JO anmälan mot migrationsverket ang. flyktingförläggningen i Hälludden

Jag har de sista dagarna ägnat mig en hel del åt troliga missförhållanden på asylboendet i Hälludden. Migrationsverket har upphandlat ett asylboende där, 5 km från ICA , 1,5 mil från busshållplats, i ett blåshål vid vägens ände. Flyktingarna där upplever sig isolerade och maktlösa och har berättat om vad de anser är missförhållanden.

Jag,  en vän (Sigvard Carlsson)  och två arabisktalande besökte boendet i måndags. Det var ingen vacker syn. Vi såg hur mörkt det var där. Mörkt och halt. Ingen belysning i området. När vi sen fick reda på att det fanns gravida kvinnor i boendet och att de var rädda för att gå ut i det kolsvarta boendet på kvällarna eftersom det var is och osandat överallt, blev jag arg.

Sen visade det sig att de boende inte får ta med mat in på sina rum och stugor från restaurangen att äta. Då blev jag än mer arg, för det betydde ju faktiskt att kvinnan blev utan mat ibland.

Det var bara början…

Vi mötte ca 40 av de boende där och fick höra skräckhistorier. Den ansvarige föreståndaren hade stängt deras bönerum där de bad. De asylsökande hade fått höra att om de berättade för utomstående om förhållanden inne i lägret skulle de kunna utvisas, De hade en tvättmaskin på ca 60-75 pers den första tiden där. Det saknades brandsäkerhetsrutiner. Etc etc.

Och maten klagade de på mycket. De hade blivit magsjuka en gång så 40-50 insjuknat. Föreståndaren reagerade med att faktiskt antyda att de ljög och bara LÅTSADES vara magsjuka. När de klagade på maten fick de höra föreståndaren säga ”du får vara nöjd, är du inte nöjd kan du åka tillbaka till Syrien”..  Etc, etc…

Och de har givetvis enorma problem att komma till ICA i Byxelkrok och handla eller köpa mediciner. Föreståndaren kör ju inte dem.

Jag och en vän, Sigvard Carlsson, skrev en anmälan till JO som skickades ut på tisdagen. På onsdagen visade det sig att leverantörerna av maten anmälts på grund av att 20 asylboende i Guntorp blivit magsjuka.

Guntorps asylboende står som huvudägare och tillståndsinnehavare för Hälludden också. Det är MYCKET symptomatiskt att man under lång tid haft problem med maten även där och även där har föreståndare förringat problemen och förlöjligat de flyktingar som klagat på maten.

Jag som vet en hel del vet att det finns många likheter mellan hur Guntorp och Hälludden drivs.

Demokrati och mänskliga rättigheter är inget flyktingar bör få då de fått uppehållstillstånd. Demokrati och mänskliga rättigheter är något som borde genomsyra vårt flyktingmottagande.

Att syrierna i Hälludden slåss för sina mänskliga rättigheter och för medbestämmande är ett bra tecken. De flydde inte från diktaturens Syrien bara för att tvingas in i en annan sorts demokrati. Att de tar samma strid för demokrati här som i Syrien är ett bra tecken!

I våra flyktingboenden finns många hjältar, Sverige behöver dessa fina kämpande människor!

*****

Till JO
Box 16327
103 26 Stockholm

JO-ANMÄLAN

Anmälare
Torbjörn Jerlerup och Sigvard Carlsson

Anmäld myndighet
Migrationsverket – regionalkontoret i Högsby
Box 140
579 23 HÖGSBY

1. Yrkanden
1. Att Riksdagens Justitieombudsmän riktar kritik mot Migrationsverket för att ha brustit i sin tillsyn över boendet för flyktingar i Hälludden, i Borgholms kommun, Norra Öland.
2. Att Riksdagens Justitieombudsman i samband med handläggningen av denna anmälan utför en inspektion för att granska bristerna i flyktingförläggningen i Hälludden. Att man i samband med detta tar del av flyktingarnas egna berättelser om situationen där, utan den lokala personalens eller föreståndarens närvaro.

2. Grunder
Vi riktar kritik mot Migrationsverkets regionalkontor i Högsby för att ha brustit i sin tillsyn över flyktingmottagningen i Hälludden. Av vår egen granskning som lekmän i samarbete med ett antal av de boende där har ett flertal allvarliga brister framkommit som faller inom ramen för Migrationsverkets myndighetsutövning.

3. Utvecklande av talan

Vi två, Torbjörn Jerlerup och Sigvard Carlsson samt två vänner, som kan arabiska respektive ryska (och engelska), besökte Hälludden idag måndag. Vi valde att åka ner till Hälludden för att vi fått höra att de boende där klagar på missförhållanden där. De kallar platsen för helvetet. Vi hade också fått höra att de inte kände förtroende för de som äger förläggningen, ja till och med är rädda för ägaren och föreståndarinnan Monica Gutenberg.

Vi är medvetna om att vi bara hört ena sidans berättelse. Det var inte läge att inskaffa den andra sidans berättelse. Kommunikationen och dialogen på det stället har redan i stort sett brutit ihop mellan stora delar av flyktingarna och förläggningen personal. Demokrati och mänskliga rättigheter är något vi kan visa vad det är redan från start, i förläggningarna, därför valde vi att lyssna till dem först. Žven om det mesta skulle vara missuppfattningar från flyktingarnas sida kan vi konstatera att det är allvarliga missuppfattningar i så fall. Vad har ledningen gjort för att förbättra kommunikationen. och, viktigast av allt, vad gör migrationsverket? Vad vet de?
Vi åkte upp dit för att besöka flyktingarna, som vi redan skaffat oss vänner hos, och höra deras berättelse.

Detta är vad de berättade. En del av det kan ni se att vi också bekräftat.

3.1 Kraftigt undermålig belysning
Det man märker när man först besöker Hälludden är… ingenting. Dvs det är väldigt svart. Det är nästan inga lampor tända runt stugbyn, ingen ”offentlig” belysning.

När vi frågade de boende varför det var så sa de att Monika Gutenberg släckt alla lampor i området, och hade gett alla strikta order att släcka lamporna framför deras dörrar på deras hus. Det gjorde att hela området var kolsvart framåt kvällen, utom kring Monikas hus givetvis.
Sen märkte jag också att det var osandat eftersom jag nästan föll några gånger. Vid en direkt fråga om något gjorde åt isen sa de ”nästan inget, en gång innan inspektorerna skulle komma och de ville göra stället mer sexigt”. Inte heller har någon informerat dem om var de kan hitta sand eller grus. Eftersom det varit tö idag kunde vi iallafall bekräfta att de inte sandats idag. De boende trillar ofta.
En gravid kvinna från Syrien berättade att hennes trappa och farstu ofta var hal pga is och de dagarna vågar hon sig inte ut. Det skapar givetvis problem eftersom de boende förbjudits att äta på rummen, de måste gå till restaurangen.
Det var ingen bra början på vår lilla tur i Hälludden.
Det visade sig att många ville prata. Vi stannade fyra timmar och mötte ca 35-40 personer. Alla de hade nog kunnat sitta ner med oss och prata om problemen i timmar.

3.2 Missfärgat vatten, stängd el
Vi satte oss ner med dem för att få deras berättelse. Vi fick höra massor. Alla vi mötte vad jättemissnöjda, och alla uttryckte en rädsla för Monika. ”Om vi inte håller oss väl med henne kommer vi att riskera att skickas tillbaka till Syrien”.
Det första de visade oss var vattnet. Vattnet var oftast det första alla nämnde då vi pratade om situationen där. Vattnet på Hälludden är gulfärgat och lämnar avlagringar som är bruna. De har fått besked att man kan dricka vattnet, men de är rädda. Det är ganska naturligt eftersom vattnet i krigets Syrien har samma färg. Att de boende oftast saknar möjlighet att koka vattnet för att känna sig säkra har bidragit till missnöjet.

Bilderna vi bifogar i slutet av anmälan visar hur vattnet ser ut och vilka beläggningar vattnet ger efter ett (!) kok.

(Vid vårt besök i restaurangen fick vi inte det gula vattnet då vi bad om vatten utan kristallklart fint vatten. Tydligen har de nån sorts VIP vatten bakom disk där.)

Vi undrade vad de menade med att de inte kan koka vattnet. Vi fick då veta att direktivet till alla är att mat det äter man i restaurangen. Vill man annorlunda får man tillsägning och ”behandlas som barn”, enligt de boende vi pratade med.
Inga kylskåp fungerar, inte någon spis heller. De är avstängda, utan att närmare förklaring getts till de boende där. Det finns några få vattenkokare hos familjer med barn. (Som tydligen inte fanns där när flyktingarna kom dit. De fick det i efterhand.) De andra har INGEN möjlighet att ens koka vatten till kaffe eller te själva.

En person sa att han frågade om det fanns en vattenkokare han kunde använda för att göra te och fick ett, som han upplevde det, snorkigt svar att ”köp en själv”.

”Dessutom stängs elen med jämna mellanrum”, sa de. Eftersom de misstror Monika totalt antar de att Monika vill spara pengar och stänger elen för dem med jämna mellanrum, Om det skulle vara strömavbrott är informationen om det dålig. (Strömmen hickade faktiskt till två sekunder då vi var där, det blev svart. Så det kan vara det sistnämnda. Då är frågan varför migrationsverket godkände boendet?)
Strömmen gick 12 timmar en dag, berättade de. Då hade det varit jättekallt i lägenheterna. De boende fick usel information om det som hade hänt. De berättade att de tände några eldar för att värma barnmat till barnen då.,

3.3 Bristande kvalitet på mat
Det här med maten är tydligen en stor sak som bekymrar dem. maten anser de vara ”ätlig” men oaptitlig. De får tillräckligt stora portioner iallafall. Men de retar upp sig på att de inte får ta mat från köket. Det ställer till problem för dem när de är sjuka.
De nämnde att för två veckor sen matförgiftades 40 av de boende. De hade då ringt läkaren, Niklas, som rekommenderade de boende att inte besöka restaurangen i några dagar, utan äta hemma. När de boende pratade med Monika om detta sa hon att det var strikt förbjudet att göra så.
De berättade att de till en början när de kom dit ofta fick för gamla produkter. De som kom dit efter jul 2014 fick välling med bäst före datum i november och mjölk med bäst före datum flera dagar innan jul. En gravid kvinna berättar att det varit dålig tillgång med mat till hennes barn. I 4 dar var de utan välling tex. Ofta saknas yoghurt och liknande till de lite äldre barnen. Det blev bättre efter inspektionen.

3.4 Undermålig tvättinrättning
Generellt sett rapporterade alla att förläggningen var i miserabelt skick fram tills inspektörerna besökte Hälludden.
De första veckorna fanns det bara en (!) tvättmaskin för 75 personer, fick vi höra, i en rörig tvättstuga full av bråte. Det var lerigt utanför restaurangen och brandvarnarna saknade ofta batterier. När inspektörerna kom blev allt där ”very sexy” som en uttryckte det. Då fixades tvättstugorna så det blev fler tvättmaskiner. Då fick brandvarnarna batteri och man kastade lite grus runt restaurangen.
Man kan ju fråga om de överhuvudtaget hade inspekterat Hälludden INNAN flyktingarna kom dit, med andra ord.

3.5 Rädsla för flyktingboendets föreståndare
De boende var generellt sett både besvikna, arga och rädda för Monika. Vi pratade med ca 35-40 stycken. De uttryckte alla, utom två av de modigare, att de var rädda för att säga något negativt om Monika. Då någon anställd av Monika var i närheten tystnade alla boende och vågade inte prata fritt. ”Monika lyssnar inte”. ”Hon pratar bara med oss flyktingar då hon vill klaga eller då hon vill be oss släcka utebelysningen”. ”Monika behandlar djur bättre än männsiskor”. ”Monika behandlar oss inte som vuxna människor med rättigheter, utan som lägerfångar”….

Vi bad om exempel.

En kvinna berättade då att hon knackade på en dag då hennes lilla barn var sjukt och undrade om hon hade något febernedsättande medel. Hon svarade då surt att hon inte har det och att det inte var hennes jobb att skaffa fram det.
Samma svar får de som vill ha hjälp med att ringa efter närtrafikens bussar.
En gravid kvinna bad om hjälp då hon bara hade varit där en liten tid, att beställa någon sorts transport från boendet till läkaren i Löttorp. Monika svarade att det inte var hennes problem. Hon lev då upprörd och det ledde till att Monika svarade henne ”men är du inte nöjd här kan du åka tillbaka till Syrien”.
När SVT i Malmö var på besök för att filma om transportproblemen pga isoleringen. Ska Monika, enligt flera, ha sagt till dem att de inte fick prata med journalister om något som sker på fölräggningen. Om de gjorde det skulle det påverka deras möjlighet att få uppehållstillstånd.. En kvinna blev då sur och filmade Monika som blev arg och försökte ta hennes mobil, enligt vad hon berättade. En snutt av det finns kvar i hennes mobil, så jag såg det.

”Så var det första dagen vi kom hit också”, sa en kvinna. ”Vi var flera som hörde hur Wahid (Monikas anställda medarbetare) sa till oss när vi kom hit att vi absolut inte fick berätta för utomstående om hur det var i förläggningen, då kunde vår möjlighet til uppehållstillstånd hotas”.
Det kan ju hända att hon missförstått något. Men på något sätt har flera av de boende lyckats uppfatta det som om hon och Wahid sa exakt det.

Vi fick rapporter om att flera av de boende hade velat ha besök av vänner. De upplevde det som att Monika sa nej till besök och schasade bort folk. En kvinna nämnde att hon ville träffa vänner från Malmö en timme och ska ha fått veta att besökarna då får hyra en stuga. En man sa att Monika uttalat att besök ej är välkomna.
Det kan hänga ihop med migrationsverkets regler om besök på flyktingförläggningar men om så är fallet konstaterar vi att flyktingarna inte har en aning om detta. De tolkar det som Monikas godtycke bara.
Appropå det har Monika en nyckel som gör att hon kan komma in vartän hon vill. Vi fick veta att hon ska ha klivit in i flera hem med nyckel utan att knacka före. En familj ska ha kommit hem från middagen och när de kom hem var den tidigare låsta dörren olåst och där inne satt Monika på en stol.
Vi undrade hur det var med värmen i stugorna. De flesta sa att det var ok. En gravid kvinna sa att hon haft det kallt under en månad. hennes barn frös pga kölden inomhus och skrek mycket. Då ska Monika ha klagat på att barnet skrek för mycket, och inte åtgärdat kylan. Det har fixats nu. Det har varit kallt i några rum i det stora huset också. Om det är åtgärdat nu visste inte våran sagesperson.

3.6 Intrång i religionsutövningen för de mottagningsplacerade flyktingarna

De berättade att då de först kom till Hälludden hade Monika tillåtit dem att ha en bönelokal i halva samlingssalen. De var ca 15 som använde den de på fradagarna och ca 3-5 var dag. Utan förklaring avlägsnade Monika tejpen med riktningen till Mecka och satte dit möbler och stängde bönerummet (iallafall som de upplever det). Ingen ersättningslokal har de fått. De har påtalat detta för Monika och avspisas med fräsningar som svar.

Vi bifogar en bild på det fd bönerummet, i slutet av anmälan.

Det finns många tomma lokaler där, kan inte de fungera som bönerum?

3.7. Bristande allmän service och information till de boende

* de boende köper toalettpapper och soppåsar själva.
* Bussförbindelserna är ännu ett problem. En kvinna berättade att hon pga snöstormar inte kunde komma in till Byxelkrok och hämta sina mediciner på en vecka.
* Om de behöver viktiga telefonnummer, som 112 eller 1177 eller andra så finns det en lista i restaurangen. Vid en fråga till flyktingarna hur de ska nå informationen i restaurangen då det är låst, svarade de, ”vi vet inte” Kunde de knacka på hos Monika då? ”Nej, det kan vi inte. Det står en skylt ”knacka inte på här” utanför hennes dörr.
Det skall finnas en lokal där flytingarna kan vara då de träffar folk utifrån. De vi pratade med sa sig inte veta något om en sån lokal.
* De boende känner till hur närtrafiken fungerar men upplever stora problem med språket. De måste ha hjäp av någon av de få som kan engelska bra för att beställa resa. Sen är väntetiderna ett problem. ”Jag skulle gärna pröva närtrafiken för att åka till ICA i Byxelkrok och handla men vågar inte”. Varför, frågade jag då. ”Jag vet inte om jag kommer hem igen”.
* Vi frågade dem om de visste vad de skulle göra vid en brand. De visste inget om det fanns brandsläckare någonstans. (Fast en hade sett en i Monikas kontor.). En kvinna sa att hon påtalat bristen på första hjälpen där, som plåster. Monika hade sagt att det inte var hennes sak att ordna. Vi undrar om det verkligen får vara så bristfällig information om brandsäkerhet och om inte reglerna om tillgängliga förstahjälpenförpackningat (etc) för stugbyar under turistssäsongen gäller för flyktingar också
* Det har varit en incident när en person fick veta att Monika skrivit till migrationsverket och påtalat att denne uttalat sig rasistiskt mot andra flyktingar. Denna person är en som också påtalat brister öppet så många kopplar ihop påståendet om rasism med hans öppna klagomål. ”Det var väl straffet för klagomålen” Han är nu rädd att det ska påverka hans rätt att stanna i Sverige. Polis har aldrig varit inkopplade. Det enda som gjorts är att Migrationsverket fått ett brev så han har ett påstående om rasism i sin ”mapp”.: En sa att ”nu får väl jag också en anmärkning i min mapp” efter att ha träffat oss.
* De hade en hungerstrejk en dag i Hälludden där förläggningens flyktingar strejkade för att få bättre mat.
SAMMANFATTNING

Vårt intryck är att de boende känner sig isolerade och ensamma och inte har någon koll på vad som händer omkring dem. Deras möjlighet att påverka deras situation är minimal och samma med möjligheten att kommunicera med omvärlden.

Kommunikationen med migrationsverket och förläggningens ledning verkar inte fungera vilket bidrar till deras utsatta situation. Även om säkert mycket beror på missförstånd är det skandal att flyktingarna går omkring och känner sig placerade i fångläger på grund av missförstånd.

Det bör noteras att förläggningen på Guntorp, som på något sätt lär samarbeta med Hälludden, tydligen också upplevde en hel del problem tidigare. Vi kan vid behov förmedla kontakt med personer som vet mer om detta.
Kontaktinformation.
Torbjörn Jerlerup. Köpingsvik
Sigvard Carlsson,. Borgholm

Undertecknat
Torbjörn Jerlerup (skribent på Motargument.se)

Sigvard Carlsson (Kantor i Köpingsviks församling)
BILAGA: tre bilder

Det gula vattnet. Det bönerum förestpndaren stängde. Avlagringar efter det gula vattnet.