Vad totalitära ideologier har gemensamt

Posted on juni 30, 2012

5


Vem är jag och hur tänker jag om politik och världen?

Jag försöker vara lyhörd för olika lösningar politiskt och hamnar väldigt ofta mitt emellan två ”mainstream”-åsikter. Det är medvetet. Världen är inte så svart och vit som den politiska retoriken och propagandan ofta utmålar den. Men vissa politiska fenomen har jag noll respekt för och där är jag väldigt svart och vit själv. Inga nyanser, bara nolltolerans rakt av.

* att rättfärdiga hat inom politiken
* hot och våld som politisk metod
* negativa generaliseringar mot grupper av människor (undantaget föreningar och partier med uniforma program som t.ex. valts av medlemmarna).
* att ropa efter censur eller vilja begränsa demokratin i samhället.

Men när det gäller allt annat försöker jag visa tolerans. Men har format en del åsikter politiskt som är vad jag föredrar framför allt annat.

Och så här har jag kommit fram till mina åsikter om hur jag vill att värlen ska vara, (och inte vara) och detta är varför jag ogillar de fyra punkterna här ovan.

Hur jag inte vill att samhället ska vara

Vissa personer kommer fram till sin politiska livsåskådning genom att fundera över hur de vill att världen ska vara. Jag har blivit liberal genom att fundera över hur jag inte vill ha samhället. Jag har blivit det genom att studera hur rasbiologer och nazister tänkte, hur de ville ha samhället. Genom att se hur slavägarna i USA rättfärdigade slaveriet. Genom att se hur diktatorer och förtryckare genom seklen resonerat. genom att se hur religiösa riktningar förtrycker individer. Dessutom, genom att se på de erfarenheter jag själv haft de gånger jag valt fel väg i livet.

Och jag har tittat på vilket samhälle de som kämpat mot dessa fenomen INTE vill ha och vad de VILL ha.

Sånt lär man sig mycket av.

Om man studerar totalitära ideologier genom årehundradena. T.ex. nazister, fascister, galna sekter, de radikala islamisterna, radikala-kommunister, hur slavägarna tänkte i Sydstaterna på 1800-talet, eller varför inte vårt egen galna teokrati runt 1600, det Karolinska enväldet, så ser man att vissa mönster dyker upp i deras tänkande. Det är vissa ideologiska grundsatser som de alla delar, eller som de flesta av dessa grupper delar.

Vad är det för

Kollektivtänkande. Att sätta gruppen före individen och förtrycka individens behov. Och att på samma sätt sätta majoritetens behov före minoritetens.

Den starka individen. Att ignorera enskilda människors behov som befinner sig i en situation där de är ”svagare” eller utsatta, genom att sätta den ”starka” eller ”normala” individen som norm. På samma sätt att man ignorerar grupper som hamnat i nån form av ”underläge” eller utsatt situation till förmån för de ”starka” grupperna eller de ”normala” grupperna.

Individtänkande. Att låta enskilda starka individer, eller grupper av individer, eller minoriteten gå före helhetens behov, dvs samhällets bästa. (Detta är en variant av den föregående punkten, eftersom den ”starka” individen eller gruppen då sätts i fokus.)

Auktoritetstänkande. Att göra ledarnas tankar till norm. Att göra de starkas vilja (individer, grupper eller majoriteten) till det ”rätta” som man ”måste lyda.

Partipiskan. Krav på inre organisatorisk ”ordnung”, ordning och lydnad samt likriktning i en nation eller i en grupp. Lydnad går före rättighetstänande eller individers rättigheter.

Moralism. Att låta moral och känslor, gå före vetenskap. Hjärta utan hjärna.

Teknokrati. Att ha en vetenskap utan moral eller känslor. Hjärna utan hjärta.

Religiös fanatism. Att låta en religion, eller några ord i en dammig bok som är flera tusen år gammal, bestämma över hur alla individer ska leva idag.

Ateistisk fanatism. Att INTE tillåta religion, eller några ord i en dammig bok som är flera tusen år gammal, bestämma över hur individer ska leva idag, så länge det inte skadar andra.

Negativa generaliseringar. Att negativt generalisera om grupper av människor. Att ”dra över en kam”. Och i extremare fall skapa syndabockar och föremål för hat.

Hat. En gemensam nämnare för alla diktatoriska rörelser genom tiderna är att man legitimiserar hat mot andra grupper av människor, i klassens, rasens, majoritetens, de starkas eller gudens namn, t.ex.

Censur och förakt för demokrati och yttrandefrihet. Att inte erkänna andra åsikter än den egna och att vilja sortera bort åsikter som ”skadliga” för samhället eller för moralen. (Detta är inte samma sak som att reagera mot att en förening t.ex. bjuder in nazister. Samhället måste ha yttrandefrihet, individuella föreningar behöver inte acceptera vad för nåt skit som helst. Dessutom ska staten ta ställning mot rasism och därför behöver inte staten ge bidrag eller liknande till rasistisk verksamhet.)

Manipulationer och politiska fulspel. Härskartekniker. Lögner.

Våld. Att förespråka våld som politisk metod får mig alltid att bli RASANDE!

Världen

Det är detta jag kommit fram till efter att ha studerat hur alla världens galna ideologier fungerat.

En av de viktigaste sakerna jag gjort i mitt liv var faktiskt att jag för ca 14 år sen började läsa i Making of Americas stora onlinearkiv. Där kan man läsa försvarsskrifterna för slaveriet.

Få saker har format mig så mycket som detta. Att se hur man med religiösa, etiska, moraliska, konservativa, socialistiska, sociala och liberala (!) argument försökte rättfärdiga slaveriet. Det mest absurda var nog de religiösa argumenten. Till och med budordet ”älska din nästa som dig själv” användes för att rättfärdiga slaveriet. Men de liberala argumenten för slaveriet var intressanta de också.

Jag vet att jag är lite egendomlig. Allt detta som jag beskrivit har lett till att jag valt att kalla mig liberal idag. Men liberal med stort socialt patos. Jag tror med andra ord inte på den liberalism som sätter den starka individen eller den starka gruppen som norm i samhället, jag tror på ALLAS rätt att ha möjlighet till frihet och till liv. Och när jag säger ALLA menar jag ALLA.

Jag ville bara få de här punkterna på pränt. Jag återkommer till dem senare. 

Posted in: Uncategorized