Mödrars roll i att upprätthålla sneda könsmönster.

Det blev debatt på två ställen i Facebook när jag återpostade Anny Berglins artikel om Kvinnohat igår. (Gör inte misstaget att öppna sidan och läsa artikeln om du befinner dig ombord på ett X-2000 som jag just nu bara. Bilden är inte rumsren.)

Debatten rörde sig kring det lämpliga att generalisera om män och det har jag ofta reagerat mot. Generaliseringar om män, vita, afrikaner, muslimer och judar ser jag på samma sätt.

Men en intressant sak dök upp i en diskussion som jag funderat mycket över. En debattör skrev detta.

Jämställdheten har stora brister i Sverige än idag. Än idag är det kvinnor som bär huvudansvaret för barnens uppfostran. Det är de som är hemma mest med pojkarna och flickorna… Det är mödrarna som är förebilderna i livet för små pojkar och flickor, papporna är oftast frånvarande. Om man studerar problemfamiljer ser man att i de fall en pojke blivit stökig och begår brott har papporna oftast varit helt eller delvis frånvarande från barnet under uppfostran…

I inlägget efter refererar debattören till Berglings artikel och skriver:

Männen uppfostrar pojkarna i deras efterbild. Deras kvinnosyn återspeglas i pojkarna som små och man ser den när de växer upp till män som åter lär sina barn att bete sig som de och deras fäder. Anny Berglin har rätt. Nu är det dags för män att börja ta ansvar för hur de uppfostrar sina pojkar. Ja, jag skriver män, för det är nåt fel med patriarkatet.

Detta sätter fingret på något som jag ofta funderat på.

Vilken roll har mödrarna? Kan det vara så att det vi har att göra är att BÅDE MÄN OCH KVINNOR måste börja bryta könsroller och mönster vid uppfostran. Kanske det här med skev syn på könen inte är ett problem som har sitt ursprung hos män enbart, kanske är det dags att fråga hur en del kvinnor bidrar till att skapa en del pojkars och MÄNS (liksom n del flickor och KVINNORS) sneda syn på kön och könsroller.

Om det nu är så i vårt jämställda samhälle att mödrarna oftast har huvudansvaret vid uppfostran än idag, vilket bekräftas av statistiken, och ofta är den enda förebilden för de små pojkarna, så kanske ”mödrar” också förmedlar en syn på könsroller som man borde kika lite närmare på.

Kanske det är så enkelt att både män och kvinnor är fast i könsroller och att vi bara kan bryta detta genom att BÅDE män och kvinnor arbetar för att medvetandegöra dessa mönster.

Myten om den starka mannen som ska beskydda en svaga flickan, myter om att flickor ska spela svårtillgängliga och ”hålla på sig” sexuellt sett, beundran för fysiskt starka män”, sprids ännu ganska öppet bland BÅDE kvinnor och män. Än idag kan rövhålen i en by, som alla vet trampar och förtrycker kvinnor, ses som sexuellt attraktiva av en del kvinnor. Än idag kan många kvinnor anse att det naturligtvis är KVINNORNA som ska ha huvudansvaret för barnet. Det kanske är det man ska hugga tag i för att vidareutveckla jämställdhetsarbetet istället för att lägga ansvaret för förmedlandet av mansbilden papporna bara.

BÅDE mammor och pappor förmedlar könsroller till sina barn, till sina pojkar. Den sneda mansbilden är resultatet av BÅDE mäns och kvinnors samt pappors och mammors sneda mans och kvinnobilder.

Annonser

3 thoughts on “Mödrars roll i att upprätthålla sneda könsmönster.

  1. Bra skrivet! Jag måste faktiskt säga att mycket av ansvaret för att män växer upp och tror att dom inte ska behöva leva i ett jämställt förhållande ligger på mamman. Alla kvinnor som jag känner och som är i en relation med ojämställdhet lägger faktiskt skulden på mammorna/svärmödrarna som oftast har curlat deras lilla pojke till att bli en man som inte tror att han behöver göra hushållsarbete eller ta hand om barnen på samma sätt som mamman. Först trodde jag att detta i allra högsta grad gällde invandrarmän men inser efter många samtal med min omgivning att även svenska män fortfarande uppfostras av mammor som skänker dem denna syn på jämställdhet. Jag vet många mammor som fortfarande inte vill att deras pojkar ska träffa kvinnor med karriärer för att dom är rädda för att dessa kvinnor inte kommer att kunna ta hand om deras små pojkar som enligt dom ska gå från en omhändertagande mamma till en barnvakt till fru. Och när deras söner träffar starka kvinnor så skäms nästan mammorna över dom och klagar på att dom beter sig som fegisar och är idioter som låter en kvinna styra och ställa över dem. Så synen på jämställdhet ligger i allra högsta grad i händerna på mammorna såsom papporna.

  2. Du måste tom utveckla analysen något och se till de verksamheter som är med och uppfostrar våra barn. Hur ser könsfördelningen ut där? Barnomsorgen, grundskolan och gymnasiet samt eventuella högskolor.
    Hela vägen från vaggan till arbetslivet så domineras barnets omgivning i de allra flesta fall av kvinnor. Det behöver inte vara dåligt, missförstå mig rätt men det är heller kanske inte så bra.

    För många pojkar och flickor som växer upp utan eller med en oengagerad pappa eller annan fadersgestalt så uppstår problem.

    ”Anna Sarkadi är forskare vid Uppsala universitets institution för kvinnors och barns hälsa och har forskat om relationen mellan föräldrar och barn. För några år sedan sammanställde hon en studie som byggde på ett stort antal forskningsrapporter om pappans betydelse. Det visade sig att utan en engagerad pappa, eller en annan man som gått in i en fadersroll för barnen, hade flickorna större risk att få problem med ångest och depression och pojkarna att bli mer aggressiva.

    – Samma sak gällde för fattigdom. En engagerad pappa i familjer som levde i fattigdom minskade riskerna för barnet att inte klara skolan eller hamna i trubbel med polisen, säger Anna Sarkadi.”

    ”Ett mönster verkar dock vara att många som får stora problem i livet ofta haft en frånvarande eller oengagerad pappa. Pehr Hellberg, i dag pastor i Triangelkyrkan i Stockholm, har sett det som fängelsepastor.

    – Det kanske är 95 procent av killarna som jag möter som inte har bra relation med pappa, säger han.”

    http://www.dagen.se/dokument/engagerad-pappa-g%C3%B6r-barnen-trygga-1.292700

    Vad vill jag då ha sagt med detta? Jo att det rådande systemet där en moder i praktiken kan stöta bort sina barns pappa ur deras liv inte har barnens bästa för ögonen.
    Visst kan det vara så att många pappor inte tar sitt ansvar. Det är inget jag känner igen ifrån min sociala krets där snarare det motsatta gäller med pappor som tar VABen, är hemma på loven och engagerar sig i barnens aktiviteter medan mammorna arbetar mer. Men det behöver ju inte vara hela sanningen. Faktum kvarstår ju att VAB-uttaget är starkt felfördelat även om jag personligen tror att det inte heller är hela sanningen. Många av mina vänner inklusive jag själv väljer ofta att inte plocka ut VAB utan tar antingen ut flex eller arbetar hemmifrån de dagarna som barnet är sjukt.

    Jag tror att vi som samhälle måste bli mer medvetna om värdet av en närvarande pappa eller annan fadersgestallt för våra barn.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s