Jag läser om situationen i Berlin där man tydligen fått en ”Malmö-liknande” situation med antisemitiska attacker. En del antisemiter bland muslimerna har tydligen utfört attackerna.
Problemet är att genast polariseras situationer. Det har fått mig att fundera återigen över det här med ordval. Det är FÖRBANNAT viktigt att inte peka ut hela gruppen, då man ser att individer ur en grupp har ett visst problem, eller då man ser att problemet är överrepresenterat i en viss grupp.
Judiska församlingen i Berlin säger att ”muslimer” ligger bakom attackerna och att ”muslimerna” borde göra nåt åt antisemitismen i deras led. Samtidigt svarar muslimska communityn med att beklaga att islamofobiska stämningar mer och mer sprids i ”judiska kretsar” internationellt… Och en tredje grupp anser att båda läger har fel och borde sluta peka ut problemgrupper alls.
Också är cirkusen igång igen. En cirkus som vi sett en del av här i Sverige också under de sista åren.
Det är ett dilemma detta. Vad gör man när man ser att hat och rasism frodas i mild eller rabiat form i vissa specifika grupper? Att peka ut gruppen är att dra över en kam. Det drabbar oskyldiga och det stigmatiserar även de i den utpekade gruppen som tänker annorlunda och inte är t.ex antisemiter. Dessutom sprider det fördomar om gruppen.
Jag anser att man måste kunna prata om problem i grupper men att de som uttalar sig har en förbannad plikt att klart och tydligt markera att det inte är alla som är problemet, och inte hela gruppen utan DELAR. Om man inte pratar om problem i en grupp förblir problemen ofta obearbetade, därför måste man kunna prata.
Men jag kan säga rakt av att jag anser att VÄLDIGT många som uttalat sig om situationen i Malmö uttalat sig svepande och generaliserande, och att nu samma sak tycks ske i Berlin.
Om man pratar om är inte ”antisemitism bland muslimerna”, att ”muslimer måste reagera mot antisemitism i sina egna led” eller ”antisemitismen inom islam” är det svepande generaliserade och på gränsen till rasistiskt. Istället kan man prata om att ”en del är RASISTER bland muslimerna” eller ”en del ANTISEMITER bland muslimerna”, eller kanske ”antisemitiska grupperingar bland muslimerna”, eller ”antisemitiska och fundamentalistiska strömningar bland muslimer” eller att ”en del individer ur muslimska kretsar”, är antisemiter.
Ser ni skillnaden? Att man klart markerar att det inte är alla man avser.
Låter det invecklat och krångligt att skriva så långt? So what? Antingen markerar du att det inte är hela gruppen du avser eller så beter du dig lika rasisiskt och jävligt som de som du drar över en kam för rasism. Du har ansvar för vad du skriver och säger!
På samma sätt är det galet att prata om ”islamofoba judar”, ”judisk islamofobi” eller ”islamofobiska problem inom judendomen”. Det är på gränsen till rasistiskt på samma sätt som när man drar muslimer över en kam. Det gäller att markera att det klart och tydligt gäller ”en del islamofober bland judiskt troende”, eller att ”en islamofobisk minoritet bland judarna” eller ”individer ur judiska kretsar som är islamofober”.
På samma sätt får man inte göra samma misstag som Paulina Neuding och Reepalu gjorde, på vars en sida i debatten om vad som hände i Malmö. De kopplade svepande ord om ”muslimerna”, ”judarna”, ”islam” och ”Judiska församlingen” till problem. Neuding till demografiska problem och brottslighet. Reepalu till islamofobi och förtryck av palestinier. Att koppla en grupp till problem direkt och indirekt piskar upp hatstämningar och fördomar till den gruppen.
Jämför jag Neuding med Reepalu nu? Ja, det gör jag.
Men problemet är att inte alla ser detta. Vi människor ser lättare hat och fördomar då det drabbar en grupp som är närmare oss, rent känslomässigt. Vi pinkar in våra egna revir och försvarar dem med näbbar ock klor.
Fan vad det är tragiskt!
Ord betyder mycket. man måste kunna prata om problemen i en grupp, speciellt om problemen är gruppspecifika, dvs att de ser ut på ett speciellt sätt, i just den gruppen. Men ord betyder mycket. Vi måste tänka på vad vi säger!
För övrigt anser jag att en kombinerad kippa, hijab och turban vandring bör arrangeras snarast i Sverige.
Mer läsning: Seglora Smedja om ett möte i Paris där muslimer och judar diskuterar religionsfrihetsfrågor
Demokrati 