Nour El Refai och rätten att kränka

Posted on april 3, 2016


Komikern Nour El Refai anser att humor som är ”kränkande” är fel. Det där begreppet ”kränkthet” kan verka bra, man ska inte göra sånt som sårar andra. Problemet är bara att vad som sårar skiljer sig mycket från person till person.

Det har gått mode i att vara mot det som ”kränker” andra. Men nu blev det absurt. 

NourDet är lite som om Lars Vilks skulle stå upp och säga att han är mot konst som kränker andra. Nour säger att hon ogillar humor som kränker ändå är hon en av de komiker som flest människor uttrycker att de känner sig kränkta av, precis som Sakine Madon skriver.

El Refais karaktär ”Bitterfittan” drog även ner kjolen inför turister i Kungsträdgården. Med megafon i handen ropade hon att kvinnor har könshår och visade sitt. Säkert blev en och annan åskådare glad, medan andra tog illa vid sig. Så är det: alla blir kränkta av något. Så länge man inte blir hotad eller fysiskt antastad får man acceptera att folk säger och gör märkliga saker. Visst får man protestera, det ingår också i yttrandefriheten. Men att humor inte skulle få kränka är nonsens.

Som när hon visade brösten för en man och dömdes för blottning, mannen kände sig nämligen kränkt… Då sa inte Nour att det var fel att kränka, utan hon sa istället:

– Nej, för jag har inte handlat fel på något sätt. Och jag har ju bett om ursäkt. Däremot kan jag tycka att det är sorgligt att en människa känner sig kränkt.

– Det var inget sexuellt över det. Det är därför det är så befängt.

Det kan jag hålla med om. Ganska absurt att döma henne för det, eller att bli kränkt av nåt sådant.

Men jisses. Nour verkar verkligen ha noll förståelse för hur hon påverkar andra, eller så anser hon att det hon blir kränkt av ska förbjudas medan det som gör att andra kränks av det hon gör är rätt.

Återigen. Det är bra som en tumregel att vi människor ska försöka undvika att såra andra. Men det är inget självändamål. Vi kan nämligen inte undvika att vi gör det. Vad vi än gör, för folk känner sig kränkta av de mest skilda saker.

När det gäller Nour kan man googla lite snabbt så ser man en massa personer som känner sig kränkta av henne. Rasister kränks av att hon gillar mångkultur, en del av att Nour ens existerar. En del invandrare och majoritetssvenska homofober kränks av att hon är för homosexualitet. Några som verkar gilla något liknande radikala islamister kränks av att hon klär sig respektlöst och står för västerländska värderingar och visar tuttarna. Några kristna och muslimer gillar inte att hon visar tuttarna och pratar öppet om fittor och kränks av det.  En del som ser ut att vara vanliga svenskar, med eller utan utländsk bakgrund kränks av att hon visat tuttarna på gatan i Stockholm och av att hon gick med på att bli klämd på tuttarna i Melodifestivalen. En del hörselskadade och döva kränktes av hur hon skämtade med teckenspråken för några år sen. Etc etc…

Fast om allt detta skulle givetvis Nour svara att det bara är löjligt att kränkas av sånt här…

Debatten om att undvika kränkningar präglas av ovanligt lite självreflektion och självkritik anser jag. Speciellt debatterna om att undvika kränkningar inom humor och konst.

Posted in: Uncategorized