Förlag till ny funktionshinderspolitik för PP

Posted on november 22, 2013


Detta var mitt kompletta förslag för en ny funktionshinderspolitik för Piratpartiet. Delar av detta antogs. Delar antog inte. Det som inte finns med i texten som borde ha varit med är referenser till FN.s dokument om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.

Förlag till ny funktionshinderspolitik för PP

I partiets principprogram program står det att:

”Piratpartiet tror på alla människors lika värde och att alla människor därför ska ha samma rättigheter. Det betyder att vi inte villkorar friheter, rättigheter och möjligheter utifrån exempelvis etnicitet, handikapp, härkomst, kön, religion, politisk åskådning eller sexuell läggning. Alla individer ska behandlas lika. Samhället ska sträva efter att ge alla människor samma möjligheter att göra sin röst hörd och delta i samhällslivet. Ju fler som deltar, desto starkare blir demokratin. Piratpartiet tror på mångfald och inkludering. ”

Med detta i åtanke vill vi att partiets program för personer med funktionsnedsättningar ska uppgraderas så att dessa principer tydligare lyser igenom i våra program.

Förslag

Vi vill att politiken som rör personer med funktionsnedsättningar inte ska handla om att vi ska vara snälla mot ”dem” eller att ”de” ska ”ges” möjlighet till ”en rik och värdig tillvaro”, eller liknande. Välgörenhet är inte samma som rättigheter.

Vi anser att personer med funktionsnedsättningar, oavsett ålder, kort och gott ska ha samma ” friheter, rättigheter och möjligheter” som alla andra människor i Sverige.

Att få en funktionsnedsättning händer de flesta någon gång i livet. Ofta är det av övergående karaktär (om man tex bryter benet), andra gånger handlar det om en sjukdom som är livslång och som även skapar funktionsnedsättning (tex stroke), andra får det med åldern och en del föds med funktionsnedsättning. Hur personer med funktionsnedsättning lever sina liv angår alla i samhället. Eftersom en kropp som inte har några funktionsnedsättningar inte är en garanti för att det alltid kommer att vara så under hela livsförloppet.

Sett utifrån det perspektivet är det skrämmande att Sverige inte är tillgängligare för dessa än det är och att  friheter, rättigheter och möjligheter inskränks genom att man skär ner antalet människor som har personlig assistans och får hjälpmedel. Indragen assistans har effekter som är förrödande för individen som drabbas av det. Från den ena dagen till den andra kan man i praktiken bli av med sina medborgerliga rättigheter.

Det är också skrämmande att ett personer med funktionsnedsättningar för att få lika friheter, rättigheter och möjligheter kartläggs i detalj av Förärkingskassan. Varje minut, varje relation, varje aktivitet kartläggs och förs in i utredningar. Principerna om personlig integritet gäller för alla, utan undantag.

På sikt vill vi att alla med funktionsnedsättningar behandlas lika. Ålderspensionärer och personer med funktionsnedsättningar borde alltså ånjuta samma rättigheter. Idag diskrimineras personer som får funktionsnedsättningar på grund av ålder.

När boendeservice övergavs och LSS med personlig assistans infördes var det en besparing för samhället. Det är en myt att ”hemtjänst” är billigare. Detta har utretts flera gånger och varje gång har den personliga assistansen varit en billigare insats än hemtjänst samtidigt som insatsen personlig assistans också håller en högre kvalitet än hemtjänst. På sikt bör därför även ålderspensionärer som vill det få hjälp via LSS. Vi vill inte att personer med funktionsnedsättningar tvingas tillbaka till hemtjänst och boendeservice, vi vill tvärtom att systemet med LSS och personlig assistans utvidgas till att gälla även ålderspensionärer med funktionsnedsättningar.

Därför yrkar vi på att Piratpartiet ska anta följande som sin funktionshinderpolitik:

* att alla har rätt att kunna delta i samhällets utveckling. Ingen människa ska behöva stå med mössan i hand och tigga pengar och stöd från statliga eller privata aktörer för att få sina grundbehov tillgodosedda. Det är grunden för vår funktionshinderspolitik. Det är skillnad mellan välgörenhetspolitik och rättighetspolitik.

att vi gör striden för tillgänglighet till en piratfråga. Precis som informationen måste vara fri och tillgänglig för alla, måste samhällets fysiska strukturer, vägar, kommunikationer och byggnader, vara det. ”Alla människor ska ha samma rätt att påverka samhället”, för att så ska ske måste alla människor komma fram till viktiga samhällsfunktioner. Ett minimikrav är att offentliga byggnader och alla verksamheter som ånjuter offentliga stöd ska vara tillgängliga.Vi vill att begreppet tillgänglighet skrivs in i grundlagen med offentlighetsprincipen som modell. ”Till främjande av ett fritt liv och allmän upplysning skall varje Svensk medborgare och i Sverige boende/varande personer, ha rätt att taga del av allmänna platser, allmänna kommunikationer och allmänna byggnader”.  

Vi ser gärna att förslagen om tillgänglighet i utredningen Bortom Fagert tal blir verklighet och att de implementeras i ett lagförslag.

Detta kommer att påverka sådant som t.ex. all nybyggnation på sikt och det är bra. Att ålderspensionärer och personer med funktionsnedsättningar sitter isolerade i åratal för att deras hem är otillgängliga är en skandal.

att vi fortsätter den pågående datoriseringen och digitaliseringen. Detta är en tillgänglighetsfråga. Folks isolering i hemmen mildras ju mer de kan bli delaktiga genom internet. Samhällsinformation från riksdag och regering, socialstyrelsen och andra statliga verk, kommuner och landsting måste också komma ut bättre för personer som inte ser, hör, har läs och skrivsvårigheter eller har en utvecklingsstörning. Här är det digitala formatet både bra och praktiskt.

* att vi satsar på traditionella kanaler för information till personer med funktionsnedsättningar, som t.ex. taltidningar. Även om datoriseringen är ett stort steg framåt är det fortfarande många som saknar datorer.

* att vi arbetar mot särlösningar inom kollektivtrafiken i Sverige måste bort i så hög utsträckning som möjligt. Detta betyder inte att vi ska nedprioritera färdjtjänsten, som spelar en enormt viktig roll i många människors liv. Men kollektivtrafiken måste bli tillgänglig och utgöra ett fungerande alternativ. Redan vid upphandlingar och köp måste tillgänglighet finnas med som krav.

Alla ska ha samma rättighet att kunna resa mellan kommuner. Som läget är nu har personer med funktionsnedsättningar stora problem att ta sig mellan olika kommuner.

Den klassiska färdtjänsten måste fortsatt stödjas, för dem som behöver det, och byråkratin vid resor mellan län och kommuner i Sverige minskas.

att vi ska försvara rätten till personlig assistans och LSS. Rätten till samma ”friheter, rättigheter och möjligheter” betyder att var individ i möjligaste mån måste kunna ha MÖJLIGHETEN att kunna jobba, att ha barn, att kunna bli engagerad i föreningslivet, att kunna röra sig ute, och att kunna uträtta så basala saker som att kunna bestämma vad man vill ha på sig för kläder, när man vill äta eller gå på toaletten själv.

att vi vill att LSS utvecklas och på länge sikt fås att omfatta fler även pensionärer. Vi vill arbeta för att åldersdiskrimineringen avvecklas. Ålderspensionärer, folk med funktionsnedsättningar på grund av ålder, ska kort och gott ha samma rättigheter som de som har det sen födseln eller på grund av en olycka. LSS kan ersätta stora delar av dagens system med hemtjänst. Rätten till tillgänglighet gynnar alla.

att vi vill avveckla de stora regionala skillnaderna i levnadsförhållanden. Idag är assistans och LSS knutet till boendeort, vilket i praktiken är en sorts kommunarrest för personer med funktionsnedsättningar. De har inte lika rätt att flytta fritt. Vi vill skapa lika rättigheter för alla, oavsett boendeort. Var du bor eller vem du har som förskrivare/handläggare ska inte avgöra vilken assistans du får och man ska inte behöva göra om ansökningarna för att få assistans bara för att man flyttar till en annan kommun. Rätten till assistans ska följa personen över hela Sverige.

Har du beslut via försäkringskassan spelar det inte någon roll var du bor. Då följer LSS-beslutet med dig. Men har du kommunbeslut vilket är mer och mer vanligt så får du inte med dig dina timmar när du flyttar. Varken för assistans eller ledsagning. Dessutom är problemet stort med hjälpmedel. Du får inte ta med dig dina hjälpmedel när du flyttar, inkl talhjälpmedel, rullstol eller hörapparat. Samma sak med färdtjänst och bostadsanpassning samt handikapp-parkeringstillstånd. De följer också kommunen där du bor och hur just den kommunen tolkar regler och förordningar som omger lagen. Bor du på gruppboende så har du inte heller rätt att bo var du vill, med vem du vill eller göra vad du vill. Personer som bor på LSS-boenden är även de en bortglömd grupp.

Om denna standardisering av rättigheter betyder att assistansen måste förstatligas eller om det räcker med att skapa bättre ramverk så att allas rättigheter tillgodoses, får utredas framöver.

* att situationen för personer med egna neuropsykiatriska diagnoser (NPF) förbättras.  Principen om samma ”friheter, rättigheter och möjligheter” betyder att skolorna måste vara så pass individanpassade att de kan tillgodose detta för barnen som går där. Enligt skollagen ska alla elever få det stöd de behöver på det sätt och i den omfattning som behövs, vi vill att regelverket skärps så de får detta stöd med hjälpmedel och utbildade specialpedagoger och assistenter, om så behövs Detta bör gälla även fritidsverksamhet, förskola och andra situationer för barn och vuxna.

Givetvis måste tillgänglighetsprincipen omfatta även vuxna med NPF.

att ordet handikapp  tas bort i Piratpartiets principprogram och ersätts med ett modernare ord, ordet handikapp ger inget proffsigt och insatt intryck. Det andas 1970-tal och förmynderi och kan rentav anses kränkande. Detta borde räknas som en redaktionell ändring och inte föranleda kvalificerad majoritet.

Posted in: Uncategorized