Öppet brev till Stefan Löfven om neddragningarna inom LSS

Posted on augusti 24, 2016


Kära partikamrat.

Du har säkert läst om fyraåriga Selma som har så många funktionsnedsättningar att hon inte klarar sig ett ögonblick själv, men som inte får assistans (Aftonbladet den 20 augusti). Att bli av med personlig assistans eller få det nedskuret, eller mista ledsagning, är en reell verklighet för många med grava funktionsnedsättningar i Sverige idag, både barn och vuxna. De som drabbas jämför ofta det som sker dem med tvång, våld och husarrest och nazism.

Och de överdriver inte.

Vi kan kika på att de beskriver det som husarrest. Många av landets invånare lever idag i ständig skräck att tvingas sluta jobb, tvingas sluta engagera sig politiskt, och sluta besöka vänner och sättas i något som de själva kallar husarrest. Det är många svenska medborgare som hamnat i den situationen de senaste åren. Som direkt drabbade, eller anhöriga som måste sköta en person med ”partiell husarrest”.

Det är problematiskt, Stefan, eftersom vi pratar om en grupp som utsatts för strukturellt förtryck i Sverige och förintelse i Europa.

Personer med funktionsnedsättningar har förföljts, spärrats in, hatats, utsatts för fördomar, diskriminerats och förintats genom historien. Det är givetvis problematiskt att beskära funktionshindrades rättigheter så de tvingas vistas inomhus stora delar av dagen. Lika problematiskt som det till exempel vore att sätta judar i partiell husarrest bara för att de är judar, med tanke på vad de utsatts för. 

I våra dagar anses det ofint att jämföra saker som sker med nazistiska illdåd och förintelsen. Att göra en ”godwin” kallas det. Men även personer med funktionsnedsättningar massförintades och gasades av nazisterna. Minst 250.000 räknar man med. Först relativt öppet och sen efter 1941 i hemlighet. Experterna från det förintelseprogrammet (T4) var sedan de som ledde gasningen och förintelsen av judar. Ja de första judarna som gasades vad de 20.000 judar med funktionsnedsättningar som gasades 1941.

I Sverige var det inte lika illa men de sattes i tvångsanstalter. De hatades. De mobbades. Deras barn tvångsomhändertogs. De dog i förtid. De misshandlades. De tvångssteriliserades. Deras barn tvångsomhändertogs. Och detta har skett långt in i vår tid. Jag känner personer som utsatts för detta långt in på 2000-talet.

Rätten att gå i skola fick de på 60talet. Rösträtt fick de med fysiska funktionsnedsättningar på 60talet men de sista grupperna fick det så sent som 1989. (Den allmänna rösträtten i Sverige firar alltså 27-års jubileum i år. Vi fick INTE allmän rösträtt på 20-talet som det står i historieböckerna i skolan.)

Personlig Assistans (och även ledsagarservice) var en frihetsrevolution. Plötsligt kunde personer som tidigare varit dömda till ett passivt liv hemma eller i sängen komma ut. De kunde få vänner, bli kära, bli politiskt aktiva, börja arbeta, utbilda sig lättare än förut.

Fast det mina vänner som levt ett liv både utan assistans och med det brukar säga att personlig assistans främst inneburit för dem, är ofta hur underbart det är att kunna gå på toaletten när man vill.

Rätten att bajsa när man är bajsnödig, och kunna gå ut och lukta på blommorna, står inte uttryckligen i FN:s deklaration över mänskliga rättigheter. Men kan väl ganska bra sammanfattas med ”var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.”

De drabbade grupperna lever människor i daglig skräck.

Men ekonomin då? ”Har vi råd”? Det hör man ganska ofta då det ropas på nya neddragningar,

Av ekonomiska skäl sattes personer med funktionsnedsättningar på anstalter. Nazister förintade hundratusentals för att ”spara pengar”. Nej ekonomi är inget giltigt skäl att sätta folk i husarrest för. Om samhällets kaka krymper är det något fel på bagaren. Kakor ska inte krympa. Tänk om och gör rätt. Ekonomi är lika lite ett skäl att sätta en funktionshindrad i husarrest för som det är att sätta en sosse, rom, jude eller muslim i husarrest med ”vi måste spara” som skäl, bara för att de är sossar, romer, judar eller muslimer.*

Det är kort och gott inte ett acceptabelt sätt att behandla någon grupp. Men med tanke på hur vi behandlat personer med funktionsnedsättningar genom sekllen är det givetvis en ÄN större skandal. Och trenden måste vändas så vi återigen säkrar MER frihet för dessa grupper.

Stefan Löfven. Friheten och jämlikheten är hotad för medborgare i det Sverige du basar för. Vad gör du?

Posted in: Uncategorized