Konspirationer 1: avvikelser från det normala

Posted on januari 18, 2015


Om man kikar på konspirationsteorier ser man att de baserar sig på två huvudelement. Det ena är vad man kan kalla ”avvikelser från det normala” och det andra är det som på engelska kallas ”connect the dots”, hitta kopplingar. Jag ska i två artiklar visa exempel på detta. Först ut ”avvikelser från det normala”.

Att hitta avvikelser är en central del av den vetenskapliga metoden. Du har en teori. Du testar den och hittar avvikelser och bygger upp en ny teori där avvikelserna inte blir egendomliga avvikelser utan passar in i systemet. kort och gott. Utan att hitta avvikelser i våra nuvarande teorier om världen = ingen vetenskap.

Men när man hittar en sådan avvikelse, singularitet, måste man alltid först pröva allt för att se om den inte kan förklaras med de rådande teorierna.

Journalistik grundas också mycket på att hitta det avvikande. Lundin Oil vill in i Etiopien. Det avvikande är rapporter om folkmord från området. Då granskar man det. Men man gör det ur alla vinklar, även Etiopiens regerings syn. Eller man hittar en företagsledare med falsk doktorshatt..

Ideologin

Konspirationsteorierna tar det avvikande och blåser upp det. UTAN att gå vidare och granska alla vinklar för att se om förklaring finns. Ibland för att man inte förmår det, ibland på grund av självbedrägerier, ibland på grund av lögn. Men oftast är det på grund av ideologi. Det passar vår världsbild.

Vi söker nämligen efter det som passar vår världsbild.

Många som tror på Gud och är med om olyckor, tex en flygolycka där 202 personer dör, antar att det var ”gud som räddade livet på mig”. Soldater i krig som inte blir skjutna kan ”tacka gud” för det. Cancerpatienter som inte dör trots att 8 av 10 dör kan tacka gud för det. Det är något som förklarar att de lever och det passar in i världsbilden. ”Jag lever, gud bestämmer över liv och död, gud räddade mig”.

starDet som inte passar in i den förklaringsmodellen ”jaha, så gud mördade de andra som dog då??”, vifta bort som irrelevant. Den överlevande har ju bevis. HEN överlevde ju!

Den som ser Apolloprogrammet, då vi satte en människa på månen, som en bluff, har också en ideologi. Ideologin kan vara så enkelt som att ”överheten bedrar oss”. Så ser de en bild tagen på månen där inga stjärnor syns och utbrister: ”hoax, bluff!!!”.

Intresset för att söka andra vinklar saknas. Skulle man fråga en fotograf eller själv försöka ta ett kort på en ljus byggnad eller en lampa en natt, skulle man förstå varför inga stjärnor syns. Men för att göra det måste man vara nyfiken och söka andra förklaringar på den avvikelse man noterar. Först och främst de närliggande lösningarna: tex fotografi.

Detta gäller politiken också. Många har varit mot Fas-3 under Alliansens tid. Men de som har varit mot det har dragit slutsatsen att Alliansen ENBART låg bakom den nya arbetslinjen och Fas-3. Socialdemokraterna har utmålats som antitesen till Alliansens politik och man har antagit att med S i regeringen försvinner alla spår av Fas-3. Nu skedde inte det. Då kanske man bör påminna sig att även Socialdemokraterna innan 2006 faktiskt pratade om samma saker som Alliansen sen, om arbetslinjen och om att ersätta sjukskrivningar med arbete. Men har man grundinställningen att allt Alliansen gör är fel och allt sossarna gör är rätt ser man inte detta. Då passar det avvikande (fas-3) in i världsbilden (Alliansen är onda).

Propaganda eller självbedrägerier

Dilemmat är att man inte alltid vet anledningen till varför någon gör på det viset, som jag beskriver.

Att använda avvikelser för att bekräfta en världsbild är något som ofta beror på självbedrägerier. Men även ofta på medveten lögn och propaganda. Ibland på en kombination av lögner och propaganda.

När är det medveten lögn? När är det självbedrägeri? Svårt att säga.

Exempel 1: Rebecca Weidmo Uvell

Ett praktexempel på denna metod fick vi nyligen i Rebecca Weidmo Uvells blogg.

Uvell har skjutit in sig på att sänka den miljöpartistiska bostadsministern Mehmet Kaplan. Av något skäl. hennes grundantagande, den ideologiska grunden, är lite oklar, troligen att Kaplan är, per definition, islamist.

Hon söker inte bevis för detta i vad Kaplan säger och gör utan i att hitta avvikelser. Och avvikelser går det att hitta hos alla människor, överallt, alltid.

* Hon söker på Kaplans kalendarium och hittar få inskrivna saker. Det blåser hon upp. Utan att nämna att de flesta ministrarna hade lika få uppskrivna saker i sin offentliga kalender i oktober. (Kolla här!) Hon tar en avvikelse som gäller för alla ministrar. Men hon berättar inte att det gäller för alla (eller har inte kollat det) och får det att se konstigt ut.

* Hon gör en stor sak av att Kaplan besöker Kina mitt under regeringskris och bostadskris. Det verkar onekligen konstigt att en bostadsminister besöker internationella designkonferenser… om man inte vet att det är bostadsministerns ansvarsområde. Om man underlåter att nämna det kan man få det att verka vara något avvikande och konstigt som kan passa in i den ”stora konspiration” man kanske vill frammana bilden av.

* Hon använder ett liknande exempel med en konferens Kaplan är i Bryssel där, en telekommunikationskonferens. Bara det att Kaplan ÄR minister för telekommunikationer och ska givetvis delta på sådana konferenser. Men visst om man bara tror han är bostadsminister så låter det givetvis lika konstigt som att han skulle delta på designkonferens.

Så kan jag fortsätta. Men det mest avslöjande är inlägget statsråd på vift. Lägg märke till metoden. Tankegången går så här. Kaplan är i Turkiet på tjänsteresa. Kaplan tog 12 timmar för att träffa släkt och vänner under den resan (troligen utanför tjänsten, får man förmoda, men kanske delvis på betald arbetstid). Det var sekretess-stämplat. = BEVIS för den stora konspirationen.

Jo, att Mehmet Kaplan, som alltså blev utsedd till bostadsminister bara 6 veckor tidigare, passar på att ta en dags SEMESTER i Ankara. På en officiell resa när han representerar Sverige väljer han att lägga 12-24 timmar (oklart, eftersom kvällen också är sekretessmärkt) på att ”träffa släktingar”.

Det låter mystiskt. Men om man kollar alla ministrars tjänsteresor och alla stora företagsledares tjänsteresor så ser man att det snarast är regel än undantag att om man åker tjänsteresa till ett annat land så träffar man lite vänner och släkt man har där också. (Jag är ganska säker på att Uvell gärna lunchar med vänner då hon har tjänsteresor i Sverige, kanske samtalet blir så intressant att det tar lite av arbetstiden.) Dessutom brukar det vara REGEL att hemligstämpla adresserna till de privatpersoner ministrar då träffar, och deras namn. När statsminister Löfven besöker sin mamma skickar man inte ut information om mammans adress.

Det är bara mystiskt så länge man inte vet att även Carl Bildt och Stefan Löfven och Uvell träffar vänner på tjänsteresor, kort och gott. Men det kan bortser man från det och lägger ihop det med alla andra ”konstigheter” jag nämn, så kan det ju ge ”bevis”.

Lägg märke till likheterna med myten om månlandningen. Endast om man struntar i att kolla hur det normalt fungerar med att ta kort på belysta föremål i mörker blir bilderna från månlandningen mystiska.

Sven Aner och hotellräkningen

Ett annars ganska klassiskt exempel på denna metod är hur Sven Anér hanterar Palmemordet. Sven Anér menar nämligen att Hans Holmer låg bakom mordet eller var delaktig.

Om man läser hans böcker ser man att det första beviset för detta var att Hans Holmer inte skötte utcheckningen från hotellet som han skulle. Han var utanför Stockholm på väg upp till fjällen och övernattade på hotell i Borlänge på vägen. Han fick besked om mordet och åkte då givetvis snabbt och hastigt ner till Stockholm. Det var hans plikt. Tänk på att när Holmer fick beskedet visste man inte ännu om Sverige var i krig, om det var statskupp eller om det ”bara” var ett mord.

Så här skriver Sven Anér i Cover Up: Palmemordet:

”Den 26 maj 1988 kontaktar Anér receptionschefen Maj Lundén på hotell Scandic och frågar om Hans Holmér bott på hotellet den 28/2 – 1/3 1986. Hennes svar kommer dagen efter: Nej, vi har inga hotellhandlingar som visar att Holmér skulle ha bott på hotellet den här natten. Istället för liggare har vi kopior av hotellräkningarna, införda i kronologisk ordning. Där finns Holmér inte med. Han har inte bott på hotellet den natten.”

Holmer betalade alltså inte räkningen innan han stack tillbaka till Stockholm. Misstänkt? Konspiration?

Personligen hade jag ansett det mer egendomligt om polischefen i Stockholm hade haft tid att betala räkningen innan han stack från hotellet, när man misstänker krig eller statskupp.

Charlie Hebdo och det kvarglömda ID:t

Idag har sprids konspirationsteorier om attacken mot Charlie Hebdo. Googla på Paris Shooting Hoax, så ser ni. Vi kan ta denna som exempel.

Ingen trafik” på bilderna… Nej då det skjuts brukar trafiken stanna. Polisen backar då de beskjuts av kraftiga vapen. Inga häftiga hollywoodeffekter syns då de skjuter mot polisbilen. Personer ur Charlie Hebdos redaktion har skyddsvästar på sig på taket (något de skaffat till alla sen tidigare hot).t syns springande poliser på gatan (!) och massmedia har kortat en video i inslaget. MYSTISKT!?

Och givetvis antas Mossad ligga bakom det i videon ovan. Judarna som syndabock som vanligt.

Samma i denna artikel. Att normal polis tvekade att attackera mördare med tunga vapen och skydd ses som konstigt. Att en polis petar sig i näsan. Att inga hollywoodeffekter syns då en polis skjuts. och Rotschild och sionisterna bakom allt igen, som vanligt…

Annars är det terroristernas ID-handlingar som man oftast fokuserar på. Det har ni säkert också funderat över. Jag tyckte också det var konstigt först. Här agerar de som proffs och glömmer sina ID-handlingar i bilen. misstänkt? Konstigt? (Lägg märke till att judarna även här är måltavla!)

Nej inte om man vet att de såg sig som jihadister som visste att de skulle dö. Självmordsbombare från Hamas och terrorister från Al Quaida och sådant har ofta (men inte alltid) lämnat filmer och brev och annat efter sig så man kan identifiera dem. Den svenska misslyckade självmordsbombaren Taimour Abdulwahab gjorde det. Hamas terrorister som sprängde barn i luften i Israel brukade göra så. Här är ett sådant exempel. (Detta mysiga parti sitter i regeringen i Palestina nu och Sverige har erkänt landet utan krav på att de ska bort.) Här har vi ett australiskt exempel.

Kontext och satir

Sett i kontext är det inte konstigt att man lämnar ett ID om man är jihadist, eller att vanlig polis tvekar att gå fram till tungt beväpnade terrorister, eller att Hans Holmer inte betalat räkningen när han tror Sverige kan ha invaderats av ryssen, eller att foton från månen inte har stjärnor på eller att Mehmet Kaplan besöker släkt och vänner när han ändå är i Turkiet.

Sett i kontext är det väl snarast tvärtom. Vore det inte EXTREMT märkligt om hans Holmer vid misstanke att landet invaderats skulle betala hotellräkningen innan han stack till Stockholm? Eller om stjärnor syntes på bilder från månen? Eller vore det inte extremt märkligt om Mehmet Kaplan INTE besökte sin släkt i Turkiet när han ändå var där på tjänsteresa?

Kontexten är A och O. vare sig vi pratar politik, vetenskap eller filosofi? Eller om vi pratar om satir.

imageJa jag ska sluta med att nämna lite om satir. Folk har en förmåga att försöka tolka satir och konst nuförtiden utan att bry sig ett smack om kontext. tex drar man upp Charlie Hebdos teckningar och tolkar dem med alla möjliga och omöjliga glasögon utan att bry sig ett smack om kontext. Som i exemplet med bilden på en minister som apa. Eller bilden på invandrarkvinnorna som är gravida.

Inte alla bryr sig om den lilla, lilla detaljen: KONTEXT.

Kontexten av bilden på ministern som en apa är nationella frontens symbol. Och att det driver med nationella frontens fördomar. Kontexten av bilden på gravida kvinnor är att det driver med Nationella Frontens syn att alla invandrarkvinnor är parasiter.

Charlie Hebdo har alltid häcklat Nationella Frontens rasism.

Visste du inte det? Nej, det som inte passar in i världsbilden är det lätt att man bortser från. Du trodde kanske de var nån slags elaka rasister på den tidskriften som står Nationella fronten nära?

Så viktigt är det med kontext och att försöka sätta in avvikelser i sammanhang.

Till sist

Det är vitt skilda exempel. Från Weidmo Uvell, Fas-3, kritik av Charlie Hebdos satirer, till jihadisters ID-handlingar och Apollolandingen och Hans Holmers obetalda hotellräkning.  Men det gemensamma för alla dessa exempel är att man inte tar något som ser ut som en avvikelse från det man anser är ”normalt” och tar det som ”bevis” för den världsbild man har.

Sånt gör vi alla, i högre eller mindre utsträckning. Det är på ett sätt ganska mänskligt. Vi litar på de som står oss nära. Vi reagerar misstänkt på det främmande.

Misstänker man att ens man är otrogen eller att ens barn smygsuper eller snattar så är det lätt att man reagerar på samma sätt. Ens son beter sig onormalt nån dag och man misstänker att det är bevis för… ja, för det man misstänker.

Som en vän till mig vars dotter gjorde läxan extra flitigt en dag och föräldrarna misstänkte fuffens. Vad hade hon gjort? Supit? Slagit sönder något hemma? Stulit? Ok, det var saker på G. Hon var nyknullad, för att prata ren svenska. Hon var en aning kär, för att prata lite mer rumsren svenska. Hon dejtade en pojke med bra betyg och som tog studierna på allvar.

Så ibland kan det vara nya saker som skett då man ser en avvikelse. Men stal gjorde hon inte. Och hon hade ännu inte smakat en droppe sprit.

Så sök gärna efter avvikelser. Avvikelserna är nyckeln till journalistik och vetenskap. Men sätt dem i en kontext och våga ta dig ur dina egna ideologiska ramar för att göra det. Sök andras åsikter. Läs vad andra anser om det som sker. Finns andra förklaringar? Finns det sådant som gör bilden mer komplex? Hur ser det normalt sett ut? Hur gör andra? Vad har skett vid andra tillfällen?

Alltså kritiskt tänkande…

Och dottern till mina vänner då? Jo, studieresultat förbättrades. Hon hade hittat en skötsam pojke. En svärmorsdröm. Föräldrarna behövde inte oroa sig mer. Tack och lov lät de inte sin syn på världen (sin ideologi) styra och tolkade inte nån av ”avvikelserna” fel. De skällde inte ut henne i tron att hon stulit och de skuldbelade inte henne. De lät henne vara nyknullad och glad och vann på det!

Tänk om fler hade använt den metoden i journalistiken, vetenskapen och politiken!

Posted in: Uncategorized