Artikel på DN-debatt om omskärelser

Posted on oktober 1, 2013


Jag har en artikel på DN-debatt om omskärelser idag:

Barnombudsmannen och andra skribenter skrev i lördags på DN Debatt (28/9) att de anser att omskärelse av småpojkar strider mot barns rättigheter: ”Det finns ingen hälsomässig grund för att omskära små pojkar i de fall ingreppet inte är medicinskt motiverat… Omskärelse utan samtycke innebär, enligt vår mening, en kränkning av barnets rätt till respekt för sin fysiska integritet..” Problemet är att om vi ska följa BO:s ord måste vi förbjuda en hel del andra operationer på barn, skriver debattören Torbjörn Jerlerup.

I omskärelsedebatten hör man ofta debattörer förfasa sig över att man omskär barn av rent kulturella eller religiösa skäl. Icke medicinskt motiverade, operationer på barn är fel, och ”osvenska” företeelser, fastslås det ofta. Men debattörerna glömmer bort att vi även i Sverige opererar barn av rent kulturella skäl, utan medicinska skäl.

Vi opererar barn här för att de ska passa in i ett kulturellt normsystem, alltså för att de ska se ut som normen, Vår svenska kulturella norm. Barnen kan ju bli mobbade om de har utstående öron, fula levermärken i ansiktet eller fula tänder. Vi gör operationer av utstående öron på barn, vi sätter på barn tandställningar. Vi opererar bort ”missväxter”, leverfläckar och födelsemärken om de misspryder. Vi gör fler operationer än nödvändigt mot gomspalt (harmynthet) av enbart rent estetiska skäl.

Ja, det finns ofta reella akuta medicinska skäl bakom varför man gör operationer av de slag jag pratar om på barn, men inte alltid, och det är min poäng. Varken operationer för att ”förhindra mobbning” eller för att förebygga problem som kanske kan komma att uppstå senare i livet är tillräckliga skäl. I alla fall inte om man ska använda omskärelsemotståndarnas retorik, för de accepterar varken omskärelse av kulturella orsaker eller för att förhindra problem senare i livet. (I USA omskärs de flesta nyfödda småbarn. Detta motiveras med att man gör det för att ”förebygga” medicinska problem.)

Öronplastik är nog det mest talande exemplet. Så här skriver en klinik som opererar barn: ”Att korrigera utstående öron är ett vanligt ingrepp på vuxna, men ännu vanligare på barn. Anledningen till korrektion i tidig ålder hänger ofta ihop med att barn kan bli retade eller mobbade för sina utstående öron, framförallt i skolan”. Vad är detta annat än ett kulturellt skäl? Barnet passar inte in och därför opererar man. Visst kan det finnas medicinska skäl. Barnet kan få problem som vuxen. Barnet kan ha svårt att bära glasögon. Men inga akuta medicinska skäl, däremot akuta kulturella skäl.

Samma med de andra operationerna. Man tar ibland bort leverfläckar på småbarn om de ”misspryder” och barnet löper risk att mobbas, även i de fall då ingen medicinsk fara föreligger. Tandställningar ges till barn för att förebygga kommande eventuella problem men också av estetiska skäl. ”Jamen, det måste vi, tänk på det stackars barnets självkänsla, och hur det kan bli mobbat”, kanske du tänker. Just det, exakt, säger jag! Ser du vad du själv just sa? Kulturella normer och mönster! Att avvika leder till att personen som avviker blir betraktad som… avvikande, och det kan skada barnets självkänsla, genom att det känner sig… jo, just det: avvikande. Som bekant lever vi en kultur som inte alltid är speciellt tolerant mot avvikande beteende eller avvikande utseende.

Jag pekar på detta så att de som vill fundera på saken kan göra det. Detta är ingen enkel sak. Detta med omskärelse är inte svart och vitt. Folks/barns rätt till kulturell och religiös integritet kolliderar med barns rätt till kroppslig integritet. Ska vi förbjuda operationer mot missprydande leverfläckar av icke akuta medicinska skäl på omyndiga, eftersom det bara är kulturella fördomar om utseende som ligger bakom? Eller utstående öron? Eller missformade näsor? Eller utstående tänder? Vi kan inte bli av med allt som vi anser vara fördomar genom förbud. Inte heller folks kulturellt rotade vanor…

Jag är extra noga med detta själv. Jag ogillar omskärelse personligen men gillar operationer mot exempelvis utstående öron. Någonstans inom mig ser jag det ologiska och paradoxala med detta. När man gör det är det dags att stanna upp och fundera, inte bara ropa på förbud. Speciellt om man håller på med politik.

Torbjörn Jerlerup 
liberal debattör

 

Posted in: Uncategorized