Vanvården av vanvårdsutredningen!

Posted on november 24, 2013


Det är ett och ett halvt år sedan att regeringen offentliggjorde sin ”vanvårdsutredning” om övergreppen mot fosterhems- och barnhemsbarnen. Övergreppen fortsätter, men också myndigheternas blindhet för att så sker. Detta är riksdagens och regeringens fel? Vad gör vi när regering och riksdag är de som begår övergrepp på fosterhems- och barnhemsbarn?

Anne Skaner skrev en bra artikel om just detta. Om att övergrepp pågår än idag. Det delade jag på facebook. Jag är bekant med en politiker i Helsingborg som fick se inlägget och jag fick detta mail från denne person:

”..övergrepp skedde förr, men sker inte numera. Vi har bra kontrollsystem och vi har haft utredningar om detta på statlig nivå. Bara extremister påstår att sådant sker i det moderna samhället. Och foliehattar.”

Min tanke när jag läste det var WTF; HELSIKE OCKSÅ! Det var ju exakt detta som politikerna brukade säga på 70-talet och 80-talet till oss som varnade för  vanvanård i fosterhem och barnhem. ”Det skedde inte för det kunde inte ske. Man hade bra kontrollmekanismen. Bara foliehattar och galningar påstod att det kunde ske…”

Vanvårdsutredningen var en katastrof. Man gjorde en rad misstag som gör att vanvården kan fortsätta precis som förr.

Närmare bestämt dessa:

* Man fastställde ett slutår för utredningen. Ersättning skulle bara tilldelas de som utsatts för övergrepp innan 80-talet. Det skapade illusionen att inget hänt efter 80-talet och att det är bra och lugnt nu. (Detta gjorde inte av den enkla anledningen att de som begått övergreppen efter 80-talet i många fall fortfarande har ansvar för barn, och tjänstemännen som begått misstag jobbar också kvar och begår misstag än idag. Det hade varit för känsligt.)

* Man utredde inte VARFÖR övergreppen kunde ske och vad som hände med alla varningar för systematiska övergrepp och systemfel som myndigheterna fick in. Man gjorde inget försök att ge alla som varnade upprättelse för att de bespottats och hånats år ut och år in av media, riksdag, regering och myndigheter.

* Man utredde INTE hur läget är nu.

* Man gav i praktiken inga hållbara förslag till förslag om hur man ska undvika misstagen framöver och upptäcka vanvård innan det går för lång tid. De få förslag som de gav har inte följts upp.

Frågan är om inte man kan säga att riksdag och regering med sin ovilja att på allvar utreda vanvården av barnhemsbarn och fosterhemsbarn faktiskt bidrar till övergreppen. Personer som nästan fick sina liv förstörda av myndigheter som var blinda för övergreppen, får idag höra att de utsattes för övergrepp ”för sent (dvs efter 80-talet), eller att ”bevis saknas” eller att de är ”extremister” eller ”foliehattar”.

Vad är det om inte ett övergrepp?

Och eftersom vi aldrig utredde vad som skedde med varningarna för övergrepp för 40 år sen, så kan övergrepp ske än idag utan att myndigheterna reagerar. Logiskt, eller hur? Galet men logiskt som fan!

Hur ska undvika historiens misstag om vi inte är beredda att ta reda på vad som skett i historien?

Vi har inte kommit långt alls i vår förmåga att undvika de misstag vi begått tidigare i historien. Det visar hanteringen av barnhems- och fosterhemsbarnen och socialtjänsternas myndighetsmissbruk.

Posted in: Uncategorized