Folkhatet 11: judar, muslimer och lögner om lögner

Posted on september 16, 2013


Det här är del elva i en serie artiklar om folk- och grupphatet. Jag kallar artikelserien “Folkhatet” för att hedra Ture Nerman. Han skrev en bok med den titeln under första världskriget då han jämförde det generaliserande folkhatet på den allierade och den tyska sidan. (Den kan laddas ner här!) Framför allt kommer jag att visa likheterna mellan antisemitismen och islamofobin. De mest extrema muslimhaterna har lånat många stereotyper som t.ex. nazister använt sig av. Det betyder inte att de, tex. counterjihad, är nazister, det är ett nytt sorts fascistisk fenomen. Men det finns fler likheter än det finns olikheter.

När man studerar folkhat, negativa generaliseringar och rasism ser man att likheterna mellan folkhat mellan olika grupper är större än skillnaderna. Föremålet för hat kan skilja sig åt, men hatets liknelser, stereotyper och uttryck är ofta likadana från plats till plats. Det är detta jag ska visa i en serie artiklar, som kommer att fokusera på att visa hur antisemitismens hatretorik (bland t.ex de radikala islamisterna och nazisterna) spridit sig till muslimhatarna (t.ex. Sverigedemokraterna och counterjihad).

De andra artiklarna i serien kan du hitta här!

Lögner om lögner

En annan sak som förenar judehatet och muslimhatet är beskyllelser om lögner. Rasister påstår att det ligger i muslimers/islams natur att använda lögner mot otrogna. På samma sätt har antisemiter genom alla sekler ansett att judar/judendomen i hemlighet anser att man får ljuga mot alla icke judar.

Myten att judar tillåter lögner som vapen mot otrogna är en som Adolf Hitler och nazisterna i Tyskland spred. För att ta två exempel. Ur: ”Juden som världsparasiten”, 1944:

He goes his way, sneaking into every people to hollow them out, using lies and slander, poisoning and disruption, intensifying the battle until the bloody extermination of his hated enemy.

It is exactly the opposite with the Jew. As long as he, with the help of lies, is striving for full equality with his host people, attempting to deceive them about his drive for absolute rule, he exerts himself to the fullest to resist his own drives, in order that he may behave as expected. But at the very moment that these pressures, for whatever reason, disappear, he sinks back into the filth, even if he has seemed to be a cultivated Jew for decades. In a way we cannot understand, he stops taking care of his body and manner. After perhaps only a few days, and certainly after a few weeks, he reveals once more the original appearance of his race: the stooped little filthy and greasy Jew. It had only been a facade. Even over decades, he had been unable to change his real nature, nor had he wanted to. Never has a Jew, if he was honest, had any real interest in learning from his host people. After all, he was firmly convinced that he would one day be lord of his host people, and that he could then impose his law on them, also in the physical realm.

Hitler själv sa:

One of the greatest thinkers that mankind has produced has branded the Jews for all time with a statement which is profoundly and exactly true. He (Schopenhauer) called the Jew ‘The Great Master of Lies’. Those who do not realize the truth of that statement, or do not wish to believe it, will never be able to lend a hand in helping Truth to prevail.” – Adolf Hitler

Enligt antisemiterna ska judars heliga skrifter uppmuntra till lögn. Som vanligt hänivisas till olika citat ur Talmud. En del av dem äkta en del falska.

rense.com läser vi:

The Babylonian Talmud encourages Jews to cheat and deceive Gentiles whenever necessary! In fact, ”by way of deception” is the motto of Israel’s spy agency Mossad…

The Talmudic position concerning deception of Gentiles is embodied in the Halachic dictum, ”It is permitted to deceive a goy (Gentile).” [1] In legal and business matters, the Talmud says Gentiles are beneath equality with Jews. As the 1905 Jewish Encyclopedia explains, the Gentiles were ”outlawed” by God from the beginning.

Och så fostsätter det i all oändlighet. Internet är fullt med struntprat om judar som ljuger.

Myten om judisk lögnaktighet ligger till grund för förintelseförnekelsen också. Förintelseförnekelsen bygger på antagandet att alla världens judar ljuger då de pratar om anhöriga, eller andra judar, som förintats an nazister.

Muslimer

Idag är det inte enbart antisemiter som sprider denna typen av lögn. Även islamofoberna upprepar samma sak.

Om man googlar lite på internet så hittar man mängder av artiklar som sprider exakt samma myt som antisemiterna. T.ex. denna som kallar sig ”muslimfacts”:

Because Islam permits lying! It is called “Al-taqiyya.” One Muslim said that Al-taqiyya means dissimulation then he expanded it to diplomacy but he should have gone further to deception. Now some Muslims who do not follow the Koran are as faithful Americans as any of us, but the problem is, we cannot know…

Muslims lie not because they are liars by nature but by choice. Systematic lying as a religious policy is deadly, and if our politicians do not understand this, thousands could die.Muslims lie when it is in their interest to do so and “Allah” will not hold them accountable for lying when it is beneficial to the cause of Islam. They can lie without any guilt or fear of accountability or retribution. A lie in the defense of Islam is approved even applauded in their “holy” books.

Ja, ni kan se själva.

Svenska antimuslimska hemsidor är fyllda av sådana ”faktan”, kryddade med citat, både äkta och uppdiktade sådana.

Petterssons blogg t.ex:

Som den enda bland världen religioner, har islam inte bara en allomfattande licens för mord men också en långtgående licens för att ljuga och placerar sig därmed utanför gruppen av de andra stora religionerna som alltid strävar efter frid, ärlighet och respekt. Enligt islam är lögn en synd (haram). Muslimska lärda lär att muslimer i allmänhet bör vara sanningsenlig mot varandra. Observera, mot andra muslimer, såvida inte syftet med att ljuga är att ”släta över skillnaderna.” Det finns två former för att ljuga inför icke-muslimer – taqiyya och kitman.

Sd i Partille upprepar samma myt:

Ordet ”al-Taqiyya”, (taqiah, Al-takeyya, Al-taqiyah, kitman) betyder bokstavligen: ”Att dölja eller maskera sin tro, sina övertygelser, idéer, känslor, åsikter och/eller strategier vid en tid av påtaglig fara, antingen eller senare i tiden, för att rädda sig själv från fysisk och/eller känslomässig skada.” En enklare översättning skulle kunna vara ”Förställning”. (Definitionen hämtad från en Shiamuslimsk sajt).

I dessa tider då imamer, islamologer, och vanliga muslimer uttalar sig i TV, radio och tidningar, om extremism och våld inom Islam ska man ha ”Al-Takeyya” i minnet. Lita inte på någon, var kritisk. Läs på om Islam. Det är både ruskigt och skrattretande att se reportrar i TV få dom svar dom vill ha av tex en imam och sedan inte ställa en enda följdfråga, ”men det står ju i…” tex…

Till skillnad från de flesta religioner finns det inom islam situationer där lögner inte bara tolereras, utan till och med uppmuntras.

Lögnen dissikerad

Politifon-bloggen har skrivit om denna lögn nyligen i en serie om två artiklar:

Många grupper har historiskt sett anklagats för kollektiv lögnaktighet. Muslimer så väl som judar har historiskt och i samtid betraktats med tvivelaktighet eftersom de framställs som religiöst sanktionerade lögnare. Det är en argumentativ bakstöt som föreslår att man aldrig kan lita på en jude (eller muslim) eftersom denne mycket väl skulle kunna ljuga…

Allteftersom kontrajihad-rörelsen fick fotfäste i cyberetern, har diverse antimuslimer framfört idén om att muslimers främsta vapen mot de otrogna skulle vara dissimulation (taqiyyah). Samtidigt understryker man med bestämdhet att antisemitism representerar den absoluta ondskan (efter islam förstås).  För att stärka sina argument poängterar man att man endast refererar till den islamiska skriften och de orala traditionerna. Ingen ondska kan väl vara förknippad med hur muslimernas egna skrifter framställs?

Det påståendet är givetvis delvis sant. Det hänger dock samman med hur man väljer att belysa texterna och vilka uttydningar som därefter följer i dess spår. Inte skulle någon påstå i dag att Julius Streicher bedömde den judiska religionen med balans och ärlighet? Han menadenämligen att han själv endast framförde vad skrifterna själv sade:

”I Der Stürmer framfördes inte en enda ledare skriven av mig, eller författad av mina medarbetare, som inte inkluderade citationer ur judarnas uråldriga historia, från Gamla Testamentet eller ur historiska verk i den moderna samtiden.”

Hur såg Muhammed på det här med sanning och lögn menar Politifon-bloggaren?

Trots den accentueringen avrättades han därefter genom hängning för sin propaganda. Skall man därför citera några skrifter måste det göras ansvarsfullt och nyanserat…

Profeten Muhammad underströk att sanningsenlighet var fruktbärande. Inte bara betraktades det sanningsenliga ordet som eftertryckligt: det skulle leda till paradisets floder. Samtidigt menade han, i ett motsatsförhållande, att lögnen emellertid skulle leda till helvetets portar…

Lögnerna om lögner är ytterligare ett exempel på hur antisemitisk retorik då och nu, sammanfaller med islamofobisk retorik då och nu…

Posted in: Uncategorized