan Sayyid Qutb och Ruhollah Khomeini.

De som förespråkar demokratisk islamism pekar på muslimska ideer som shura (rådgiviningsprincipen), ijma (konsensus), al-hurriyya (frihet), al-huqquq al-shar’iyya (lagliga rättigheter) och bayah (iden om rättvist styre), och menar att demokrati är sharia (dvs något Gud kräver att vi har).

”Islamists argue that shura (consultation) can be interpreted as a democratic principle, since it demands open debate among both the ‘ulema and the community at large on issues that concern the public.” (Ali R. Abootalebi Middle East Review of International Affairs Vol. 3, No. 1. March 1999)

”Many [Islamists] have come to the conclusion that general elections and a parliament properly serve that concept of consultation.” (. ”A Seminar with Ibrahim Yazdi”, 1995)

Även MB:are som är mer problematiska, antisemitiska och radikalt islamistiska, som Yusuf al-Qaradawi, anser att islamism och demokrati kan förenas.

”The Prophet said to Abu Bakr and Umar: ”If you both agree with a view on which I did not oppose you, then two voices will be over one.”  It is the right of every citizen to advise the ruler encouraging him the right and forbidding him the wrong with observance of the proper courtesy, to obey him in righteousness and reject obedience to him in the sin explicitly rejected by all since there is no obedience to any creature in disobedience to the Creator.  What we like to gain from democracy is its safeguards and mechanisms that prevent falsification and misleading the people with wickedness. (Källa)”

Det gör att man snarare bör prata om radikal islamism än att generalisera om islamism. De radikala, som IS, Al Qaida och liknande, hatar för övrigt också de mer demokrati, och shuravänliga delarna av islamismen.

Lorenzo Vidino, som Norell och co använder som källa, betonar för övrigt just hur komplex islamismen är.

”The universe of Islamist organizations and movements is extremely diverse both in the Muslim world and in the West” (sid 22)

Muslimska Brödraskapet (sidan 4)

Muslimska Brödraskapet beskrivs lika enformigt. Men faktum är att det är en komplex rörelse med en komplex historia. Även om man tittar på de som inte är medlemmar i MB men som är positiva till delar av det MB gör ser man samma skillnader. Jag känner flera som är nyanserat positiva till delar av det MB gör. Bland annat flera svenskar som hjälpt mig att avslöja antisemiter, antidemokrater homofober och radikala islamister med IS anknytningar, och, faktiskt, MB anknytningar. Jag har fått avslöjanden om Yusuf al-Qaradawi anhängare,  av personer som säkert Norell skulle anklaga för att vara MB-agenter i Sverige.

Denna komplexitet inom det som Norell och co skulle kalla ”MB” i Sverige ser man inget spår av i rapporten. Hur kan MB:are vara mot Yusuf al-Qaradawi, om MB är en enhetlig rörelse?

Dessutom görs många kopplingar mellan MB och terrorism. Man hade kunnat önska en analys av Hassan Hudaybis attack på Qutb,:  ”no terrorism in religion”. Man hade önskat analyser över det faktum att MB INTE anses vara terrorister mer än av Egypten och enstaka Gulfstater. Hur motiverar författarna sin karaktärisering av MB som terrorister?

Nog ordat om det.

Dubbla måttstockar

Norell och co behandlar inte islam och islamism med samma måttstockar som han skulle behandlat kristendom. De flesta kristna anser nämligen att på något sätt vore det bra om alla blev kristna och om samhället styrdes enligt mer kristna principer. Det anses ”ok” med kristna som försöker övertala ateister och andra att bli kristna. Det viktiga är inte om man vill det utan HUR man vill att samhället ska påverkas av kristendomen. Ku Klux Klan, Knutsby pingstkyrka, Livets Ord, påven, Jonas Gardell och svenska kyrkans syförening i Borgholm har högst olika ideer om hur detta ska gå till.

Men om man använder samma fraser om muslimer låter det läskigt och används för att misstänkliggöra dem. Det är helt enkelt inte ok om en muslim anser att de flesta borde vara muslimer i Sverige eller som vill att muslimska ideer ska påverka samhället.

Därför är detta citat från rapporten (sidan 6) onyanserat.

”MB:s grundare – Hassan al-Banna – menade att en islamisk stat skulle:  …”implement Islam as an all-embracing concept which regulates every aspect of life””

Det jämställs i rapporten med med ett ”totalitärt system”. Det är en förenkling. Citaten författarna drar upp visar INTE att Banna eller MB är totalitärt. Svenska biskopar säger samma sak. Däremot är det viktiga HUR Banna anser att islam ska påverka samhället. Banna var kluven och pratade om demokrati som något ont samtidigt som han kunde prata om shura och parlament och val som något gott. Men hans kritik mot demokrati kan anses problematisk.

”It is our duty to declare Islam (…) against their democracy, which is tantamount to anarchy and libertinism, and against their communism which is equivalent to atheism and international despotism.”(Banna 1946)

Dessutom är den ovannämnde Yusuf al-Qaradawi, som lever ännu, en anhängare av demokrati, det bör man veta. Frågan är ganska komplex.

Det är samma sak med den kritik mot Väst som tidiga MB framförde och som Norell och co nämner som ”vikten av att bekämpa ett ”korrupt” västligt inflytande i det arabiska och muslimska Mellanöstern.”

Kritiken i sig är ganska lik den som andra antikolonialister förde fram och som kristna under 1900talet förde fram. Återigen är det viktiga att studera HUR kritiken ser ut. At kritisera kolonialismen är liksom inte extremistiskt i sig, eller hur?

Det finns mycket att säga om Bannas kritik av väst. Att Banna kritiserade att bara överklassen i koloniserade länder fick gå i högre skolor, är en sak. Att han ansåg att religionsfrihet och demokrati var ”koloniala” påfund en annan. Att han ansåg att moralen var hotad av alla ”halvnakna kvinnor” en tredje. (Se Hasan Al-Banna, Bayn al-Ams wa’l-Yawm, Between Yesterday and Today)

”Lust, unseemly dedication to pleasure, new ways of self indulgence, uncontrolled freedom of the lower instincts and bodily desires, the equipment of women with every technique of seduction and incitement, and the drowning into wicked practices which shatter both mind and body, destroying the integrity of the family and threatening the happiness of the home.”

Får man 230.000 av en myndighet för att skriva en rapport är ett minimumkrav att man nyanserat kan förklara exakt VAD i Bannas syn på att islam ska genomsyra hela samhället som är extremt, och exakt vad i hans kritik av väst som är fel.*

Dessutom hade jag önskat resonemang om Qutbs roll i att forma de radikala islamistiska grenarna av MB och deras antidemokratiska hållning. Men givetvis finns inget om detta heller här. Det brukar den internationella forskningen om MB alltid betona.

Islamofobi finns inte, eller?

Men detta är inte en rapport om Banna, så jag skyndar vidare till nästa ämne. Islamofobi.

Författarna menar att okunskapen om islamism leder till att folk pratar om islamofobi. Och detta är allvarligt. Det verkar som om författarna är mot konceptet islamofobi. Detta dyker upp redan på sidan 7.

”Förnekandet av att islamism har haft en framskjuten position i landet i många år har lett till att fördomar och stereotyper om ”muslimer” har haft ett stort spelrum i det kollektiva medvetandet.”

”…det funnits ett tabu att utforska vad aktivisterna i nätverket vill. Delvis är det en konsekvens av att aktivisterna själva är otydliga med sitt politiska projekt. Den icke-muslimska svenska allmänheten får ofta veta att den är fördomsfull, har felaktig kunskap om islam eller att den är ”islamofobisk”. ”

På sidan 21 kan vi läsa att de anser att islamofobi inte finns i verkligheten utan är ett påhittat begrepp som endast används av ”islamister” för att misskreditera ”modiga islamkritiker”.

”Handlingsmönstret som utvecklats under senare år är att aktivisterna i rörelsen avfärdar alla former av kritiska synpunkter av islam eller av aktivisternas praktik med termen ”islamofobi”. Termen, med sentida ursprung hos den brittiska tankesmedjan The Runnymede Trust, används av islams ”försvarsadvokater” för att underminera personers moral istället för att diskutera sakfrågor. Just därför är den också effektiv för MB:s aktivister som använder den i arbetet med att försvara sitt islamistiska projekt. Med hjälp av termen kan de sprida den felaktiga uppfattningen att de är vanliga muslimer som är utsatta för ”islamofobi” snarare än att de omfattar en samhällsförändrande ideologi.”

Ja det finns muslimer som bemöter kritik genom att skrika ”islamofobi”. Jag har pratat med flera IS och HAMAS anhängare, och antisemiter, som gör så. Men rapportens författare hävdar att detta gäller ALLA. Begreppet islamofobi har skapats för att undvika diskussion av sakfrågor och kritik av islam, skriver de direkt.

Detta gör att rapportens kritik mot t.ex. Omar Mustafa, på sidan 22, faller platt. Även jag kritiserade IFIS inbjudan av Salah Sultan och fick höra av vissa att det var islamofobt att kritisera en inbjudan av en antisemit till Sverige. Men till skillnad från Norell och co vet jag att det finns ett stort och farligt hat mot muslimer i samhället idag. Att påstå att ”termen används av islams ”försvarsadvokater” för att underminera personers moral istället för att diskutera sakfrågor” är att spotta på de kvinnor och män som drabbas av hat för sin tro, eller för sitt urprung.

Det är värre än så. Författarna ger faktiskt även offer skulden för att de hatas. Observera at de här inte bara pratar om MB anhängare utan om muslimer generellt sett.

”Termen ”islamofobi” är effektiv för att den letar sig in i många västerlänningars skuldkänslor inför människor med ursprung i Tredje världen. MB:s aktivister är medvetna om att det är mycket svårt att försvara sig mot anklagelser om att vara en ”islamofob” och kommer därför med stor sannolikhet att fortsätta att använda den i sina retoriska strider. Termen är också effektiv i islamisternas politiska spel för att den placerar ”skulden” för muslimers problem helt och hållet på det sekulära majoritetssamhället. Den här typen av ”självviktimisering” verkar dominera i hela den islamiska rörelsen, något som innebär att de ser sig själva som permanenta offer som vägrar att acceptera att de har ett eget ansvar för sin belägenhet.” (sidan 22-23)

Om man vägrar att se all islamism som ett problem och pratar om islamofobi så bidrar man till att stödja MB, påstår de.

Genom att okritiskt föra fram ”islamofobin” som det avgörande problemet för muslimer – och samtidigt förneka förekomsten av islamism – är det många som ger sitt stöd till MB:s totalitära tankegångar.

Damned if you do, damned if you dont.

Istället för att avskriva begreppet islamofobi hade de kunnat kartlägga de som verkligen avfärdar all kritik som islamofobi. Nu klumpar de ihop alla som pratar om islamofobi till en enda smet.

Sharia (sidan 8)

Författarna verkar inte heller förstå att begreppet sharia är lika mångtydigt och vitt och brett som begreppen ”leva kristet” eller ”judisk lag”.

Sharia kan betyda allt från lagstiftning till församlingars inre styre. Sharia kan vara att behandla andra människor väl i vardagen men kan också betyda att hugga huvudet av homosexuella. Sharia kan vara att säga att demokrati är fel till att säga att shura och demokrati är samma sak och beordrat av Gud. Sharia kan vara äktenskapliga skiljedomstolar och arvslagar men kan också vara bomber och knivar.

”dess övergripande mål är att införa sharia i Europa”

Det låter läskigt. Men en akademiskt grundad rapport för en myndighet, med en redaktör med fina akademiska titlar och som jobbat i underrättelsetjänsten, måste kunna bättre än så. Vilket sharia? Vilken sorts sharia?

Dessutom är shariadomstolar inget konstigt eller extremt i sig. Det finns shariadomstolar i Israel till exempel. Är Israel styrt av MB?

Dubbla måttstockar

Rapporten är full av dubbla måttstockar. Jag ska nämna några här.

1.

Man pratar om skriften Att förstå Islam.

”Här sägs bland annat att muslimer bör ”underkasta” sig tron som uppfattas vara ett allomfattande system av idéer, ideal och normer för mänskligt liv. Flickor bör kontrolleras hårt. Muslimer bör följa andra regler än sekulära medborgare” (Sidan 9)

Samma sak hade författarna kunnat skriva om pingstvänner och katoliker. Får man 230.000 för att göra en rapport måste man kunna bättre än så här.

Skriften försvarar också yttrandefriheten, religionsfriheten  och demokratin. Skriften är komplex. Vill man peka ut problematiska saker kan man lätt göra det. T.ex kan man peka på att yttrandefriheten bör begränsas så man förbjuder spridande av ”omoral”.

”Islam ger åsikts – och yttrandefrihet åt alla medborgare i den islamiska staten, på villkor att denna rättighet utnyttjas för utbredningen av dygd och sanning och inte för spridningen av ondska och omoral. Den islamiska iden om yttrandefrihet är betydligt överlägsen den som är rådande i västerlandet. Under inga omständigheter skulle Islam tillåta någon att propagera för ondska och omoral. Det ger heller inte någon människa rätt att i kritikens namn använda ett ovettigt eller kränkande språk…”

I samband med detta nämns att MB i Sverige ska styras av ett råd som möts regelbundet. Givetvis ges inga bevis för att rådet ens finns.

2.

Sidan 14.

Sannolikt är det så att MB:s aktivister identifierar sig mer med den globala muslimska ”umman” än med olika nationella grupper. Givet att de uppfattar islam som en universell lära så är detta inte speciellt märkligt.

Detta är en islamofobisk tankemodell. Återigen är det dubbla måttstockar. Jag ska berätta att alla katoliker jag mött anser sig vara en del av den internationella katolska gemenskapen och de anser att katolicismen, och kristendomen, är en universell lära.

Men det låter mer läskigt om man tillskriver muslimer dessa ideer.

Ett citat på sidan 16 är kopplat till detta.

”De måste uppfatta att islam är ”a total way of life””

Det var värst vad författarna gör en poäng av detta med Islams ”universella anspråk”. Som sagt anser de flesta kristna jag mött också att kristen tro SKA påverka samhället. Det är inget extremistiskt i det. Problemen uppstår när man vill att kristen eller muslimsk tro ska skrivas in i grundlagen som statens politiska grund. Att en kristen eller muslim arbetar för att politiken ska präglas mer av muslimska och kristna värderingar är inget som strider mot idén om ett sekulärt samhälle.

3.

”Givet att bröderna anser att islam ska omfatta allt i ett samhälle och att det är sharia som styr samhället och detta är en lag som inte förändras med tid och rum, hur ska detta kombineras med västerländsk demokrati?” (Sidan 16)

Jag hur kan kristdemokrater som anser att kristendomen bör genomsyra hela samhället och som anser att Guds lag är evig och en och oföränderlig, och som gärna vill ha mer kristen moral i samhället, kombinera sina åsikter med demokrati?

Det är ett problem då religiösa försöker begränsa andras frihet. Men så länge strävan att föra in religiöst grundade ideer i politiken inte begränsar andras frihet är det inget problem.

Det är det som bör studeras. Vilka vill begränsa andras frihet och vilka vill inte det?

Mångkultur och islamisering

Utan bevisning i form av källor kritiserar författarna begreppen mångfald och mångkultur också (sidan 23 och framåt).

Man ska veta att författarna har skrivit om en rad svenska organisationer, som Ibn Rushd, tidigare i rapporten. När de påstår att islamister och MB vill att muslimska minoriteten ska få leva ”separat” från resten av samhället utan att kritiseras, så är det IFIS och Ibn Rushd de avser

Och ja det finns personer i muslimska sammanhang som anser att all kritik mot det muslimer gör är fel och som vill separera muslimer från samhället.

Men här kommer en nyhet för författarna. Indvidens rättigheter betyder faktiskt att vuxna har rätt att göra vad de vill med sina liv. Ungdomar äger också stor rätt att välja sin egen väg. Och föräldrar har rätt att uppfostra sina barn enligt de principer de anser är bäst. Idag betyder det att man kan välja montessoriskolor, waldorfskolor, kristna friskolor, den mer strikta tyska skolan, och judiska friskolor. Och det är inget problem i sig.

Problemen uppstår när barnen isoleras från resten av samhället eller när en skola hänfaller åt t.ex. rasism eller homofobi.

Men återigen skulle det kräva en mer komplicerad redogörelse än författarna ger.

Och vad tusan (ursäkta svenskan) har vuxna individers val att leva efter en ”islamsk livsstil” med islamisering av samhället att göra. Betyder det att min vän som gillar öländska folkvisor och folkdanser försöker ölandifiera Sverige då han svänger sina lurviga av egen fri vilja? (sid 27 ff)

Samhället är inte så svagt och bräckligt att det inte klarar av att hantera människors olikheter.

Givetvis anser man de facto  ”islamiseringen” är ”organiserad” i Sverige och styrs av Muslimska Brödraskapet. Ett hårresande påstående i sig.

Kalifatet

Rapporten påstår att MB i Sverige vill bygga ett kalifat. T.ex. sidan 32.

Mig veterligen är Hizb Ut Tahrir de enda som öppet pratar om kalifat i Sverige. Om andra förespråkar det vore det bra med belägg för det.

Summa summarum

Det är jobbigt att tänka ett steg längre än näsan räcker, det ska medges. Ibland måste man ha rum i skallen för att bolla mer än en tanke åt gången. Islamismen och Muslimska Brödraskapet är en komplex rörelse med många bottnar och många olika viljor och ideer. Och islam är givetvis ännu mer komplext än så.

Nånstans i MSB:s gedigna arkiv har jag sett fina ord om att undvika enkla lösningar och enkla förklaringsmodeller. Tänk om MSB kunde leva upp till sina egna ord? På samma sätt har jag sett fina ord om att alltid kräva källor och bevisning, och inte kasta ut tomma påståenden, för det kan skapa panik och kaos i samhället.

Det är fina ord. Men de tycks MSB ha glömt.

PS

Michael Tofvesson, enhetschef på msb, har beställt rapporten med dom här orden:

”Islamistiska organisationer är väl etablerade i det svenska samhället. Många erhåller skattefinansierade medel för sina respektive verksamheter, och bedriver aktiv informationspåverkan i syfte att utöka sitt inflytande i det svenska samhället. Målet för islamistiska och jihadistiska organisationer är ytterst att kunna (åter)upprätta det utopiska kalifatet men hur detta ska uppnås är en av flera frågor som skiljer politiskt inriktade organisationer från de våldsbejakande.”

Myndigheten UTGÅR alltså redan i beställningen från att slutsatserna är sanna! Med vilka belägg då?!

Jag begär inga 230.000 för min kritik här. Men MSB får gärna skicka en kupong för en kopp kaffe. Denna rapport har kostat en kopp kaffe. Nu ska kag gå och ta en till kopp, men den står jag för själv!