Om man studerar den radikala islamismen är det ett namn som dyker upp gång på gång. Sayyid Qutb. Han gick med i Muslimska Brödraskapet i Egypten ca 1950 och blev snart deras viktigaste ideolog. Generationer av judehatare och radikala islamister har hämtat inspiration från honom, från Ayatollah Khomeni till Osama Bin Ladin och Anwar Al Awlaki. Men trots detta sprids myter om honom. Ibland från lite oväntade håll. Nu senast när debattören Johan Westerholm förklarade att den tidiga Sayyid Qutb egentligen var en sekulär sosse. Men myten sprids bland andra också, även en del muslimer.
Johan Westerholm är en mycket inflytelserik debattör. Hans profil är att vara ”expert” på islam, som gammal underrättelseofficer som studerat ”politisk islam”. Som sådan har han från sin position som sk ”expert” drivit frågor som ibland varit berättigade och ibland rena galliamattiasen. Trots att han själv gör en poäng av att vara mot islamofobi stöttar han debattörer som alltsomoftast har yttrat sig både negativt och fördomsfullt om just islam: som Sara Mohammad, GAPF grundare. (Han är ambassadör för GAPF 2016). I denna ”islamkritik” beskyller han ofta folk för att vara anhängare av muslimska brödraskapet (MB). Han undrade nyligen om imamutbildningen i Kista kommer att vara styrd av MB. Han anser att Ibn Rushd och Broderskaparna är MB. Rädslan för MB i Sverige går som en röd tråd i hans bloggande.
Det var i en artikel om ”splittring eller undergång” för någon dag sen som Johan Westerholm plötsligt skrev positivt om Qutb, utan minsta förklaring.
Ett parti som honorerar pragmatiska funktionssocialistiska idéer med Wilkinsons forskning som en av flera kunskapskällor skulle forma det samhälle jag vill se. Wilkinson vid sidan av andra som Paul Collier, Samuel P Huntington, John Maynard Keynes,Kjell-Olof Feldt, Håkan Juholt om hans insikter av kulturen som värdegrundsbärare i ett samhälle samt Assar Lindbeck är bara några av de inspirationskällor och tankemodeller jag skulle forma min tolkning av svensk socialdemokrati i sin nutid runt om jag vore chefsideolog eller partiordförande.
Även filosofer som John Rawls, Ibn Rushd(den riktige, inte folkbildningsförbundet) samt Sayyd Qutb tankar om individens ansvar i ett socialt välfärdssystem skulle få plats. I en sekulär socialdemokrati, tydligt separerad från religion och de religiösa särintressen som den av SvD så flitigt anlitade Ulf Bjerelds Socialdemokrater för Tro och Solidaritet företräder.
Helt bisarrt. Mannen som anklagar socialdemokratiska Broderskaparna att vara styrt av MB anser att Socialdemokraterna bör låta sig inspireras av MB:s viktigaste ideolog, eftersom denne ideolog på nåt sätt var en sekulär sosse.
Någon av hans vänner på Facebook reagerade på detta. Johan svarade då att det handlade om tidiga Qutb, som inte varit så radikal:
I diskussionstråden förklarar han sen på sitt kategoriska ”von oben” sätt att alla som ifrågassätter honom och qutb inte har gjort sin hemläxa ordentligt. De skulle fått F, icke godkänt ”i MENA”.
Jag har länge tänkt skriva om Qutb men hade snarast trott att jag skulle tvingas göra det på grund av de svenska IS och Al Qaida anhängare som brukar citera honom, inte för att Johan Westerholm kallar honom en sekulär sosse. Världen är verkligen uppochned.
Judar, amerikaner och hatet mot det moderna
Att inte många satte kaffet i halsen när Johan Westerholm prisade Qutb beror nog på att få läst honom.

Jepp han hade denna mustach som han skaffade på 30-talet.
Qutb var en egyptisk författare och lärare som åkte till USA 1948-1950. Han hade redan visat tecken på radikalisering innan resan, framför allt på grund av kriget i och kring det nyfödda Israel. Men det var i samband med resan till USA han på allvar radikaliserades. Efter hemkomsten närmade han sig Muslimska Brödraskapet och blev medlem 1951. Han blev snabbt en av deras ledare och deltog i planer för at störta Egyptens ledare Nasser. Därför sattes han i fängelse 1954. Han släpptes 1964 men fängslades igen 1965 och avrättades.
Hans filosofiska nya metod var att han anammade delar av västs idéer och västs språk om rättigheter, frihet, rättvisa och liknande. Men han underordnade detta hans radikala islamistiska grundsyn. En revolutionerande metod på den tiden.
Desutom formulerade han idéer om att den radikala islamismen borde ha amerikanarna och judarna som huvudfiender, inte britterna och judarna som tidigare.
I det han skrev under och efter resan till USA, från 1949 till 1954 kritiserar han ”det moderna” och ”det västerländska”. Tiden i USA var förfärande för honom. Inte bara för att han upplevde kapitaistiska baksidor som fattigdom och kolonialism, utan för att människors frihet i väst chockade honom. Jazz, sexuell frigörelse, kvinnor som arbetade och skilde sig och demokratin. Allt detta skrämde honom. Det fick honom att skriva ett program som gick ut på att befria islam från det amerikanska och judiska inflytandet och införa det radikala hat som Qutb hade mage att påstå var ”äkta islam” istället.
Antiamerikanismen var viktig. Tidigare var radikala jihadister i Mellanöstern proamerikanska och antibrittiska. De förknippade förtrycket med kolonialismen och Amerika stod för dem som hoppet för frihet. Med Qutb ändrades allt detta.
Judehat
Qutbs tidiga judehat är väldokumenterat. Han skrev nämligen artiklar mot både judarna och amerikanarna så fort han kom hem. 1950 till 1952. Jennifer Bryson skriver:
“In the mid twentieth century Egyptian Islamist ideologue Sayyid Qutb took Jew-hatred to grotesque extremes. In his 1950s essay “Our Fight with the Jews,” Qutb accused Jews of trying to destroy Islam and blamed them for modern “atheistic materialism . . . animalistic sexuality . . . [and] the destruction of the family.” Hitler, he claimed, was sent by God to deal with the Jews. Reading history through his lens of Jew-hatred, Qutb asserted that the Jews founded the state of Israel as revenge for being defeated by Muslims thirteen centuries earlier. “
I pamfletten ”Vår kamp (!) mot judarna” från 1950/51, som bla Saudi Arabien återpublicerat många gånger skriver Qutb:
The Jews have confronted Islam with enmity from the moment the Islamic state was established in Mediana… the Muslim community continues to suffer the same Jewish machinations and double-dealing which discomfited the early Muslims… This is a war which has not been extinguished…for close on fourteen centuries its blaze has raged in all the corners of the earth and continues to this moment.
I boken Holocaust Denial The Politics of Perfidy (ed. Robert S. Wistrich) hittar vi detta citat ur samma bok.
Qutb ansåg att den yttersta fienden, det modernas skapare, var orsaken till islams alla problem och hans tidiga judehatande skrifter innehåller givetvis referenser till Sions Vises protokoll, den urgamla antisemitiska klassiker som spreds i Egypten via MB på den tiden.
(Saxat från Bassam Tibi. Den som vill läsa hela artikeln av Tibi kan ladda hem den här: bassam-tibi-online-working-paper-20101. Den som vill veta mer om judehatetkan läsa Michael Ebsteins artikel från Hudson Institute: In the Shadows of the Koran: Said Qutb’s Views on Jews and Christians as Reflected in his Koran Commentary.
Hatet mot Amerika
Med tanke på kolonialismen skulle man tycka att han framför allt skulle hata England, de gamla kolonialherrarna. Men nej, han riktade sitt hat mot Amerika. Landet som han ansåg var styrt av judarna.
I en artikel från ungefär samma tid som gavs ut 1950 förklarar Qutb att den vite mannen är långt värre än nazisterna. Speciellt den amerikanska vita mannen. Sayed Khatab skriver:
(Från: The Political Thought of Sayyid Qutb: The Theory of Jahiliyyah – Av Sayed Khatab)
Om man vill se vad han sa om USA mer i detalj kan man läsa The America I Have seen, som finns online. Mycket av kritiken mot lättklädda kvinnor, ytliga kyrkor och jazz kan låta pikant. Om inte det var så att mannen som kom att formulera själva idén om jihad mot amerikanarna skrev det. Den avgörande tanken i boken The America I have seen är slutraderna. Det är ett återkommande tema i Qutbs skrifter vid den tiden: att USA är en stormakt på lerfötter eftersom de saknar moral, religion och djup och känsla. USA degenererar och med USA hela världen. Tiden är med andra ord mogen för stormaktens fall i ett mäktigt jihad mot dem.
(Läs mer i David von Drehles artikel i Smithsonian magazine: A lesson in hate.)
Milestones
Nu ska vi hoppa fram i tiden lite. Hittills har jag skrivit om det han skrev tidigt, runt 1950. Nu ska vi se på ett av hans sena verk.
När man tänker på Qutb brukar man tänka på hans bok som på engelska heter Milestones (Ladda hem och läs den här). Det är den Johan Westerholm kallar radikal. Den skrev han efter hans tid i fängelset. Boken är mest citerad internationellt för orden om behovet av en offensiv jihad (se här t.ex.) och det utbredda hatet mot judar . Det anses vara den första gången den moderna tanken om jihad och det moderna radikala islamistiska judehatet formulerades.
Men det viktigaste i boken är som jag ser det Qutbs beskrivning friheten. Qutb förklarar att varje människa har visa universella mänskliga rättigheter, en universell rätt till frihet. Men den friheten är inte som finns i det hatade väst. Det är en frihet man får genom att lämna BORT sin frihet och följa den lära om islam som Qutb och MB stod för, och som de ansåg vara sann.
Social justice in Islam
Detssa ord är viktiga för de visar hur nära den äldre Qutb stod den yngre Qutb. Fler än Johan gör misstaget att säga att unga Qutb var bra och gamla Qutb var galen terrorist.
När man pratar om detta brukar man säga att Milestones, boken jag pratade om ovan, var radikal och hatisk, medan Social Justice, Qutbs bok från 1940, är vettig och human.
Man kan köpa och läsa hela boken online. Men det räcker att läsa de tre första kapitlen för att få en idé om vad boken handlar om. Jag har lagt upp de tre första kapitlen så ni kan ladda ner dem här: The_Nature_Of_Social_Justice_In_Islam. Är någon intresserad av att se mer konkret vad han anser bör göras finns kapitel fem att ladda hem här.
Mycket låter bra. Som detta. Läser man slarvigt kan man kanske tro att ”men oj, killen är för samvetsfrihet och jämlikhet. WOW!”.
Men några sidor innan har Qutb skrivit att det yttersta målet för mänskligheten är att återställa enigheten, under Allah. Och att de som ”för krig” mot Allah och islam genom att sprida ”korruption på jorden” måste dödas.
Vad är då denna korruptionen? Jo, det har med Qutbs syn på samvetsfrihet att göra. Korruptionen är att vika från det den ”rätta tron” föreskriver. Samvetsfrihet och mänsklig frihet är att ge upp sin yttre frihet och foga sig.
Kristna kan tolereras i den islamska staten. Men bara om de lyder härskarna. De behöver inte omvända sig men måste lyda. Samma sak som gäller för de muslimska undersåtarna, som måste lyda då härskaren följer det sanna islam.
Men vad sker då med avvikarna? De som vill ha demokrati, de som är för kvinnors jämlikhet med männen, etc?
Det är ett exempel på den lydnad Qutb anser vi måste ha gentemot den radikala islamistiska regimen. I de tidiga skrifterna pratar han mycket om fornication och adultery. Kvinnor som klär sig lätklätt. Kvinnor som avviker från den rätta vägen och vill ha jobb. Kvinnor som vill bestämma i politiken. Kvinnor som har för- eller utomäktenskapligt sex.
Det finns många fina ord om att hjälpa fattiga och undvika en otyglad kapitalism i Qutbs bok. Det har lurat många. Ja det ekonomiska systemet ska få fram pengar till fattiga, anser han, men dessa måste ändå lyda. Friheten att vara ofri! Allt ska styras enligt den syn på islam och Allah som MB har. Samhället och politiken ska vara hårt knuten till den ”enda sanna” religionen, dvs islam.
I slutet av boken berör Qutb sitt favorit tema. Väst driver ett korståg mot islam lett av amerikanarna och sionisterna. Nu är det dags att så tillbaka och bygga ett muslimskt maktblock, menar Qutb.
Det finns mycket mer att säga. men läs den själv: The_Nature_Of_Social_Justice_In_Islam.
Vi kan väl sammanfatta det lite enkelt. Nån sekulär sosse med djup är verkligen Qutb inte. Inte i sin bok om social rättvisa och absolut inte i de andra skrifterna han skrev samtidigt. Man bör läsa det man uttalar sig om innan man öppnar munnen! Då framstår man inte som en IS medlem eller medlem i Al Qaida eller som en lögnare.
Pingback: Johan Westerholm och konsten att läsa källkritiskt | Sverige är inte världens navel!
Pingback: Johan Westerholm lovprisar Osama Bin Ladins favoritfilosof | Sverige är inte världens navel!
Pingback: Johan Westerholm kastar sten i glashus om antisemitism och rasism | Sverige är inte världens navel!
Pingback: Varför tar Johan Westerholm ställning för Assad? | Sverige är inte världens navel!
Pingback: Muslimska Brödraskapet – eller: att anklaga utan bevis! | Sverige är inte världens navel!
Pingback: Muslimska Brödraskapet och ”fake news” på myndighetsnivå | Sverige är inte världens navel!
Pingback: Muslimska Brödraskapet och ”fake news” på myndighetsnivå | Motargument
Pingback: Likheterna mellan alt-right och radikal islamism – Sverige är inte världens navel!
Pingback: Om likheter mellan extremhögern och den radikala islamismen – Sverige är inte världens navel!
Pingback: Är Johan Westerholm smygislamist? – Den arga sossen!
Pingback: Johan Westerholms klantiga slarvfel i boken om Muslimska Brödraskapet. – Den arga sossen!