Sekularisering är INTE samma som ateism

Posted on maj 6, 2016


Nej begreppet sekularisering betyder inte ”religions fientlig”. Idag hör man ganska ofta folk som är mot religioner som när de pratar om sekularisering vill rensa stat och samhälle helt från allt som har med religion att göra. För de definierar sekularisering som ateism. Men det är fel.

En av effekterna av att det inte finns en kommunistisk supermakt nära vårt land, och att den kommunistiska rörelsen är ganska svag i Sverige, är att vi tycks ha glömt bort vad ord som sekularisering och ateism betyder. I begreppet en sekulariserad stat ingår nämligen att staten INTE ska vara ateistisk. Varken ateistisk eller religiös.

När många nuförtiden pratar om sekularisering pratar de om ett samhälle utan religion och en stat som är religionsfientlig. Men detta är inte den klassiska formuleringen av sekularisering.Om man bläddrar lite i material från det kalla krigets dagar ser man att definitionen av sekularisering då riktade sig BÅDE mot idén om religion i staten och mot ateism i staten. Och det betonades att det sekulära samhället varken var religionsfientligt eller religionspositivt utan neutralt.

Detta kanske kan väcka förvåning bland många. Men det beror på att vi lever i en ganska historiskt okunnig tid. Sovjet och kommuniststaterna kallade sig nämligen ateistiska och hade en strikt idé att religion inte skulle synas alls i samhället. De menade att barnen inte skulle få uppfostras religiöst. Och staten skulle vara gudlös.

De som trodde att en ateistisk stat skulle vara bättre än en religiös stat fick fel. Nu var kommunismens ateism radikal ateism, och ska inte blandas ihop med vanlig ateism. Men ändå… Den ateistiska staten som idé visade sig lika förtryckande som den religiösa staten som idé. Föräldrar förföljdes där för att de visade sin religiositet öppet för sina barn.

Vill man se vad skillnaden är mellan sekularisering och ateism respektive religion så kan man läsa vad Phil Zuckerman skriver i boken Atheism and Secularity:

Skärmklipp

Anita Goldman har en artikel i DN för något år sen om en annan missuppfattning om sekularisering. Nämligen att i en religionsfri och sekulariserad stat får inte föräldrar uppfostra sina barn religiöst.

Skärmklipp

Problemet med den synen som lyser igenom i annonsen ovan, som Anita Goldman pratar om, är att man fråntar barn rätten att uppfostras inom en viss kultur. Barn behöver tryggheten att följa vad föräldrarna gör under de kanske första 12-13 åren. Det är i tonåren de både behöver och oftast vill frigöra sig. Det en stat ska göra är varken att förfölja föräldrar som vill uppfostra sina barn enligt waldorfpedagogiken, enligt Montessori, eller enligt ateistiska eller religiösa synssätt. Det en stat ska göra är att garantera en uppväxt utan övergrepp och förtryck. Och genom skolan ska staten garantera att barnen får veta att det finns andra sätt att se på världen än det deras föräldrar har, som de uppfostrats i, och det är ok.

Det finns historiskt sett mycket goda skäl att se till att en stat varken blir ateistiskt eller religiöst styrd. Det är exakt det sekularisering handlar om! Och därmed att skydda muslimens, ateistens och den nyandlga waldorfanhängarens rättigheter lika mycket.

 

 

Posted in: Uncategorized