Asylpolitiken – Bingo & ”integration of the fittest”

Vår svenska asylpolitik har blivit ett lotteri.

Jag tänker på hur asylsökande hanteras, I de bestämmelser Migrationsverket har att rätta sig efter ingår bara det nödvändigaste för de asylsökande. En massa saker som skulle snabba på och underlätta deras integration i det svenska samhället ingår inte.

Svenskundervisning, sysselsättning under tiden som asylsökande, kontakter med lokalbefolkningen, information om hur det svenska samhället fungerar, hjälp utöver med det grundläggande, klädinsamlingar inför vintern, etc, etc.

Idag hörde jag talas om flyktingar som var med om en olycka för en tid sen och hamnade på sjukhus. Efter sjukhusvistelsen verkar ingen ha brytt sig om hur de mår. Vems ansvar är det att någon som knappt kan svenska får veta att om de har problem efter olyckan kan de besöka vårdcentralen?

Jag har mött flyktingar som nyss fått uppehållstillstånd som inte vet något om hur det fungerar här i Sverige, de har aldrig fått veta. Som inte vet ens hur de ska få hit sina anhöriga, för ingen har frågat om han undrar över något.

I de flesta orter där asylsökande finns försöker individuella krafter eller organisationer som försöker hjälpa till. men de kan inte ge hjälp åt alla. En del får svenskundervisning någon dag i veckan. En del får det av kompetenta lärare andra av glada amatörer. En del tar sig an uppgiften att upplysa flyktingar om vad som står i myndighetsbrev. En del samlar kläder och försöker dela ut till de som behöver det så gott det går. Etc.

Ibland avgör slumpen vem av flyktingarna som får hjälp. Nån familj möter en svensk familj på bensinmacken. De blir vänner och får svenska vänner, hjälp med myndigheter, svenskkunskaper och annat.

Det är ett lotteri vem som får vad. De i bäst sits är de som kan engelska och kan ta för sig. Men det finns krigsskadade, deprimerade och ensamma människor som inte kan andra språk än hemlandets som inte ens är i närheten att få hjälpen från de idella krafterna.

De som mest behöver denna hjälp är det som får minst av det.

En del av detta görs av flyktingförläggningar. Jag har hört talas om förläggningar med eldsjälar som bemödar sig om att göra något bra. Det finns eldsjälar i Migrationsverket också. Men de har så mycket jobb och så lite tid.

Vilka effekter får detta på det svenska samhället? Hur många miljarder mer kommer vi att behöva lägga ut i onödan på de som varit mindre lyckliga i asylbingot, de som aldrig lärde känna någon svensk eldsjäl som bryr sig?

Ändå är det inte dyrt. Man kan bygga en organisation för att lära ut svenska och anställa en till som kommer att hjälpa flyktingar att lära sig hur det fungerar. Vill vi snåla kostar den EN MILJARD bara. Vill vi se till att bygga en bra organisation och ge flyktingar en bra introduktion till Sverige, svensk kultur, vårt språk och vår demokrati bör vi kanske satsa 2-3 miljarder. Det är en pink i oceanen jämfört med vad vi betalar år ut och år in för människor som hamnar i utanförskap.

Detta asylbingot gör mig ledsen.

Mer läsning: en miljard kostar en ny svensk flyktingpolitik–
/T