Nima Dervish: när muslimhat goes rumsrent

Uppdaterad 2017-05-09. Med Nimas attack på mig på sin FB sida. Läs hela här (pdf) (11) Nima Dervish. Se även i slutet av denna artikel.

Författaren Nima Dervish har varit tyst ett tag. Men nu i samband med debatten om muslimska handskakningar skrev han en debattartikel som hyllades vitt och brett: ”Vi ska bryta normer – men ni ska slippa”.  Därför är det dags att syna vad honom och hans skriverier mer i sömmarna. Om man tittar på hans skriverier genom åren ser man ett hat mot islam och en blindhet för och tolerans för muslimhat.

Hans artikel i Aftonbladet var lustig eftersom han begick samma misstag som han beskyllde de muslimska kvinnorna för. Men få av Nimas anhängare upptäckte det. Det säger mycket om debatten i Sverige idag.

Att bryta med gruppens egna normer definieras som bra av Nima i artikeln. Det är bra att stå upp för andras rätt att välja sin egen väg och sina egna normer (som homosexuella) och uppmuntra folk som väljer den vägen. Så långt håller jag med. Men muslimerna beskylls av homom för att inte vilja det, att bara välja sina egna normer:

”Det är bara svenska, västerländskt sekulära normer som ska ifrågasättas. 
Detta är inte normkritik, utan spridandet av egna normer i Sverige.”

Men hela artikeln genomsyras av att Nima INTE anser att muslimska normer och mer konservativa muslimers egen väg är ”ok”. Man ska med andra ord uppmuntras att välja sin egen väg så länge man inte blir muslim. Nima är ju lika ovillig att tolerera de kritiserade muslimernas livsval som han påstår att de muslimer han kritiserar är.

Nima Dervish kom ut i artikeln som lika fundamentalistisk som de fundamentalister han hatar.

Hijabupprop och kippavandring

Den som följt Nima Dervish i några år är inte förvånad. Hans Facebook sida var under lång tid en tummelplats för muslimhat. I hans värld kan bara en sorts s.k. ”muslimer” tolereras: de som tar avstånd från islam.

Jag hamnade i konflikt med honom i samband med hijabuppropet 2013, då kvinnor tog på sig hijab för att markera mot islamhatet. Nima Dervish och hans vänner ondgjorde sig över detta och spydde ut hat mot muslimer och islam på sin Facebook. De antydde till och med att de som initierade hijabuppropet ljög.

Dagarna innan hade Nima Dervish öppet stött kippavandringarna då folk tog på sig kippa för att visa stöd för judarna och markera mot antisemitism,

Jag har alltid hyllat både kippavandringen och hijabuppropet. Jag skrev därför på hans Facebook sida att Nima var inkonsekvent eftersom han är mot manifestationer mot muslimhat men för manifestationer mot judehat. Som svar fick jag långa harranger från Nima Dervish, Hanna Gadban, Merit Wager, drösar av Sverigedemokrater och andra i hans fanclub om hur fel jag hade. Eftersom ”dom” (dvs muslimerna som grupp) låg bakom judehatet. ”Dom” var källan till hat och förtryck i Malmö. Och det ”dom påstod” sig utsättas för kunde man inte jämföra med hatet mot judar.

Det är givetvis lika illa med hat mot judar som hat mot muslimer, och detta oavsett vad personerna bär på huvudet. Endast en rasist kan anse att det är rätt att hata en grupp, men inte en annan, baserat på vilken religion de har och vad de bär på sitt huvud.

Så var min poäng.

 

”Islamofobi är ok”

När Mohamed Omar 2009 kom ut som islamist skrev Nima en märklig krönika i City. Den finns bevarad på Archive.org. Han skrev att han som svar på att Mohamed Omar nu kallade sig islamist valde att kalla sig islamofob.

Omar blev radikal islamist. Jag får väl bli islamofob… Jag anser islam vara en anstötlig ideologi och ja, jag är rädd för effekterna den har på samhället… alla samhällen. Så jag antar att ”islamofob” i ordets logiska betydelse är den rätta termen.

Jag har under lång tid låtit detta ämne vara, men nu är det dags att ta bladet från munnen och inte backa för någon kontrovers. Precis som sina abrahamitiska föregångare platsar inte islam på 2000-talet. För varje intervju som görs med Omar och varje gång en svensk kulturskribent ser mellan fingrarna på islamismens brott kommer jag – utan hat och med argument – berätta varför islam är en föråldrad ideologi som världen skulle må bättre utan.

Som svar på att EN person kallar sig islamist valde Nima att hetsa mot alla muslimer genom att förklara att islam är ondska.

Tänk er att en enda jude hade valt att sprida muslimhat. Och att en annan person, en muslim, som svar på det skulle skriva att judendomen är ondska. Ja då ser ni vad Nima gjorde.

(Ja han säger sig inte ha något emot individuella muslimer. Samma sak skriver Hamas och de flesta judehatare, exempelvis Lasse Wilhelmsson och Israel Shamir, om judar. Det påstår sig inte ha något emot enstaka judar däremot säger de att de hatar de sionism, israel, judendom och judisk världsmakt. Vilket givetvis är skitsnack.

Om man demoniserar islam och förklarar att isam är nazistiskt, pest, ondska, etc. Vad händer då med de som kallar sig muslimer och tycker om islam? Jo, de blir givetvis till personer som är nazister, speider farliga läror och sprider ondska.)

 

”Moskeer är negativt”

 

I Merit Wagers blogg har ett exempel på rasismen på Nimas Facebooksida överlevt.

I inlägget kritiserar han Mehmet Kaplan och ”islamister”.  Men mitt i kritiken lyser Nimas hat mot moskeer igenom.

Jag tror att Mehmet har en agenda, att han är en orm som är duktig på att le, säga rätt saker och slingra sig. Men ok, vi säger att han inte har nån agenda.

Då kan han inte vara riktigt klok om han tror att den svenska tillströmningen av jihadi wanna be:s skulle lösas med fler moskéer. Det är som att lösa fetma med mer fett, lungcancer med mer cigaretter och att släcka elden med mer bensin!

Om våra moskéer under det senaste årtiondet hade varit kända för att predika kärlek och tolerans hade jag sagt: Go ahead, bygg fler. Stöd dem. Men nu har de islamiska organisationerna gång på gång fuckat upp, till den grad att det för länge sen stått klart att det inte rör sig om några ”misstag och missförstånd”, utan helt enkelt sympati med dåliga värderingar.

Att vara mot jihadister är givetvis helt rätt. Att vara mot moskeer och imamer som kompromissar med radikala jihadister är rätt, det stödjer jag. Men Nima går ett par steg längre. Han är mot ALLA moskeer.

 

Nima ser ingen rasism i Dispatch International

 

Det mest talande exemplet på Nimas rasism finns inte kvar på nätet. Nima har tagit bort det. Det var när han uttalade stöd till den muslimhatande tidningen Dispatch International och en av dess redaktörer Roger ”Salle” Sahlström. (Ni kan ladda hem den här i PDF form.)

Nima skriver på sin blogg om en recension Dispatch International gjort av en av hans böcker som innehåller ”islamkritik”. En läsare reagerar på detta på hans blogg och undrar vad Nima anser om Dispatch International. Nima svarar så här på det.

Gällande Dispatch, jag har aldrig följt dem, men jag skummade igenom ett nr som Roger Sahlström skickade till mig. Höll inte med om allt, vissa saker jag höll med om hade jag personligen formulerat annorlunda, men jag hittade inget rasistiskt/fascistiskt/nazistiskt. Det är inte omöjligt att jag missade nåt, men än så länge har jag hittat långt mer upprörande saker i AB, i vissa kristna tidningar, på Feministiskt Perspektiv.se eller på vissa svenska muslimska organisationers sajter. (Och ingen av dessa brukar normalt kallas för ”hatiska” och ”förkastliga”.)

Sen har vi skillnad mellan tidning och skribent. Jag har läst flera av just Rogers krönikor. Återigen, höll inte med 100% om precis allt, och vissa saker hade jag kanske formulerat annorlunda, men jag såg inget som upprörde mig och fick mig att utbrista ”är du dum i hela huvudet?” Tvärtom. I nån text skrev han om vikten att se alla människor som just människor och gå bortom etiketter som ”svart, vit, homo, blatte etc”. Det skulle jag säga är innersta kärnan av min egen övertygelse och mitt budskap.
Jag har dessutom träffat Roger IRL och fikat ngra ggr. Aldrig hört nåt rasistiskt eller märkt av rasistiska tendenser…

Dispatch International sprider än idag sitt hat mot islam och muslimer. Men det stod klart för alla som öppnade tidningen 2012/2013 vad de stod för.  Jag skrev mycket på både svenska och engelska om dem och deras tidning vid den tiden. Redan i deras första nummer var de öppna med vilka muslimhatare de var.

”Vi betraktar islam som den farligaste utmaning som drabbat Norden och Västvärlden sedan demokratierna lyckades krossa nazismen och fascismen och tvinga det tjugonde århundradets tredje stora totalitära ideologi, kommunismen, på defensiven. Därför kommer vi att skriva mycket om islam och den muslimska invandringen.”

Så fortsätter Dispatch International än idag (2015):

Hur ska man beskriva en ”religion”? Genom antalet följare? Om det det fanns en miljard (som antalet muslimer över hela världen) satanister som menar att de har rätt att offra barn på grund av sin tro, skulle du då säga: ”Givetvis, vi har religionsfrihet”?

Men hur såg det ut 2013? Lika illa. Hur Nima kunde bläddra igenom artiklar om att ”islam skapar monster”, artiklar om att muslimer arbetar för att ta över väst, att islam och demokrati inte går ihop, etc etc.

Eller Nicolai Sennels artikel som troligen var i den tidning som Nima dervish bläddrade i. Där muslimer definieras som idioter, massmördare, kvinnomisshandlare, vredgade, våldtäktsbenägna, hjärntvättade, intoleranta med låg självkänsla…

Ingen föds som massmördare, våldtäktsman eller våldsam brottsling. Så vad är det i den muslimska kulturen som påverkar deras barn på ett sätt som får så relativt många muslimer att skada andra människor?

Det är detta som är förklaringen till att islam skapar monster: En kulturell och psykologisk cocktail av vrede, låg självkänsla, offermentalitet och vilja att blint lyda auktoriteter, samt den aggressiva och diskriminerande synen på icke-muslimer – som tvingas på muslimer med hjälp av smärta, hotelser och avtrubbande upprepningar av de otaliga verser i Koranen som uppmuntrar till hat och våld mot icke-muslimer.

Om det den tidningen, eller en annan tidning, som Nima bläddrade i är oviktigt. För denna form av artiklar fanns i ALLA pappersutgåvor av Dispatch International, som på den tiden kom ut i pappersutgåva.

Nima kan inte ha undgått att se det. Diapatch Internationals hat mot muslimer och islam var och är så grovt att det bara kan jämföras med historiens värsta hattidningar, som nazityska Der Stuermer till exempel eller den amerikanska värsta nazipressen med sina indirekta uppmaningar till massmord.

Vad gäller Roger Sahlströms rasism är den lika tydlig. För den som bryr sig. Hans blogg finns bevarad på Archive.org. Jag ska inte citera ur den här. Det räcker med denna artikel om vad islam ”är”. Roger har tittat på hur de galnaste och mest hatiska radikala muslimerna resonerar om sin religion. Sen påstår han att det de säger är typiskt för hur islam ÄR. Dvs de radikala isioternas tolkningar får stå för vad han menar att islam i sin helhet är. Lite som att studera Ku Klux Klans syn på kristendom och påstå att alla kristna följer den syn på Gud och religion som Ku Klux Klan sprider.

Nima Dervish kanske inte såg någon rasism i Dispatch Internationals och Roger Sahlströms hat 2013, eftersom att han själv hatar islam och muslimer så mycket att man aldrig kan vara rasistisk om man har det hatet. Lite som när en antisemit förklarar att hen minsann inte är rasist eftersom det ”inte är rasism” att hetsa mot den ”onda” judendomen och de ”onda” judarna, som de ser det.

 

PS

 

Nimas fanclub kommer att ogilla att jag jämför muslimhatet med antisemitismen här. Men den jämförelsen är historiskt korrekt.

Tyvärr är det så att många personer stöttar Nima Dervish som egentligen inte är rasister, utan bara inte har tänkt riktigt på vad Nima säger. Därför jämför jag med både judehatet och fördomar om kristna. Ibland behöver man jämförelser med sådant som ligger närmare en själv, för att se hat.

Givetvis är det helt korrekt att vara rädd för judehat och radikal islamism och homofobi och att avsky det som pesten. Och en eventuell muslim, kristen eller ateist som sprider det förtjänar kritik.

Men om man tolererar muslimhat och demoniseringar av islam men är mot liknande hat mot judar, homosexuella eller kristna, är det en livsfarlig inkonsekvens. En livsfarlig inkonsekvens och blindhet inför hat som genom historien lett till hundratals miljoner människors död.

Tänk på det nästa gång du hyllar Nima Dervish.

EXTRAMATERIAL 2017

Jag skrev om Imam Ali Centers stöd till Khomeini nyligen. Då blev Nima arg.

Jag fick ta emot lite invektiv.  ”Dårhushjon”, ”pyromanapa”, ”asgam”, ”amöba”, ”apsvansad analfabet, ”parasit”, ”luspudel”, ”blåkullatomte”.

Han ogillar visst det jag skriver. 🙂 Läs hela hans tirad mot mig här (pdf) (11) Nima Dervish

Sen undrar jag om Nima ännu anser att Ingrid Carlqvist och Salle Sahlström inte är rasister.