Upphovsrätten och digitaliseringen av vårt kulturarv

Posted on juli 2, 2014


Ingenstans ser man tydligare gapet mellan vad man kan göra med dagens teknik och hur idiotisk dagens upphovsrätt-lag är än i digitaliseringen av tidningar och tidskrifter. Det går nämligen inte att publicera tidningar som är yngre än 1863 i Sverige idag på nätet. Och internationellt stängs sajter med material från den antifascistiska kampen på 30-talet ner av upphovssrättsliga skäl.

Visst är internet fantastiskt. man skulle kunna scanna alla världens tidningar och tidskrifter som getts ut så att människor skulle få fri tillgång till historien. tänk bara vad man skulle kunna upptäcka och lära sig då!

Jo om man kikar på MOA, Making of Americas samling litteratur och tidningar från slavdebatten och inbördeskrigets USA på 1800-talets mitt så förstår man vad man skulle kunna göra. Eller hur? Tänk er nåt liknande men med tidningar och tidskrifter från 1930-talet. Striden mot nazism och kommunism, demokratins kamp. Man skulle kunna följa det. vem som helst skulle kunna surfa in och läsa debatterna från den tiden.

Eller… Tänk er att t.ex. kunna följa den tyska exilpressen, socialdemokrater, kommunister och liberaler som flytt nazityskland. Tänk att kunna läsa vad de anser?

Men nej det är otänkbart. Inte förrän om ca 70 år kommer det att ske. Upphovsrätten sätter stopp för det.

Kungliga Biblioteket har digitaliserat alla exemplar av Svenska dagbladet och Aftonbladet sen 1800-talet i et fantastiskt projekt ( http://tidningar.kb.se/ ) men allt material efter 1863 kan inte visas online. Anledningen: upphovsrätten. Som KB själva skriver:

 ”För att inte på något sätt inkräkta på någon upphovsmans eller efterlevandes upphovsrätt har 150 år satts som karenstid för tillgång till de inskannade tidningarna utanför KB. Aftonbladet 1830–1863 kommer från starten att kunna läsas externt. Tanken är att det ska gå att söka i allt material externt och se sökträffar så att de som söker vet om det är lönt att komma in till KB för att läsa, eller var i tidningarna de ska leta om de söker igenom mikrofilmer.”

Det kan ju alltså hända att nån snubbe född 1845 skrev i Aftonbladet 1865 och dog 1945 och alltså ännu skyddas av upphovsrätten. Alltså måste man undvika att offentliggöra tidningarna.

Extremexemplet för detta är nog Exilpresse Digital. En sajt som la upp tidningar som skrevs av den tyska exilpressen, socialdemokrater, kommunister och liberaler som flytt nazityskland på 30-talet. Den stoppades eftersom någon gnällde att sajten KUNDE sprida upphovsrättskyddat material. Dvs nån ha överlevt nazisternas behandling och fått barn och barnbarn som kräver pengar för publiceringen.

Att exiltidningarna själva skrev ”kopiera och sprid, så mycket ni bara kan”, spelar ingen roll.

En sajt som överlevt upphovsrättsmaffians härjningar är den judiska sida som publicerar judiska tidningar och tidskrifter från Tyskland och Österrike innan andra världskriget, Compact Memory. ironiskt nog kan det materialet publiceras eftersom det finns en organisation som tog över alla judiska ”herrelösa” egendomar efter andra världskriget. men även den är hotad. När jag pratade med tyska experter 2012 sa de att Compact memorys status var oklar ännu eftersom ”i många länder har skribenterna ännu upphovsrätten”.

Därför behöver vi Piratpartiets förslag för att reformera upphovssrätten.

 

Posted in: Uncategorized