Arbetarrörelsen och S är nyckeln till att stoppa Sd

Posted on november 20, 2013


Det närmar sig valet 2014. Partierna börjar planera vad de ska göra om Sd blir vågmästare. En del vill att S och M ska bilda koalitionsregering. Andra vill att S ska liera sig med Fp och Mp. Samtidigt håller Mp på att debattera om de ska vara öppna för att stötta Alliansen efter valet.

Ska man stoppa Sd behöv motargument mot rasismen, en debatt om rasisters värdegrund, men det är bara halva jobbet, knappt det ens. Förutom det behövs ett arbeta för att få folk att känna sig demokratiskt delaktiga och det behövs lösningar på politiska frågor, som tex utförsäkringarna och läget för Sveriges pensionärer.

Hur man stoppar dem?

När man stoppade fascismens framväxt i Sverige på 30-talet var det inte bara med ett hängivet arbete för att bemöta nazister och fascister. Det var även med lösningar. Det var åtgärder mot arbetslöshet. Det var Saltsjöbadenavtalet 1938. Det var allianser över partilinjen med det parti de kände låg närmst S idémässigt (Bondeförbundet och Socialdemokraterna samregerade på den tiden). Och det var en debatt om demokrati som Sverige utan like. 90% av alla motargument mot fascismen handlade om demokrati och människovärde, båda två alltid hand i hand.

Då som nu är det Socialdemokraterna och Arbetarrörelsen som är nyckeln till att stoppa fascismen. Endast de kan driva frågor om sociala skyddsnät, och ekonomisk trygghet till alla, som läget är idag. Endast de har en politisk apparat som snabbt kan mobilisera skaror av fackligt anslutna.

Börjar Socialdemokraterna driva ärlig kampanj kring utförsäkringar, mot arbetslöshet och för pensionärers rätt så ryker många av Sd:s röster. Börjar de dra igång en debatt om demokrati för att få politiken att få ”väljarna” att känna sig mer sedda, så ryker Sd:s stöd. Gör S som 2010, ignorerar detta, kan Sd få upp emot 10-12%.

Ja, jag är liberal…

Ja, jag är liberal och ingen sosse, men anser ändå att S och arbetarrörelsen har en nyckelroll i att stoppa Sd. Alliansen kan aldrig ta den rollen att slåss för sociala skyddsnät och för ekonomisk trygghet för alla, även om jag som liberal hade önskat det. Det är åt helvete att människors rätt till en säker inkomst ska anses vara en fråga som borgerliga och liberaler inte ska befatta sig med, men så är det idag, tyvärr. Det ses inte som en liberal eller konservativ eller högergrej att driva.

Men det är det som behövs för att stoppa Sd.

Men kommer S att öppet medge att de drev fel politik 2010? Kommer de att inse att de bara kan vinna på att ta strid mot utförsäkringar och för allas rätt till t.ex. sociala skyddsnät, att man ska ha en dräglig tillvaro även som pensionär eller då man är sjuk? Har S och arbetarrörelen förmågan att prata om demokrati, djupt och ärligt. Kan de lyssna på, och synliggöra vanliga människor i den utsträckning som behövs?

Jag vet inte? Det finns för mycket av översittarfasoner kvar i partiet, för mycket av ”vi vet bäst”. Och ljushuvudena från 2010 som helt missade ilskan mot utförsäkringarna och nedskärningarna sitter kvar och planerar partiets valkampanj 2014. Dessutom kliar det i fingrarna på dessa strateger att återigen använda Sd som ett vapen mot Alliansen och bräka om att Sd är ett ”borgerligt” parti, vilket vore en katastrof.

Skulle S börja driva en mer aggressiv kampanj för att rädda och utveckla de sociala skyddsnäten, och gå till offensiv för demokratiska reformer som ökar människors delaktighet och inflytande, skulle det vara enormt viktigt.

Kan det ske?

Men kommer det att ske? kan det ens ske?

Eller krävs det en katastrof, som i stil med att Sd får 10-15% för att politikerna ska inse vad de gör?

Glöm inte att man i undersökningar sett att det är 15-20% av Sveriges befolkning som är positiva eller nollställda till Sd, eller till jimmie Åkesson. Det finns flera procent av Socialdemokraternas väljare som är positiva till Sd men valde S. Sd var 2006 och 2010 det parti som hade flest andel LO-anslutna och flest som kallade sig arbetare. Det är där potentiella väljare finns. Det är upp till de etablerade partierna, kanske mest S och Arbetarrörelsen, att bestämma om de ska låta dessa potentiella väljare gå över till Sd eller om de vill ha dem som S-sympatisörer.

Men då krävs framåtanda, nytänkande, demokrati, motargument mot rasismen och bra politiska lösningar från S och arbetarrörelsens sida. Vågar de det? kan de det? Eller anser de kanske, ve och fasa, att de redan idag gör tillräckligt och vad de kan?

Posted in: Uncategorized